1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Lagen om godkännande av privata företag och andra sammanslutningar som medlemmar och samarbetspartner i det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) (nedan
lagen om godkännande i Eures
) trädde i kraft den 1 maj 2018. I lagen föreskrivs om förfarandet för godkännande av privata företag och andra sammanslutningar som medlemmar och samarbetspartner i Euresnätverket.
Inrättandet av ett förfarande för godkännande förutsätts i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013 (nedan
Euresförordningen
).
Enligt lagen om godkännande i Eures är det i Finland arbets- och näringsministeriet som är ansvarig myndighet och som fattar beslut om godkännande av privata företag och andra sammanslutningar som medlemmar och samarbetspartner i Euresnätverket. Vidare följer och övervakar arbets- och näringsministeriet verksamheten hos nätverkets medlemmar och samarbetspartner samt fattar beslut om återkallande av godkännanden.
Enligt artikel 9 i Euresförordningen ska medlemsstaterna utse nationella samordningskontor. I Finland är samordningskontoret för närvarande arbets- och näringsministeriet. Utvecklings- och förvaltningscentret har understött ministeriet i en del av samordningsuppgifterna. Som en del av den reform av arbets- och näringstjänsterna som träder i kraft den 1 januari 2025 överförs arbets- och näringstjänsterna från staten till de kommunala arbetskraftsmyndigheterna. Således överförs tillhandahållandet av Eurestjänster för arbetssökande kunder och arbetsgivarkunder från arbets- och näringsbyråerna till de kommunala arbetskraftsmyndigheterna. I anslutning till reformen stärks funktionerna vid statens riksomfattande utvecklings- och förvaltningscenter genom att inkludera till exempel tjänster för internationell rekrytering i centrets ansvarsområde. Enligt lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna samt om närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter, vilken träder i kraft den 1 januari 2025, ska UF-centret sköta bland annat de nationella tjänster genom vilka invandring av kompetent arbetskraft samt rörlighet inom arbetskraften främjas (tjänster för internationell rekrytering). Enligt motiveringen till regeringens proposition (RP 207/2022 rd) omfattar detta också Euressamordningen.
Den Euressamordning som UF-centret ska ansvara för från och med den 1 januari 2025 måste anses omfatta alla de uppgifter som det nationella samordningskontoret har enligt artikel 9 i Euresförordningen, inklusive de uppgifter som hänför sig till godkännandet av privata aktörer i Euresnätverket. Därför föreslås det att det i lagen om godkännande i Eures görs motsvarande ändringar, för att överföra uppgifterna till UF-centret. I Finland har det inte tidigare uttryckligen föreskrivits genom lag om den myndighet som är nationellt samordningskontor, och inte heller i fortsättningen är det i EU-rättsligt hänseende nödvändigt att föreskriva om det genom lag. Rollen som samordningskontor måste anses vara överförd till UF-centret i praktiken som en del av de lagändringar som gäller reformen av arbets- och näringstjänsterna och som träder i kraft den 1 januari 2025, genom uppgiften som Euressamordnare (RP 207/2022 rd).
UF-centret kommer alltså i fortsättningen som en del av verksamheten Work in Finland att ha ett omfattande uppgiftsfält när det gäller att främja arbetskraftens rörlighet inom EU/EES-området. Utöver de uppgifter enligt lagen om godkännande i Eures som föreslås här hör till uppgifterna bland annat att ansvara för Euresportalen, att stödja, hjälpa och ge råd till Euresnätverkets medlemmar och samarbetspartner i deras arbete och samordna Euresnätverket på nationell nivå, att hålla kontakt med andra EU-/EES-länder samt att hålla kontakt med ELA (European Labour Authority).
Arbets- och näringsministeriet kommer från och med den 1 januari 2025 inte längre att sköta uppgiften som nationellt samordningskontor, utan dess uppgift blir att på ministerienivå stödja och främja internationell rekrytering från EU/EES-området. Arbets- och näringsministeriet ansvarar också i sista hand för att man i Finland som EU-medlemsland erbjuder kunderna Eurestjänster och att Euresnätverket samordnas på nationell nivå på ett lämpligt sätt.
1.2
Beredning
Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet. Utkastet till proposition sändes på remiss för perioden den 12 juli 2024 till den 15 augusti 2024. Utlåtanden om utkastet till proposition begärdes av undervisnings- och kulturministeriet, inrikesministeriet, UF-centret, NTM-centralen i Norra Savolax, NTM-centralen i Nyland, Akava ry, Finlands näringsliv rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf, Företagarna i Finland rf och Finlands Kommunförbund rf.
Yttranden om utkastet kom in från sammanlagt sex remissinstanser. Propositionen understöddes och ingen hade något att yttra om den i princip. Endast UF-centret uttalade sig om propositionens innehåll. Enligt centret kan propositionen understödjas, men förutsättningarna för att återkalla medlemskap i Euresnätverket bör dock stärkas ytterligare, för att myndigheten ska ha möjlighet att snabbt och effektivt ingripa i eventuella missbruk och brister hos aktörer. UF-centret anser att förutsättningarna för återkallande också bör omfatta upprepad försummelse av rapporteringsskyldigheten enligt 5 §. Arbets- och näringsministeriet anser att de aspekter som UF-centret nämner redan ingår i Euresförordningen och den nationella lagen, och därför föranleder de inga ändringar i denna proposition.
