I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) 10 § 1 mom., 39—41 §, 119 § 1 mom. och 130 § 3 och 4 mom., av dem 41 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 691/2023 och 130 § 4 mom. sådant det lyder i lag 733/2025, samt
ändras 28 §, 29 § 2 mom., 30 § 1 mom., 31—38 § och 42—48 §, 75 § 2 mom., 114 § 1 mom. 10 punkten, 128 och 129 §, rubriken för 130 §, 130 § 2 mom., samt 131 §, av dem 32, 33 och 44 § sådana de lyder delvis ändrade i lagarna 691/2023 och 435/2024, 38 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 728/2024, 42, 45 och 46 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 435/2024, 48 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 691/2023, 435/2024 och 728/2024 och 131 § sådan den lyder i lag 733/2025, samt
fogas till lagen en ny 48 a §, till 114 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 280/2024 och 435/2024, en ny 11 punkt, till 127 § ett nytt 3 mom. och till lagen nya 128 a, 129 a—129 d, 130 a och 130 b § som följer:
28 §
När en jobbsökning upphör att vara i kraft
En jobbsökning upphör att vara i kraft om den arbetssökande
1) meddelar arbetskraftsmyndigheten att den arbetssökande inte längre önskar hålla sin jobbsökning i kraft eller inte förnyar sin jobbsökning,
2) inte inom den tid som arbetskraftsmyndigheten har satt ut lämnar de redogörelser om sin arbetserfarenhet, arbetsförmåga, utbildning och övriga kompetens som behövs med tanke på sysselsättning och offentlig arbetskraftsservice,
3) underlåter att sköta ärenden hos arbetskraftsmyndigheten inom den tid som myndigheten har satt ut och på det sätt som myndigheten förutsätter,
4) inte kommer till en inledande intervju, ett samtal om jobbsökning eller ett kompletterande samtal om jobbsökning vid en tidpunkt som den arbetssökande själv reserverat i den för ändamålet avsedda nättjänsten.
Jobbsökningen för utländska medborgare eller statslösa personer som är arbetssökande upphör också att vara i kraft om den arbetssökande inte längre uppfyller de i 27 § 3 mom. angivna förutsättningarna för registrering som arbetssökande.
29 §
Inledande av jobbsökning på nytt
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Om jobbsökningen har upphört att vara i kraft med stöd av 28 § 1 mom. 2—4 punkten kan arbetskraftsmyndigheten begränsa personens rätt att på elektronisk väg inleda jobbsökning i den för ändamålet avsedda nättjänsten.
30 §
Information till arbetssökande
Arbetskraftsmyndigheten ska i samband med att en person registreras som arbetssökande eller utan dröjsmål därefter samt under jobbsökningen informera den arbetssökande på ett ändamålsenligt sätt om villkoren för att jobbsökningen ska vara i kraft, om den jobbsökningsskyldighet som ingår i sysselsättningsplanen, om skyldigheten att söka sådana arbetsmöjligheter som arbetskraftsmyndigheten anvisar, om den offentliga arbetskraftsservice som står till buds, om omställningsskyddet och om andra omständigheter som hänför sig till jobbsökningen.
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
31 §
Ordnande av inledande intervju
Arbetskraftsmyndigheten ska ordna en inledande intervju med en arbetssökande utan obefogat dröjsmål, dock inom tio vardagar från det att jobbsökningen inleddes.
En ny inledande intervju ordnas endast om det har förflutit minst sex månader sedan jobbsökningen har upphört och personen registreras som arbetssökande på nytt.
Den inledande intervjun ska ordnas vid arbetskraftsmyndighetens verksamhetsställe eller något annat serviceställe, om ett annat sätt att ordna intervjun inte av vägande skäl är mer ändamålsenligt.
32 §
Innehållet i den inledande intervjun
Vid den inledande intervjun ska arbetskraftsmyndigheten bedöma den arbetssökandes servicebehov. Utifrån bedömningen gör arbetskraftsmyndigheten och den arbetssökande upp en sysselsättningsplan för den arbetssökande, om den arbetssökande inte har en gällande plan som ersätter sysselsättningsplanen.
Vid den inledande intervjun ska arbetskraftsmyndigheten vägleda den arbetssökande till att söka arbetsmöjligheter som är lämpliga för den personen och hänvisa personen till behövlig service. Arbetskraftsmyndigheten ska också presentera den service som erbjuds den arbetssökande, och avtala om hur den arbetssökande uträttar ärenden och hur kontakten mellan myndigheten och den arbetssökande i övrigt ska skötas.
