1.1  Lag om ändring av lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen

1 §.Lagens tillämpning och syfte. Enligt det gällande 2 mom. ska det som i 2 och 3 kap. bestäms om arbetsgivare och arbetsplats i tillämpliga delar gälla övriga aktörer som arbetarskyddsmyndigheten utövar tillsyn över men som inte är i arbetsgivarställning. Det föreslås att 2 mom. ska ändras så att i momentet tas in en hänvisning till 6 kap., i vilket det föreskrivs om rättsmedel, såsom en anmärkning som kan göras om en arbetarskyddsinspektion. 

Den föreslagna ändringen gör det möjligt för även sådana aktörer som arbetarskyddsmyndigheten utövar tillsyn över, men som inte är i arbetsgivarställning, att göra en i 6 kap. 45 § avsedd anmärkning om en arbetarskyddsinspektion. Enligt den gällande lagen kan anmärkningen göras endast av arbetsgivaren, arbetarskyddsfullmäktigen och arbetstagarna. Vanligen är arbetarskyddsmyndighetens tillsynsobjekt arbetsgivaren. Den lagstiftning som arbetarskyddsmyndigheten ska utöva tillsyn över har dock under årens lopp utvecklats i en riktning där även andra aktörer har fått skyldigheter vars efterlevnad arbetarskyddsmyndigheten övervakar. Därför är det nödvändigt att även dessa andra aktörer ska ha rätt att göra en anmärkning om en arbetarskyddsinspektion. 

Vilka aktörer som omfattas av tillsynen framgår närmare av den omfattande lagstiftning vars efterlevnad arbetarskyddsmyndigheten har till uppgift att övervaka. Till dessa aktörer hör bl.a. de personer som avses i 3, 4 och 7 § i arbetarskyddslagen. I 3 § i arbetarskyddslagen finns bestämmelser om lagens tillämpning på hyrt arbete. Vid hyrt arbete använder den som tar emot det hyrda arbetet arbetskraft som är anställd hos någon annan. I 4 § i arbetarskyddslagen finns en förteckning i nio punkter över vilka arbeten som omfattas av lagens tillämpningsområde, även om arbetet inte utförs i anställningsförhållande eller i någon annan anställning som omfattas av arbetarskyddslagens tillämpningsområde. Dessa arbeten har granskats närmare i detaljmotiveringen till regeringens proposition som gäller arbetarskyddslagen (RP 59/2002 rd). I 7 § i arbetarskyddslagen föreskrivs det dessutom om andra aktörer som lagen i begränsad utsträckning tillämpas på. Utöver de aktörer som avses ovan är andra aktörer som arbetarskyddsmyndigheten utövar tillsyn över, men som inte är i arbetsgivarställning, t.ex. egenföretagare när de arbetar på en gemensam arbetsplats i enlighet med 6 kap. i arbetarskyddslagen, personer som avses i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav (1016/2004) och i vissa fall beställare som avses i beställaransvarslagen. 

4 a §.Utbyte av information mellan arbetarskyddsmyndigheterna. Det föreslås att den gällande 4 a § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet ska ändras i sin helhet, i fråga om både rubrik och innehåll. Enligt förslaget ska paragrafens rubrik vara ”Utbyte av information mellan arbetarskyddsmyndigheterna”. Enligt 1 mom. i den ändrade paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, ha rätt att av en annan arbetarskyddsmyndighet få uppgifter som erhållits vid arbetarskyddstillsynen, om uppgifterna är nödvändiga för att rikta tillsynen eller i ett enskilt tillsynsärende för tillsynen över efterlevnaden av lag, när tillsynen ska utövas av arbetarskyddsmyndigheten. 

Med avvikelse från de övriga föreslagna bestämmelserna om arbetarskyddsmyndighetens rätt att få och att lämna ut information ska det föreslagna momentet – liksom hela den föreslagna paragrafen – gälla arbetarskyddsmyndighetens samtliga olika tillsynsuppgifter, alltså även andra än de som gäller tillsynen över att beställaransvarslagen iakttas, över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och över anlitandet av utländsk arbetskraft. 

När man i det föreslagna momentet – liksom i hela den föreslagna paragrafen – talar om arbetarskyddsmyndighet ska det beaktas att även social- och hälsovårdsministeriet undantagsvis är en arbetarskyddsmyndighet. Enligt 2 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet avses med arbetarskyddsmyndighet regionförvaltningsverket samt social- och hälsovårdsministeriet när ministeriet sköter uppgifter som hänför sig till tillsynen över produktsäkerheten (s.k. marknadskontroll). Det föreslagna momentet – liksom hela den föreslagna paragrafen – är således tillämpligt också på informationsutbyte mellan social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverket när det gäller marknadskontroll. 

Med stöd av det föreslagna momentet ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av andra arbetarskyddsmyndigheter få uppgifter som erhållits vid arbetarskyddstillsynen. Med uppgifter som erhållits vid arbetarskyddstillsynen avses uppgifter som erhållits särskilt av tillsynsobjektet med stöd av 4 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet eller sådan lagstiftning vars efterlevnad arbetarskyddsmyndigheten ska övervaka. Med uppgifter som erhållits vid arbetarskyddstillsynen avses i det föreslagna momentet emellertid inte uppgifter som arbetarskyddsmyndigheten fått av en annan myndighet med stöd av rätten att få information. 

Med stöd av det föreslagna momentet kan en begäran om uppgifter lämnas såväl för riktandet av tillsynen som för ett enskilt tillsynsärende. En förutsättning för att svara på en begäran om uppgifter är att arbetarskyddsmyndigheten specificerar aktören, alltså den juridiska eller fysiska person som man behöver uppgifter om. Innan den som lämnar ut uppgifter besvarar en begäran om uppgifter ska den bedöma om de uppgifter som har begärts är nödvändiga för tillsynssituationen. 

Sådana sekretessbelagda uppgifter som fås från en annan arbetarskyddsmyndighet är ofta nödvändiga för tillsynen över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och över anlitandet av utländsk arbetskraft. Tillsynen över beställaransvarslagen sköts i hela landet av ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland, så tillsynen över efterlevnaden av beställaransvarslagen har inte motsvarande problem med informationsutbyte mellan regionförvaltningsverk. 

Dock kan ett visst regionförvaltningsverk ha behov av att för en enskild tillsynsuppgift som sköts av en inspektör vid regionförvaltningsverket av ett annat regionförvaltningsverk få nödvändiga sekretessbelagda uppgifter som en inspektör som sköter en annan sorts tillsynsuppgift vid det andra regionförvaltningsverket fått av ett tillsynsobjekt. I sådana situationer kan det föreslagna momentet tillämpas även i tillsynen över beställaransvarslagen. Det kan t.ex. vara fråga om att Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland vill rikta tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft till ett sådant företag som utstationerar arbetskraft till Finland och vars verksamhet en beställaransvarsinspektör vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland redan har funnit brister i. Då ska Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland ha rätt att för sin egen tillsyn få nödvändiga uppgifter av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. 

Vilka uppgifter som anses nödvändiga för tillsynen över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs, över anlitandet av utländsk arbetskraft och över att beställaransvarslagen iakttas varierar beroende på tillsynsuppgiften och enligt om man begär information för riktandet av tillsynen eller för utredningen av ett enskilt ärende. Vilka uppgifter som är nödvändiga kan också bero på tillsynsärendets karaktär. Om det är fråga om arbetarskyddsmyndigheternas övriga tillsynsuppgifter, gäller den sekretessbelagda informationen vanligen den anställdas hälsotillstånd. 

Enligt det föreslagna 2 mom. ska arbetarskyddsmyndigheten, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, ha rätt att på eget initiativ till en behörig arbetarskyddsmyndighet lämna ut uppgifter om sådana misstänkta försummelser eller missförhållanden som arbetarskyddsmyndigheten har observerat i samband med tillsyn som ska utövas av arbetarskyddsmyndigheten. 

Det föreslagna momentet motsvarar den föreslagna 4 d §. Syftet med momentet är att underlätta situationer där arbetarskyddsmyndigheten vid tillsynen observerar försummelser eller missförhållanden som den själv saknar behörighet för. När en annan arbetarskyddsmyndighet är behörig kan den som har observerat försummelsen eller missförhållandet på eget initiativ lämna även sekretessbelagda uppgifter om ärendet till den behöriga arbetarskyddsmyndigheten. 

Genom det föreslagna momentet vill man särskilt ta fasta på fördelningen av den regionala behörigheten mellan arbetarskyddsmyndigheterna. I vissa tillsynsuppgifter har arbetarskyddsmyndighetens faktiska behörighet i hela landet koncentrerats till ett visst regionförvaltningsverk. Ett exempel på detta är tillsynen över beställaransvarslagen. 

I praktiken kan det föreslagna momentet tillämpas exempelvis i följande situation. Om ett visst regionförvaltningsverk vid tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft observerar ett företag som har försummat olycksfallsförsäkringen av utländska anställda och de anställda vid företaget inte heller omfattas av utländsk lagstiftning om social trygghet, kan regionförvaltningsverket på eget initiativ lämna uppgifterna till Regionförvaltningsverket i Södra Finland som utövar tillsyn över beställaransvarslagen för att rikta tillsynen över beställaransvarslagen. Tillsynen över beställaransvarslagen kan riktas till en beställare till vilket det företag som har försummat olycksfallsförsäkringen sålt sina tjänster. 

