2.1.1
Kyrkoskatt
Bestämmelser om skyldigheten för en evangelisk-luthersk församlingsmedlem att delta i finansieringen av församlingens, den kyrkliga samfällighetens och kyrkans uppgifter finns i 6 kap. 2 § i kyrkolagen (652/2023). Enligt 1 mom. i paragrafen ska församlingsmedlemmarna delta i finansieringen av församlingens, den kyrkliga samfällighetens och kyrkans uppgifter genom att betala kyrkoskatt. Till den evangelisk-lutherska kyrkans församlingars uppgifter hör enligt 3 kap. 1 § i kyrkolagen att förrätta gudstjänster, förvalta sakrament och andra kyrkliga förrättningar, kristen fostran och undervisning, själavård, diakoni, missionsarbete samt andra uppgifter som grundar sig på det kristna budskapet och avser förkunnelse och tjänst. I lagen finns dessutom bestämmelser om bland annat kyrkofullmäktiges (3 kap. 5 §), kyrkorådets (3 kap. 10 § ), den kyrkliga samfällighetens (3 kap. 15 §), kyrkomötets (5 kap. 2 §) och kyrkostyrelsens (5 kap. 7 §) uppgifter.
Bestämmelser om grunderna för kyrkoskatten finns i lagen om skyldighet för medlemmar i evangelisk-lutherska församlingar att betala skatt till församlingen (1013/2012). Lagen innehåller bestämmelser om skattskyldiga (1 §) och befrielse från kyrkoskatt (2 §), och dessutom innehåller lagen en hänvisning till kyrkolagen (3 §). Enligt 6 kap. 2 § 2 mom. i kyrkolagen täcks kyrkoskatten med det belopp som, enligt den budget som kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige godkänt, utöver övriga inkomster behövs för att betala utgifterna. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om inkomstskattesatsens storlek med en noggrannhet på 0,05 procentenheter. Beroende på församling är kyrkoskatten 1–2 procentenheter 2024.
Tabell 1.
Utveckling av den evangelisk-lutherska kyrkans intäkter från kyrkoskatten 2020–2022 och finansministeriets prognos för 2023–2027 (8/2024).
År | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 (prognos) | 2024 (prognos) | 2025 (prognos) | 2026 (prognos) | 2027 (prognos) |
Intäkter från kyrkoskatt, md € | 900,9 | 912,6 | 936,7 | 1 035,9 | 1 054,5 | 1147 | 1191,5 | 1230,7 |
Enligt 30 § 1 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) betalas kostnaderna för beskattningen av staten. Enligt paragrafens 2 mom. tar staten ut sammanlagt 3,2 procent av dessa kostnader av den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar. Det belopp som tas ut i statsbudgeten för 2024 (mom. 12.28.13) beräknas uppgå till 14 321 000 euro. Bestämmelser om beskattningsförfarandet och ändringssökande i beskattningen gällande kyrkoskatt finns i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). Kyrkoskatten fastställs kommunvis, och skattens storlek fastställs på basis av den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen.
2.1.2
Statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter
Enligt 1 § i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter (430/2015, finansieringslagen) beviljar undervisnings- och kulturministeriet årligen evangelisk-lutherska kyrkan finansiering för kyrkans lagstadgade uppgifter i anslutning till begravningsväsendet, folkbokföringen och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och värdefullt lösöre. Lagen trädde i kraft vid ingången av 2016.
Utgångsnivån för den statliga finansieringen var 114 miljoner euro när lagen trädde i kraft. Finansieringsbeloppet ansågs täcka en skälig andel av kostnaderna för de lagstadgade samhällsuppgifter som sköts av evangelisk-lutherska kyrkan. En skälig andel bedömdes vara cirka 80 procent (RP 250/2014 rd, s.10). Reformen var kostnadsneutral med tanke på statsfinanserna eftersom beloppet på den statliga finansieringen uppskattades motsvara de inkomster av samfundsskatt som församlingarna tidigare fått i genomsnitt.