Arbetskraftsmyndigheten ska vid behov hänvisa den arbetssökande till att skapa och publicera en jobbsökarprofil på serviceplattformen.
33 §
Bedömning av den arbetssökandes servicebehov
Arbetskraftsmyndigheten ska bedöma åtminstone följande när den bedömer en arbetssökandes servicebehov:
1) personens kompetens och yrkesskicklighet,
2) personens jobbsökningsfärdigheter och förutsättningar för jobbsökning på egen hand,
3) personens möjligheter att få arbete på den öppna arbetsmarknaden,
4) hur sannolikt det är att arbetslösheten förlängs,
5) hur sannolikt det är att personen blir arbetslös.
Vid bedömningen av servicebehovet ska beaktas den arbetssökandes egna mål för att utveckla sin kompetens och yrkesskicklighet, den arbets- och funktionsförmåga som inverkar på förutsättningarna för att söka och få arbete samt andra omständigheter som inverkar på personens möjligheter att få arbete.
För att klarlägga servicebehovet kan den arbetssökande hänvisas till undersökningar och bedömningar av arbetsförmågan samt till andra sakkunnigbedömningar. Frågor som gäller den arbetssökandes kompetensutveckling kan bedömas i samarbete med utbildningsproducenter, och den arbetssökandes arbets- och funktionsförmåga kan bedömas i samarbete med producenter av social- och hälsovårdstjänster.
34 §
Ordnande av samtal om jobbsökning
Arbetskraftsmyndigheten ska för en arbetslös arbetssökande, en arbetssökande som hotas av arbetslöshet och en arbetssökande vars arbetstid enligt arbetsavtalet är högst 80 procent av den inom branschen tillämpade maximala arbetstiden för heltidsanställda ordna ett samtal om jobbsökning tre månader efter den inledande intervjun och därefter alltid när det har förflutit tre månader från det föregående samtalet om jobbsökning.
Om den arbetssökande deltar i arbetskraftsutbildning, arbetsprövning, lönesubventionerat arbete eller rehabilitering eller studerar med stöd av arbetslöshetsförmån, ska arbetskraftsmyndigheten ordna samtal om jobbsökning endast en månad innan servicen i fråga beräknas upphöra.
Arbetskraftsmyndigheten ska ordna ett samtal om jobbsökning för en arbetssökande som deltar i arbetskraftsutbildning ordnad tillsammans med arbetsgivaren inom ramen för gemensam anskaffning av utbildning eller i arbetskraftsutbildning ordnad på motsvarande sätt endast om det finns ett vägande skäl för detta som gäller den arbetssökandes möjligheter att få arbete eller den arbetssökandes servicebehov.
Samtalen ordnas på det sätt som med beaktande av den arbetssökandes servicebehov och av omständigheterna är mest ändamålsenligt.
35 §
Ordnande av kompletterande samtal om jobbsökning
Arbetskraftsmyndigheten ska utöver den inledande intervjun och samtalen om jobbsökning ordna kompletterande samtal om jobbsökning så att den arbetssökande får behövligt stöd för jobbsökningen och för att få bättre förutsättningar att få arbete. Arbetskraftsmyndigheten ska vid behov ordna ett kompletterande samtal om jobbsökning för att revidera eller upprätta sysselsättningsplanen eller för att förelägga jobbsökningsskyldighet så att den arbetssökande har en gällande och uppdaterad sysselsättningsplan.
Arbetskraftsmyndigheten ska mellan den inledande intervjun och det första samtalet om jobbsökning ordna fem kompletterande samtal om jobbsökning, om inte något annat följer av den arbetssökandes servicebehov.
Arbetskraftsmyndigheten ska ordna kompletterande samtal om jobbsökning också på begäran av den arbetssökande, om det inte är uppenbart onödigt.
36 §
Innehållet i samtal om jobbsökning och kompletterande samtal om jobbsökning
Vid samtalen om jobbsökning och de kompletterande samtalen om jobbsökning ska arbetskraftsmyndigheten se över bedömningen av den arbetssökandes servicebehov, sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen och jobbsökningsskyldigheten så att de är uppdaterade. Vid behov ska det vid samtalet upprättas en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter sysselsättningsplanen.
