Skatteförvaltningen svarar för verkställande av punktbeskattning samt för skattekontroll och andra myndighetsuppgifter enligt denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis. Även Tullen har till uppgift att övervaka att de punktskatteskyldiga iakttar de skyldigheter som föreskrivits för dem i syfte att säkerställa en korrekt beskattning. 

Tullen svarar för verkställande och övervakning av punktbeskattning i de fall som avses i 3 § 1 mom. 

Bestämmelser om Skatteförvaltningens och Tullens interna behörighet och uppgiftsfördelning finns i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) och i lagen om Tullens organisation (960/2012).  

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska tullagen (304/2016) och lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015) tillämpas i fråga om Tullens befogenheter.  

Tullen har trots sekretessbestämmelserna rätt att på eget initiativ lämna Skatteförvaltningen information om beskattningsbara produkter och punktskattepliktig verksamhet, iakttagelser i samband med övervakningen och om andra omständigheter som behövs för utförandet sådana uppgifter i anslutning till punktbeskattningen som omfattas av Skatteförvaltningens behörighet jämte information som specificerar den skattskyldiga och den skattskyldigas kontaktinformation. 

Skatteförvaltningen har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av Tullen på begäran få behövlig information om beskattningsbara produkter, punktskattepliktig verksamhet, iakttagelser i samband med övervakningen samt om punktbeskattning som Tullen verkställt och Tullens uppgifter i anslutning till den jämte information som specificerar den skattskyldiga och den skattskyldigas kontaktinformation för verkställandet av punktbeskattning, tillståndsprövning och skattekontroll samt utförandet av andra sådana uppgifter i anslutning till punktbeskattningen som omfattas av Skatteförvaltningens behörighet.  

Bestämmelser om Tullens rätt att få uppgifter ur Skatteförvaltningens datasystem finns i 13 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (639/2015). 

Uppgifterna får lämnas med hjälp av teknisk anslutning eller på annat elektroniskt sätt. 

Att produkterna fullständigt förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade ska på ett tillfredsställande sätt påvisas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där produkterna förstörts eller gått förlorade. Om det inte är möjligt att fastställa var förstöringen eller förlusten skett, ska detta på ett tillfredsställande sätt påvisas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där förstöringen eller förlusten upptäcktes. Om produkterna förstörts eller gått förlorade i Finland, ska detta påvisas på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt. 

Som frisläppande för konsumtion betraktas inte förstöring av punktskattepliktiga produkter inom ramen för ett uppskovsförfarande, om förstöringen skett med den behöriga myndighetens tillstånd. En förutsättning är dessutom att förstöringen sker under övervakning av den behöriga myndigheten eller på något annat godtagbart sätt.  

I sådana fall som avses i 1 och 2 mom. ska Skatteförvaltningen underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. 

Om produkterna har avsänts från Finland inom ramen för ett uppskovsförfarande och inte har anlänt till destinationsorten och den person som ställt säkerheten inte har blivit och inte har kunnat bli informerad om att varorna inte har anlänt till destinationsorten, kan personen i fråga inom 30 dagar från den tidpunkt då denna information lämnades av de behöriga myndigheterna bevisa att flyttningen har avslutats eller visa var oegentligheten begicks. 

Om det i fall som avses i 2 eller 4 mom. inom tre år fastställs att oegentligheten som ledde till frisläppande av produkterna för konsumtion skedde i en annan medlemsstat, återbetalar Skatteförvaltningen punktskatterna som uppburits i Finland så snart som bevis lagts fram på uppbörd av punktskatt i den medlemsstat där frisläppandet för konsumtion skedde.  

Om punktskatterna har uppburits i en annan medlemsstat men det inom tre år från den dag då flyttningen inleddes, fastställs att den oegentlighet som ledde till frisläppandet av produkterna för konsumtion skedde i Finland, ska Skatteförvaltningen informera myndigheterna i den medlemsstat där punktskatten har uppburits.  

Dessutom har en godkänd upplagshavare och en registrerad mottagare rätt att från punktskatten för en skatteperiod dra av den skatt som har betalts eller ska betalas på produkter som frisläppts för konsumtion och som fullständigt förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade till följd av en oförutsedd händelse eller force majeure. Avdrag får inte göras för produkter som på grund av sin beskaffenhet har förstörts. Avdrag får göras endast för produkter som bevisligen har förstörts fullständigt eller oåterkalleligen gått förlorade. Produkter för vilka görs avdrag ska förstöras under den behöriga myndighetens övervakning eller annars på ett sätt som den godkänt. 

Skatteförvaltningen beviljar på ansökan tillstånd att verka som godkänd upplagshavare, registrerad mottagare, registrerad avsändare eller skatterepresentant samt att hålla ett skatteupplag. Tillståndet ska vara i kraft när verksamheten inleds och medan den pågår. 

Tullen ska på begäran ge Skatteförvaltningen ett utlåtande om den sökandes i 2 mom. avsedda tillförlitlighet.  

Tillståndshavaren ska underrätta Skatteförvaltningen om väsentliga förändringar i de uppgifter som lämnats i tillståndsansökan. 

Skatteförvaltningen bestämmer storleken på säkerheten. Vid prövningen av storleken på säkerheten ska tillståndssökandens tillförlitlighet, verksamhetens omfattning och lönsamhet samt sökandens soliditet, likviditet och övriga ekonomiska förutsättningar att svara för skatter beaktas. Vid prövningen ska dessutom beaktas sökandens tidigare ekonomiska verksamhet och det betalningssätt som sökanden använt samt risken för att sökanden i framtiden blir insolvent. Skatteförvaltningen kan ändra säkerhetens belopp om det är behövligt på grund av förändringar i tillståndshavarens verksamhet.  

Om det uppdagas brister, förseelser eller försummelser i tillståndshavarens verksamhet kan Skatteförvaltningen ge tillståndshavaren en skriftlig varning. I samband med varningen kan det för tillståndshavaren sättas ut en frist inom vilken bristerna eller försummelserna ska avhjälpas.  

När tillståndshavaren ansöker om återkallelse av tillståndet kan det förordnas upphöra senast sex månader efter det att ansökan lämnats in till Skatteförvaltningen. 

Efter det att tillståndet återkallats ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål återbetala den säkerhet som avses i 28 § eller den del av säkerheten som inte har använts för betalning av skatter, efter det att tillståndshavaren inte längre har obetalda skatter och den verksamhet som avses i tillståndet veterligen inte orsakar ytterligare skatteförpliktelser. 

Skatteförvaltningen för ett sådant register över tillståndshavare och skatteupplag som förutsätts i rådets förordning (EG) nr 2073/2004 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter. Dessutom för Skatteförvaltningen för att sätta i kraft denna lag och lagar om punktskatt eller accis, ett register med uppgifter som behövs för verkställande av punktbeskattning och återbetalning av skatter.  

Skatteförvaltningen för ett register över stödmottagare som avses i 98 b §. 

Skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod ska lämna in en skattedeklaration till Skatteförvaltningen för varje skatteperiod senast den 18 dagen i kalendermånaden efter skatteperioden.  

Andra skattskyldiga än de som avses i 1 mom. ska lämna in en skattedeklaration till Skatteförvaltningen inom fyra vardagar från den dag då produkterna togs emot eller skyldigheten att betala skatt i övrigt uppkom, denna dag medräknad. Som vardag betraktas inte helgfri lördag. Tidsfristen fyra vardagar för inlämnande av deklaration tillämpas inte om det vid en granskning eller på annat sätt konstateras att produkterna har förts in i landet eller tagits emot i strid med denna lags bestämmelser om beskattning och övervakning.  

Skatteförvaltningen kan av grundad anledning ålägga en skattskyldig att lämna in en skattedeklaration vid någon annan tidpunkt än vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. eller att lämna in en skattedeklaration som är gemensam för två eller flera skatteupplag. Skatteförvaltningen kan av grundad anledning även bestämma att skatteperioden för en viss skattskyldig ska vara längre än vad som bestäms i 6 § 17 punkten, dock högst ett kalenderår.  

Skattedeklarationen anses vara inlämnad då den har anlänt till Skatteförvaltningen. Bestämmelser om ankomsttidpunkten finns i 10 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och i 18 § i förvaltningslagen (434/2003). 

Skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod ska lämna in skattedeklarationen elektroniskt (elektronisk skattedeklaration). Skatteförvaltningen kan godkänna att deklarationen lämnas in på en pappersblankett.  

Andra skattskyldiga än de som deklarerar per skatteperiod kan lämna in skattedeklarationen på en pappersblankett som fastställts av Skatteförvaltningen, eller elektroniskt.  

Trots bestämmelserna i 1 och 3 mom. får Skatteförvaltningen meddela föreskrifter om när förfarandet med elektroniska skattedeklarationer börjar tillämpas, om undantag från användningen av elektroniska skattedeklarationer samt om det elektroniska förfarande som kan användas när elektroniska skattedeklarationer lämnas in.  

På basis av skattedeklarationen och annan utredning fastställer Skatteförvaltningen utan dröjsmål i ett beskattningsbeslut beloppet av den punktskatt som ska betalas.  

Om punktskatt helt eller delvis, på grund av ett räknefel eller något därmed jämförbart misstag eller på grund av att Skatteförvaltningen till någon del inte har prövat saken, utan den skattskyldiges förskyllan inte har blivit påförd, eller om punktskatt av samma orsak återbetalts till ett alltför högt belopp, ska Skatteförvaltningen rätta sitt beslut, om ärendet inte annars behandlas eller om det inte har avgjorts med anledning av överklagande. 

Om den skattskyldige helt eller delvis har försummat sin deklarationsskyldighet eller lämnat in en bristfällig, vilseledande eller oriktig deklaration eller en annan uppgift eller handling på grund av vilken punktskatt helt eller delvis inte blivit fastställd eller återbetalts till ett alltför högt belopp, ska Skatteförvaltningen ålägga den skattskyldige att betala den punktskatt som av nämnda orsak inte har påförts (efterbeskattning). 

Ett beslut med anledning av en elektronisk deklaration eller ansökan kan delges också elektroniskt med ett meddelande om att beslutet kan hämtas via Skatteförvaltningens datasystem. Beslutet anses då ha delfåtts vardagen efter den dag då beslutet kunde hämtas via Skatteförvaltningens datasystem.  

Beslutet delges en sådan statlig rättsbevakare som avses i 107 § så att denne får tillfälle att ta del av beslutet och de handlingar som ligger till grund för det. 

Om ett förfarande som avses i 43 § 1 mom. 1—3 punkten gäller punktbeskattning vid vilken ingen skatt eller endast ett ringa skattebelopp påförs och någon skatteförhöjning inte har fastställts eller om deklarationsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt denna lag eller respektive lagar om punktskatt eller accis eller en statsrådsförordning som utfärdats med stöd av lagarna eller enligt den behöriga myndighetens på dessa bestämmelser baserade beslut eller föreskrifter har försummats, eller om bristfälliga eller oriktiga uppgifter har lämnats i syfte att få punktskatt återbetald, kan som felavgift påföras minst 50 och högst 15 000 euro.  

Om inte något annat föreskrivs i denna lag eller med stöd av den ska i fråga om uppbörd, betalning och indrivning av, ansvar för och återbetalning av punktskatt iakttas lagen om skatteuppbörd (769/2016) eller vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av den.  