Den föreslagna paragrafen, beroende på ärendets natur paragrafens 1 eller 2 mom., kan också tillämpas t.ex. på tillsynen över ett företag som är verksamt inom ansvarsområdet för arbetarskyddet vid flera regionförvaltningsverk. I ett sådant företags verksamhet kan man eventuellt vid ett visst tillsynsobjekt observera en försummelse eller brist i fråga om efterlevnaden av en lag som arbetarskyddsmyndigheten ska utöva tillsyn över. Det regionförvaltningsverk som observerat försummelsen kan höra sig för hos andra regionförvaltningsverk inom vars område företaget har verksamhetsställen om de har observerat något motsvarande eller om de framöver har för avsikt att utöva tillsyn i ärendet. Med hjälp av samarbetet kan det utredas om det är fråga om en regelmässig eller endast en enskild försummelse i företagets verksamhet. Detta samarbete kan kräva att också sekretessbelagda uppgifter lämnas till ett annat regionförvaltningsverk. Syftet med den föreslagna paragrafen är att till denna del undanröja hinder för utbyte av information, så att ett annat regionförvaltningsverk med stöd av det föreslagna 1 mom. ska ha rätt att av det regionförvaltningsverk som observerar försummelsen begära sekretessbelagda uppgifter, om de sekretessbelagda uppgifterna är nödvändiga för den tillsyn som det regionförvaltningsverk som begär uppgifterna utövar. Beroende på hur samarbetet inleds och på ärendets natur kan det regionförvaltningsverk som observerat försummelsen på eget initiativ med stöd av det föreslagna 2 mom. till ett annat regionförvaltningsverk också lämna uppgifter om en misstänkt försummelse som regionförvaltningsverket har observerat vid tillsynen över en lag vars efterlevnad arbetarskyddsmyndigheten ska övervaka och som omfattas av ett annat regionförvaltningsverks (regionala) behörighet. 

När uppgifter lämnas med stöd av den föreslagna paragrafen ska man särskilt ta fasta inte bara på andra sekretessgrunder utan också på 10 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet, alltså den sekretessbestämmelse som gäller hemlighållande av uppgifter om s.k. anmälare. Det föreslås att det i arbetsordningen för ansvarsområdena för arbetarskyddsuppgifter vid regionförvaltningsverken anges vilken ställning den personal ska ha som fattar beslut om begäran om uppgifter av eller utlämnande av uppgifter till ett annat regionförvaltningsverk. 

Inspektörer som arbetar med olika tillsynsuppgifter inom ansvarsområdet för arbetarskyddet vid ett och samma regionförvaltningsverk är i princip utomstående i förhållande till varandra. Enligt den juridiska litteraturen ska sekretessbelagda handlingar inte finnas tillgängliga för personer som inte deltar i behandlingen av ärenden som den sekretessbelagda informationen gäller. Endast personer som behöver uppgifter i utövandet av tjänsten får ha tillgång till den sekretessbelagda informationen. Sålunda kan en person i vars uppgifter behandlingen av ärendet ingår inte betraktas som utomstående. Enligt ett ställningstagande i den juridiska litteraturen som åtminstone stärks av biträdande justitiekanslers beslut OKV/1416/1/2014 av den 14 september 2015, kan sekretessbelagd information förmedlas inom en myndighet med iakttagande av samma principer som mellan separata myndigheter. Rätten för inspektörer som arbetar med olika tillsynsuppgifter inom ansvarsområdet för arbetarskyddet vid ett och samma regionförvaltningsverk att få sekretessbelagd information av varandra bör övervägas och avgöras från fall till fall. 

4 b §.Rätt att få uppgifter av myndigheter och av andra som sköter offentliga uppdrag. Det föreslås att den gällande 4 b § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet ska ändras i sin helhet, i fråga om både rubrik och innehåll. Enligt förslaget ska paragrafens rubrik vara ”Rätt att få uppgifter av myndigheter och av andra som sköter offentliga uppdrag”. Enligt den ändrade paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, ha rätt att få uppgifter som är nödvändiga för att rikta tillsynen eller i ett enskilt tillsynsärende av myndigheter och av vissa andra som sköter offentliga uppdrag för tillsynen över efterlevnaden av lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft, tillsynen över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft. 

Uppgifter ska enligt den föreslagna 1 punkten fås av myndigheter som avses i 4 § 1 mom. 1, 4 och 7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och enligt den föreslagna 2 punkten av Pensionsskyddscentralen, Arbetslöshetsförsäkringsfonden och Olycksfallsförsäkringscentralen. Dessutom ska uppgifter enligt 3 punkten fås av pensionsanstalter och olycksfallsförsäkringsbolag, till den del pensionsanstaltens och olycksfallsförsäkringsbolagets uppgifter kan lämnas med en sådan fullgöranderapport som avses i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010). 

De myndigheter som avses i 4 § 1 mom. 1, 4 och 7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är statliga förvaltningsmyndigheter samt övriga statliga ämbetsverk och inrättningar, kommunala myndigheter samt myndigheterna i landskapet Åland när de i landskapet utför uppgifter som ankommer på riksmyndigheterna. 

En begäran om uppgifter kan lämnas såväl för riktandet av tillsynen som för ett enskilt tillsynsärende. En förutsättning för att svara på en begäran om uppgifter är att arbetarskyddsmyndigheten specificerar aktören, alltså den juridiska eller fysiska person som man behöver uppgifter om. Innan den som lämnar ut uppgifter besvarar en begäran om uppgifter ska den bedöma om de uppgifter som har begärts är nödvändiga för tillsynssituationen. 

Om uppgiften är sådan att den kan lämnas till arbetarskyddsmyndigheten med en sådan fullgöranderapport som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar, har bedömningen av om uppgiften är nödvändig för olika tillsynsuppgifter i regel gjorts på förhand när Enheten för utredning av grå ekonomi och arbetarskyddsmyndigheterna har skräddarsytt fullgöranderapporter för arbetarskyddsmyndigheten inom ramen för arbetarskyddsmyndighetens rätt att få information och de informationskällor som Enheten för utredning av grå ekonomi har tillgång till. 

Vilka uppgifter som anses nödvändiga för tillsynen över att beställaransvarslagen iakttas, över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och över anlitandet av utländsk arbetskraft varierar beroende på tillsynsuppgiften och enligt om man begär information för riktandet av tillsynen eller för utredningen av ett enskilt ärende. Vilka uppgifter som är nödvändiga kan också bero på tillsynsärendets karaktär. Uppgifter som erhållits av en annan myndighet kan utnyttjas särskilt som jämförande eller kompletterande material till de uppgifter som erhållits av arbetsgivaren. Nedan ges några exempel på nödvändiga uppgifter i olika situationer. 

Uppgifter från Skatteförvaltningen 

Med stöd av den föreslagna paragrafen har arbetarskyddsmyndigheten rätt att få uppgifter i synnerhet från Skatteförvaltningen. Med stöd av den gällande 4 a § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet har arbetarskyddsmyndigheten rätt att från Skatteförvaltningen för tillsynen över att beställaransvarslagen iakttas och över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs få nödvändiga uppgifter om hur en klient fullgjort sin skyldighet att betala skatt och om betalningsarrangemang för betalning av skatt. Arbetarskyddsmyndigheten har också rätt att få nödvändiga uppgifter ur deklarationer och anmälningar som lämnats till Skatteförvaltningen för utredning av antalet anställda, betalda löner och näringsutövning. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen har arbetarskyddsmyndigheten fortfarande rätt att få samma uppgifter som enligt den gällande 4 a § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet, om uppgifterna är nödvändiga i en viss tillsynssituation. Dessutom föreslås det att rätten att få information utvidgas. Med stöd av den föreslagna paragrafen ska man av Skatteförvaltningen kunna få uppgifter för tre användningsändamål och inte för två användningsändamål som för närvarande. Dessutom föreslås det att rätten att få information inte i likhet med den gällande lagen ska avgränsas endast till vissa källor, såsom till periodskattedeklarationer eller årsanmälningar som den skattskyldige själv lämnat in, utan information ska kunna erhållas även från Skatteförvaltningens andra källor. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av Skatteförvaltningen få inte bara de uppgifter som avses i den gällande lagen om tillsynen över arbetarskyddet utan också andra nödvändiga uppgifter som hänför sig till klientens skyldighet att betala skatt och Skatteförvaltningens åtgärder i anslutning till den. Många av dessa uppgifter kan i praktiken lämnas till arbetarskyddsmyndigheten med en fullgöranderapport. Med en fullgöranderapport kan man för närvarande lämna t.ex. ett företags identifieringsuppgifter och kontaktuppgifter, uppgifter om registrering av företaget i Skatteförvaltningens register, uppgifter om huruvida ett företag fullgjort sin anmälningsskyldighet, beskattning enligt uppskattning och försummelser av skattebetalning samt uppgifter om skattegranskning och ändringsbeskattning av företaget. I fråga om exempelvis betalningsarrangemang för betalning av skatt anges i fullgöranderapporten endast datum för när betalningsarrangemanget inletts. 