Arbetskraftsmyndigheten ska också vägleda den arbetssökande till att söka arbetsmöjligheter som är lämpliga för den personen och ge personen stöd i jobbsökningen. Dessutom ska arbetskraftsmyndigheten hänvisa den arbetssökande till behövlig service.
37 §
Sysselsättningsplanens innehåll och uppföljning av planen
Arbetskraftsmyndigheten ska inkludera följande i den arbetssökandes sysselsättningsplan:
1) en jobbsökningsskyldighet och en eventuell grund för att minska dess omfattning eller för att inte förelägga jobbsökningsskyldighet,
2) andra åtgärder som gäller den arbetssökandes jobbsökning eller utvecklande av företagsverksamhet och som syftar till att den arbetssökande snabbt ska få arbete på den öppna arbetsmarknaden,
3) en tidsfrist inom vilken den arbetssökande ska informera om hur planen har följts.
Dessutom ska arbetskraftsmyndigheten vid behov inkludera följande i sysselsättningsplanen:
1) antalet kompletterande samtal om jobbsökning och tidpunkterna för dem,
2) offentlig arbetskraftsservice enligt den arbetssökandes servicebehov,
3) annan service som förbättrar den arbetssökandes kompetens, arbetsmarknadsfärdigheter och arbets- och funktionsförmåga,
4) åtgärder i anslutning till en utredning av arbets- och funktionsförmågan eller hälsotillståndet som påverkar jobbsökningen, utvecklingen av företagsverksamheten och möjligheterna att få arbete,
5) utredningar som krävs för att visa att planen följts,
6) undantag som gäller skyldigheten att skapa och publicera den arbetssökandes jobbsökarprofil.
Arbetskraftsmyndigheten och den arbetssökande ska godkänna sysselsättningsplanen. Arbetskraftsmyndigheten ska följa hur sysselsättningsplanen genomförs.
Närmare bestämmelser om sysselsättningsplanens struktur och om hur planen godkänns utfärdas genom förordning av statsrådet.
38 §
Den arbetssökandes skyldigheter
En arbetssökande som ansöker om arbetslöshetsförmån ska aktivt söka arbetsmöjligheter som den arbetssökande själv väljer och utbildning samt platser som arbetskraftsmyndigheten anvisar den arbetssökande att söka.
Den arbetssökande ska också delta i åtgärder och service som ingår i serviceprocessen för arbetssökande och som är till stöd för jobbsökningen och som förbättrar arbetsmarknadsfärdigheterna och förutsättningarna att få arbete.
En arbetssökande som ansöker om arbetslöshetsförmån ska på det sätt som arbetskraftsmyndigheten bestämmer informera denna om hur sysselsättningsplanen har följts. Den arbetssökande ska bevara dokumentation som hänför sig till fullgörandet av sina jobbsökningsskyldigheter och på begäran visa upp den för arbetskraftsmyndigheten.
Den arbetssökande ska informera arbetskraftsmyndigheten om ändringar i sina kontaktuppgifter.
42 §
Anvisande av platser att sökas av den arbetssökande
Arbetsförmedling ska vara inriktad på att utbud och efterfrågan på arbetskraft möts så att lediga platser tillsätts och arbetssökande snabbt får arbete. Arbetsförmedling bygger på avtalsfrihet och valfrihet för arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetskraftsmyndigheten ska anvisa den arbetssökande att söka platser som är lämpliga för den arbetssökande. Vid bedömningen av platsens lämplighet ska beaktas den arbetssökandes arbetserfarenhet, utbildning, övriga kompetens och arbetsförmåga.
Arbetskraftsmyndigheten ska följa hur jobbsökningen framskrider.
43 §
Arbetsförmedlingsservice
Arbetsgivare kan publicera information om lediga platser på den serviceplattform som avses i 14 kap. Information om lediga platser kan också publiceras av arbetskraftsmyndigheten, om inte något annat följer av 49 §.
Arbetskraftsmyndigheten ska förmedla information om ledigförklarade platser. Dessutom ska arbetskraftsmyndigheten presentera sådana arbetssökande som är lämpliga för en ledig plats för arbetsgivaren, på det sätt som överenskommits med denna.
En arbetssökande ska erbjudas möjlighet att skapa och publicera en jobbsökarprofil på den serviceplattform som avses i 1 mom.
44 §
Internationell arbetsförmedling
Arbetsförmedling ska bedrivas nationellt och internationellt.