I 2 § 2 mom. i finansieringslagen föreskrivs att finansieringsbeloppet årligen höjs med ett belopp som motsvarar förändringen i den allmänna prisnivån enligt konsumentprisindex. Sedan lagen trädde i kraft har finansieringsbeloppet årligen höjts med ett belopp som motsvarar förändringen i den allmänna prisnivån enligt konsumentprisindex, med avvikelse från de undantag som avses i 3 mom., det vill säga 2017–2019, då förändringen i kostnadsnivån inte beaktades (indexnedskärning), och 2024 då finansieringen höjdes med ett belopp som motsvarar höjningen av konsumentprisindexet minskat med en procentenhet (indexbroms). De ändringar som begränsat indexhöjningarnas belopp har hänfört sig till anpassningsåtgärder inom de offentliga finanserna och har varit tidsmässigt begränsade. Den indexbroms som trädde i kraft 2024 gäller till utgången av 2027.
Tabell 2.
Statlig finansiering av evangelisk-lutherska kyrkans samhällsuppgifter 2016–2024 och prognos för 2025.
År | Anslag (€) |
2016 | 114 000 000 |
2017 | 114 000 000 |
2018 | 114 000 000 |
2019 | 114 000 000 |
2020 | 115 596 000 |
2021 | 116 984 000 |
2022 | 118 856 000 |
2023 | 122 661 000 |
2024 | 124 133 000 |
2025 | 124 506 000 |
Enligt 5 kap. 2 § i kyrkolagen ska kyrkomötet besluta om grunderna för fördelningen av den finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter mellan församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkostyrelsen.
Tabell 3.
Kyrkomötets beslut om fördelningsgrunderna för den statliga finansieringen 2021–2024.
År | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
Församlingar (begravningsväsendet) | 107 984 215 | 109 515 984 | 112 482 800 | 113 806 800 |
Kulturhistoriska byggnader och lösöre | 6 802 528 | 7 065 249 | 7 769 200 | 7 571 100 |
Medlemsdatasystem | 2 000 480 | 2 235 439 | 2 409 000 | 2 445 100 |
Sammanlagt | 116 787 223 | 119 056 666 | 122 661 000 | 124 133 000 |
Begravningsväsendet
Enligt 3 § i begravningslagen (457/2003) ska församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna inom evangelisk-lutherska kyrkan hålla allmänna begravningsplatser. En församling eller kyrklig samfällighet är skyldig att på begäran tillhandahålla gravplats även för sådana avlidna som inte varit församlingsmedlemmar. Församlingen ska på begäran tillhandahålla gravplats på ett avskilt konfessionslöst gravområde. Konfessionslösa gravområden är avsedda som ett konfessionellt neutralt alternativ för dem som inte vill bli begravda på en kristen, evangelisk-luthersk begravningsplats. Församlingarna har även haft hand om hjältegravarna även om detta inte är en lagstadgad skyldighet för dem.
Enligt 22 § i begravningslagen bestäms det särskilt angående disponibel finansiering för kostnader för hållande av allmänna begravningsplatser. Enligt motiveringen i regeringens proposition (RP 204/2002 rd) ingår den finansiering som avses i paragrafen i den del av intäkterna från samfundsskatten som går till de evangelisk-lutherska församlingarna. Den finansiering som kyrkan får för kostnaderna för begravningsväsendet motiverades med att hållande av begravningsplatser och skötande av gravsättningen av de avlidna är en oundgänglig samhällsuppgift ur hälsoskyddssynpunkt. Därför tillkommer det i sista hand samhället att svara för att begravningsplatser hålls. Då en sådan oundgänglig samhällsuppgift ges i uppdrag åt församlingarna inom den evangelisk-lutherska kyrkan är det motiverat att staten också sörjer för att församlingarna har ekonomiska förutsättningar att sköta uppdraget.
En del av utgifterna för begravningsväsendet täcks med avgifter som tas ut för tjänster inom begravningsväsendet. Enligt 3 kap. 36 § i kyrkolagen ska församlingarna ta ut avgifter för upplåtelse av gravplats och för tjänster i anslutning till gravsättningen. När avgifterna bestäms ska församlingens kostnader för produktionen av tjänsten beaktas. Avsikten är att avgifterna för begravningsväsendet ska täcka den del av kostnaderna som den statliga finansieringen för samhällsuppgifter inte täcker när man beaktar även de andra lagstadgade samhälleliga uppgifterna (RP 127/2012 s. 4).