Skatteförvaltningen kan kvitta en återbetalning som ska betalas med stöd av denna lag eller någon annan lag som gäller punktskatt eller accis mot en debiterad skatt eller någon annan faktura som inte betalats inom utsatt tid och mot dröjsmålspåföljder och betalningsuppskovsränta i anslutning till den. Kvittning kan verkställas för betalning av en förfallen skuld för vilken mottagaren av återbetalningen är betalningsskyldig helt eller till en viss del eller annars ansvarar för. 

Skatteförvaltningen ska underrätta den skattskyldige eller den som annars ansvarar för skulden om verkställd kvittning. Till kvittningsmeddelandet ska det fogas anvisningar för sökande av ändring. 

I de fall som avses i 3 § 1 mom. tillämpas 69—72 § i tullagen på kvittningen. 

Konkurs för mottagaren av återbetalningen eller utmätning av återbetalningen hindrar inte att kvittning verkställs. Skatteförvaltningen ska omedelbart underrätta utmätningsmannen om kvittning av en fordran som finns hos utmätningsmannen för indrivning. 

Återbetalning av punktskatt ska först användas till betalning av punktskatt och därefter till betalning av bilskatt. Om det fortfarande finns oanvänd återbetalning efter detta används den till betalning av Skatteförvaltningens andra fordringar. På användning av återbetalningen tillämpas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd. 

Om återbetalningen inte används för kvittning av Skatteförvaltningens fordringar på mottagaren av återbetalningen kan den användas till att betala mottagarens andra förfallna, obetalda skatter till staten, offentligrättsliga avgifter samt dröjsmålspåföljder och betalningsuppskovsränta i anslutning till dem, förutsatt att den berörda myndigheten innan återbetalningen betalas ut har begärt detta av den myndighet som beslutar om kvittningen. På motsvarande sätt kan en kvittningsgill återbetalning som den skattskyldige har hos en annan myndighet på begäran användas för betalning av en punktskattefordran. På kvittningen tillämpas i det fallet bestämmelserna i          47 a—47 c §. 

Om det belopp som återbetalas inte används för att betala finska myndigheters fordringar kan återbetalningen med stöd av en överenskommelse om handräckning eller rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder användas till betalning av skatt som drivs in i Finland. 

En annan återbäring som en skattskyldig får från Skatteförvaltningen får användas till betalning av punktskatt på det sätt som föreskrivs i 38 § i lagen om skatteuppbörd. 

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om kvittningsförfarandet. 

En skattskyldig som utan debitering betalar skatten efter föreskriven tid ska på eget initiativ samtidigt betala skattetillägg. Om den skattskyldige inte på eget initiativ betalar skattetillägg påförs det av Skatteförvaltningen. På punktskatt som har påförts genom ett beskattningsbeslut och förfallit till betalning ska betalas förseningsränta. 

Skatteförvaltningen beviljar rätt att verka som tillfälligt registrerad mottagare, om personen i fråga före avsändandet av de punktskattepliktiga produkterna har gjort en anmälan till Skatteförvaltningen och ställt säkerhet för betalningen av punktskatt på produkterna.  

En godkänd upplagshavare och en registrerad mottagare ska göra anmälan till Skatteförvaltningen innan de vidtar åtgärder som avses i 1 mom. Skatteförvaltningen kan av övervakningsskäl begränsa eller förbjuda direkt leverans.  

Skatteförvaltningen fastställer säkerhetsbeloppet i samband med att den beviljar den godkände upplagshavaren och den registrerade avsändaren tillstånd. 

Vid flyttning av harmoniserade punktskattepliktiga produkter ska det datoriserade systemet användas. En flyttning av sådana produkter ska anses äga rum under ett uppskovsförfarande endast om produkterna åtföljs av ett elektroniskt administrativt dokument som behandlas i enlighet med 2 och 3 mom. Ett elektroniskt administrativt dokument behöver emellertid inte användas vid flyttning av produkter i ett förenklat förfarande enligt 66 § eller vid tillämpning av kraven enligt kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller vinodlingsregistret, de obligatoriska deklarationerna och framtagningen av uppgifter för marknadsuppföljning, följedokumenten vid transport av produkter och de register som ska föras inom vinsektorn. I det fallet ska mottagaren anmäla de mottagna vinleveranserna till Skatteförvaltningen med det dokument som krävs enligt nämnda förordning eller genom att hänvisa till det dokumentet.  

Om punktskattepliktiga produkter avsänds under ett uppskovsförfarande ska en godkänd upplagshavare och en registrerad avsändare lämna ett preliminärt elektroniskt administrativt dokument till Skatteförvaltningen, med användning av det datoriserade systemet. 

Skatteförvaltningen gör en elektronisk kontroll av uppgifterna på det preliminära elektroniska administrativa dokumentet. Om uppgifterna inte är giltiga, ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål underrätta avsändaren om det. Om uppgifterna är giltiga ska Skatteförvaltningen tilldela dokumentet en unik administrativ referenskod och underrätta avsändaren om denna.  

Skatteförvaltningen vidarebefordrar utan dröjsmål det elektroniska administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten, om destinationen är i en annan medlemsstat, eller direkt till mottagaren om denne finns i Finland. 

Om punktskattepliktiga produkter flyttas från Finland till en exportplats och om någon exportdeklaration inte inlämnas i Finland, ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål vidarebefordra det elektroniska administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten. Om exportdeklarationen inlämnas i Finland ska Skatteförvaltningen förvara det elektroniska administrativa dokumentet i väntan på exportrapporten. 

Efter att det elektroniska administrativa dokumentet har inkommit till Skatteförvaltningen ska det vidarebefordras till mottagaren endast om denne är en godkänd upplagshavare, en registrerad mottagare eller en tillfälligt registrerad mottagare.  

Avsändaren ska med användning av det datoriserade systemet tillställa Skatteförvaltningen uppgifter om mottagaren så snart de är kända och senast efter det att flyttningen slutförts.  

Avsändaren ska underrätta Skatteförvaltningen innan en åtgärd som avses i 1 mom. vidtas.  

En godkänd upplagshavare, en registrerad mottagare och en tillfälligt registrerad mottagare ska utan dröjsmål och senast fem vardagar efter det att flyttningen avslutats, med hjälp av det datoriserade systemet lämna en rapport om att produkterna mottagits (mottagningsrapport). Skatteförvaltningen kan av grundad anledning förlänga tidsfristen om mottagaren kräver det.  

Skatteförvaltningen gör en elektronisk kontroll av uppgifterna i mottagningsrapporten. Om uppgifterna inte är giltiga ska mottagaren underrättas utan dröjsmål. Om uppgifterna är giltiga ska Skatteförvaltningen bekräfta registrering av mottagningsrapporten och sända den till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.  

Skatteförvaltningen vidarebefordrar mottagningsrapporten till avsändaren. Om avsändar- och destinationsorten är belägna i Finland ska mottagningsrapporten sändas direkt till avsändaren. 

Om mottagaren är en person eller sammanslutning som avses i 18 § 1 mom. ska mottagaren inom 30 dagar efter flyttningen tillställa Skatteförvaltningen en kopia av ett sådant intyg om undantag som avses i 18 § 4 mom. och ett kommersiellt dokument varav de mottagna produkternas kvalitet och kvantitet framgår. Skatteförvaltningen lämnar med hjälp av det datoriserade systemet en rapport om att produkterna mottagits.  

Om en exportdeklaration har gjorts i Finland fyller Skatteförvaltningen i exportrapporten på grundval av den påskrift som utfärdas av utfartskontoret enligt tullagstiftningen eller av det kontor där formaliteterna fullgjordes när produkterna flyttades till ett tredjeterritorium, med intyg om att de punktskattepliktiga produkterna har förts ut ur unionens territorium. 

Skatteförvaltningen gör en elektronisk kontroll av uppgifterna i det intyg som avses i 1 mom. Så snart uppgifterna har kontrollerats ska Skatteförvaltningen sända exportrapporten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.  

Skatteförvaltningen ska vidarebefordra exportrapporten till avsändaren.  

Om en mottagningsrapport inte inom den tidsfrist som avses i 64 § kan lämnas in efter avslutad flyttning, på grund av att det datoriserade systemet är otillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller på grund av att det datoriserade systemet har varit otillgängligt i avsändarmedlemsstaten och det elektroniska administrativa dokumentet inte ännu har ersatt pappersdokumentet, ska mottagaren, utom i vederbörligen motiverade fall, till Skatteförvaltningen lämna ett pappersdokument innehållande samma uppgifter som mottagningsrapporten och med en försäkran om att flyttningen har avslutats.  

Skatteförvaltningen ska skicka en kopia av det dokument som avses i 1 mom. till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten och hålla en kopia tillgänglig för mottagaren, utom i det fall att mottagningsrapporten med kort varsel kan lämnas in av mottagaren via det datoriserade systemet eller i vederbörligen motiverade fall.  

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om användningen av det datoriserade systemet, om elektroniska administrativa dokuments informationsinnehåll samt om de certifierings- eller identifieringsmetoder som kan användas för utfärdande av elektroniska administrativa dokument.  

En privatperson som avses i 1 mom. ska innan flyttningen påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de harmoniserade punktskattepliktiga produkter som avsänds från den andra medlemsstaten till Finland och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna.  

Den skattskyldige ska innan flyttningen påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de produkter som avsänds från den andra medlemsstaten till Finland och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna. 

En distansförsäljare som inte har någon skatterepresentant i Finland ska innan produkter avsänds från en annan medlemsstat till Finland anmäla produkterna till Skatteförvaltningen och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna. 

Om punktskattepliktiga produkter helt har förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade i Finland eller om detta upptäcks i Finland ska detta på ett tillfredsställande sätt påvisas för den behöriga myndigheten. Om produkterna helt har förstörts eller gått förlorade och det att de har förstörts eller gått förlorade upptäcks i en annan medlemsstat ska detta på ett tillfredsställande sätt påvisas för de behöriga myndigheterna i medlemsstaten i fråga.  

Om den skatt som i Finland påförts en produkt i sådana fall som avses i 1—4 mom. inte är betald i sin helhet, ska obetald skatt efterges. Återbetalning eller eftergivande ska sökas hos Skatteförvaltningen inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket skatt på produkten har påförts i Finland. 

Om en avdragsrätt enligt denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis inte har kunnat göras gällande till fullt belopp inom den tid som föreskrivs för avdrag, har den skattskyldige på ansökan rätt till en återbetalning som motsvarar den betalda skatt som blivit oavdragen. Ansökan om återbetalning ska göras hos Skatteförvaltningen inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket rätten till avdrag uppkom.  

En godkänd upplagshavare ska i kronologisk ordning förvara sådana dokument i Finland som följt med produkter som tagits emot under ett uppskovsförfarande och som inte har registrerats i det datoriserade systemet. På begäran ska dokumenten överlämnas till Skatteförvaltningen. 

Registrerade mottagare och tillfälligt registrerade mottagare ska i kronologisk ordning förvara sådana dokument i Finland som följt med produkter som tagits emot under ett uppskovsförfarande och som inte har registrerats i det datoriserade systemet. Dokumenten ska på begäran överlämnas till Skatteförvaltningen.  

Den behöriga myndigheten får utföra granskningar för att övervaka att denna lag och respektive lagar om punktskatt eller accis följs. Även företrädare för andra myndigheter får närvara vid granskningen. Bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen ska iakttas i tillämpliga delar vid granskningen.  