Arbetskraftsmyndigheterna är Euresmedlemmar enligt vad som avses i artikel 7.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013.
Närmare bestämmelser om arbetskraftsmyndigheters uppgifter när det gäller arbetsförmedling från Finland till utlandet och från utlandet till Finland samt om internationell praktik får utfärdas genom förordning av statsrådet.
45 §
Föreläggande av jobbsökningsskyldighet
Arbetskraftsmyndigheten ska i sysselsättningsplanen för en arbetslös arbetssökande eller en person som hotas av arbetslöshet inkludera tre granskningsperioder på en månad och under varje sådan period ska den arbetssökande söka fyra arbetsmöjligheter. Om det ligger i den arbetssökandes intresse kan en granskningsperiod sättas ut retroaktivt.
Även om en arbetssökande inte är arbetslös eller hotas av arbetslöshet ska arbetskraftsmyndigheten förelägga den arbetssökande jobbsökningsskyldighet om personen deltar i en arbetskraftsutbildning eller deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i 9 kap. i denna lag eller i 28—32 § i lagen om främjande av integration eller är i lönesubventionerat arbete.
Dessutom föreläggs jobbsökningsskyldighet en arbetssökande som är deltidsanställd i minst två veckor eller vars permittering genomförs i form av förkortad arbetstid och vars ordinarie arbetstid är högst 80 procent av den inom branschen tillämpade maximiarbetstiden för arbetstagare i heltidsarbete. Hur den faktiska arbetstiden inverkar på jobbsökningsskyldigheten anges i 2 a kap. 12 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
46 §
Tidpunkt när jobbsökningsskyldighet inträder i vissa fall
En arbetssökandes jobbsökningsskyldighet inträder när anställningsförhållandet upphör, om den arbetssökande är i arbete som varar längre än två veckor och inte utgör lönesubventionerat arbete och arbetstiden överstiger 80 procent av den maximala arbetstid för heltidsanställda som tillämpas i branschen.
Jobbsökningsskyldighet inträder dock först från och med att ett i 34 § 2 mom. avsett samtal om jobbsökning har ordnats en månad innan servicen upphör, om den arbetssökande enligt uppskattning under mer än en månads tid
1) deltar i en arbetskraftsutbildning,
2) deltar i en i 6 kap. avsedd arbetsprövning,
3) är i lönesubventionerat arbete i vilket arbetstiden överstiger 80 procent av den inom branschen tillämpade maximala arbetstiden för heltidsanställda, eller
4) deltar i rehabilitering utan avbrott.
För permitterade inträder jobbsökningsskyldigheten när tre månader har förflutit sedan permitteringen började.
47 §
Minskning av antalet arbetsmöjligheter som ska sökas under granskningsperioden
Arbetskraftsmyndigheten ska minska skyldigheten att söka fyra arbetsmöjligheter om myndigheten bedömer att det på den arbetssökandes pendlingsområde inte finns så många sådana arbetsmöjligheter att söka som den sökande kan få. Vid bedömningen ska beaktas den arbetssökandes arbetserfarenhet, utbildning och övriga kompetens, arbetsförmåga och eventuella skydd för yrkesskicklighet enligt 2 a kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Sysselsättningsplanen för en arbetssökande som saknar utbildning och som enligt beräkning under mer än en månads tid på ett i 9 kap. i denna lag eller i 28—32 § i lagen om främjande av integration avsett sätt deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån ska omfatta under studierna infallande granskningsperioder på tre månader var, under vilka den arbetssökande ska söka tre arbetsmöjligheter.