Särskilt ett företags identifieringsuppgifter och kontaktuppgifter, uppgifter om registrering av företaget i Skatteförvaltningens register, uppgifter om huruvida ett företag fullgjort sin anmälningsskyldighet, uppgifter om huruvida ett företag fullgjort sin skyldighet att betala skatt, uppgifter om försummelser att betala skatt och uppgifter om skattegranskning kan vara nödvändiga i alla de tillsynsuppgifter som avses i den föreslagna paragrafen. Så kan t.ex. uppgiften om att det gjorts en skattegranskning av företaget påverka riktandet av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn. Om skattegranskningen visar att företaget klart har försummat sina skyldigheter enligt skattelagstiftningen, är det möjligt att det förekommer brister även i efterlevnaden av den lagstiftning som arbetarskyddsmyndigheten ska övervaka. Detsamma gäller företag som har avsevärda skatteskulder och brister i anmälningsskyldigheten. När man vid tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen om utstationerade arbetstagare på begäran av en utländsk arbetarskyddsmyndighet utreder om det företag som utstationerar arbetskraft till utlandet har betydande företagsverksamhet i Finland kan däremot uppgifter om registrering av företaget i Skatteförvaltningens register tillsammans med uppgifter om huruvida företaget fullgjort sin skyldighet att betala skatt och uppgifter om huruvida företaget fullgjort sin anmälningsskyldighet vara av betydelse. De övriga uppgifter som nämns ovan, alltså uppgifter som hänför sig till företagets skyldighet att betala skatt och Skatteförvaltningens åtgärder i anslutning till den, utnyttjas främst för tillsynen över efterlevnaden av beställaransvarslagen. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av Skatteförvaltningen få också andra nödvändiga uppgifter om Skatteförvaltningens klienter, särskilt om företag. Många av dessa uppgifter kan i praktiken lämnas till arbetarskyddsmyndigheten med en fullgöranderapport. Med en fullgöranderapport kan man för närvarande lämna uppgifter som hänför sig till ändring av företagets verksamhetsform, företagets och sammanslutningens delägare och företagets ägande i andra företag. Med en fullgöranderapport kan man också lämna uppgifter om antalet anställda vid företaget, om de löner som företaget betalat ut och om företagets övriga affärsverksamhet liksom uppgifter som beskriver företagets räkenskapsperiod och omfattningen av dess verksamhet samt om företagets lönsamhet, kapitaltäckning och likviditet. Med uppgifter om ändring av företagets verksamhetsform avses motsvarande uppgifter som i fullgöranderapporten för närvarande anges under den punkt som gäller företagets referensförhållanden. Med delägare avses i praktiken företagets ägare. 

Uppgiften om företagets delägare och företagets ägande i andra företag kan i vissa fall hjälpa arbetarskyddsmyndigheten att rikta tillsynen. Som exempel kan nämnas ett fall där man fått en aning om en person som på löpande band grundar företag med kort livscykel och strävar efter att göra obehörig vinst på företagens verksamhet, bl.a. genom att försumma arbetslagstiftningen eller genom att låta utlänningar som saknar rätt att arbeta i Finland utföra arbetet. I dessa fall är det motiverat att utreda ett hur omfattande företagsnätverk personen har skapat och rikta tillsynen till de företagen. I dessa fall behövs fullgöranderapporter med uppgifter om organisationen och de organisationsanknutna personerna. Vid tillsynen över beställaransvar är företagets delägare och andra ansvarspersoner viktiga t.ex. vid tillsynen över att beställaren inte har ingått avtal med ett företag vars ansvarsperson eller någon annan i motsvarande ställning har meddelats näringsförbud. 

Med uppgifterna om de löner som företaget betalat ut och om företagets övriga affärsverksamhet avses t.ex. uppgifter som i fullgöranderapporten för närvarande anges under den punkt som gäller löntagarspecifikation och i den punkt i fullgöranderapporten som gäller mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och betalningar och som grundar sig på periodskattedeklarationer. Uppgifterna om de löner som företaget betalat ut och om företagets övriga affärsverksamhet är betydelsefulla särskilt vid tillsynen över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs. Uppgifterna om företagets affärsverksamhet är viktiga också vid tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen om utstationerade arbetstagare, när man på begäran av en utländsk arbetarskyddsmyndighet utreder om ett företag som utstationerar arbetskraft till utlandet har betydande affärsverksamhet i Finland. 

Uppgifterna om omfattningen av ett företags verksamhet och om dess lönsamhet innehåller bl.a. uppgiften om företagets omsättning. En jämförelse av omsättningen och löneuppgifterna kan i vissa fall ge en fingervisning om att företaget kanske betalar lönerna svart. Inom många branscher utgör lönerna vanligen en bestämd procentandel av omsättningen, vilket innebär att en låg löneandel som kraftigt avviker från genomsnittet i branschen kan tyda på att löner betalas svart. Skatteförvaltningens uppgifter om antalet anställda i företaget är en av de viktigaste jämförelseuppgifterna som arbetarskyddsmyndigheten behöver och med hjälp av vilka man också kan avslöja företag som låter utföra arbete svart. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter också om fysiska personer som är klienter hos Skatteförvaltningen, om uppgifterna är nödvändiga för arbetarskyddsmyndigheten i en tillsynssituation. Så ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att få t.ex. en fysisk persons identifieringsuppgifter och kontaktuppgifter, uppgifter om en fysisk persons ägande i företag och delägarskap i sammanslutningar, uppgifter om en fysisk persons inkomster och löneutbetalande aktörer, uppgifter om hur en fysisk person uppfyllt sin skyldighet att betala skatt och om betalningsarrangemang för betalning av skatt, uppgifter om ändringsbeskattning av en fysisk person, uppgifter om hur en fysisk person fullgjort anmälningsskyldigheten, beskattning enligt uppskattning och uppgifter om försummelser att betala skatt samt uppgifter om en fysisk persons skulder och förmögenhet. Många av dessa uppgifter kan i praktiken också lämnas till arbetarskyddsmyndigheten med en fullgöranderapport. 

Uppgifter om en fysisk person behövs t.ex. när tillsynen över beställaransvarslagen riktas utifrån uppgifter om personer som har meddelats näringsförbud. När man med hjälp av en fullgöranderapport om en person som meddelats näringsförbud ser i vilka företag personen är delägare eller ansvarsperson, kan man därefter sträva efter att utreda till vilka beställare dessa företag har sålt sina tjänster och rikta tillsyn över beställaransvarslagen till beställarna. 

Uppgifterna om en fysisk persons egna förpliktelser och ekonomi kan ge en fingervisning om hur de företag i vars verksamhet personen är delaktig sköter motsvarande ärenden. Enligt publikationerna Grå ekonomi 2014 och 2015 finns det ett klart statistiskt samband mellan personliga skatteskulder hos företagens ansvarspersoner och skatteskulder hos de företag som de företräder. Om ansvarspersonen hade skatteskulder ökade sannolikheten för att också företaget hade skatteskulder. Uppgifterna om en fysisk person och dennes företag kan utnyttjas vid riktandet av arbetarskyddstillsyn. På motsvarande sätt behövs uppgifterna om en fysisk person när arbetarskyddstillsyn riktas till företag med en kort livscykel. 

Vid tillsynen över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och över anlitandet av utländsk arbetskraft förekommer det ibland tillsynsärenden där det företag som granskas uppger att företaget inte har några anställda, men vid en inspektion påträffas ändå personer som arbetar vid tillsynsobjektet. I dessa fall kan de uppgifter som från Skatteförvaltningen fås om fysiska personer bidra till att utreda om personerna t.ex. är företagets ägare, ansvarspersoner eller anställda. Om inga uppgifter finns om dem kan det i värsta undantagsfall till och med vara fråga om offer för människohandel. Vid tillsynen över beställaransvarslagen behövs också allt emellanåt en bekräftelse av personens ställning. Beställaransvarslagen behöver inte tillämpas, om avtalsparten inte har några anställda, med undantag för byggverksamhet (2 § 2 mom. i beställaransvarslagen). Uppgifterna om en persons ställning i ett företag behövs också för inriktning av det straffrättsliga ansvaret när arbetarskyddsmyndigheten gör en brottsanmälan. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av Skatteförvaltningen också få uppgifter som en utländsk arbetsgivare eller en företrädare för denne lämnat i fråga om hyrda arbetstagare när det gäller den uppskattade längden för arbetet, lönebeloppet och den som låter utföra arbetet. För närvarande får Skatteförvaltningen dessa uppgifter med stöd av 15 a § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). 

I 15 a § i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs det att en utländsk arbetsgivare eller en företrädare för denne ska tillställa Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om den uppskattade längden för arbetet och det kalkylerade lönebeloppet för en hyrd arbetstagare enligt 10 § 4 c-punkten i inkomstskattelagen samt om den som låter utföra arbetet, om ett internationellt avtal inte hindrar att skatt tas ut på arbetstagarens lön. Uppgifterna ska tillställas Skatteförvaltningen före utgången av kalendermånaden efter den månad då arbetet inleddes. 

En sådan hyrd arbetstagare som avses i 10 § 4 c-punkten i inkomstskattelagen är en arbetstagare som en utländsk uthyrare har hyrt ut till någon som låter utföra arbete och som finns i Finland. Ett internationellt avtal hindrar inte att skatt tas ut på arbetstagarens lön om arbetstagaren kommer bl.a. från Norden, de baltiska länderna eller Polen. 

Med stöd av den föreslagna lagen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att få uppgifter om hyrda arbetstagare som utstationerats från vissa länder till Finland, den uppskattade längden för arbetet, lönebeloppet och den som låter utföra det hyrda arbetet. Uppgifterna från Skatteförvaltningen kan användas för att rikta tillsynen och som jämförande material till de uppgifter som erhållits från den utländska arbetsgivaren. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av Skatteförvaltningen också få sådana uppgifter som huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet på en gemensam arbetsplats lämnat till Skatteförvaltningen om personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats och andra uppgifter som lämnats frivilligt i samband med dem. För närvarande får Skatteförvaltningen dessa uppgifter med stöd av 15 b § i lagen om beskattningsförfarande. 

I 15 b § i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs det att huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet på en gemensam arbetsplats månatligen ska lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om arbetstagare, egenföretagare, arbetsgivare och dem som låter utföra hyrt arbete på den gemensamma byggarbetsplatsen samt uppgifter om arbetsgivares hemstat och arten av anställnings- och uppdragsförhållanden, och om arbetstagarnas och egenföretagarnas arbete och vistelse i Finland och deras försäkringsskydd. Skatteförvaltningen får också andra uppgifter som lämnats frivilligt. Till dessa hör bl.a. en arbetstagares arbetstimmar och arbetsdagar. 

Arbetarskyddsmyndigheten kan utnyttja uppgifterna om personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats i många olika situationer. Exempelvis ska arbetarskyddsmyndigheten vid tillsynen över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och över anlitandet av utländsk arbetskraft kunna jämföra de uppgifter om arbetstidsbokföringen som arbetsgivare lämnat med Skatteförvaltningens eventuella uppgifter om arbetstagares arbetsdagar och arbetstimmar. Uppgifterna om arbetsdagar och arbetstimmar kan också komma till nytta i situationer där arbetstidsbokföring saknas eller är bristfällig. 