Den skattskyldige ska på begäran för den behöriga myndigheten för granskning förete sitt bokföringsmaterial, uppgifter om sitt bokföringssystem och dess kopplingar till andra system, uppgifter om interna övervakningssystem och lämna andra för beskattningen behövliga uppgifter i begärd form. Om det material som ska granskas har förvarats i ett maskinläsbart datamedium, ska den skattskyldige på begäran ta fram materialet i läsbar skriftlig form eller i en allmänt använd lagringsform. Den skattskyldige ska också visa granskaren sitt upplag och sina övriga lokaler, förutsatt att de inte används för boende av permanent natur, samt ställa behövliga lokaler och anordningar till förfogande för granskningen och även i övrigt bistå vid granskningen.  

Var och en ska trots sekretessbestämmelserna på begäran ge den behöriga myndigheten uppgifter om inköp, innehav, flyttningar, försäljningar och tillverkning av punktskattepliktiga produkter.  

Lokaler som används för boende av permanent natur får dock inte granskas. 

Den som har levererat eller förvärvat produkter för användning som enligt 19 § är skattefri ska trots sekretessbestämmelserna ge den behöriga myndigheten uppgifter om förvärv och användning av produkterna, lagerkvantiteter och leveranser samt andra omständigheter som behövs för övervakning av beskattningen. Den behöriga myndigheten meddelar närmare föreskrifter om informationens innehåll samt om hur och när den ska lämnas.  

Den som innehar punktskattepliktiga produkter ska på begäran ge den behöriga myndigheten produktprover som behövs för beskattningen och övervakningen av den.  

Var och en ska på skriftlig uppmaning av den behöriga myndigheten för beskattningen av annan eller för därav föranlett besvärsärende trots sekretessbestämmelserna inom utsatt tid lämna sådana behövliga uppgifter om en annan person som framgår av handlingar i dennes besittning eller som annars är kända av denne, om uppgifterna inte gäller något sådant som man enligt lag har rätt att vägra vittna om.  

Den som enligt 96, 98 eller 100 § är skyldig att förete och ge den behöriga myndigheten uppgifter om punktbeskattning eller att bistå vid granskning ska vidta dessa åtgärder på egen bekostnad.  

Den behöriga myndigheten kan förena den informationsskyldighet som avses i 96, 98 och 100 § med vite. Vite får dock inte föreläggas om det finns skäl att misstänka någon för brott och det begärda materialet har samband med brottsmisstanken.  

Skatteförvaltningen kan på ansökan ge ett förhandsavgörande om punktskatten på en produkt eller om en verksamhets skattepliktighet. Ett förhandsavgörande kan ges om punktskatten också då beskattningen i övrigt verkställs enligt tullbestämmelserna. Förhandsavgörandet ges då av Tullen. 

Ett lagakraftvunnet förhandsavgörande ska med bindande verkan iakttas när sökanden punktbeskattas i Finland under ett år från ingången av kalendermånaden efter den dag då förhandsavgörandet gavs, om inte den bestämmelse som då tillämpades ändras medan avgörandet gäller eller om inte Skatteförvaltningen har återkallat förhandsavgörandet på grund av att tolkningen av bestämmelsen ändrats genom en rättskipningsmyndighets beslut eller av något annat särskilt skäl.  

Omprövning av ett förhandsavgörande får inte begäras, utan avgörandet får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Rättsbevakaren enligt 107 § har rätt att söka ändring på statens vägnar. Omprövning av ett beslut att inte meddela förhandsavgörande får inte begäras och beslutet får inte heller överklagas genom besvär.  

Skatteförvaltningen kan ställa villkor för lättnaden för att det ska vara möjligt att övervaka att förutsättningarna för lättnaden uppfylls.  

Skatteförvaltningen kan på grund av exceptionella omständigheter oberoende av sökanden eller väsentligt nedsatt skattebetalningsförmåga eller av andra särskilda skäl på ansökan bevilja uppskov med betalning av skatt. Uppskovet beviljas på villkor att säkerhet till ett belopp motsvarande uppskovsbeloppet ställs för betalningen. Uppskov kan emellertid beviljas utan krav på säkerhet, om det belopp som ska betalas är ringa eller uppskovstiden är kort eller av andra särskilda skäl. På skatt med vars betalning uppskov har beviljats tas ut ränta enligt vad som bestäms i 4 § i lagen om skattetillägg och förseningsränta. Uppskov kan dock beviljas utan ränta om det vore uppenbart oskäligt att ta ut ränta.  

Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende som behandlas vid Skatteförvaltningen. 

Det som föreskrivs i denna paragraf ska tillämpas också om beskattningen i övrigt verkställs enligt tullbestämmelserna. Behörig myndighet är då Tullen. 

Om det konstateras att skatt eller en felavgift har fastställts till för stort belopp eller har återbetalats till för litet belopp, ska Skatteförvaltningen rätta sitt beslut och till den skattskyldige betala det belopp av skatt eller felavgift som den skattskyldige betalat för mycket eller som inte återbetalats.  

Statens rätt bevakas av den statliga rättsbevakaren. Med den statliga rättsbevakaren avses i ärenden som hör till Skatteförvaltningens behörighet Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och i ärenden som hör till Tullens behörighet tullombudet. 

Den statliga rättsbevakaren hörs på det sätt som föreskrivs i 41 § 3 mom. 

Ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag söks genom en skriftlig begäran om omprövning hos den myndighet som fattat beslutet, om ärendet inte har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär. Begäran om omprövning får dock inte framställas, om det är fråga om ett beslut som gäller lättnader eller uppskov med betalning eller ett ärende som ska avgöras med stöd av bestämmelserna om återbetalning av skatt. Den statliga rättsbevakaren enligt 107 § har rätt att på statens vägnar framställa omprövningsbegäran. 

Tidsfristen för begäran om omprövning är tre år räknat från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbetalades, dock minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I andra ärenden än fastställande eller återbetalning av skatt är tidsfristen 60 dagar från delfåendet av beslutet. För den statliga rättsbevakaren är tidsfristen 60 dagar från det att beslutet fattades. 

Ett beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Beslut om lättnader eller uppskov med betalning får inte överklagas genom besvär. Den statliga rättsbevakaren enligt 107 § har besvärsrätt på statens vägnar. 

Besvärstiden är tre år räknat från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbetalades, dock minst 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. I fråga om andra ärenden än fastställande eller återbetalning av skatt är besvärstiden 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. För den statliga rättsbevakaren är besvärstiden 60 dagar från det att omprövningsbeslutet fattades. 

Förvaltningsdomstolen ska ge den statliga rättsbevakaren enligt 107 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.  

Utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, kan förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart. 

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut, dock så att tiden för anförande av besvär över förvaltningsdomstolens beslut som gäller förhandsavgörande är 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har den statliga rättsbevakaren enligt 107 §. 

Om punktskatt har slopats eller sänkts genom förvaltningsdomstolens beslut, ska Skatteförvaltningen oberoende av ändringssökande betala det överskjutande skattebeloppet till den skattskyldige. 

Om högsta förvaltningsdomstolen med anledning av den statliga rättsbevakarens besvär har ändrat förvaltningsdomstolens beslut, ska en kopia av högsta förvaltningsdomstolens beslut lämnas till Skatteförvaltningen, som utan dröjsmål ska debitera den skattskyldige det överskjutande belopp som betalats till denne. 

1. Denna lag träder i kraft den 20. 

2. Ärenden som är anhängiga vid Tullen när denna lag träder i kraft och som med stöd av denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis hör till Skatteförvaltningens behörighet överförs till Skatteförvaltningen för behandling och avgörande. På motsvarande sätt överförs avtal och andra förbindelser som hänför sig till de ärenden som avses i detta moment liksom andra rättigheter och skyldigheter på Skatteförvaltningen. Avtal och förbindelser överförs dock på Skatteförvaltningen endast om något annat inte följer av deras innehåll eller man inte kommer överens om något annat. 

3. Med avvikelse från 2 mom. är Tullen behörig i sådana ärenden rörande skadeståndsskyldighet eller återbetalningsskyldighet som omfattas av allmänna domstolars behörighet och i förvaltningstvistemål som hänför sig till beskattningsbeslut som Tullen fattat innan denna lag har trätt i kraft.  

4. Med avvikelse från 2 mom. är Tullen behörig att föra talan vid behandlingen av sådana brottmål och skadeståndsärenden med anknytning till dem där Tullen före denna lags ikraftträdande har framställt straff- eller ersättningsyrkande under förundersökningen eller vid domstol. Tullen är behörig att driva in skadestånd som vunnit laga kraft och rättegångskostnader som har dömts ut före lagens ikraftträdande. 

5. Om ansökan enligt denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis ska lämnas till Skatteförvaltningen inom föreskriven tid, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid även när den har lämnats till Tullen inom föreskriven tid på dagen för lagens ikraftträdande eller därefter. 

6. Beslut, tillstånd och registreringar som Tullen har meddelat och som är giltiga vid denna lags ikraftträdande och som gäller ärenden som med stöd av denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis hör till Skatteförvaltningens behörighet förblir i kraft på de villkor som nämns i dem. 

7. Skatteförvaltningen och Tullen är i enlighet med sina lagstadgade uppgifter registeransvariga för de personregister som gäller punktbeskattningen och som har tagits i bruk före denna lags ikraftträdande. Tullen ansvarar som tekniskt ansvarig för informationssystemen för registrens funktionsduglighet och informationssäkerhet.  

8. Hänvisningar i andra lagar och förordningar samt statsråds- och ministeriebeslut till Tullens uppgifter som med stöd av denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis hör till Skatteförvaltningens behörighet avser efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till Skatteförvaltningens uppgifter.  

9. På sökande av ändring i beslut som Tullen fattat före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i de ärenden som ankommer på den med stöd av denna lag. På sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen och Tullen fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag och besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen. Det som föreskrivs ovan om skattemyndighetens beslut tillämpas också på beslut med anledning av en begäran om omprövning. 

10. Lagens 107 c § tillämpas på de besvärsärenden som anhängiggörs den dag då lagen träder i kraft eller därefter. Skattemyndigheten ska sända besvärsskrifter som inkommit till skattemyndigheten i besvärsärenden som anhängiggjorts på dagen för lagens ikraftträdande eller därefter och handlingar som gäller ärendena till förvaltningsdomstolen utan dröjsmål.  

11. Om en begäran om omprövning eller en besvärsskrift enligt lag ska lämnas in till Tullen, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid även om den har lämnats in till Skatteförvaltningen inom föreskriven tid på dagen för lagens ikraftträdande eller därefter. Om begäran om omprövning eller besvärsskriften i enlighet med anvisningarna för sökande av ändring har lämnats in till Tullen inom föreskriven tid, men Skatteförvaltningen är behörig myndighet, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid.  

12. I de ärenden som gäller bevakning av statens rätt och som är anhängiga när denna lag träder i kraft och där Skatteförvaltningen är behörig myndighet efter lagens ikraftträdande bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid Skatteförvaltningen. 