48 §
Situationer där jobbsökningsskyldighet inte föreläggs
Jobbsökningsskyldighet föreläggs inte om
1) arbetskraftsmyndigheten bedömer att det inte är möjligt för den arbetssökande att med beaktande av den arbetssökandes arbetserfarenhet, utbildning och övriga kompetens och arbetsförmåga samt eventuella skydd för yrkesskicklighet enligt 2 a kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa under granskningsperioden söka sådana jobb som den arbetssökande har möjlighet att få,
2) den arbetssökande enligt en medicinsk utredning som betraktas som tillförlitlig saknar arbetsförmåga för sådant arbete som motsvarar den arbetssökandes arbetserfarenhet och utbildning under den tid skyddet för yrkesskicklighet enligt 2 a kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa varar och, efter det att skyddet för yrkesskicklighet upphört, för allt slags arbete, och den arbetssökande följer sysselsättningsplanen eller en ersättande plan till den del det enligt planen har avtalats att den arbetssökande ska ansöka om förmån som beviljas på grund av arbetsoförmåga och söka sig till rehabilitering som förbättrar arbets- och funktionsförmågan,
3) den arbetssökande är deltidsanställd och det inte är möjligt att samtidigt ta emot annat arbete med beaktande av personens arbetsförmåga,
4) den arbetssökande på det sätt som avses i 9 kap. i denna lag eller i 28—32 § i lagen om främjande av integration bedriver frivilliga studier i läs- och skrivkunnighet som stöds med arbetslöshetsförmån och studierna på det sätt som avses i 2 kap. 10 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bedrivs på heltid,
5) den arbetssökande deltar i arbetskraftsutbildning som ordnas tillsammans med arbetsgivaren inom ramen för gemensam anskaffning av utbildning eller i arbetskraftsutbildning som ordnats på motsvarande sätt,
6) den arbetssökande är förhindrad att vara på arbetsmarknaden då den arbetssökande fullgör sin värnplikt eller civiltjänst, avtjänar ett fängelsestraff, är intagen för vård på sjukhus eller därmed jämförbar anstaltsvård, eller är förhindrad att vara på arbetsmarknaden av orsaker som kan jämföras med dessa,
7) den arbetssökandes arbetslöshet upphör inom en månad av annan orsak än arbetskraftsutbildning eller sådana med arbetslöshetsförmån stödda frivilliga studier som avses i 9 kap. eller i 28—31 § i lagen om främjande av integration eller den arbetssökande inleder bevärings- eller civiltjänst eller familjeledighet inom en månad.
I sådana situationer som avses i 1 mom. 2 punkten är ett ytterligare villkor att den arbetssökandes situation som helhet betraktad är sådan att sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden inte är möjlig.
I sådana situationer som avses i 1 mom. 7 punkten föreläggs jobbsökningsskyldighet inte under den granskningsperiod då arbetslösheten upphör eller bevärings- eller civiltjänsten eller familjeledigheten inleds.
Om arbetskraftsmyndigheten hänvisar en arbetslös till en sådan sektorsövergripande bedömning av servicebehovet som avses i 3 § 1 mom. i lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (381/2023), ska arbetskraftsmyndigheten inte inkludera jobbsökningsskyldighet i sysselsättningsplanen utan i den sektorsövergripande sysselsättningsplanen i enlighet med vad som föreskrivs i den lagen.
48 a §
Verksamhet som fullgör jobbsökningsskyldigheten
Jobbsökningsskyldigheten kan fullgöras genom att den arbetssökande
1) söker ett arbete i anställningsförhållande som den arbetssökande med fog kan förvänta sig att få och som varar minst två veckor,
2) söker ett arbete i anställningsförhållande som varar kortare tid än två veckor, om det har avtalats om detta i sysselsättningsplanen,
3) söker mertidsarbete hos den egna arbetsgivaren,
4) söker arbetsmöjligheter avsedda för sådana företagare som avses i 1 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och vilka den arbetssökande med fog kan förvänta sig att få,
5) vidtar andra åtgärder som motsvarar åtgärderna i 1—4 punkten i syfte att få arbete.
Jobbsökningsskyldigheten kan dock fullgöras på det sätt som avses i 3 punkten endast en gång under granskningsperioden.
75 §
Överenskommelse om studier i sysselsättningsplanen
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Även efter att studierna inletts kan det i sysselsättningsplanen eller en ersättande plan avtalas om studier som stöds, om det finns vägande skäl till detta, den arbetssökande har inlett studierna i ett anställningsförhållande eller under tiden för en periodiserad ekonomisk förmån enligt 3 kap. 6 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller under tiden för arbetsprövning eller studierna har bedrivits som arbetskraftsutbildning.
114 §
Uppgifter som får behandlas
Följande uppgifter som gäller enskilda kunder får behandlas:
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
10) uppgifter om förmåner som hör till den offentliga arbetskraftsservicen,
11) uppgifter om löner och inkomster som avses i 6 § 2 mom. 1 och 2 punkten i lagen om inkomstdatasystemet samt uppgifter om tidpunkterna för när inkomstposterna har intjänats och uppgifter om yrkestitlar som avses i 7 § 4 och 7 punkten i den lagen för att bedöma servicebehovet.