I Skatteförvaltningens uppgifter ingår uppgifter om vistelse i Finland. Vid tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft finns det ibland anledning att kontrollera hur länge en tredjelandsmedborgare har arbetat i Finland. Uppgifterna om vistelse i Finland liksom uppgifterna om arbetsdagar och arbetstimmar kan vara nyttiga i denna uppgift. Med stöd av 15 b § i lagen om beskattningsförfarande ska Skatteförvaltningen tillställas uppgifter om huruvida en viss person är yrkesutövare, anställd eller hyrd arbetstagare. Arbetarskyddsmyndigheten kan utnyttja även denna information som jämförande information. Vid tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft och över beställaransvarslagen är också de uppgifter som Skatteförvaltningen erhållit om en utländsk arbetstagares A1-intyg viktiga. 

För behandlingen av en begäran om uppgifter om personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats och andra uppgifter som frivilligt lämnats till Skatteförvaltningen i samband med dem krävs det att arbetarskyddsmyndigheten i sin begäran specificerar den anmälningsskyldige, dvs. huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet på en gemensam arbetsplats. Om det råder oklarhet om vem som är anmälningsskyldig, kan den anmälningsskyldige vid behov utredas hos Skatteförvaltningen genom att man i begäran om uppgifter specificerar arbetsplatsen i fråga. När arbetarskyddsmyndigheten – genom att specificera den anmälningsskyldige – har fått uppgifter om hela arbetsplatsen, kan arbetarskyddsmyndigheten utvärdera behovet av att rikta tillsynen till arbetsplatsen eller till något av de företag som arbetar där. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av Skatteförvaltningen också få uppgifter som beställare som utför byggtjänster lämnat till Skatteförvaltningen om entreprenaden. För närvarande får Skatteförvaltningen dessa uppgifter med stöd av 15 c § i lagen om beskattningsförfarande. 

I 15 c § i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs det att beställaren månatligen ska lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om företag som på uppdrag av beställaren utför byggtjänster eller uppför eller river byggställningar, eller hyr ut arbetskraft åt beställaren för dessa ändamål. Beställaren ska dessutom lämna uppgifter om uppdragets art och varaktighet, arbetsplatsens läge och de vederlag som beställaren betalat till dessa företag. 

Med hjälp av uppgifterna om entreprenad kan man bättre än för närvarande rikta tillsynen över beställaransvarslagen när det gäller byggtjänster. Om arbetarskyddsmyndigheten t.ex. har uppgifter om att ansvarspersonen för ett visst företag har meddelats näringsförbud eller att företaget har försummat sina lagstadgade skyldigheter, kan arbetarskyddsmyndigheten hos Skatteförvaltningen utreda till vilka företag detta företag har sålt underleverantörstjänster eller tjänster för hyrt arbete. 

Uppgifterna om entreprenaden omfattar även entreprenadavtalets värde. Den uppgiften behövs när man vid tillsynen över beställaransvarslagen fastställer försummelseavgiftens storlek. Med hjälp av uppgifterna om entreprenaden kan man också bättre än för närvarande bedöma omfattningen av underentreprenader och hyrt arbete på arbetsplatsen och vilka företag som står i avtalsförhållande till varandra. 

I den regeringsproposition som gäller direktivet om tillämpning av direktiv 2014/67/EU om utstationering av arbetstagare och som nyligen var under behandling i riksdagen föreslogs det att man i Finland inför en anmälan om utstationering av arbetstagare. Riksdagen godkände propositionen. I anmälan ska ingå uppgifter om den beställare som köpt tjänster av ett utländskt företag som utstationerar arbetstagare till Finland. Uppgifterna i anmälan kunde jämföras med uppgifterna om entreprenaden, så att man kan upptäcka fall där anmälan inte har gjorts. Utlämnandet av uppgifter om entreprenad från Skatteförvaltningen till arbetarskyddsmyndigheten kan i framtiden göras med den fullgöranderapport som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar. 

För behandlingen av en begäran om uppgifter om en entreprenad krävs det att arbetarskyddsmyndigheten i sin begäran specificerar den anmälningsskyldige, dvs. beställaren. Om det råder oklarhet om vem som är anmälningsskyldig, kan den anmälningsskyldige vid behov utredas hos Skatteförvaltningen genom att man i begäran om uppgifter specificerar arbetsplatsen i fråga. När arbetarskyddsmyndigheten – genom att specificera den anmälningsskyldige – har fått uppgifter om hela arbetsplatsen, kan arbetarskyddsmyndigheten särskilt utvärdera behovet av att rikta tillsynen till arbetsplatsen eller till något av de företag som arbetar där. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av Skatteförvaltningen också få uppgifter som Skatteförvaltningen för beskattningen samlat in om en fysisk person i samband med tilldelande av skattenummer. Sådana uppgifter är t.ex. uppgifter om huruvida personen är arbetstagare, hyrd arbetskraft eller yrkesutövare, uppgifter om när personen anlänt till Finland, det uppskattade datumet för avresa från Finland samt antalet dagar personen arbetar i Finland, uppgifter om grunden för rätten att arbeta i Finland, uppgift om personens lön och bl.a. uppgifter om hur den sociala tryggheten för personen bestäms. Till dessa uppgifter räknas också exempelvis uppgifter om personens arbetsgivare och om den utstationerade arbetstagarens utländska arbetsgivares företrädare i Finland. 

Arbetarskyddsmyndigheterna kan utnyttja de uppgifter som Skatteförvaltningen för beskattningen samlat in om en fysisk person i samband med tilldelande av skattenummer på samma sätt som vid utnyttjandet av de uppgifter som avses i 15 b § i lagen om beskattningsförfarande. Uppgifterna kan utnyttjas särskilt vid tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av Skatteförvaltningen också få uppgifter som Skatteförvaltningen samlat in av en utländsk sammanslutning då den införts i företags- och organisationsdatasystemet. Till dessa uppgifter hör, utöver de uppgifter som nämns i 4 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001), uppgifter som beskriver den verksamhet som företaget bedriver i Finland. 

Med stöd av 4 § i företags- och organisationsdatalagen ska i företags- och organisationsdatasystemet registreras bl.a. företagets identifikationsuppgifter och kontaktinformation, uppgifter om hemort och bransch, uppgifter om i vilken juridisk form företagets verksamhet bedrivs och bl.a. om införande av företaget i olika register. De uppgifter som beskriver den verksamhet som företaget bedriver i Finland kan t.ex. gälla inom vilken bransch företaget är verksamt i Finland, hurdana verksamhetsställen företaget har, hur många anställda företaget har och om de vistas i Finland i mer än ett halvt år. Skatteförvaltningen kan också få uppgifter t.ex. om huruvida det finns en fysisk eller juridisk person som har fullmakt att företräda företaget i Finland. 

De uppgifter som Skatteförvaltningen samlat in av en utländsk sammanslutning då den införts i företags- och organisationsdatasystemet kan arbetarskyddsmyndigheten utnyttja särskilt vid tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft. När man inför den anmälan om utstationering av arbetstagare som föreslås i den regeringsproposition som gäller direktivet om tillämpning av direktiv 2014/67/EU om utstationering av arbetstagare, kan uppgifterna i anmälan jämföras med de uppgifter som samlats in om den utländska sammanslutningen då den införts i företags- och organisationsdatasystemet. 

Som en sammanfattning av det som anges ovan kan det konstateras att arbetarskyddsmyndigheten med stöd av den föreslagna paragrafen ska ha rätt att av Skatteförvaltningen få nödvändiga uppgifter av många olika slag. Skatteförvaltningens uppgifter, som beskrivs ovan, är bara exempel på olika slags beskattningsuppgifter som beroende på tillsynssituationen kan vara nödvändiga för tillsynen över att beställaransvarslagen iakttas, över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och över anlitandet av utländsk arbetskraft. 

Innan Skatteförvaltningen besvarar arbetarskyddsmyndighetens begäran om uppgifter ska den i egenskap av utlämnande part bedöma om de uppgifter som arbetarskyddsmyndigheten har begärt är nödvändiga för tillsynssituationen. Om uppgiften är sådan att den kan lämnas till arbetarskyddsmyndigheten med en fullgöranderapport, har bedömningen av om uppgiften är nödvändig för olika tillsynsuppgifter i regel redan gjorts på förhand. 

Vid tillämpningen av den föreslagna paragrafen ska man också ta fasta på att den lagstiftning som gäller bekämpningen av grå ekonomi utvecklas med tiden och att Skatteförvaltningen kan få tillgång till ny information som kan vara nödvändig också för de i paragrafen nämnda tre tillsynsuppgifter som arbetarskyddsmyndigheten utför. 

Uppgifter från andra myndigheter 

Med stöd av den föreslagna paragrafen har arbetarskyddsmyndigheten rätt att få uppgifter inte bara av Skatteförvaltningen utan också av myndigheter som svarar för uppgifter som gäller migration och rätten för utlänningar att arbeta. Sådana uppgifter sköts bl.a. av Migrationsverket, arbets- och näringsbyråerna, finska beskickningar, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt polisen. 