Skatteförvaltningen fastställer för januari-juni och för juli-december det belopp av punktskatt på motorbensin och produkter som ersätter den, dieselolja och produkter som ersätter den, flytgas och produkter som ersätter den samt lätt brännolja och produkter som ersätter den som ska återbetalas och som tillämpas på skatteåterbäring som gäller bränslen som har frisläppts för konsumtion under den aktuella perioden. Som återbäringsbelopp fastställs medelvärdet per liter eller kilogram med två decimalers noggrannhet för skatterna på bränsle och produkter som ersätter den som under den aktuella perioden frisläppts för skattepliktig konsumtion. För att få återbäring när det gäller bränsle som inte till sin sammansättning motsvarar det som med stöd av miljöskyddslagen (527/2014) föreskrivs om kvalitetskraven på motorbensin, dieselolja och vissa andra flytande bränslen och när det gäller lätt brännolja som innehåller mer än sju volymprocent biobrännolja ska sökanden dock lämna en tillförlitlig redogörelse för den skatt och försörjningsberedskapsavgift som har betalats för bränslet.  

En tillverkare av biobrännolja ska till Skatteförvaltningen göra en skriftlig anmälan för registrering som skattskyldig. För den skattskyldige gäller i övrigt det som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod.  

Registret förs av Skatteförvaltningen.  

Företag som bedriver handel med flytande bränslen ska göra anmälan till Skatteförvaltningen om de hjälpprodukter eller identifieringsämnen som tillsätts till bränslet.  

Skatteförvaltningen och Tullen har rätt att för punktbeskattning av flygbensin och flygpetroleum och tillsynen över sådan punktbeskattning få behövlig information av Trafiksäkerhetsverket.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen (182/2010). 

Elproducenter och småskaliga producenter ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje kraftverk. 

Vid beräkningen av det i 1 mom. avsedda beloppet av betalda punktskatter avdras skatteåterbäringar som avses i 14 och 22 § samt skatteåterbäringar som avses i 9 a § i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) och i 1 § i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). Om företaget under räkenskapsperioden har överlåtit produkter som avses i denna paragraf, ska skatt som företaget betalat för dessa produkter eller som ingår i dessa produkter inte beaktas vid beräkningen av beloppet av betald punktskatt. 

Ansökan om skatteåterbäring ska lämnas till Skatteförvaltningen inom sex månader från utgången av räkenskapsperioden. 

Om inte något annat bestäms i denna lag, tillämpas på skatteåterbäring vad som i punktskattelagen eller med stöd av den bestäms eller föreskrivs om skatterättelse, efterbeskattning, skatteförhöjning, bokföringsskyldighet, granskning av och skyldighet att lämna uppgifter, överklagande samt om punktskatt i övrigt. Om företaget till någon annan efter räkenskapsperiodens utgång har överlåtit sådana produkter som avses i denna paragraf för vilka punktskatt har återburits med stöd av 1 mom., återkrävs skatteåterbäringen. Företaget ska utan dröjsmål anmäla överlåtelsen till Skatteförvaltningen för vidtagande av åtgärder som avses i detta moment. 

En nätinnehavare, elproducent och småskalig producent ska göra en skriftlig anmälan till Skatteförvaltningen för registrering som skattskyldig. I anmälan ska den skattskyldiges namn, adress och kontaktuppgifter uppges. För kraftverk ska dessutom kraftverkets typ, nominella effekt, huvudsakliga bränslen och fastighetsbeteckning uppges. Anmälan ska göras separat för varje anläggning. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska anmälas för verkställandet av, tillsynen över och utvecklandet av beskattningen. Anmälan ska göras inom tre månader från det att verksamheten inleddes. 

Registret förs av Skatteförvaltningen. 

På en elnätsinnehavare, elproducent och småskalig producent och på en skattskyldig enligt 5 § 3 och 4 punkten tillämpas vad som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldig som deklarerar per skatteperiod.  

Skatt på bränntorv och tallolja påförs för varje skatteperiod enligt de bestämmelser som är i kraft den dag då bränntorv och tallolja använts för ett sådant ändamål som avses i 15 §. En användare enligt 15 § ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje anläggning. Med skatteperiod avses en kalendermånad. 

En användare enligt 15 § ska göra en skriftlig anmälan till Skatteförvaltningen för registrering som skattskyldig. Anmälan ska göras separat för varje anläggning. 

Registret förs av Skatteförvaltningen.  

En naturgasnätsinnehavare ska skriftligen registrera sig som skattskyldig hos Skatteförvaltningen. 

Den som använder naturgas för skattefritt ändamål kan ansöka om att bli registrerad användare separat för varje användningsställe. En registrerad användare som inte längre har i 21 § avsedd skattefri användning ska återta registreringen. 

På en registrerad användare tillämpas vad som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldig som deklarerar per skatteperiod. 

Skatteförvaltningen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut namn och kontaktuppgifter över dem som registrerats som registrerade användare till naturgasnätsinnehavare och godkända naturgasupplagshavare. 

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om registreringsförfarandet enligt 1 och 2 mom.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Skatteförvaltningen har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av jord- och skogsbruksministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Statens ämbetsverk på Åland få de uppgifter om stödtyper enligt 2 § 2—5 punkten som beviljats en sökande och om datum för betalning av stöd, som behövs för återbäring av punktskatt som avses i denna lag och för den anknytande tillsynen. De individualiserings- och kontaktuppgifter som Skatteförvaltningen har rätt att få i fråga om sökande är namn, personbeteckning eller organisationsnummer och den adress som anmälts till myndigheterna. 

Jord- och skogsbruksministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Statens ämbetsverk på Åland har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av Skatteförvaltningen få de uppgifter om återbäringsbeloppen och grunderna för återbäring som behövs för återbäring av punktskatt som avses i denna lag och för den anknytande tillsynen. De individualiserings- och kontaktuppgifter som ministeriet och de nämnda myndigheterna har rätt att få i fråga om mottagare av återbäring är namn, personbeteckning eller organisationsnummer och den adress till driftstället som anmälts till Skatteförvaltningen.  

Om det finns anledning att misstänka att en sökande inte hade haft rätt till stöd som avses i 2 § 2—5 punkten kan Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ lämna jord- och skogsbruksministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralerna behövliga uppgifter som gäller mottagare av återbäring av punktskatt enligt denna lag och beviljad återbäring av punktskatt och som hänför sig till tillsynen över riktigheten i återbäringen, för att ministeriet och de nämnda myndigheterna ska kunna fullgöra den tillsynsskyldighet som enligt lag eller förordning ingår i deras arbetsuppgifter. Individualiserings- och kontaktuppgifter som kan lämnas i fråga om mottagare av återbäring är namn, personbeteckning eller organisationsnummer och den adress till driftstället som anmälts till Skatteförvaltningen.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

En tillförlitlig utredning om tillverkarens oberoende ställning och om produktionen under ett kalenderår ska på begäran lämnas in till Skatteförvaltningen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Genom denna lag upphävs i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994) 11 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 967/2012.  

Denna lag träder i kraft den 20 . 

Denna lag tillämpas inte på dryckesförpackningar, om drycker som avses i den till lagen fogade accistabellen har producerats av en tillverkare som i rättsligt och ekonomiskt hänseende är oberoende av andra tillverkare i samma bransch och som under ett kalenderår till konsumtion överlåter dryckesförpackningar innehållande drycker till en mängd av högst 50 000 liter. Tillförlitlig utredning om tillverkarens oberoende ställning och produktionsmängder under ett kalenderår ska på uppmaning tillställas Skatteförvaltningen.  

På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen. 

Den som i en skattedeklaration enligt punktskattelagen anmäler att dryckesförpackningar ingår i ett fungerande retursystem ska visa att den som är ansvarig för retursystemet för dryckesförpackningar har godkänts av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland för anteckning i producentregistret på det sätt som anges i 103 § i avfallslagen eller att dryckesförpackningarna har godkänts för anteckning i motsvarande register enligt lagstiftningen i landskapet Åland. Miljömyndigheterna ska omedelbart underrätta Skatteförvaltningen om ändringar i registret. Om producentregisteruppgifter föranleder ändringar i beskattningen av en accisskyldig, tillämpas ändringarna vid påförandet av accis för den följande kalendermånaden efter tillställandet av uppgifterna.  

Den behöriga myndigheten har rätt att av miljömyndigheter med ett i miljölagstiftningen föreskrivet övervakningsuppdrag i anknytning till dryckesförpackningar eller retursystem för dryckesförpackningar få uppgifter som behövs för beskattning enligt denna lag och för övervakningen av den.  

Den behöriga myndigheten får trots bestämmelserna om tystnadsplikt i punktskattelagen lämna uppgifter och handlingar enligt denna lag till en i 1 mom. avsedd miljömyndighet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Som detaljhandelspris för tobaksprodukter som i strid med gällande bestämmelser eller för annat ändamål än kommersiell försäljning förts in i landet betraktas detaljhandelspriset för motsvarande produkter i Finland. Om det inte finns motsvarande produkter, bestäms accisen på cigarretter och finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter i enlighet med minimiaccisen enligt 8 §. Såsom beskattningsvärde för andra tobaksprodukter betraktas produktgruppens genomsnittliga detaljhandelspris, som fastställs av Skatteförvaltningen. 

Om den skattskyldige som avses i 1 mom. är godkänd upplagshavare eller registrerad mottagare ska den skattskyldige själv skaffa och bekosta prisetiketterna. I annat fall levererar Skatteförvaltningen prisetiketterna till den skattskyldige och tar ut en avgift enligt självkostnadspris för etiketterna. 

Trots sekretessbestämmelserna ska den skattskyldige lämna behövliga uppgifter till Skatteförvaltningen om kvantiteter och prisklasser på de tobaksprodukter som frisläppts för konsumtion så att det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset enligt 2 mom. kan fastställas. Dessutom ska den skattskyldige trots sekretessbestämmelserna lämna behövliga uppgifter till Skatteförvaltningen till grund för de statistiska uppgifter om tobaksprodukter som ska sändas till Europeiska kommissionen. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om uppgifternas innehåll samt om hur och när de ska lämnas. 

Skatteförvaltningen fastställer det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för cigarretter och finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter. Det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för cigarretter ska beräknas genom att det totala värdet av alla cigarretter som frisläppts för konsumtion, på grundval av detaljhandelspriset inklusive alla skatter, divideras med den totala kvantiteten cigarretter som frisläppts för konsumtion. Det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter ska beräknas genom att det totala värdet av all finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter som frisläppts för konsumtion, på grundval av detaljhandelspriset inklusive alla skatter, divideras med den totala kvantiteten finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter som frisläppts för konsumtion.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen (182/2010). 

Huvudmannen för avstjälpningsplatsen ska innan verksamheten inleds göra en skriftlig anmälan till Skatteförvaltningen för registrering som skattskyldig. Anmälan ska även göras om stängning av avstjälpningsplatsen.  

Skatteförvaltningen för in dem som registrerats som skattskyldiga i det register som avses i 30 § i punktskattelagen. 

Den skattskyldige ska för varje skatteperiod senast den 18 dagen i månaden efter utgången av skatteperioden ge in en skattedeklaration till Skatteförvaltningen. Separat skattedeklaration ska lämnas för varje avstjälpningsplats. 

Den skattskyldige ska för varje skatteperiod inom den tidsfrist som föreskrivs i 1 mom. lämna en rapport till Skatteförvaltningen över sådant till avstjälpningsplatsen fört avfall som inte nämns i skattetabellen i bilagan. Rapporten ska följa samma indelning som avfallsförteckningen. 