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
127 §
Syfte
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
På serviceplattformen skapas och publiceras även en arbetssökandes jobbsökarprofil.
128 §
Skapande och publicering av jobbsökarprofil
Skapande och publicering av en jobbsökarprofil förutsätter inloggning av enskilda kunder på serviceplattformen. Inloggning förutsätter att användaren identifieras och användarvillkoren för plattformen godkänns. Bestämmelser om identifiering av tjänsteanvändare finns i 6 § i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019).
Den enskilda kunden kan bestämma vilka delar av jobbsökarprofilen som publiceras och för hur lång tid. Det ska ändå alltid anges ett slutdatum för den tid jobbsökarprofilen är publicerad.
Den enskilda kunden kan när som helst radera sin jobbsökarprofil samt återkalla publiceringen av jobbsökarprofilen, om kunden inte har registrerat sig som arbetssökande.
Den som upprätthåller serviceplattformen ska innan jobbsökarprofilen publiceras informera den enskilda kunden om begränsningarna med avseende på uppgifterna i jobbsökarprofilen och om hur publiceringen inverkar på skyddet för personuppgifter.
128 a §
Uppgifter som ingår i den enskilda kundens jobbsökarprofil
Jobbsökarprofilen kan innehålla uppgifter om den enskilda kundens arbetserfarenhet, utbildning, övriga kompetenser och arbetsönskemål som är väsentliga med tanke på jobbsökningen och möjligheten att få arbete. Jobbsökarprofilen kan dessutom innehålla en fritt formulerad presentation av den enskilda kunden och länkar till tjänster utanför serviceplattformen.
Den enskilda kunden får inte inkludera sådana uppgifter i sin jobbsökarprofil som enligt lag är sekretessbelagda.
Den enskilda kunden kan på serviceplattformen när som helst redigera eller radera uppgifter i sin jobbsökarprofil.
129 §
Jobbsökarprofil som den arbetssökande skapar och publicerar
En arbetssökande ska skapa och publicera en jobbsökarprofil på serviceplattformen inom 15 vardagar från det att jobbsökningen inleddes eller efter det att det undantag som gäller skapande och publicering av profilen enligt 129 b § 1 mom. upphört. Efter publiceringen ska den arbetssökande hålla sin jobbsökarprofil publicerad så länge jobbsökningen är i kraft.
En arbetssökandes jobbsökarprofil ska innehålla sådana uppgifter om den arbetssökandes arbetserfarenhet, utbildning, övriga kompetenser och arbetsönskemål som är väsentliga med tanke på jobbsökningen och möjligheten att få arbete. Profilen kan dessutom innehålla en fritt formulerad presentation av den arbetssökande och länkar till tjänster utanför serviceplattformen. I jobbsökarprofilen får dock inte inkluderas uppgifter som enligt lag är sekretessbelagda.
På skapandet och publiceringen av den arbetssökandes jobbsökarprofil tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 128 §. Trots vad som föreskrivs i 128 a § 3 mom. ska den arbetssökandes jobbsökarprofil alltid innehålla de uppgifter som avses i 2 mom.
129 a §
Arbetskraftsmyndighetens skyldighet att skapa och publicera en jobbsökarprofil om arbetssökanden
Arbetskraftsmyndigheten ska utan dröjsmål skapa och publicera den arbetssökandes jobbsökarprofil på serviceplattformen, om den arbetssökande inte har gjort det på det sätt som föreskrivs i 129 § 1 mom. Arbetskraftsmyndigheten ska informera den arbetssökande om publiceringen av profilen.
Arbetskraftsmyndigheten får i jobbsökarprofilen inkludera endast uppgifter som behövs med tanke på skapandet och publiceringen av profilen och sådana är
1) den arbetssökandes arbetserfarenhet som är väsentlig med tanke på jobbsökningen och möjligheten att få arbete, utan uppgifter som specificerar arbetsgivaren,
2) den arbetssökandes utbildning som är väsentlig med tanke på jobbsökningen och möjligheten att få arbete, utan uppgifter som specificerar utbildningsanordnaren,
3) uppgifter om den arbetssökandes gällande tillstånd och behörigheter som är väsentliga med tanke på jobbsökningen och möjligheten att få arbete, utan uppgifter som specificerar den beviljande instansen,
4) den arbetssökandes arbetsönskemål, geografiska arbetsområde och språkkunskaper, och
5) uppgifter som avses i 129 § 2 mom. och som den arbetssökande själv publicerat i jobbsökarprofilen eller som den arbetssökande begärt att få publicerade.