Arbetarskyddsmyndigheten har rätt att se uppgifter i utlänningsregistret (UMA-datasystemet). I och med den föreslagna paragrafen kan man utvidga mängden uppgifter som arbetarskyddsmyndigheten har rätt att se i UMA-datasystemet. För närvarande kan arbetarskyddsmyndigheten t.ex. inte utreda ordentligt om en viss asylsökande har rätt att arbeta i Finland eller inte, eftersom arbetarskyddsmyndigheten i UMA-datasystemet inte kan se om den asylsökande har beviljats intyg över rätten att arbeta eller om en begäran om ett sådant intyg har anhängiggjorts. I UMA-datasystemet kan arbetarskyddsmyndigheten inte heller se förvaltningsdomstolsbeslut som kan innehålla information om personens rätt att arbeta. Med stöd av den föreslagna paragrafen kan bl.a. dessa situationer underlättas i framtiden. Arbetarskyddsmyndigheten har dessutom rätt att få andra uppgifter som inte finns i UMA-datasystemet och som är nödvändiga för tillsynen. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska de myndigheter som svarar för uppgifter som gäller migration och rätten för utlänningar att arbeta kunna lämna uppgifter som t.ex. röjer att en person har arbetat i Finland utan tillstånd eller inom fel bransch. Denna information kan finnas också hos andra myndigheter. Med hjälp av de intervjuer av arbetstagare som görs vid beskickningarna kan man däremot få information t.ex. om vem arbetstagaren själv, enligt egen utsago vid beskickningen, uppfattar som sin arbetsgivare i Finland. 

De myndigheter som svarar för uppgifter som gäller migration och rätten för utlänningar att arbeta har också tillgång till sådana av arbetsgivaren lämnade uppgifter som gäller den lön som betalas till den utländska arbetstagaren och om övriga anställningsvillkor som tillämpas på arbetstagaren. Uppgifter om den lön som betalas till en arbetstagare och om övriga anställningsvillkor som tillämpas på arbetstagaren finns även hos andra myndigheter, såsom hos närings-, trafik- och miljöcentralerna, som svarar för lönegaranti- och trafiktillståndsärenden. 

Närings-, trafik- och miljöcentralerna har dessutom information om personer som fått uppehållstillstånd för näringsidkare. Denna information kan utnyttjas t.ex. vid riktandet av tillsynen över beställaransvarslagen och i vissa fall kan informationen vara till nytta när det utreds om en person är arbetstagare eller inte. Från Gränsbevakningsväsendet kan man däremot i vissa fall få information med hjälp av vilken man kan sluta sig till hur länge en tredjelandsmedborgare eller ett fordon som är registrerat i ett tredjeland vistats i Finland. I samarbete med Gränsbevakningsväsendet och närings-, trafik- och miljöcentralerna kan man också sträva efter att utreda fall där en person som vistas i Finland med visum har ansökt om uppehållstillstånd för näringsidkare, men det misstänks att personen illegalt är i arbetstagarställning redan innan han eller hon fått uppehållstillstånd för näringsidkare. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen kan arbetarskyddsmyndigheten få uppgifter också från polisen, tullen och utsökningsmyndigheterna. Polisen och tullen utövar tillsyn över efterlevnaden av det beställaransvarssystem för vägtransport som följer av lagen om kommersiell godstransport på väg (693/2006). I denna tillsynsuppgift behövs samarbete med den arbetarskyddsmyndighet som utövar tillsyn över beställaransvarslagen, alltså Regionförvaltningsverket i Södra Finland, och med stöd av den föreslagna paragrafen kan man undanröja hinder för utbyte också av sekretessbelagd information. För den tillsyn över beställaransvarslagen som utövas av arbetarskyddsmyndigheten kan det beroende på fallets karaktär också behövas uppgifter från utsökningsmyndigheterna. Som exempel kan nämnas fall där man av utsökningsmyndigheterna behöver en bekräftelse på om det i fråga om ett företag finns en betalningsplan för utsökning eller uppgifter om huruvida de dokument som beställaren eventuellt lämnat arbetarskyddsmyndigheten om utsökning är äkta. Med stöd av den föreslagna paragrafen och den föreslagna 4 e § ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av utsökningsmyndigheterna avgiftsfritt på en och samma gång få utsökningsregisterutdrag om flera företag som de specificerat. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten också ha rätt att få uppgifter av Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Arbetarskyddsmyndigheten behöver som jämförande uppgifter de uppgifter som Arbetslöshetsförsäkringsfonden har om arbetstagarnas löner, särskilt för tillsynen över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs. Arbetsgivaren ska årligen tillställa Arbetslöshetsförsäkringsfonden uppgifter om det totala beloppet av de löner som betalats ut under försäkringsåret. Arbetsgivaren har däremot ingen skyldighet att specificera lönerna per arbetstagare. Även om Arbetslöshetsförsäkringsfonden således endast kan lämna uppgifter om det totala lönebeloppet, kan uppgifterna beroende på fallet vara nödvändiga i arbetarskyddsmyndighetens tillsyn. 

Arbetarskyddsmyndigheten upptäcker ibland i sin tillsyn s.k. svart arbetskraft, från vars löner man inte har innehållit skatter och socialskyddsavgifter. I vissa fall har sådana anställda utan grund beviljats t.ex. arbetslöshetsförmåner, eller så omfattas de av utkomststöd som beviljats av kommunen eller (fr.o.m. 2017) av Folkpensionsanstalten. Arbetarskyddsmyndigheten har i dessa fall behov av att samarbeta med den myndighet som beviljat förmånerna. I detta samarbete är det vanligen så att behovet av att lämna sekretessbelagda uppgifter endast gäller arbetarskyddsmyndigheten som lämnar uppgifter till den myndighet som beviljat förmånen, eftersom utredningen av eventuella förmåner som beviljats utan grund sköts av den myndighet som beviljat förmånerna. Myndighetssamarbete kring förmåner som beviljats utan grund görs vanligen alltså genom att arbetarskyddsmyndigheten lämnar uppgifter till den myndighet som beviljat förmånen, som t.ex. till Folkpensionsanstalten, med stöd av den nedan föreslagna 4 d §. I enskilda fall kan man dock göra en separat bedömning av uppgifternas nödvändighet när det gäller om arbetarskyddsmyndigheten nödvändigt behöver få sekretessbelagda uppgifter från den myndighet som beviljat förmånen och om den föreslagna paragrafen gäller den myndighet som skulle lämna uppgifterna. Exempelvis har Folkpensionsanstalten lämnats utanför paragrafens tillämpningsområde. 

Med stöd av 4 a § i den gällande lagen om tillsynen över arbetarskyddet har arbetarskyddsmyndigheten rätt att från Pensionsskyddscentralen få uppgifter om hur arbetsgivarens och företagarens försäkringsskyldighet har uppfyllts. I praktiken är det fråga om huruvida arbetsgivaren eller företagaren har en pensionsförsäkring eller pensionsförsäkringar som täcker allt arbete som ska försäkras. Med stöd av den föreslagna paragrafen minskas arbetarskyddsmyndighetens rätt att få uppgifter från Pensionsskyddscentralen jämfört med den gällande lagen om tillsynen över arbetarskyddet till den del att arbetarskyddsmyndigheten i fortsättningen inte längre nödvändigt får uppgifter om företagarens pensionsförsäkring. Detta beror på en ändring av beställaransvarslagen som trädde i kraft den 1 september 2015 och genom vilken det gjordes en precisering av innehållet i beställarens utredningsskyldighet. Beställarens utredningsskyldighet gäller endast det att arbetsgivaren uppfyllt pensionsförsäkringsskyldigheten, alltså endast att avtalspartens arbetstagare är pensionsförsäkrade. Beställarens utredningsskyldighet gäller dock inte pensionsförsäkringen för den företagare som är avtalspart. Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten dock till övriga delar ha rätt att för sina tillsynsuppgifter från Pensionsskyddscentralen få nödvändiga mångsidigare uppgifter än med stöd av gällande lagstiftning. 

Pensionsskyddscentralen har uppgifter om en utländsk arbetstagares s.k. A1-intyg eller motsvarande intyg som anger att personen omfattas av utländsk lagstiftning om social trygghet. Arbetarskyddsmyndigheten har redan med stöd av gällande lag rätt att från Pensionsskyddscentralen få uppgifter om A1-intyg, och avsikten är att genom den föreslagna paragrafen slopa eventuella existerande hinder för tillgången till uppgifter om A1-intyg. När det gäller tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen om utstationerade arbetstagare, som omfattas av tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft, är det i vissa fall motiverat att utifrån genomförandedirektivet om utstationerade arbetstagare 2014/67/EU kontrollera till vilket land arbetsgivaren betalar socialskyddsavgifter. Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att få denna information av Pensionsskyddscentralen eller andra myndigheter, om informationen i praktiken finns tillgänglig i Finland. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av Olycksfallsförsäkringscentralen få uppgifter om företagets olycksfallsförsäkring. I den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) finns redan bestämmelser om detta, men genom den föreslagna paragrafen görs rätten att få information mer balanserad med beaktande av arbetarskyddsmyndighetens olika tillsynsuppgifter och främjas också tillgången till mer omfattande fullgöranderapporter, till den del det i framtiden även finns uppgifter om olycksfallsförsäkring i fullgöranderapporterna. Det är nödvändigt att vända sig till Olycksfallsförsäkringscentralen i synnerhet när man behöver information om huruvida ett företag har fullgjort sin olycksfallsförsäkringsskyldighet och för vilken tidsperiod arbetstagarna är försäkrade. 

En del av de sekretessbelagda uppgifter som arbetarskyddsmyndigheten ska ha rätt att med stöd av den föreslagna paragrafen få av andra myndigheter än Skatteförvaltningen kan i praktiken lämnas till arbetarskyddsmyndigheten med den fullgöranderapport som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar. Med fullgöranderapporten kan man åtminstone lämna en del av utsökningsmyndigheternas uppgifter om företags och fysiska personers utsökningsärenden, Arbetslöshetsförsäkringsfondens uppgifter om företagets arbetslöshetsförsäkring, Pensionsskyddscentralens uppgifter om företagets pensionsförsäkring och i framtiden eventuellt också Olycksfallsförsäkringscentralens uppgifter om olycksfallsförsäkring. 