År 2023 var cirka 83 procent av de begravda på begravningsplatser som hålls av den evangelisk-lutherska kyrkan medlemmar av den evangelisk-lutherska kyrkan och 17 procent var inte medlemmar i kyrkan i fråga. Under året i fråga uppgick församlingarnas nettoutgifter för begravningsväsendet till 127,4 miljoner euro.
Folkbokföring
Bestämmelser om evangelisk-lutherska kyrkans myndighetsuppgifter i anknytning till folkbokföringen finns i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). Enligt 48 § i den lagen ska den evangelisk-lutherska kyrkans myndighet på begäran ge intyg, utdrag eller andra motsvarande enstaka skriftliga utredningar på basis av de kyrkliga befolkningsregister med tillhörande handlingar som de förfogar över och som fördes innan lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) trädde i kraft.
Förutom att lämna ut befolkningsdata tar församlingarna emot vissa registeranteckningar som förmedlas till befolkningsdatasystemet. I samband med dop görs en anmälan om barnets namn, modersmål och trossamfund och i samband med vigsel anmäls uppgifter om vigseln och eventuella uppgifter om ändringar i efternamnen. En församling kan även utföra en hindersprövning, om åtminstone en av de förlovade är medlem av kyrkan. Därtill utfärdar församlingarna ämbetsbetyg för sina medlemmar med hjälp av befolkningsdatasystemet.
År 2023 uppgick nettoutgifterna för folkbokföringen till sammanlagt 10,9 miljoner euro.
Bevarandet av kulturhistoriskt betydande byggnader och lösöre
I 3 kap. 22 § i kyrkolagen föreskrivs det om skydd av kyrkliga byggnader. Syftet med skyddet av en kyrklig byggnad är att trygga den kyrkliga byggda kulturmiljön som en del av kulturarvet, värna om den kyrkliga byggnadens egenart och särdrag samt främja en kulturellt hållbar vård och användning av den. En kyrklig byggnad som är uppförd före 1917 är skyddad med stöd av lag. Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad som tagits i bruk 1917 eller därefter ska skyddas, om det är motiverat med avseende på byggnadshistoria, byggnadskonst, byggnadsteknik eller särskilda miljövärden. Kyrkostyrelsen beslutar om skyddet på eget initiativ eller på initiativ av församlingen, domkapitlet eller Museiverket. Skyddet av en byggnad omfattar också byggnadens fasta inredning, målningar och konstverk som hör till den samt byggnadens gårdsområde.
Kyrkliga byggnader utgör en betydande del av Finlands nationella byggnadsarv. När man byggt kyrkor och kapell har man använt samtidens bästa kunnande och material. Största delen av Finlands kulturhistoriskt värdefulla föremål från medeltiden samt 1600- och 1700-talen är kyrkliga föremål som ägs, används och sköts av församlingarna.
Kostnaderna för bevarandet av den evangelisk-lutherska kyrkans nationella kulturarv är noggrant avgränsade. Kostnader med anknytning till skötseln av kulturarvet orsakas av reparationer som främjar bevarandet av byggnader samt av totalrenoveringar där byggnadens och områdets särdrag och historiska autenticitet bevaras eller där arbetet görs med sådana arbetsmetoder som var i bruk då byggnaden uppfördes och med traditionella byggmaterial som lämpar sig för byggnaden. (RP 250/2014 rd, s. 5)
År 2023 uppgick kostnaderna för bevarandet av kulturarvet till 24,2 miljoner euro.
Sammandrag
År 2023 uppgick nettokostnaderna för den evangelisk-lutherska kyrkans lagstadgade samhällsuppgifter till sammanlagt 162,5 miljoner euro. Under året i fråga täckte den statliga finansiering som betalades till kyrkan (122 661 000 euro) cirka 75 procent av kostnaderna.