2
Nuläge och bedömning av nuläget
Den fria rörligheten för arbetstagare är en grundläggande frihet för unionsmedborgare. Den är en av hörnstenarna för den inre marknaden och står inskriven i artikel 45 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Euresnätverket är ett centralt verktyg när det gäller den fria rörligheten för arbetstagare. Eures har sedan starten 1994 varit ett samarbetsnätverk mellan kommissionen och de offentliga arbetskraftstjänsterna för information och rådgivning samt för att stödja företagens rekrytering och arbetsförmedlingen. Eures stöder arbetsgivare och de medborgare i medlemsstaterna som vill dra nytta av principen om fri rörlighet för arbetstagare. Sedan 2019 har Euresnätverket samordnats på EU-nivå av ELA, alltså European Labour Authority.
Bestämmelser om Euresnätverket finns i Euresförordningen, som trädde i kraft den 12 maj 2016. Dessutom har kommissionen med stöd av Euresförordningen utfärdat fyra genomförandebeslut, (EU) 2017/1255, 2017/1256, 2017/1257 och 2018/170, av vilka tre trädde i kraft den 1 augusti 2017 och det sista den 23 februari 2018. Enligt artikel 9 i Euresförordningen ska medlemsstaterna utse de nationella samordningskontoren och underrätta Europeiska samordningsbyrån (ELA) om dessa. Varje nationellt samordningskontor ansvarar för de uppgifter som räknas upp i artikel 9 i Euresförordningen. Till dessa hör att organisera och samordna Euresnätverkets arbete på nationell nivå, att säkerställa att lediga jobb, platsansökningar och meritförteckningar på ett samordnat sätt överförs från det nationella arbetsförmedlingssystemet till Euresportalen, att sköta kontakten till ELA och medlemsstaterna, att samordna Eures kommunikation och utbildning på nationell nivå, att utarbeta en arbetsplan och rapportera om verksamheten till ELA, att sköta godkännandet av medlemmar och samarbetspartner i Euresnätverket, att tillhandahålla Euresaktörer tekniskt stöd på nationell nivå för användningen av Euresportalen, att koordinera finländska deltagare när det gäller deltagande i rekryteringsevenemang som ordnas inom EU/EES-området samt att ordna riksomfattande virtuella rekryteringsevenemang på europeisk nivå.
Finland har 2016 meddelat Europeiska kommissionen att det i Finland är arbets- och näringsministeriet som är det nationella samordningskontor som ansvarar för organiseringen av Euresnätverkets arbete. I praktiken har Euresarbetet på nationell nivå samordnats av arbets- och näringsministeriet tillsammans med UF-centret, genom att utnyttja också den arbetsinsats som arbets- och näringsförvaltningens sakkunniga inom Euresnätverket har. UF-centret har svarat för att lediga jobb, platsansökningar och meritförteckningar på ett samordnat sätt har överförts från det nationella arbetsförmedlingssystemet till Euresportalen. Kontakten till Europeiska kommissionen och senare till ELA och medlemsländerna har skötts från arbets- och näringsministeriet, liksom även samordningen av Euresnätverket och godkännandet av nya aktörer i Euresnätverket på nationell nivå. Samordningen på nationell nivå av kommunikationen och utbildningen avseende Eures har styrts från arbets- och näringsministeriet med stöd av Euresnätverket. Finlands deltagare i internationella rekryteringsevenemang som ordnats inom EU/EES-området har utsetts av arbets- och näringsministeriet med stöd av Euresnätverket. De virtuella rekryteringsevenemang som Finland organiserat och som omfattat hela EU/EES-området har Euresnätverket arrangerat så att arrangerandet av dem har koordinerats av arbets- och näringsministeriet tillsammans med ELA.
Privata aktörer har haft möjlighet att söka sig till Euresnätverket sedan 2018. Att öppna Euresnätverket för aktörer utanför de offentliga aktörerna har bedömts stärka utbudet av tjänster genom att främja partnerskap och förbättra kvaliteten samt öka nätverkets marknadsandel. Aktörer av detta slag inom Eures kan vara alla sådana organisationer som arbetar med internationell rekrytering, såsom arbetsförmedlingstjänster och andra tjänster inom den privata sektorn eller tredje sektorn, som förbinder sig att uppfylla kriterierna i Euresförordningen. Enligt artikel 11 i Euresförordningen ska varje medlemsstat ha ett nationellt system för godkännande. Med stöd av det systemet beslutar man om nya aktörers inträde i Euresnätverket, följer upp deras verksamhet i nätverket och återkallar vid behov godkännandet av dem. I Finlands Euresnätverk finns för närvarande sammanlagt 18 privata aktörer eller aktörer inom tredje sektorn, varav 10 är Euresmedlemmar och 8 Euressamarbetspartner.