Enligt den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att från pensionsanstalter och olycksfallsförsäkringsbolag få uppgifter endast till den del pensionsanstaltens och olycksfallsförsäkringsbolagets uppgifter kan lämnas med en fullgöranderapport. Den föreslagna begränsningen av tillgången till uppgifter grundar sig i likhet med den övriga propositionen på trepartsberedning och syftet med begränsningen är att undvika den administrativa börda som separata begäranden om uppgifter innebär för pensionsanstalterna och olycksfallsförsäkringsbolagen. Enligt förslaget ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att av pensionsanstalter och olycksfallsförsäkringsbolag få endast de uppgifter som Enheten för utredning av grå ekonomi kan leta fram automatiskt i elektronisk form för fullgöranderapporten. För närvarande inbegriper fullgöranderapporten endast pensionsanstaltens uppgifter om företagets pensionsförsäkring. Genom skrivningen om olycksfallsförsäkringsbolag vill man bereda sig på eventuella framtida ändringar av innehållet i fullgöranderapporterna. 

Med fullgöranderapporten kommer i praktiken också offentlig information, såsom Patent- och registerstyrelsens uppgifter om att företaget införts i handelsregistret, uppgifter om företagets ansvarspersoner och om företagets kapital och uppgifter om att en fysisk person är ansvarsperson i företag samt Rättsregistercentralens uppgifter om ett företags konkurs och företagssanering samt uppgifter om en fysisk persons rättsliga handlingsförmåga och skuldsanering. Arbetarskyddsmyndigheten behöver även de offentliga uppgifter som lämnas med fullgöranderapporten. Exempelvis i ett fall där arbetsgivarföretaget har låtit bli att betala löner kan man med hjälp av fullgöranderapporten konstatera företagets eventuella utsökningsuppgifter om medellöshetshinder eller t.ex. att företaget redan har sökts i konkurs. Då kan man förutsäga att betalningen av löner inte heller i framtiden kommer att ske utan problem. 

Som en sammanfattning av det som anges ovan kan det konstateras att arbetarskyddsmyndigheten med stöd av den föreslagna paragrafen ska ha rätt att av flera myndigheter få nödvändiga uppgifter av många olika slag. De uppgifter som beskrivs ovan är bara exempel på olika slags uppgifter som, beroende på tillsynssituationen, kan vara nödvändiga för tillsynen över att beställaransvarslagen iakttas, över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och över anlitandet av utländsk arbetskraft. 

Innan den som lämnar ut uppgifter besvarar arbetarskyddsmyndighetens begäran om uppgifter ska den bedöma om de uppgifter som arbetarskyddsmyndigheten begärt är nödvändiga för tillsynssituationen. Om uppgiften är sådan att den kan lämnas till arbetarskyddsmyndigheten med en fullgöranderapport, har bedömningen av om uppgiften är nödvändig för olika tillsynsuppgifter i regel redan gjorts på förhand. 

Vid tillämpningen av den föreslagna paragrafen ska man också ta fasta på att den lagstiftning som gäller bekämpningen av grå ekonomi utvecklas med tiden och att andra myndigheter kan få tillgång till ny information som kan vara nödvändig också för de i paragrafen nämnda tre tillsynsuppgifter som arbetarskyddsmyndigheten utför. 

4 c §.Rätt att få datamängder av myndigheter och av andra som sköter offentliga uppdrag. Det föreslås att det i lagen om tillsynen över arbetarskyddet tas in en ny 4 c § med rubriken ”Rätt att få datamängder av myndigheter och av andra som sköter offentliga uppdrag”. Enligt det föreslagna 1 mom. har arbetarskyddsmyndigheten för att rikta tillsynen enligt lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att få datamängder av vissa myndigheter och av andra som sköter offentliga uppdrag. 

Med stöd av 1 mom. 1 punkten ska arbetarskyddsmyndigheten från Skatteförvaltningen få specificerande uppgifter om samt uppgifter om beloppet av skatteskuld för enheter som registreras i företags- och organisationsdatasystemet och i fråga om vilka Skatteförvaltningen inte har vidtagit betalningsarrangemang. Med enheter som ska registreras i företags- och organisationsdatasystemet avses enheter enligt 3 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001). 

Skatteförvaltningen har ett skatteskuldsregister om vilket föreskrivs i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Ett företag antecknas i skatteskuldsregistret om företaget har minst 10 000 euro i förfallna och obetalda skatter och avgifter beträffande vilka det inte har vidtagits betalningsarrangemang eller en besvärsmyndighet inte har förordnat att verkställigheten ska avbrytas. Dessutom antecknas i skatteskuldsregistret uppgifter om huruvida företaget har underlåtit att deklarera mervärdesskatt eller arbetsgivarprestationer. Enligt publikationen Grå ekonomi 2015 har 22,5 procent av de verksamma företagen med en skatteskuld ett skatteskuldkapital på 10 000 euro eller mera. 

Alla har rätt att få uppgifter ur skatteskuldsregistret med vissa undantag. Detta gäller även arbetarskyddsmyndigheten. Uppgifter söks i skatteskuldsregistret genom att man specificerar företaget med dess företags- och organisationsnummer. Arbetarskyddsmyndigheterna har dock behov av att få uppgifter om företag med en skatteskuld för att rikta tillsynen över beställaransvarslagen också på andra sätt än genom att specificera företaget med dess företags- och organisationsnummer. Av denna anledning är skatteskuldsregistret inte ändamålsenligt för arbetarskyddsmyndighetens behov av uppgifter för att kunna rikta sin tillsyn och det föreslås därför att arbetarskyddsmyndigheten från Skatteförvaltningen ska ha rätt att få specificerande uppgifter om och beloppet av skatteskuld för de enheter som ska registreras i företags- och organisationsdatasystemet och i fråga om vilka Skatteförvaltningen inte har vidtagit betalningsarrangemang. 

I beställaransvarslagen anges ingen övre gräns i euro för hur stora skatteskulder beställarens avtalspart får ha. Till denna del ska det också beaktas att en outredd skatteskuld inte i sig nödvändigtvis betyder att ett företag inte kan eller vill fullgöra sina lagstadgade skyldigheter. Orsaker till betalningssvårigheterna kan vara t.ex. konjunkturväxlingar eller fördröjningar med betalningen av företagets egna fordringar. Enligt motiveringen till beställaransvarslagen ska beställaren från fall till fall bedöma om avtalsparten kan klara sina skatteförpliktelser trots eventuella skatteskulder med hänsyn tagen till företagets storlek och verksamhetens omfattning och överväga om det lönar sig att ingå avtal med företaget. Av denna orsak ska också arbetarskyddsmyndighetens rätt att få uppgifter om skatteskuld omfatta skatteskulder av alla storlekar och i fråga om vilka Skatteförvaltningen inte har vidtagit betalningsarrangemang. Med stöd av 1 mom. 1 punkten ska arbetarskyddsmyndigheten således från Skatteförvaltningen få specificerande uppgifter om och beloppet av skatteskuld för de enheter som ska registreras i företags- och organisationsdatasystemet och i fråga om vilka Skatteförvaltningen inte har vidtagit betalningsarrangemang. 

Med stöd av 2 punkten ska arbetarskyddsmyndigheten från Pensionsskyddscentralen få specificerande uppgifter om enheter som registreras i företags- och organisationsdatasystemet och i fråga om vilka Pensionsskyddscentralen vid tillsynen har konstaterat att pensionsförsäkringsskyldigheten helt har försummats. Med stöd av 3 punkten ska arbetarskyddsmyndigheten från Olycksfallsförsäkringscentralen få specificerande uppgifter om enheter som registreras i företags- och organisationsdatasystemet och i fråga om vilka Olycksfallsförsäkringscentralen vid tillsynen har konstaterat att olycksförsäkringsskyldigheten helt har försummats. Med enheter som ska registreras i företags- och organisationsdatasystemet avses enheter enligt 3 § i företags- och organisationsdatalagen. 

I fråga om de uppgifter som ska erhållas från Pensionsskyddscentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen med stöd av den föreslagna paragrafen ska det beaktas att arbetarskyddsmyndigheten får uppgifter endast om sådana försummelser som omfattas av Pensionsskyddscentralens eller Olycksfallsförsäkringscentralens tillsynsansvar. I övriga fall lämnas även pensionsanstaltens och olycksfallsförsäkringsanstaltens uppgifter till arbetarskyddsmyndigheten. Den rätt till information som föreslås för arbetarskyddsmyndigheten gäller således endast fall av försummelser där en pensionsförsäkring eller olycksfallsförsäkring inte tecknats över huvud taget. 

Enligt det föreslagna 2 mom. ska arbetarskyddsmyndigheten för avgränsning av datamängden, i samarbete med Skatteförvaltningen, Pensionsskyddscentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen, för de enheter som registreras i företags- och organisationsdatasystemet bestämma juridisk form, geografiskt område, tidsperiod och det verksamhetsområde som begäran om uppgifter gäller. I en begäran om uppgifter som ställs till Skatteförvaltningen ska dessutom beloppet av skatteskulden preciseras. 

De uppgifter som erhålls med stöd av det föreslagna 2 mom. ska alltså avgränsas av arbetarskyddsmyndigheten och Skatteförvaltningen, Pensionsskyddscentralen eller Olycksfallsförsäkringscentralen. Ett exempel: arbetarskyddsmyndigheten begär från Pensionsskyddscentralen specificerande uppgifter om de enheter som ska registreras i företags- och organisationsdatasystemet och i fråga om vilka Pensionsskyddscentralen vid tillsynen har konstaterat att pensionsförsäkringsskyldigheten helt har försummats. Begäran om uppgifter gäller således endast fall av försummelse där ingen pensionsförsäkring har tecknats. Enligt uppgifter från Pensionsskyddscentralen upptäcker Pensionsskyddscentralen vid sin tillsyn årligen ca 400 arbetsgivare som helt har försummat sin pensionsförsäkringsskyldighet. Eftersom 400 sökresultat är en alltför stor datamängd ska arbetarskyddsmyndigheten och Pensionsskyddscentralen avgränsa begäran om uppgifter t.ex. genom följande kriterier: 

Juridisk form för den enhet som ska registreras i företags- och organisationsdatasystemet: Aktiebolag 

Geografiskt område: Företagets hemort Helsingfors, Vanda eller Esbo 

Försummelse konstaterad under tidsperioden: År 2015 Företagets verksamhetsområde: 41 Byggande av hus (eller noggrannare näringsgrensindelning) 

(Om det hade gällt en begäran om uppgifter till Skatteförvaltningen, hade ett kriterium varit beloppet av skatteskulden, exempelvis: ”Skatteskuld minst 15 000 euro, i fråga om vilken Skatteförvaltningen inte har vidtagit betalningsarrangemang”.) 