Den behöriga myndigheten har rätt att få sådana uppgifter och handlingar som behövs för beskattningen enligt denna lag och tillsynen över den av den miljömyndighet för vilken i miljölagstiftningen har föreskrivits tillstånds- eller tillsynsuppgifter som gäller avstjälpningsplatser.  

Den behöriga myndigheten har rätt att lämna ut sådana uppgifter och handlingar som den fått för beskattningen enligt denna lag till de myndigheter som avses i 1 mom. för uppgifter som föreskrivits för dem. Uppgifterna får lämnas ut trots sekretessbestämmelserna i punktskattelagen.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Vad som föreskrivs i denna paragraf gäller inte 19, 89 och 90 § i punktskattelagen (182/2010). 

Med avvikelse från 1 och 2 mom. kan accispliktiga produkter som inte har frisläppts för konsumtion i Finland flyttas mellan landskapet Åland och det övriga Finland i enlighet med vad som i punktskattelagen föreskrivs om flyttningar som i sin helhet sker inom Finlands territorium. 

Vid tillämpning av 89 § 2 mom. i punktskattelagen anses produkterna ha blivit sålda till en passagerare som reser utanför gemenskapen också då de säljs till en passagerare som reser från landskapet Åland till en annan del av Finland, till en annan medlemsstat eller utanför gemenskapen, eller från en annan del av Finland till landskapet.  

Trots bestämmelserna i 28 § är försäljning av tobaksprodukter och alkoholdrycker ombord på fartyg och luftfartyg enligt 28 § till den som reser från landskapet Åland till andra delar av landet eller från andra delar av landet till landskapet accisfri endast då det är fråga om försäljning till sådana passagerare som har en resebiljett eller något annat motsvarande dokument för transporten i fråga och i högst de mängder som anges i 85 och 86 § i punktskattelagen. Accisfri är försäljning av högst 2 liter öl per passagerare.  

Vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. i punktskattelagen tillämpas också då accispliktiga produkter har anskaffats accisfritt med stöd av denna lag.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Skatteförvaltningen ska övervaka efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt sörja för verkställigheten av lagen. På Skatteförvaltningens befogenheter tillämpas bestämmelserna i 12 kap. i punktskattelagen. 

På skyldigheten att hålla de uppgifter och handlingar hemliga som Skatteförvaltningen erhåller med stöd av denna lag tillämpas 66 och 67 § i lagen om påförande av accis (1469/1994). Utöver bestämmelserna i 66 § 2 mom. i nämnda lag får Skatteförvaltningen likväl oberoende av sekretessbestämmelserna lämna uppgifter och handlingar till arbets- och näringsministeriet för att ministeriet ska kunna sköta sina uppgifter enligt denna lag och för vidarebefordran till den behöriga institutionen inom Europeiska unionen eller något annat organ inom unionen, om detta krävs enligt Europeiska unionens lagstiftning eller enligt någon annan förpliktelse som har samband med Finlands medlemskap i Europeiska unionen. 

För att fullgöra sin distributionsskyldighet kan en distributör avtala om att helt eller delvis överföra skyldigheten till en annan distributör. Vid avtalstvist eller om distributionsskyldigheten av någon annan orsak som anknyter till avtalet inte fullgörs, ansvarar varje distributör för fullgörandet av sin egen distributionsskyldighet och för de påföljder som denna lag föreskriver. En kopia av avtalet ska lämnas till Skatteförvaltningen i samband med den anmälan som avses i 7 §. 

Anmälan skall lämnas till Skatteförvaltningen senast under mars månad året efter det år som anmälan avser. 

En ansökan om lindring eller slopande av distributionsskyldigheten ska lämnas till arbets- och näringsministeriet inom den tid som anges i 7 § 4 mom. och en kopia av ansökan ska lämnas till Skatteförvaltningen i samband med den anmälan som avses i 7 §. 

Om en drivmedelsdistributör inte har levererat biodrivmedel till konsumtion enligt 5 §, ska Skatteförvaltningen påföra distributören en påföljdsavgift. Avgiften beräknas på den mängd biodrivmedel som distributören enligt den paragrafen är skyldig att leverera till konsumtion till den del distributören inte fullgjort sin skyldighet i enlighet med den anmälan som distributören lämnat enligt 7 § 1 mom. Påföljdsavgiften är 0,04 euro per megajoule. 

Påföljdsavgiften ska påföras under det kalenderår då den anmälan som avses i 7 § 1 mom. har lämnats eller borde ha lämnats. Om påföljdsavgift, på grund av att en drivmedelsdistributör helt eller delvis försummat sin redovisningsskyldighet eller lämnat en bristfällig, vilseledande eller felaktig anmälan, inte alls blivit påförd eller påförts till ett för lågt belopp, ska Skatteförvaltningen påföra distributören den påföljdsavgift som tidigare inte påförts distributören. Påföljdsavgiften ska påföras inom tre år räknat från ingången av det kalenderår som följer efter det kalenderår som avses ovan. 

Om en drivmedelsdistributör försummat sin skyldighet enligt 7, 8 eller 9 § kan Skatteförvaltningen påföra en felavgift på minst 500 euro och högst 5 000 euro. 

När storleken på felavgiften bestäms ska det beaktas hur klandervärt förfarandet varit, om det har upprepats och andra med dessa jämförliga omständigheter. 

Omprövning av beslut som arbets- och näringsministeriet meddelat med stöd av denna lag får begäras på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). Beslut med anledning av en begäran om omprövning får överklagas hos förvaltningsdomstolen genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 

Skatteförvaltningens beslut om påföljdsavgift får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Ändring i Skatteförvaltningens beslut om felavgift får sökas på det sätt som i punktskattelagen föreskrivs om sökande av ändring i andra ärenden än sådana som gäller påförande eller återbetalning av skatt. 

1. Denna lag träder i kraft den 20. 

2. Ärenden som är anhängiga vid Tullen när denna lag träder i kraft och som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet överförs till Skatteförvaltningen för behandling och avgörande. På motsvarande sätt överförs avtal och andra förbindelser som hänför sig till de ärenden som avses i detta moment liksom andra rättigheter och skyldigheter på Skatteförvaltningen. Avtal och förbindelser överförs dock på Skatteförvaltningen endast om något annat inte följer av deras innehåll eller man inte kommer överens om något annat. 

3. Beslut, tillstånd och registreringar som Tullen har meddelat och som är giltiga vid denna lags ikraftträdande och som gäller ärenden som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet förblir i kraft på de villkor som nämns i dem.  

4. Hänvisning i andra lagar och förordningar samt statsråds- och ministeriebeslut till Tullens uppgifter som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet avser efter det att denna lag trätt i kraft en hänvisning till Skatteförvaltningens uppgifter.  

5. På sökande av ändring i beslut som arbets- och näringsministeriet och Tullen fattat före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i de ärenden som ankommer på den med stöd av denna lag. På sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag. Det som föreskrivs ovan om skattemyndighetens beslut tillämpas också på beslut med anledning av en begäran om omprövning. 

6. Bestämmelserna i 107 c § i punktskattelagen, som ska tillämpas med stöd av 13 § i denna lag, tillämpas på de besvärsärenden som anhängiggörs den dag då lagen träder i ikraft eller därefter.  

7. I de ärenden som gäller bevakning av statens rätt och som är anhängiga när denna lag träder i kraft och där Skatteförvaltningen är behörig myndighet efter lagens ikraftträdande bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid Skatteförvaltningen. 

Om bränsleavgift debiteras på någon annan grund än det bränsle som konstaterats i båten, tas bränsleavgiften ut endast en gång för hela det år som beviset på användning av bränslet gäller. Bränsleavgift debiteras för högst fem år räknat från den tidpunkt då Skatteförvaltningen fick kännedom om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle i båten. 

Bränsleavgift ska påföras inom två år från utgången av det år då Skatteförvaltningen fick kännedom om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle i båten. 

En båt för vilken bränsleavgift ska tas ut får inte föras ut ur landet förrän bränsleavgiften är betald. Skatteförvaltningen kan dock tillåta att båten förs ut ur landet, om godtagbar säkerhet har ställts för betalningen av bränsleavgiften. 

Skatteförvaltningen kan sända den avgiftsskyldige en betalningspåminnelse om bränsleavgift som förfallit till betalning.  

Den allmänna ledningen och tillsynen i fråga om bränsleavgiften samt debiteringen av avgiften ankommer på Skatteförvaltningen. 

Tillsynen över användningen av bränslen utövas av Tullen, polisen och gränsbevakningsväsendet. Dessa har rätt att utföra sådana kontroller av bränsle och båtar och ta sådana bränsleprov som behövs för tillsynen över bränsleavgiften och debiteringen av den. Om det konstateras att bränsleavgiftsgrundande bränsle används i en båt, ska den myndighet som gjort iakttagelsen anmäla detta till Skatteförvaltningen. 

Om bränsleavgiften inte har betalats inom utsatt tid, får en båt inte användas i trafik (användningsförbud). Båten får inte användas i trafik, även om äganderätten till eller innehavet av båten har överförts på någon annan än den avgiftsskyldige. Skatteförvaltningen kan begära handräckning av polisen eller Tullen för att förhindra att båten används. Båten får användas när bränsleavgiften har betalats av den betalningsskyldige eller någon annan än den betalningsskyldige. 

Skatteförvaltningen kan, på ansökan och på de villkor som den bestämmer, av särskilda skäl återkalla ett användningsförbud för viss tid eller helt och hållet, om användningsförbudet är uppenbart oskäligt. Ansökan kan göras av båtens ägare eller innehavare eller av den som har påförts bränsleavgiften. 

Skatteförvaltningen ska på begäran utfärda intyg över att bränsleavgiften för en båt inte är obetald. För intyget tas en avgift ut vars belopp bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).  

Skatteförvaltningen kan på ansökan meddela förhandsavgörande om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om saken är särskilt viktig för sökanden. Förhandsavgörande ges för en bestämd tid, dock högst till utgången av kalenderåret efter det att förhandsavgörandet meddelats. Om den som meddelats ett förhandsavgörande kräver det, ska ett förhandsavgörande som vunnit laga kraft med bindande verkan iakttas för den tid avgörandet gäller. Bestämmelser om den avgift som tas ut för förhandsavgörande finns i lagen om grunderna för avgifter för vissa förhandsavgöranden (1209/2006). 

Ärenden som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt vid Skatteförvaltningen, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen. I fråga om ett beslut om att förhandsavgörande inte meddelas får omprövning inte begäras och ändring inte sökas genom besvär. 

Om bränsleavgift har lämnats odebiterad, debiterats till för lågt belopp eller återbetalats till en avgiftsskyldig utan grund eller till ett för stort belopp, kan Skatteförvaltningen rätta beslutet om bränsleavgift inom tre år från utgången av det år då bränsleavgiften debiterades eller borde ha debiterats eller då beslutet om återbetalning av bränsleavgift fattades, om inte saken har avgjorts genom beslut med anledning av besvär. Innan rättelse till avgiftstagarens fördel sker ska den avgiftsskyldige ges tillfälle att avge bemötande i saken. 