Enligt den gällande lagen om godkännande i Eures är arbets- och näringsministeriet ansvarig myndighet som en del av uppgiften som nationellt samordningskontor. I resurshänseende har uppgiften som ansvarig myndighet varit ganska liten. Under de senaste sex åren har det kommit in i genomsnitt fem ansökningar om antagning till nätverket per år, av vilka en del har dragits tillbaka när processen har tagit tid. Två aktörer som varit med har på egen begäran lämnat nätverket efter att deras verksamhet förändrats, men inga godkännanden har återkallats på arbets- och näringsministeriets initiativ. För närvarande finns 18 små aktörer i Euresnätverket. Största delen av dessa aktörer är privata företag som erbjuder företag tjänster för internationell rekrytering eller kompletterande tjänster som stöder internationell rekrytering, såsom etableringstjänster eller olika utbildningar.
Uppgiften som ansvarig myndighet enligt lagen om godkännande i Eures är en integrerad del av uppgiften som nationellt samordningskontor, och denna uppgift överförs alltså den 1 januari 2025 i sin helhet till UF-centret i och med reformen av arbets- och näringstjänsterna. Som en del av samordningskontorets övriga uppgifter bildar godkännandet av nya aktörer en helhet som vid behov också kan utvecklas i önskad riktning.
3
Målsättning och föreslagna ändringar samt specialmotivering
Syftet med propositionen är att överföra de uppgifter som arbets- och näringsministeriet har enligt lagen om godkännande i Eures till UF-centret. Den föreslagna ändringen sammanhänger med reformen av arbets- och näringstjänsterna som träder i kraft den 1 januari 2025 samt med den lagstiftning som gäller UF-centrets uppgifter. Uppgifterna enligt lagen om godkännande i Eures utgör en del av den samordningsroll som hänför sig till Eures och som inom ramen för reformen av arbets- och näringstjänsterna åläggs UF-centret. Denna proposition kompletterar således den redan godkända lagstiftningen om reformen av arbets- och näringstjänsterna.
Det är fråga om en ändring av teknisk natur där de uppgifter som arbets- och näringsministeriet för närvarande ansvarar för överförs till UF-centret. Bestämmelser om ifrågavarande uppgifter finns i lagens 2–6 §. Enligt propositionen ska arbets- och näringsministeriet i fortsättningen inte ha behörighet i ärenden som föreskrivs med stöd av denna lag.
2 §.Ansvarig myndighet.
I propositionen föreslås att paragrafen ändras så att utvecklings- och förvaltningscentret i fortsättningen är den ansvariga myndighet som beslutar om godkännande av privata företag och andra sammanslutningar som medlemmar och samarbetspartner i Euresnätverket. Utvecklings- och förvaltningscentret ska följa och övervaka verksamheten hos nätverkets medlemmar och samarbetspartner samt fatta beslut om återkallande av godkännanden.
3 §.Ansökan om godkännande.
Ansökan om godkännande ska enligt förslaget göras skriftligen hos utvecklings- och förvaltningscentret.
4 §.Förutsättningar för godkännande och giltighetstid.
Enligt propositionen ska utvecklings- och förvaltningscentret godkänna en sökande som medlem eller samarbetspartner i nätverket, när centret har bedömt att sökanden uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt Euresförordningen och den nationella lagen.
5 §.Rapporteringsskyldighet för medlemmar och samarbetspartner i nätverket.
Det föreslås att nätverkets medlemmar och samarbetspartner ska rapportera om sin verksamhet till utvecklings- och förvaltningscentret på det sätt som centret förutsätter i sitt beslut.
6 §.Återkallande av godkännande.
Utvecklings- och förvaltningscentret ska ha behörighet att återkalla ett godkännande under de förutsättningar som anges i lagen eller i Euresförordningen.
4
Propositionens konsekvenser
4.1
Ekonomiska, sociala och sysselsättningsmässiga konsekvenser
Propositionen har inga konsekvenser för den offentliga ekonomin eller myndigheternas resursbehov. Euressamordningsuppgiften överförs den 1 januari 2025 till utvecklings- och förvaltningscentret som en del av den mer omfattande reformen av arbets- och näringstjänsterna. I samband med beredningen av den reformen beaktade man redan behovet av tilläggsresurser för hela Euressamordningsuppgiften. De uppgifter enligt lagen om godkännande i Eures som berörs av denna proposition binder endast en liten del av de totala resurserna.
Propositionen har inga direkta samhälleliga konsekvenser eller sysselsättningseffekter, utan den gäller endast myndigheternas interna organisation inom ramen för reformen av arbets- och näringstjänsterna. Sett ur en sådan organisations synvinkel som ansöker om godkännande enligt lagen om godkännande i Eures förblir behandlingen av ansökan och grunderna för avgörande oförändrade. Endast den myndighet som behandlar ansökan blir en annan.
Ur ett bredare perspektiv stöder koncentreringen av de riksomfattande tjänsterna för internationell rekrytering till Work in Finland, som bildas av UF-centret och Business Finland, regeringsprogrammets mål att främja internationell rekrytering från EU/EES-området till Finland.