De uppgifter som erhålls med stöd av den föreslagna paragrafen är specificerande uppgifter om de enheter som ska registreras i företags- och organisationsdatasystemet, i praktiken företagens namn och FO-nummer. Dessutom ingår i uppgifterna från Skatteförvaltningen beloppet av skatteskulden. Uppgifterna om beloppet av skatteskulden behövs eftersom man i begäran om uppgifter har specificerat att begäran gäller företag som har en outredd skatteskuld som uppgår minst till ett visst belopp. Således kan beloppet av skatteskulden för de företag som kommer upp som resultat av begäran om uppgifter variera avsevärt – för ett företag kan det vara 15 000 euro och för något annat 40 000 euro – och beloppet av varje företags skatteskuld behövs för att man ska kunna lägga uppgifterna i prioritetsordning och rikta tillsynen i framtiden. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen kan man endast få uppgifter för att rikta tillsynen över beställaransvarslagen. När arbetarskyddsmyndigheten med stöd av den föreslagna paragrafen har fått uppgifter t.ex. om 10 företag som inte har tecknat pensionsförsäkring, fortsätter arbetarskyddsmyndigheten informationssökningen genom att begära uppgifter från Skatteförvaltningen med stöd av den föreslagna 4 b §. Arbetarskyddsmyndigheten begär från Skatteförvaltningen uppgifter om entreprenader, alltså uppgifter om till vilka beställare dessa 10 företag har sålt underleverantörstjänster eller tjänster för hyrt arbete. När eventuella beställare har identifierats kan arbetarskyddsmyndigheten rikta tillsyn över beställaransvarslagen till dem. 

Enligt det föreslagna 3 mom. ska arbetarskyddsmyndigheten omedelbart utplåna de uppgifter som inte behövs för att rikta tillsynen. I regionförvaltningsverkets datastyrningsplan ska det anges att dessa uppgifter ska utplånas. 

4 d §.Rätt att lämna ut uppgifter till myndigheter och till andra som sköter offentliga uppdrag. Det föreslås att det i lagen om tillsynen över arbetarskyddet tas in en ny 4 d § med rubriken ”Rätt att lämna ut uppgifter till myndigheter och till andra som sköter offentliga uppdrag”. Med stöd av det föreslagna 1 mom. ska arbetarskyddsmyndigheten, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, ha rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter om sådana misstänkta försummelser eller missförhållanden som arbetarskyddsmyndigheten har observerat i samband med tillsynen över efterlevnaden av lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft, tillsynen över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs eller tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft till en myndighet som avses i 4 § 1 mom. 1, 4 och 7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (den föreslagna 1 punkten), till Pensionsskyddscentralen, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Olycksfallsförsäkringscentralen, Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassor (den föreslagna 2 punkten) och till pensionsanstalter och olycksfallsförsäkringsbolag (den föreslagna 3 punkten). Enligt det föreslagna 2 mom. en förutsättning för att uppgifter ska få lämnas ut är dessutom att myndigheten eller den som sköter offentliga uppdrag är behörig i ärendet. 

De myndigheter som avses i 4 § 1 mom. 1, 4 och 7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är statliga förvaltningsmyndigheter samt övriga statliga ämbetsverk och inrättningar, kommunala myndigheter samt myndigheterna i landskapet Åland när de i landskapet utför uppgifter som ankommer på riksmyndigheterna. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter t.ex. till myndigheter som svarar för uppgifter som gäller migration och rätten för utlänningar att arbeta. Arbetarskyddsmyndigheten kan vid tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft t.ex. observera försummelser som en arbetsgivare gjort sig skyldig till och som migrationsmyndigheterna enligt lag ska beakta vid beslutsfattandet. Dessutom kan arbetarskyddsmyndigheten vid tillsynen observera t.ex. en i 11 a kap. i arbetsavtalslagen avsedd tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet och som arbetsgivaren har anställt i strid med bestämmelserna i 11 a kap. i arbetsavtalslagen. I första hand ska dessa fall anmälas till polisen eftersom den primära påföljden är en straffrättslig påföljd, men i andra hand ska de anmälas till Migrationsverket. 

I denna proposition betraktas arbetarskyddsmyndighetens övervakning av kör- och vilotider som en del av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs, eftersom övervakningen av kör- och vilotider är övervakning av arbetstiden. I praktiken är det samma inspektör inom transportbranschen som vid sidan av kör- och vilotider även sköter tillsynen över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs. Vid tillsynen samlar arbetarskyddsmyndigheten på sig sådana uppgifter om anställningsförhållanden och arbetslagstiftning som särskilt närings-, trafik- och miljöcentralen behöver när den sköter sina uppgifter i anslutning till de trafiktillstånd som avses i lagen om kommersiell godstransport på väg. Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att på eget initiativ lämna sådana uppgifter till närings-, trafik- och miljöcentralen som omfattas av centralens behörighet. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att på eget initiativ lämna uppgifter också t.ex. till Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassor och kommuner, om det vid arbetarskyddsmyndighetens tillsyn observeras svart arbetskraft som eventuellt utan grund beviljats arbetslöshetsförmåner av Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa eller omfattas av utkomststöd som beviljats av kommunen eller (fr.o.m. 2017) av Folkpensionsanstalten. 

Med stöd av den föreslagna paragrafen kan man fortsätta det samarbete med Skatteförvaltningen och Pensionsskyddscentralen som inletts med stöd av den redan gällande 4 b § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och som görs i ärenden som gäller försummelser av skattskyldigheten eller pensionsförsäkringsskyldigheten. 

Olycksfallsförsäkringscentralen får i sin tur av arbetarskyddsmyndigheten uppgifter om försummelser av olycksfallsförsäkringsskyldigheten med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Enligt 180 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ska arbetarskyddsmyndigheten övervaka att arbetsgivarna uppfyller sin olycksfallsförsäkringsskyldighet. Arbetarskyddsmyndigheten ska ha rätt att av Olycksfallsförsäkringscentralen avgiftsfritt få uppgifter i försäkringsregistret som gäller en sådan arbetsgivare vars arbetsplats är föremål för tillsyn enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet. Arbetarskyddsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta Olycksfallsförsäkringscentralen om att det finns anledning att misstänka att en arbetsgivare inte har uppfyllt sin försäkringsskyldighet. Den föreslagna paragrafen stöder således för sin del det myndighetssamarbete mellan arbetarskyddsmyndigheten och Olycksfallsförsäkringscentralen som föreskrivs i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

Vid arbetarskyddsmyndighetens tillsyn kan det bl.a. observeras att en arbetsgivare har uppgett olika lönesummor till olika myndigheter och till andra som sköter offentliga uppdrag. I dessa situationer ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att på eget initiativ lämna uppgifter om de lönesummor den fått vid tillsynen. Uppgiften kan vara nyttig åtminstone för Skatteförvaltningen, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, pensionsanstalter och olycksfallsförsäkringsbolag. 

Pensionsanstalter kan också lämnas uppgifter om fall där det visar sig att arbetsgivaren har många fler anställda än vad den uppgett för pensionsanstalten. På motsvarande sätt kan olycksfallsförsäkringsbolag lämnas uppgifter om fall där det visar sig att arbetsgivarföretaget är verksamt inom något annat verksamhetsområde än vad som uppgetts för olycksfallsförsäkringsbolaget. Uppgiften om verksamhetsområde kan vara relevant eftersom verksamhetsområden med högre olycksfallsrisk vanligen också har högre olycksfallsförsäkringspremier. 

Vid behov kan uppgifter med stöd av den föreslagna paragrafen på eget initiativ även lämnas till närings-, trafik- och miljöcentralerna som sköter lönegarantiärenden. I lönegarantilagen finns bl.a. en bestämmelse om förhindrande av missbruk i fråga om lönegaranti. Det är möjligt att arbetarskyddsmyndigheten får kännedom om fakta som den på eget initiativ behöver lämna till närings-, trafik- och miljöcentralen för behandlingen av lönegarantiärendet. Mer sannolikt är det ändå att initiativet till begäran om arbetarskyddsmyndighetens uppgifter kommer från närings-, trafik- och miljöcentralen, varvid centralen begär att få uppgifter från arbetarskyddsmyndigheten med stöd av sin egen rätt att få information. 

När arbetarskyddsmyndigheten lämnar uppgifter med stöd av den föreslagna paragrafen ska man särskilt ta fasta inte bara på andra sekretessgrunder utan också på 10 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet, alltså den sekretessbestämmelse som gäller hemlighållande av uppgifter om s.k. anmälare. 

4 e §. Teknisk anslutning och avgiftsfrihet för uppgifter. Det föreslås att det i lagen om tillsynen över arbetarskyddet tas in en ny 4 e § med rubriken ”Teknisk anslutning och avgiftsfrihet för uppgifter”. Enligt det föreslagna 1 mom. ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att få de uppgifter som avses i 4 a–4 c § via en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form. Det är fråga om en rätt som traditionellt hänfört sig till bestämmelserna om rätten att få information. I propositionen föreslås det inte att den som begär uppgifter, innan en teknisk anslutning öppnas, ska lägga fram en utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt. Bestämmelser om detta finns redan i 32 § 2 mom. i personuppgiftslagen. 