Om Skatteförvaltningen konstaterar att bränsleavgift har debiterats till för stort belopp eller återbetalats till för litet belopp, ska den rätta sitt beslut och till den avgiftsskyldige återbetala det som denne betalat för mycket eller den avgift som inte återbetalats, om inte saken har avgjorts genom beslut med anledning av besvär. Rättelse kan göras inom tre år från ingången av kalenderåret efter debiteringen eller återbetalningen av avgiften. 

Ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag söks genom en skriftlig begäran om omprövning hos Skatteförvaltningen, om ärendet inte har avgjorts genom beslut med anledning av besvär.  

Rätt att söka ändring på statens vägnar har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.  

Tiden för begäran om omprövning är tre år från utgången av det år då avgiften debiterades eller det år som beslutet om återbetalning av avgiften gäller, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I fråga om andra beslut än sådana som gäller bränsleavgift är tiden 60 dagar från delfåendet av beslutet. Tiden för begäran om omprövning som framställs av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är 60 dagar från det att beslutet fattades. 

En begäran om omprövning ska inom föreskriven tid ges in till Skatteförvaltningen. 

En begäran om omprövning ska behandlas utan ogrundat dröjsmål.  

Beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning och ett förhandsavgörande får överklagas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den avgiftsskyldiges eller någon annan till ändringssökande berättigad parts hemkommun eller sammanslutnings hemort var när det i 20 § 1 mom. avsedda beslutet eller det andra beslutet fattades. Om det inte finns någon förvaltningsdomstol som med stöd av ovanstående är behörig i saken ska besvär anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. 

Rätt att på statens vägnar anföra besvär över Skatteförvaltningens beslut har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. 

Besvärstiden i fråga om beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning är tre år räknat från utgången av det år då bränsleavgiften debiterades eller det år som beslutet om återbetalning av avgiften gäller, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. När besvär anförs i andra ärenden är besvärstiden 60 dagar från delfåendet av beslutet. För Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är besvärstiden 60 dagar från det att beslutet fattades. Besvärstiden i fråga om förhandsavgörande är dock 30 dagar från delfåendet av beslutet eller från det att beslutet fattades. 

Förvaltningsdomstolen ska ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att avge bemötande på den avgiftsskyldiges besvär och den avgiftsskyldige tillfälle att avge bemötande på besvär som anförts av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.  

Utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, får förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om bränsleavgiftsbeloppet med anledning av den avgiftsskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart. 

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut, dock så att tiden för anförande av besvär över förvaltningsdomstolens beslut som gäller förhandsavgörande är 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. 

Om bränsleavgiften har avlyfts på grund av ändringssökande eller Skatteförvaltningens rättelse eller om bränsleavgiften har sänkts, återbetalas till vederbörande det överskjutande beloppet jämte en årlig ränta som motsvarar referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter. Räntan räknas från avgiftsbetalningsdagen till återbetalningsdagen. Den ränta som betalas på återbetalningen är inte skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen. 

Om bränsleavgift med anledning av ändringssökande påförs eller avgiftsbeloppet höjs, driver Skatteförvaltningen in bränsleavgiften jämte förseningsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta. 

Statens rätt bevakas av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. 

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt hörs och delges ett beslut genom att enheten ges tillfälle att ta del av beslutet och de handlingar som ligger till grund för det. 

Den som visar att han har betalat bränsleavgift av misstag har rätt att på ansökan återfå det betalda beloppet av Skatteförvaltningen. Som misstag betraktas inte att bränsleavgift har betalats för att undvika att användningen av båten förhindras eller under sådana omständigheter där detta syfte kan anses vara uppenbart. 

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer helt eller delvis bevilja befrielse från bränsleavgift och förseningsränta samt ränta som ska betalas på grund av uppskov, om det kan anses vara uppenbart oskäligt att ta ut dessa till fullt belopp. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende. 

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan bevilja uppskov med betalningen av bränsleavgift på de villkor som finansministeriet bestämmer, om det kan anses uppenbart oskäligt att bränsleavgiften ska betalas inom utsatt tid. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett uppskovsärende. 

Omprövning får inte begäras och ändring får inte sökas genom besvär i ett beslut som meddelats med stöd av denna paragraf. 

1. Denna lag träder i kraft den 20. 

2. Ärenden som är anhängiga vid Tullen när denna lag träder i kraft och som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet överförs till Skatteförvaltningen för behandling och avgörande. På motsvarande sätt överförs avtal och andra förbindelser som hänför sig till ärenden som avses i detta moment liksom andra rättigheter och skyldigheter på Skatteförvaltningen. Avtal och förbindelser överförs dock på Skatteförvaltningen endast om något annat inte följer av deras innehåll eller man inte kommer överens om något annat. 

3. Beslut, tillstånd och registreringar som Tullen har meddelat och som är giltiga vid denna lags ikraftträdande och som gäller ärenden som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet förblir i kraft på de villkor som nämns i dem.  

4. Skatteförvaltningen och Tullen är i enlighet med sina lagstadgade uppgifter registeransvariga för personregister. Tullen ansvarar som tekniskt ansvarig för informationssystemen för registrens funktionsduglighet och informationssäkerhet. 

5. Hänvisningar i andra lagar och förordningar samt statsråds- och ministeriebeslut till Tullens uppgifter som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet avser efter det att denna lag trätt i kraft en hänvisning till Skatteförvaltningens uppgifter.  

6. På sökande av ändring i beslut som Tullen fattat före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i de ärenden som ankommer på den med stöd av denna lag. På sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag och besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen. Det som föreskrivs ovan om skattemyndighetens beslut tillämpas också på beslut med anledning av en begäran om omprövning. 

7. Denna lags 21 a § tillämpas på de besvärsärenden som anhängiggörs den dag då lagen träder i kraft eller därefter. Skattemyndigheten ska sända besvärsskrifter som inkommit till skattemyndigheten i besvärsärenden som anhängiggjorts på dagen för denna lags ikraftträdande eller därefter och handlingar som gäller ärendena till förvaltningsdomstolen utan dröjsmål.  

8. Om en begäran om omprövning eller en besvärsskrift enligt lag ska lämnas in till Tullen, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid även om den har lämnats in till Skatteförvaltningen inom föreskriven tid på dagen för denna lags ikraftträdande eller därefter. Om begäran om omprövning eller besvärsskriften i enlighet med anvisningarna för sökande av ändring har lämnats in till Tullen inom förskriven tid, men Skatteförvaltningen är behörig myndighet, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid.  

9. I de ärenden som gäller bevakning av statens rätt och som är anhängiga när denna lag träder i kraft och där Skatteförvaltningen är behörig myndighet efter lagens ikraftträdande bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid Skatteförvaltningen. 

Till oljeskyddsfonden tas för avgiftsbelagd olja som importeras till eller som transporteras genom Finland ut en oljeskyddsavgift på 0,50 euro för varje fullt ton. Avgiften tas ut till det dubbla beloppet, om oljan transporteras med ett tankfartyg som inte är försett med dubbelbotten som omfattar hela den del av fartyget där lasttankarna är belägna. Är det oklart om oljeskyddsavgiften ska tas ut till förhöjt belopp, ska Skatteförvaltningen innan ärendet avgörs inhämta utlåtande av Trafiksäkerhetsverket. Trafiksäkerhetsverket meddelar också vid behov föreskrifter om när ett tankfartyg ska anses vara försett med dubbelbotten. 

På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen (182/2010). Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid uppbörden av oljeskyddsavgiften. 

Avgiften bestäms i de fall som avses i 6 § 1 mom. enligt de bestämmelser som gällde den dag då oljan togs emot. 

Avgiften bestäms i de fall som avses i 6 § 2 mom. enligt de bestämmelser som gällde den dag då oljan första gången hänfördes till en godkänd tullbehandling.  

I fråga om deklarationsskyldighet som gäller oljeskyddsavgiften, påförande av avgiften, betalning, debitering, förhandsavgöranden, ändringssökande, lättnader, bokföringsskyldighet, granskning, skyldighet att lämna uppgifter, tystnadsplikt, punktskatteförseelse, skyldighet att ge prover, utredningsskyldighet och skyldighet att motivera ett beslut gäller i tillämpliga delar vad som i punktskattelagen föreskrivs om registrerade näringsidkare. 

Miljöministeriet ska utan dröjsmål informera Skatteförvaltningen, om fondens kapital förändras på det sätt som avses i 1 mom. 

Trots det som i punktskattelagen föreskrivs om sekretess får Skatteförvaltningen till miljöministeriet och oljeskyddsfondens styrelse lämna sådan nödvändig information om oljeskyddsavgiften som dessa behöver för att fullgöra sina lagstadgade uppgifter.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen (182/2010). Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid uppbörden av oljeskyddsavgiften. 

Avgiften bestäms i de fall som avses i 6 § 1 mom. enligt de bestämmelser som gällde den dag då oljan togs emot.  

Avgiften bestäms i de fall som avses i 6 § 2 mom. enligt de bestämmelser som gällde den dag då oljan första gången hänfördes till en godkänd tullbehandling.  

Denna lag träder i kraft samtidigt som 7 § i lagen om ändring och temporär ändring av lagen om oljeskyddsfonden (1791/2009). 

Om en fysisk person som är stadigvarande bosatt i en annan stat än Finland temporärt till landet för in ett fordon som är registrerat i en annan stat än Finland och använder det enbart för sina egna behov under en sammanhängande eller inte sammanhängande tid av högst sex månader inom loppet av en tolvmånadersperiod eller under en sådan längre tid som Skatteförvaltningen bestämmer med stöd av 32 §, betraktas detta dock inte som skattepliktig användning av fordon, förutsatt att användningen inte har samband med att fordonet köps till Finland.  

Importören eller tillverkaren av en ny fordonsmodell som kommer ut på marknaden och vilka säljer modellen affärsmässigt ska, innan de avger en skattedeklaration, till Skatteförvaltningen uppge det pris till vilket fordonsmodellen allmänt utbjuds till försäljning i Finland samt lämna de övriga uppgifter som Skatteförvaltningen bestämmer. Modellens pris uppges enligt den handelsposition enligt vilken fordonet specificeras och allmänt marknadsförs. Priset bör gälla vid den tidpunkt då den nya modellen första gången anmäls till beskattning. 

Skatteförvaltningen fastställer beskattningsvärdena på nya fordon utifrån anmälningarna och för statistik över dem. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om anmälan om handelsposition och innehållet i anmälan samt om publicering av statistik över beskattningsvärdena. 

Vad som bestäms i 1 mom. gäller även anmälan om prisändringar. Utifrån dessa uppgifter fastställer Skatteförvaltningen ändringar i statistiken över beskattningsvärdena. Ändringarna träder i kraft den dag de publiceras.  

På ansökan kan Skatteförvaltningen på de villkor som den bestämmer förlänga den tid för tillfällig användning som anges i 2 § 2 mom. med högst ett år. Ansökan om förlängning ska göras innan tiden löper ut. 

Innan ett fordon första gången tas i användning i trafik i Finland på det sätt som avses i 1 mom. ska anmälan om detta göras till Skatteförvaltningen. Anmälan ska åtminstone innehålla uppgifter om den person som använder fordonet, arbetsgivaren och den plats utanför Finland där arbetet utförs. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i anmälan. En anmälan om fordonets användning försedd med Skatteförvaltningen mottagningsbevis ska finnas med i fordonet när det är i trafik. 