Den jobbsökarprofil som arbetskraftsmyndigheten publicerar får inte innehålla uppgifter som enligt lag är sekretessbelagda. Arbetskraftsmyndigheten ska alltid fastställa ett slutdatum för den tid jobbsökarprofilen är publicerad.
129 b §
Undantag som gäller skapande och publicering av den arbetssökandes jobbsökarprofil
En arbetssökande har inte skyldighet att skapa eller publicera en sådan jobbsökarprofil som avses i 129 § och arbetskraftsmyndigheten får inte skapa eller publicera en sådan jobbsökarprofil som avses i 129 a § om
1) den arbetssökande inte föreläggs jobbsökningsskyldighet med stöd av 48 §,
2) den arbetssökande är sysselsatt på heltid eller är sysselsatt på heltid som företagare eller är studerande på heltid på det sätt som avses i 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
3) arbetskraftsmyndigheten utifrån en bedömning av servicebehovet bedömer att den arbetssökande inte självständigt kan utnyttja serviceplattformen för att främja jobbsökningen och möjligheten att få arbete, eller
4) arbetskraftsmyndigheten bedömer att det på grund av en annan orsak som hänför sig till den arbetssökande är uppenbart ogrundat att publicera en jobbsökarprofil.
Arbetskraftsmyndigheten ska på den arbetssökandes begäran återkalla publiceringen av den arbetssökandes jobbsökarprofil, om någon av omständigheterna i 1 mom. uppfylls. Dessutom ska arbetskraftsmyndigheten återkalla publiceringen av jobbsökarprofilen, om personen begär det efter att jobbsökningen upphört att vara i kraft.
129 c §
Sökning av jobbsökarprofiler på serviceplattformen
Publicerade jobbsökarprofiler kan sökas och granskas av arbetsgivare, och privata arbetsförmedlingsföretag som loggat in på serviceplattformen. Arbetsgivare och privata arbetsförmedlingsföretag får behandla uppgifterna i jobbsökarprofilerna endast för rekryterings- och arbetsförmedlingsändamål.
Inloggning på serviceplattformen förutsätter att användaren identifieras och användarvillkoren för plattformen godkänns. Om identifiering av arbetsgivare och privata arbetsförmedlingsföretag som använder tjänsten föreskrivs 6 § i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster.
Jobbsökarprofiler kan sökas endast genom enskilda sökningar där åtminstone yrkesbeteckning, kompetens eller geografiskt arbetsområde anges som sökvillkor.
129 d §
Informationsresurs för jobbsökarprofiler, radering och överföring av uppgifter
I 128 a, 129 och 129 a § avsedda uppgifter i jobbsökarprofiler registreras i en egen informationsresurs för jobbsökarprofiler som inte ingår i den informationsresurs som avses i 120 §.
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska radera uppgifterna från informationsresursen för jobbsökarprofiler när en person raderar sin jobbsökarprofil från serviceplattformen, men senast när det har gått ett år sedan personen sist loggade in på serviceplattformen.
Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte på arbetssökande medan jobbsökningen är i kraft. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska efter det att den arbetssökandes jobbsökning upphört att vara i kraft radera uppgifterna i informationsresursen för jobbsökarprofiler på det sätt som föreskrivs i 2 mom.
Den som är registrerad i informationsresursen för jobbsökarprofiler kan överföra uppgifter i sin jobbsökarprofil till en annan aktör, om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har möjliggjort elektronisk överföring av uppgifter till en annan aktör via serviceplattformen.
130 §
Användningsändamålet för uppgifterna i jobbsökarprofilerna och uppgifter som behandlas
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Andra uppgifter om enskilda kunder än de som avses i 114 § 1 mom. får behandlas, om de är nödvändiga för att skapa eller publicera en jobbsökarprofil eller för att övervaka användningen av serviceplattformen.
130 a §
Personuppgiftsansvariga för informationsresursen för jobbsökarprofiler
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och arbetskraftsmyndigheterna är gemensamt personuppgiftsansvariga för informationsresursen för jobbsökarprofiler.