Enligt det föreslagna 2 mom. ska arbetarskyddsmyndigheten ha rätt att få de uppgifter som avses i 4 a–4 c § och lämna de uppgifter som avses i 4 a, 4 d och 4 f § avgiftsfritt. 

4 f §.Uppgifternas ändamålsbundenhet. Det föreslås att det i lagen om tillsynen över arbetarskyddet tas in en ny 4 f § med rubriken ”Uppgifternas ändamålsbundenhet”. Enligt det föreslagna 1 mom. ska de uppgifter som arbetarskyddsmyndigheten får med stöd av 4 a–4 c § få användas endast för ändamål som avses i de paragraferna, om inte något annat föreskrivs i lag. Bakom det föreslagna momentet finns den princip om ändamålsbundenhet och förbud mot att lämna uppgifterna vidare som hänför sig till offentlighets- och sekretesslagstiftningen och som även har behandlats i den juridiska litteraturen. 

Arbetarskyddsmyndigheten får således inte använda uppgifter som den t.ex. med stöd av 4 b § fått av en annan myndighet exempelvis för tillsyn över arbetsmiljöärenden. Om någon annan myndighet, exempelvis Migrationsverket, av arbetarskyddsmyndigheten begär vissa uppgifter för att kunna utföra sitt uppdrag och arbetarskyddsmyndigheten har fått dessa uppgifter från en annan myndighet, t.ex. Skatteförvaltningen, får arbetarskyddsmyndigheten inte lämna uppgifterna till den som begär dem, i detta fall Migrationsverket. 

Enligt det föreslagna 2 mom. ska uppgifterna dock få lämnas ut till myndigheter som svarar för ändringssökande i fråga om arbetarskyddsmyndighetens tillsynsverksamhet eller för utredning av misstänkta brott eller försummelser som observerats vid arbetarskyddstillsynen och för påförande av påföljder för dessa. Undantaget i 2 mom. är nödvändigt för att det ska kunna säkerställas att t.ex. de förvaltningsdomstolar som behandlar beslut som arbetarskyddsmyndigheten fattat och polisen som behandlar brottsanmälningar ska kunna få samma uppgifter som arbetarskyddsmyndigheten har fått vid arbetarskyddstillsynen. Det föreslagna momentet kan vid behov också tillämpas i fall där det är fråga om en sådan i 11 a kap. i arbetsavtalslagen avsedd påföljdsavgift som påförts av Migrationsverket. 

Enligt det föreslagna 3 mom. ska uppgifter som erhållits för tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft dessutom få lämnas till utländska myndigheter till den del det är nödvändigt i det administrativa samarbetet mellan Europeiska unionens medlemsstaters myndigheter för tillsynen över efterlevnaden av den lagstiftning som gäller utstationerade arbetstagare. Det föreslagna undantaget är nödvändigt för att arbetarskyddsmyndigheten till fullo ska kunna bedriva sådant samarbete som förutsätts enligt direktiven 96/71/EG och 2014/67/EU som gäller utstationerade arbetstagare. Bestämmelser om administrativt samarbete finns i den lagstiftning som gäller utstationerade arbetstagare och samarbetet omfattas också av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen). 

I det administrativa samarbetet för tillsynen över efterlevnaden av den lagstiftning som gäller utstationerade arbetstagare finns det vanligen endast skäl att utbyta uppgifter som lämnats av arbetarskyddsmyndighetens tillsynsobjekt, dvs. av det utstationerande arbetsgivarföretaget. Dessutom tar Finland emot mer utstationerade arbetstagare än vad vi skickar utomlands, vilket betyder att den finländska arbetarskyddsmyndigheten är den som begär uppgifter. Med stöd av genomförandedirektivet 2014/67/EU som gäller utstationering av arbetstagare kan en myndighet i någon annan EU-medlemsstat av finländska arbetarskyddsmyndigheter begära uppgifter som tydligare hänför sig till någon annan finländsk myndighets verksamhetsfält. En sådan uppgift kan t.ex. vara en uppgift om i vilket land ett i Finland etablerat företag som utstationerar arbetskraft till utlandet betalar skatt eller socialskyddsavgifter eller var företaget har betydande affärsverksamhet. Med hjälp av dessa uppgifter strävar man efter att utreda om det är fråga om ett sådant utstationerande företag som avses i den lagstiftning som gäller utstationerade arbetstagare. Innan den finländska arbetarskyddsmyndighet som lämnar ut uppgifter besvarar en begäran om uppgifter från en myndighet i en annan EU-medlemsstat ska den bedöma om de uppgifter som har begärts är nödvändiga för tillsynssituationen. 

När arbetarskyddsmyndigheten lämnar uppgifter med stöd av de föreslagna 2 eller 3 mom. ska man särskilt ta fasta inte bara på andra sekretessgrunder utan också på 10 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet, alltså den sekretessbestämmelse som gäller hemlighållande av uppgifter om s.k. anmälare. 

13 §.Meddelande av anvisningar och uppmaningar. Det föreslås att 3 mom. 3 punkten ändras så att till den fogas skriftligt intyg om permittering och skriftligt meddelande om grunderna för upphävande av arbetsavtal som ärenden som arbetarskyddsinspektören kan meddela en i paragrafen avsedd uppmaning om. Dessutom föreslås det att ordningsföljden för de dokument som nämns i 3 punkten ändras. 

Efter den förslagna ändringen ska en uppmaning kunna meddelas i fråga om givande av skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet, löneuträkning, skriftligt intyg om permittering, skriftligt meddelande om grunderna för upphävande av arbetsavtal eller arbetsintyg i enlighet med arbetsavtalslagen (55/2001) eller någon annan lag som omfattas av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn. 

Uppmaningen meddelas om givandet av dokumentet. Innehållet i alla de dokument som nämns i 3 punkten fastställs antingen enligt arbetsavtalslagen eller enligt någon annan lag som omfattas av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn. Inspektören meddelar alltså inte en uppmaning om dokumentets innehåll, t.ex. genom att föreslå preciseringar av dokumentet. Om innehållet i dokumentet klart avviker från det som i lag föreskrivs om innehållet, så att dokumentet inte längre motsvarar sitt syfte enligt lag, ska inspektören bedöma om arbetsgivaren har fullgjort sin skyldighet att göra upp handlingen. 

Arbetstagaren behöver ett intyg om permittering t.ex. för att kunna ansöka om arbetslöshetsdagpenning. Om arbetsgivaren inte ger den anställda ett intyg över permittering och den anställda därför blir utan utkomstskydd för arbetslösa, kan detta medföra olägenheter som är mer än obetydliga för den anställda. Det är också viktigt att den anställda får det i 9 kap. 5 § i arbetsavtalslagen avsedda meddelandet om grunderna för upphävande av arbetsavtal redan då arbetsavtalet avslutas för att kunna bedöma om arbetsavtalet har upphävts på ett lagligt sätt. 

När det meddelas en uppmaning i ett ärende som gäller givandet av ett i 9 kap. 5 § i arbetsavtalslagen avsett skriftligt meddelande om grunderna för upphävande av arbetsavtal ska det beaktas att man med stöd av 13 kap. 7 § i arbetsavtalslagen genom kollektivavtal kan avtala på ett annat sätt om bestämmelsen i 9 kap. 5 § i den lagen. 

När inspektören har meddelat en uppmaning i ett ärende och om nödvändiga åtgärder inte har vidtagits, fortskrider tillsynsprocessen på det sätt som föreskrivs i lagen om tillsynen över arbetarskyddet, dvs. inspektören för utan dröjsmål ärendet till arbetarskyddsmyndigheten. Arbetarskyddsmyndigheten har då till sitt förfogande de tillsynsmetoder som föreskrivs i lagen om tillsynen över arbetarskyddet. 

1.2  Lagen om ändring av 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi

6 §.Syftet med fullgöranderapporter. I 1 mom. föreslås en ny 17 punkt, enligt vilken fullgöranderapporter utarbetas till stöd för den tillsyn som arbetarskyddsmyndigheten utövar över efterlevnaden av lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006), över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och över anlitandet av utländsk arbetskraft. På grund av den föreslagna ändringen är de fullgöranderapporter som Enheten för grå ekonomi utarbetar tillgängliga också för arbetarskyddsmyndigheten i de tillsynsuppgifter som avses i 17 punkten. 

1.3  Lagen om ändring av 152 § i lagen om pension för företagare

Det föreslås att 152 § 1 mom. 4 punkten i lagen om pension för företagare upphävs som onödig. Enligt punkten i fråga har utöver det som bestäms i offentlighetslagen pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, till arbetarskyddsmyndigheten lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna fullgöra sin tillsynsskyldighet enligt lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006), när det finns skäl att misstänka att en beställare har försummat sin utredningsskyldighet eller att beställarens avtalspart har lämnat felaktiga intyg över att pensionsförsäkringsskyldigheten har uppfyllts eller pensionsförsäkringsavgifter betalts. 

Bestämmelsen blev onödig den 1 september 2015 när den ändring av beställaransvarslagen trädde i kraft genom vilken innehållet i beställarens utredningsskyldighet preciserades. Beställarens utredningsskyldighet gäller endast uppfyllandet av arbetsgivarens pensionsförsäkringsskyldighet, dvs. endast pensionsförsäkring för avtalspartens arbetstagare. Beställarens utredningsskyldighet gäller däremot inte pensionsförsäkring för den företagare som är avtalspart. Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen behöver därmed inte längre lämna uppgifter om företagares pensionsförsäkring till arbetarskyddsmyndigheten. Förslaget om upphävande av 152 § 1 mom. 4 punkten i lagen om pensionsförsäkring för företagare är endast en ändring av teknisk natur.