Regeringsprogrammet och den ekonomiska politiken bygger på alltför optimistiska bedömningar. Utvecklingen av den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen visar redan en sjunkande trend och med regeringens politik kommer utvecklingen att fortsätta i samma riktning. Enligt finansministeriets färska uppskattning beräknas Finlands bruttonationalprodukt öka med 1,5 procent i år. Ökningen av exportefterfrågan avtar kraftigt i år och bland Finlands viktigaste exportmarknader är utsikterna svaga för Tysklands ekonomi. De privata investeringarna beräknas börja minska under 2019. Antalet sysselsatta ökar med ytterligare 0,9 procent i år, även om en stor del av årets tillväxt går i arv från fjolårets sista kvartal. I början av 2019 har sysselsättningen inte längre förbättrats. Det ser ut som om den sysselsättningsgrad på 75 procent som regeringen eftersträvar skulle fjärma sig mer och mer. 

Kristdemokratiska riksdagsgruppen lyfte redan efter regeringsförhandlingarna fram oron över att den ekonomiska basen i regeringsprogrammet har byggts på antagandet att den ekonomiska tillväxten fortsätter och sysselsättningen ökar, även om expertutlåtandena redan då visade något annat. De ekonomiska prognoserna tyder på att de åtgärder som regeringen föreslår inte leder till balans i de offentliga finanserna och att sysselsättningsmålet inte nås.  

Riksdagsgruppen föreslår i samband med sin alternativa budget åtgärder för att förbättra sysselsättningen. Samtidigt vill vi att sådana av regeringen föreslagna åtgärder som försvagar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen återtas. I den balanserande alternativa budgeten fäster vi också uppmärksamhet vid tre omfattande helheter där vi hoppas på ytterligare satsningar. Dessa tre hänför sig till familjer, hälsa och välfärd samt Finlands livskraft. Kristdemokratiska riksdagsgruppen vill lyfta fram dessa frågor i diskussionen, eftersom vi ser att de inte har beaktats tillräckligt i regeringens politik och i budgetpropositionen.