I fråga om informationsresursen för jobbsökarprofiler svarar Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret för följande:
1) skyldigheter för personuppgiftsansvariga enligt artikel 12.1 och 12.2 i den allmänna dataskyddsförordningen,
2) inbyggt dataskydd och dataskydd som standard enligt artikel 25 i den förordningen,
3) säkerhet i samband med behandlingen enligt artikel 32 i den förordningen,
4) konsekvensbedömning avseende dataskydd enligt artikel 35 i den förordningen,
5) förhandssamråd enligt artikel 36 i den förordningen och sådana andra skyldigheter med anknytning till informationssystemets informationssäkerhet som den personuppgiftsansvarige har enligt den förordningen,
6) den personuppgiftsansvariges skyldigheter enligt den förordningen i fråga om sådana registrerade som inte är kunder hos arbetskraftsmyndigheten.
Arbetskraftsmyndigheterna ansvarar för de andra än i 2 mom. avsedda skyldigheter som i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs för personuppgiftsansvariga. Varje arbetskraftsmyndighet är personuppgiftsansvarig när det gäller kunderna.
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och arbetskraftsmyndigheten ansvarar för utlämnandet av sina kunders uppgifter ur informationsresursen för jobbsökarprofiler.
130 b §
Rätt att använda serviceplattformen
Användning av serviceplattformen förutsätter personliga användarrättigheter. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, en kommun eller en samkommun får bevilja rätt att använda serviceplattformen till sådana personer som är anställda hos dem och som sköter
1) uppgifter enligt denna lag,
2) uppgifter som gäller tjänster för internationell rekrytering enligt lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret.
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret svarar för det tekniska aktiverandet, ändrandet och upphävandet av användarrättigheterna på basis av anmälan från den myndighet som beviljat, ändrat eller upphävt användarrättigheterna.
Den myndighet som beviljat, ändrat eller upphävt användarrättigheterna ska utan dröjsmål underrätta Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret om att rättigheterna beviljas, ändras eller upphävs.
131 §
Övervakning av användningen av serviceplattformen
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska upprätta användarvillkoren för serviceplattformen. Användarvillkoren kan omfatta tjänsteanvändares och administratörens ansvar, tekniska krav avseende användning av serviceplattformen, preciserande genomförandevillkor för datasäkerheten och giltighetsvillkor för användarvillkoren. Närmare bestämmelser om innehållet i användarvillkoren får utfärdas genom förordning av statsrådet.
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och arbetskraftsmyndigheterna ska övervaka användningen av serviceplattformen samt övervaka att det innehåll som publiceras på plattformen överensstämmer med lag och användarvillkoren. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och arbetskraftsmyndigheten kan uppmana den som använder serviceplattformen att inom utsatt tid radera sådana delar av det innehåll som användaren publicerat som strider mot lag eller mot användarvillkoren. Om användaren inte iakttar uppmaningen inom utsatt tid, får Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och arbetskraftsmyndigheten radera innehållet i fråga. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och arbetskraftsmyndigheten svarar för de uppgifter som anges i detta moment i fråga om sina kunder.
Om innehåll som användaren publicerat på serviceplattformen upprepade gånger strider mot lag eller användarvillkoren, får Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret förhindra användaren från att använda plattformen för viss tid.
Utöver vad som föreskrivs i 49 § får även Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ta bort en platsanmälan från serviceplattformen.
Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar
Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 28 § och 29 § 2 mom. träder dock i kraft först den 1 mars 2026 och bestämmelserna i 32 § 3 mom., 37 § 2 mom. 6 punkten, 127 § 3 mom., 128, 128 a, 129, 129 a—129 d, 130, 130 a, 130 b och 131 § träder i kraft först den 1 september 2026.
Om en person har registrerat sig som arbetssökande före ikraftträdandet av 129 § i denna lag och hållit sin jobbsökning i kraft utan avbrott fram till anordnandet av ett sådant samtal om jobbsökning som avses i 34 §, tillämpas den tidsfrist på 15 vardagar för skapande och publicering av jobbsökarprofil på serviceplattformen som föreskrivs i 129 § 1 mom. på den arbetssökande från den dag då det samtal om jobbsökning som avses i 34 § ordnas för den arbetssökande.
Om en person har registrerat sig som arbetssökande före ikraftträdandet av 129 § i denna lag och personens jobbsökning upphör att vara i kraft efter ikraftträdandet av den paragrafen, tillämpas den tidsfrist på 15 vardagar för skapande och publicering av jobbsökarprofil på serviceplattformen som föreskrivs i 1 mom. i den paragrafen från den dag då den arbetssökande på nytt registrerar sig som arbetssökande.