Skatteförvaltningen beviljar på ansökan tillstånd till skattefri användning av ett fordon för en period av 12 månader. I tillståndet fastställs villkoren för vilken typ av användning av ett fordon som anses vara tillfälligt skattefri på det sätt som bestäms i denna paragraf. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om utredningar som krävs till stöd för ansökan samt om ansökningsförfarandet. Tillståndet som berättigar till skattefri användning av ett fordon ska medföras när fordonet används i trafik. Om användningen av fordonet inte längre uppfyller villkoren för skattefrihet, ska detta anmälas till Skatteförvaltningen, som kan återkalla tillståndet. Vid försummelse av anmälan verkställs efterbeskattning enligt vad som bestäms i 57 §. 

Om ett tidsbundet hyresavtal som utgjort grund för utbetald förskottsåterbäring ändras, ska mottagaren av förskottsåterbäringen anmäla ändringen hos skattemyndigheten. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet för återbäring vid utförsel och förskottsåterbäring, om de uppgifter som ska lämnas i ansökan och de handlingar som ska lämnas i samband med ansökan samt om tidpunkten för, innehållet i och förfaringssättet för anmälan om ändring av hyresavtal. 

I andra fall än sådana som avses i 2 § 2 mom. ska temporär införsel och tillfällig användning omedelbart anmälas till Skatteförvaltningen. I fråga om användning enligt 1 mom. 2, 8 och 9 punkten i denna paragraf görs ingen anmälan. I de fall som avses i 5 punkten ska anmälan göras bara vid utförseln av fordonet och då till tullmyndigheten på gränsövergångsstället, och i de fall som avses i 7 punkten anmäls bara det första ibruktagandet av fordonet. Skatteförvaltningen kan uppställa andra villkor och begränsningar för användning som avses i 1 mom. eller i enskilda fall av särskilda skäl ge rätt även till annan tillfällig skattefri användning än sådan som avses i denna paragraf. 

Fordon som avses bli registrerade i Finland får användas i högst tre månader utan att skatt betalas, förutsatt att en anmälan om ibruktagande för fordonet har lämnats in till Skatteförvaltningen innan fordonet börjar användas i Finland. Den av Skatteförvaltningen bestyrkta anmälan om ibruktagande ska finnas med i fordonet då det används. 

Ett företag som importerar, tillverkar eller säljer fordon får i sin affärsverksamhet tillfälligt använda ett fordon avsett för försäljning i Finland skattefritt under högst nio månaders tid för kortvarig, högst tre dygn per kund varande provkörning eller förevisning av fordonet i försäljningssyfte, förutsatt att anmälan om fordonet före dess användning i Finland har gjorts till Skatteförvaltningen på det sätt Skatteförvaltningen föreskriver. En av Skatteförvaltningen fastställd anmälan ska medföras i fordonet när det används, om inte Skatteförvaltningen bestämmer något annat. 

Fordonets användning ska bokföras så att det av bokföringen framgår att de förutsättningar som enligt 1 mom. gäller för tillfällig skattefri användning föreligger. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om det sätt på vilket bokföringsskyldigheten ska fullgöras. 

En anmälan om tillfällig användning ska lämnas in till Skatteförvaltningen innan fordonet börjar användas i Finland. Den av Skatteförvaltningen bestyrkta anmälan ska medföras när fordonet används. 

Ett fordon ska föras ur landet, flyttas till ett ställe som Skatteförvaltningen bestämmer, förstöras under en myndighets tillsyn eller överlåtas till staten utan kostnader för denna, senast när förutsättningarna för tillfällig skattefri användning har upphört eller när den utsatta tiden har löpt ut. Annars ska skatt betalas för fordonet. Om ett fordon som avses i 35 § 1 mom. 7 punkten används på något annat sätt än vad som anges i det lagrummet, kan dock fordonet inte utan att skatt har betalts föras ut ur landet, överföras till ett ställe som Skatteförvaltningen bestämmer, förstöras eller överlåtas till staten. 

Vad 1 mom. föreskriver tillämpas även om en person som avses i 2 § 2 mom. ska anses som stadigvarande bosatt i Finland enligt denna lag. I detta fall eller om den tidsgräns som föreskrivs i 2 § 2 mom. annars överskrids, kan Skatteförvaltningen utsätta en tidsfrist om högst en månad för utförsel av fordonet samt vid behov bestämma om användningen av fordonet och andra villkor under denna tid. Tidsfristen kan beviljas bara om det kan anses bero på misstag eller övermäktigt hinder att fordonet använts längre tid än vad bestämmelser tillåter. 

Innan ett fordon registreras i Finland eller tas i bruk här, ska den skattskyldige göra en anmälan hos Skatteförvaltningen (bilskattedeklaration). För bestämmande av fordonets beskattningsvärde ska det i anmälan ingå uppgifter om fordonets utrustning, identifieringsuppgifter om fordonet samt uppgifter om annat sådant som inverkar på beskattningen. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om hur deklarationerna ska lämnas in och om deklarationsförfarandet i övrigt. 

Sedan den skattskyldige avgett bilskattedeklaration verkställer Skatteförvaltningen beskattning så som föreskrivs nedan och utfärdar i andra fall än sådana som avses i 40 § tillstånd för den som för registret att registrera fordonet.  

Skatteförvaltningen kan som registrerat ombud godkänna en sådan importör eller i Finland verksam tillverkare av fordon som utövar regelbunden affärsverksamhet. Den som utses till registrerat ombud ska vara tillförlitlig och sakkunnig samt kunna göra de anmälningar som avses i denna lag i maskinläsbar form. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om anmälningar i maskinläsbar form. Ett registrerat ombud ska ställa sådan säkerhet som Skatteförvaltningen fordrar. 

Om ett ombud inte längre kan anses uppfylla de villkor som gäller enligt 1 mom., kan Skatteförvaltningen återkalla registreringen. Skatteförvaltningen får återkalla en registrering tillfälligt, för högst 30 dagar, utan att höra det registrerade ombudet, om denne underlåtit att betala skatt eller att deklarera. 

Tullen ska på begäran ge Skatteförvaltningen ett utlåtande om den sökandes i 1 mom. avsedda tillförlitlighet. 

Ett registrerat ombud anmäler fordon för beskattning för en period vars längd Skatteförvaltningen bestämmer. Skatteförvaltningen bestämmer även den tidpunkt när bilskattedeklarationen ska avges.  

Skattemyndigheten har för verkställande av beskattning och för tillsynen över denna rätt att få tillgång till de uppgifter som finns i registret. Tullen, polisen, den som utför registreringen och besiktningsförrättaren har rätt att få tillgång till de uppgifter som finns i registret för anmälan till skattemyndigheten. 

Har anmälningsskyldigheten enligt denna paragraf försummats, ska Tullen eller polisen hindra att fordonet används till dess att skyldigheten har fullgjorts eller skatten debiterats. 

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor den bestämmer nedsätta eller helt avlyfta sådana bilskatter, förseningsräntor, skattetillägg, dröjsmålsräntor, restavgifter samt räntor med anledning av uppskov som betalats eller ska betalas. Trafiksäkerhetsverket avgör ansökan om verket ska påföra eller har påfört skatten.  

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som finansministeriet bestämmer bevilja uppskov med betalningen av skatten. Trafiksäkerhetsverket avgör en ansökan som gäller skatt som verket har debiterat. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett uppskovsärende. Ministeriet bestämmer då uppskovsvillkoren i sitt beslut med anledning av ansökan.  

När vid första registreringen av en bil som ägare eller innehavare har registrerats en invalid, vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 80 procent på grund av rörelse- eller synskada och i vars personliga bruk bilen kommer, eller en invalid, vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 60 procent och för vilken anskaffningen av en bil fyller ett väsentligt behov för att han eller hon ska kunna sköta sin tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier, ska Skatteförvaltningen på ansökan och på de villkor som den ställer bestämma att skatten ska återbetalas av statens medel, dock högst 3 770 euro. Om sökanden genom anteckning i körkortet eller på något annat sätt tillförlitligt styrker att han eller hon bör använda bil med automatväxel, återbetalas i skatt, under ovannämnda förutsättningar, högst 4 980 euro. Om bilen har varit i innehavarens bruk, återbetalas skatten först sedan denne har blivit registrerad som bilens ägare. Ansökan kan göras innan sökanden blivit registrerad som bilens ägare, men den ska göras inom sex månader från det sökanden antecknades i registret som bilens ägare, annars förverkas rätten till återbäring.  

När vid första registreringen av en bil som ägare eller innehavare har registrerats en invalid, vars rörelseförmåga på grund av att han eller hon saknar det ena eller båda benen eller på grund av deras bristande funktion är så nedsatt att hans eller hennes varaktiga invaliditetsgrad är minst 40 procent, ska Skatteförvaltningen på ansökan och på de villkor som föreskrivs i 1 mom. bestämma att 60 procent av skatten ska återbetalas av statens medel, dock högst 2 460 euro. Återbäring beviljas endast för en bil vars anskaffning fyller ett väsentligt behov för invaliden för att han eller hon ska kunna sköta sin tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier. Ansökan kan göras innan sökanden har blivit registrerad som bilens ägare, men den ska göras senast inom den tid som nämns i 1 mom.  

Om användningen av ett fordon har förbjudits med stöd av denna lag, kan skattemyndigheten, på ansökan och på de villkor som den bestämmer, av särskilda skäl för en bestämd tid eller helt och hållet återkalla användningsförbudet. Ansökan kan göras av fordonets ägare eller innehavare.  

Med skattemyndigheter avses i denna lag Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket. 

Skatteförvaltningen ansvarar för verkställandet av bilbeskattningen, skatteuppbörden, skattekontrollen och övriga myndighetsuppgifter enligt denna lag, om inte något annat föreskrivs i denna lag. 

Trafiksäkerhetsverket ansvarar för uppgifterna enligt 2 mom. i de fall som avses i 3, 14 och 30 § samt 8 kap. 

Utöver skattemyndigheterna övervakar Tullen och polisen att de skyldigheter som bestämts och föreskrivits för att säkerställa att bilbeskattningen är korrekt iakttas. 

Vid den beskattning som ankommer på Skatteförvaltningen bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Vid den bilbeskattning som ankommer på Trafiksäkerhetsverket bevakas statens rätt av Trafiksäkerhetsverkets skatteombud. 

Den statliga rättsbevakaren hörs och delges beslut så att rättsbevakaren ges tillfälle att ta del av beslutet och av de handlingar som ligger till grund för beslutet. 

Om skatten inte har betalats på förfallodagen, får ett fordon inte användas i trafik (användningsförbud). Fordonet får inte heller användas i trafik i sådana fall då det övergått till en annan ägare eller innehavare än den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten. Skattemyndigheten kan begära handräckning av Tullen och polisen för hindrande av att fordonet används. Användningen av fordonet ska tillåtas när den skattskyldige eller någon annan än den skattskyldige betalat skatten. Användningen är förbjuden trots att skatten inte längre kan indrivas på grund av att föreskrivna tidsfrister löpt ut.  

Vid behov kan det bestämmas att skattemyndigheten, Tullen eller polisen ska omhänderta fordonet till dess att beskattningen har verkställts och den debiterade skatten har betalats eller den tidsfrist som avses i 36 § 2 mom. har löpt ut. Ett fordon som omhändertagits kan antingen säljas på auktion eller förstöras. Bilskatten betalas till staten sedan auktionskostnaderna betalats. Fordonet kan registreras först när bilskatten är helt betald. Den som köper ett fordon på auktion betraktas inte som en sådan förvärvare som avses i 4 § 3 mom.  

Om saken är av synnerlig vikt för sökanden kan Skatteförvaltningen eller Trafiksäkerhetsverket på ansökan meddela förhandsavgörande om hur denna lag ska tillämpas vid beskattningen av sökandens fordon. Förhandsavgörande ges dock inte i fråga om beskattningsvärdet.  

Ärenden som gäller förhandsavgörande ska i Skatteförvaltningen, Trafiksäkerhetsverket, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen behandlas skyndsamt. I ett beslut genom vilket det bestämts att förhandsavgörande inte meddelas får ändring inte sökas genom besvär. 

Ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag får sökas genom en skriftlig begäran om omprövning hos den myndighet som fattat beslutet, om ärendet inte har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär. Begäran om omprövning får dock inte framställas om det är fråga om ett beslut som gäller lättnad eller uppskov med betalningen, ett beslut som avses i 52 § eller ett förhandsavgörande.  

Rätt att på statens vägnar söka ändring i ett beslut har en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 §.  

Tiden för framställande av begäran om omprövning är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I andra ärenden är tiden 60 dagar från delfåendet av beslutet. För den statliga rättsbevakaren är tiden för framställande av begäran om omprövning 60 dagar från det att beslutet fattades.  

En begäran om omprövning ska behandlas utan ogrundat dröjsmål. 

Bilskatten ska betalas inom föreskriven tid även om ändring har sökts. 

Beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning och ett förhandsavgörande får överklagas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den skattskyldiges eller någon annan till ändringssökande berättigad parts hemkommun eller sammanslutnings hemort fanns då skattemyndigheten fattade beslutet. Om det i fråga om den skatt som fastställs för ett fordon finns flera skattskyldiga eller om det med stöd av vad som anförts ovan inte finns någon behörig förvaltningsdomstol, ska besvär anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. 

Besvärsrätt på statens vägnar har en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 §. 

Besvärstiden i fråga om beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. När besvär anförs över andra ärenden är besvärstiden 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. För den statliga rättsbevakaren är besvärstiden 60 dagar från det att beslutet fattades. Besvärstiden i fråga om ett förhandsavgörande är dock 30 dagar från delfåendet av beslutet eller från det att beslutet fattades. 

Vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) föreskrivs om grundbesvär tillämpas inte på ärenden som avses i denna lag. 

Förvaltningsdomstolen ska ge en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.  

Utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, får förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart. 

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut, dock så att i fråga om förvaltningsdomstolens beslut som gäller ett förhandsavgörande är besvärstiden 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har den som enligt 55 § bevakar statens rätt. 

Om bilskatt har avlyfts eller nedsatts genom förvaltningsdomstolens beslut, ska skattemyndigheten, oberoende av att ändring söks, betala den överbetalda skatten till den skattskyldige. 

Om högsta förvaltningsdomstolen med anledning av besvär som anförts av en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § har ändrat förvaltningsdomstolens beslut, ska en kopia av högsta förvaltningsdomstolens beslut sändas till skattemyndigheten, som utan dröjsmål ska debitera den skattskyldige det överbetalda beloppet. 

Om en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § anser att den skattskyldige bör påföras skatt, ska skattemyndigheten på begäran av denne fatta beslut i ärendet. 

Den som utför registrering av fordon, besiktningsförrättaren, Tullen och polisen ska, om det i registret eller i användning upptäcks ett fordon för vilket skatt uppenbarligen inte har betalats eller som i fråga om konstruktion, användningssyfte eller äganderätt har ändrats så att skatt eventuellt ska betalas för fordonet, anmäla detta till skattemyndigheten.  

Polisen och Tullen kan i sådana fall som avses i 1 mom. genast hindra att fordonet används och omhänderta registreringsskyltarna och registreringsintyget. Skattemyndigheten ska underrättas om att användningen hindrats. 

Skattemyndigheten, Tullen och polisen har rätt att granska ett fordon eller förordna att fordon ska uppvisas för granskning hos besiktningsförrättaren, varvid den sistnämnda ska lämna begärda uppgifter till skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna, Tullen och polisen har också rätt att granska lokaliteter där fordon innehas eller hanteras samt rätt att hejda ett fordon för att granska det. 

Den som inte enligt detta kapitel har lämnat uppgifter eller visat upp material kan av skattemyndigheten vid vite åläggas att fullgöra sin skyldighet. 

Tullen har trots sekretessbestämmelserna rätt att på eget initiativ lämna skattemyndigheten information om beskattningsbara fordon, iakttagelser i samband med övervakningen och om andra upplysningar som behövs för utförandet av sådana uppgifter i anslutning till bilbeskattningen som omfattas av skattemyndighetens behörighet jämte information som specificerar den skattskyldige och den skattskyldiges kontaktinformation. 

Skattemyndigheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av Tullen på begäran få behövlig information om beskattningsbara fordon, iakttagelser i samband med övervakningen samt om andra upplysningar som inverkar på beskattningen jämte information som specificerar den skattskyldige och den skattskyldiges kontaktinformation, för verkställandet av bilbeskattning, tillståndsprövning och skattekontroll samt för utförandet av andra sådana uppgifter i anslutning till bilbeskattningen som omfattas av skattemyndighetens behörighet. 

Bestämmelser om Tullens rätt att få uppgifter ur skattemyndighetens datasystem finns i 13 i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (639/2015). 

Uppgifterna får lämnas med hjälp av teknisk anslutning eller på annat elektroniskt sätt. 

Skatteförvaltningen kan lämna uppgift om överföring av skattskyldighet eller om skattemyndighetens tillstånd för registrering av ett fordon även till någon annan än den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten, om uppgiften behövs för registrering av fordonet. 

1. Denna lag träder i kraft den 20. 

2. Ärenden som är anhängiga vid Tullen när denna lag träder i kraft överförs till Skatteförvaltningen för behandling och avgörande. På motsvarande sätt överförs avtal och andra förbindelser som hänför sig till de ärenden som avses i detta moment liksom andra rättigheter och skyldigheter på Skatteförvaltningen. Avtal och förbindelser överförs dock på Skatteförvaltningen endast om något annat inte följer av deras innehåll eller man inte kommer överens om något annat. 

3. Med avvikelse från 2 mom. är Tullen behörig i sådana ärenden rörande skadeståndsskyldighet eller återbetalningsskyldighet som omfattas av allmänna domstolars behörighet och i förvaltningstvistemål som hänför sig till bilskattningsbeslut som Tullen fattat innan denna lag har trätt i kraft. 

4. Med avvikelse från 2 mom. är Tullen behörig att föra talan vid behandlingen av sådana brottmål och skadeståndsärenden med anknytning till dem där Tullen före denna lags ikraftträdande har framställt straff- eller ersättningsyrkande under förundersökningen eller i domstol. Tullen är behörig att driva in skadestånd som vunnit laga kraft och rättegångskostnader som har dömts ut före denna lags ikraftträdande. 

5. Om en ansökan enligt denna lag ska lämnas till Skatteförvaltningen inom föreskriven tid, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid även när den har lämnats till Tullen inom föreskriven tid på dagen för lagens ikraftträdande eller därefter. 

6. Beslut, tillstånd och registreringar som Tullen har meddelat och som är giltiga vid denna lags ikraftträdande förblir i kraft på de villkor som nämns i dem. 

7. Skatteförvaltningen och Tullen är i enlighet med sina lagstadgade uppgifter registeransvariga för de personregister som gäller bilbeskattningen och som har tagits i bruk före denna lags ikraftträdande. Tullen ansvarar som tekniskt ansvarig för informationssystemen för registrens funktionsduglighet och informationssäkerhet. 

8. Hänvisningar i andra lagar och förordningar samt statsråds- och ministeriebeslut till Tullens uppgifter som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet avser efter det att denna lag trätt i kraft en hänvisning till Skatteförvaltningens uppgifter.  

9. På sökande av ändring i beslut som Tullen och Trafiksäkerhetsverket fattat före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i de ärenden som ankommer på den med stöd av denna lag. På sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag och besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen. Det som föreskrivs ovan om skattemyndighetens beslut tillämpas också på beslut med anledning av en begäran om omprövning. 

10. Bestämmelserna i 70 a § i denna lag tillämpas på de besvärsärenden som anhängiggörs den dag då lagen träder i kraft eller därefter. Skattemyndigheten ska sända besvärsskrifter som inkommit till skattemyndigheten i besvärsärenden som anhängiggjorts på dagen för lagens ikraftträdande eller därefter och handlingar som gäller ärendena till förvaltningsdomstolen utan dröjsmål.  

11. Om begäran om omprövning eller besvärsskriften i enlighet med anvisningarna för sökande av ändring har lämnats in till Tullen inom förskriven tid, men Skatteförvaltningen är behörig myndighet, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid.  

12. I de ärenden som gäller bevakning av statens rätt och som är anhängiga när denna lag träder i kraft och där Skatteförvaltningen är behörig myndighet efter denna lags ikraftträdande bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid Skatteförvaltningen. 

Tullen ska sköta tullklareringen och tullbeskattningen, tullövervakningen av varor som importeras och exporteras och av utlandstrafiken, förhindra och avslöja tullbrott samt sköta andra tullåtgärder och enligt vad som föreskrivs särskilt verkställa punktbeskattning, mervärdesbeskattning och annan beskattning och utföra skattekontroll och förundersökning av tullbrott. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Informationssystemet för tullövervakning är ett permanent personregister som är avsett för Tullens riksomfattande bruk och som förs med hjälp av automatisk databehandling. För systemet får samlas in och i systemet registreras och i övrigt behandlas uppgifter som behövs för tullövervakningen och skattekontrollen och som gäller anmälningar och annan information som lämnats till Tullen med stöd av lag eller förordning, uppgifter om tullövervaknings- och skattekontrollåtgärder som vidtagits och om fortsatta åtgärder som framförts på basis av dem samt identifieringsuppgifter om straffanspråk som framställts på basis av en inspektion eller identifieringsuppgifter om en utredningsbegäran eller polisanmälan som gjorts. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

I fråga om de skatter och avgifter som enligt gällande bestämmelser ska uppbäras av Skatteförvaltningen har Skatteförvaltningen rätt att på alla skattetagares vägnar anmäla ett ärende som gäller skattebrott eller något annat brott som hänför sig till beskattning till förundersökningsmyndigheten för undersökning och att genom ett ombud som Skatteförvaltningen förordnat föra talan i brottmål och i ärenden som gäller skadestånd på grund av brott. Anmälningar om brott som gäller bilskatt, bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar och skatter som omfattas av punktskattelagens (182/2010) tillämpningsområde görs till Tullen och delges samtidigt polisen. 

Av de årliga kostnader som avses i 1 mom. tar staten ut sammanlagt 29,9 procent av kommunerna, sammanlagt 3,3 procent av den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och 5,7 procent av Folkpensionsanstalten. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Lagens 30 § 2 mom. tillämpas första gången på de årliga beskattningskostnaderna för 2017. 

Med avvikelse från 1 mom. tillämpas inte denna lag, med undantag för 10 och 16 §, på handlingar och uppgifter som gäller bilbeskattning och punktbeskattning. 

Denna lag träder i kraft den 20.