Senast publicerat 03-11-2021 12:10

Regeringens proposition RP 159/2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag om överföring av punkt- och bilbeskattningsuppgifter på Skatteförvaltningen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås att lagstiftningen om punktbeskattning och bilbeskattning samt lagen om Tullens organisation ändras så att punktbeskattningen och bilbeskattningen, som föreskrivits som Tullens uppdrag, överförs på Skatteförvaltningen. Tullen ska dock fortfarande sköta övervakning och brottsundersökning i anslutning till punkt- och bilbeskattningen. Dessutom ska Tullen fortfarande i vissa situationer svara för beskattningen av punktskattepliktiga produkter som importeras från länder utanför Europeiska unionen. Trafiksäkerhetsverkets behörighet när det gäller bilbeskattning och fordonsbeskattning förblir oförändrad, liksom Tullens behörighet i vissa situationer som gäller fordonsbeskattningen.  

Det föreslås också att lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport samt lagen om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet i stället för Tullen. Tullen, polisen och Gränsbevakningsväsendet ska fortfarande övervaka användningen av bränsle i fritidsbåtar på samma sätt som nu. 

Till följd av ändringen flyttas den personal som sköter punktbeskattnings- och bilbeskattningsuppgifter från Tullen till Skatteförvaltningen. Tills vidare verkställer Skatteförvaltningen punkt- och bilbeskattningen i huvudsak enligt nuvarande förfaranden och med nuvarande datasystem. Förfarandet vid sökande av ändring förenhetligas dock till vissa delar med motsvarande reglering i den övriga skattelagstiftningen. 

I propositionen föreslås dessutom till följd av överföringen ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen, lagen om Skatteförvaltningen samt lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter.  

Dessutom företas vissa lagtekniska preciseringar i lagarna om punktbeskattning samt bilskattelagen. 

I propositionen föreslås att ärenden som gäller punkt- och bilbeskattning och som är anhängiga vid Tullen när lagen träder i kraft överförs till Skatteförvaltningen. Undantag utgör skadeståndsärenden som hänför sig till beskattningsbeslut som fattats före ikraftträdandet, indrivning av skadestånd som utdömts före lagens ikraftträdande och brottmål, inklusive skadeståndskrav, som är under behandling vid lagens ikraftträdande. De ska skötas av Tullen. Vid sökande av ändring i beslut som fattats före lagens ikraftträdande ska de tidigare bestämmelserna om förfarande iakttas, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses blir behandlad i samband med den. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.  

ALLMÄN MOTIVERING

Inledning

Enligt den skattepolitiska linjen i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering överförs ansvaret för punktbeskattningen, bilbeskattningen och mervärdesbeskattningen av import, som hör till Tullens uppgifter, till Skatteförvaltningen på ett kontrollerat sätt för att kostnads- och resursfördelar ska nås och företagens administrativa börda minska. Finansministeriet tillsatte i september 2015 ett projekt för att planera och genomföra överföringen av beskattningsuppgifterna enligt en så snabb tidtabell som möjligt, så att i samband med överföringen genomförs ingen integration av datasystemen, med undantag för nödvändiga ändringar i dem, och inga betydande åtgärder för att utveckla beskattningsprocesserna för punkt- och bilskattningens del (nedan VETO-projektet, VM085:00/2015). Till grund för denna proposition ligger de process- och organisationsändringar som utretts inom VETO-projektet och som är nödvändiga för att överföra bil- och punktbeskattningen. 

Verkställandet av punktbeskattningen, bilbeskattningen samt mervärdesbeskattningen av import utreddes senast i en arbetsgrupp som finansministeriet tillsatte i november 2008. Arbetsgruppens syfte var att kartlägga olika alternativ till omorganisering av beskattningen, effektivisering av förvaltningen samt förbättring av verksamhetens genomslagskraft. Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport i februari 2010 (Promemoria av arbetsgruppen som utrett Skatteförvaltningens, Tullens och Fordonsförvaltningscentralens beskattningsfunktioner, Finansministeriets publikationer 11/2010). Arbetsgruppen stannade för att föreslå att punktbeskattningen, bilbeskattningen samt mervärdesbeskattningen av import överförs från Tullen till Skatteförvaltningen. Trafiksäkerhetsverket lät anteckna avvikande mening i promemorian för bilskattningens del, eftersom verket ansåg att Tullens bilbeskattning borde överföras till Trafiksäkerhetsverket i stället för till Skatteförvaltningen. Arbetsgruppens arbete fortsatte i form av ett projekt för förhandskartläggning av omorganiseringen av Skatteförvaltningens och Tullens beskattningsfunktioner och nödvändiga lagändringar som tillsattes samma vår. Den nya arbetsgruppens mål var att granska de villkor och ändringar som en ekonomiskt effektiv överföring av skötseln av punktbeskattningen och mervärdesbeskattningen av import till Skatteförvaltningen skulle föranleda (Slutrapport 12.5.2010). År 2011 tillsatte finansministeriet en arbetsgrupp som skulle beskriva grunderna för visionen beträffande punktbeskattningen med hjälp av helhetsarkitektur (Visionsbeskrivning 1.3.2012). I arkitekturutredningen rekommenderades att Tullens punktbeskattningsverksamhet överförs till Skatteförvaltningen på ett kontrollerat sätt. Överföringen konstaterades förhindra att överlappande datasystem för beskattningen byggs upp och underhålls hos olika myndigheter. Inte heller de skattskyldiga behöver upprätthålla två olika system och elektroniska förbindelser till olika skattemyndigheter. Förutom besparingarna i datasystem talade arkitekturutredningen för lösningen även därför att den vore ändamålsenlig med tanke på verksamheten. Promemorian från 2010 samt utredningen från 2012 har legat till grund för Tullens och Skatteförvaltningens uppgiftsfördelning i enlighet med beslutet om att tillsätta VETO-projektet.  

Denna proposition omfattar en överföring av punktbeskattningen och bilbeskattningen från Tullen till Skatteförvaltningen vid ingången 2017. Det är i första hand fråga om ändringar som gäller beskattningsbehörigheten. Senare förenhetligas förfarandena för punktbeskattningen och bilbeskattningen i mån av möjlighet med beskattningsförfarandena för andra skatter som Skatteförvaltningen tar ut. Enligt planen ska detta ske i början av 2020 samtidigt som punkt- och bilbeskattningen börjar verkställas med Skatteförvaltningens nya datasystem. En separat proposition om nödvändiga lagändringar överlämnas senare.  

Propositionen innehåller också en överföring av behörigheten som gäller skyldigheten att distribuera biodrivmedel samt bränsleavgiften som betalas för privata fritidsbåtar från Tullen till Skatteförvaltningen. Det vore ändamålsenligt att samma skattemyndighet som svarar för bränslebeskattningen svarar även för dessa uppgifter i fortsättningen. Dessutom tillämpas punktskattelagen till vissa delar på övervakningen av distributionsskyldigheten. Förutom polisen och Gränsbevakningen ska även Tullen fortfarande vara behörig att övervaka användningen av bränslen i fritidsbåtar. 

Enligt planerna ska mervärdesbeskattningen av import i fråga om näringsidkare som är antecknade som mervärdeskatteskyldiga för import överföras till Skatteförvaltningen i början av 2018. En proposition om överföringen överlämnas senare. 

Nuläge

2.1  Lagstiftning och praxis

2.1.1  2.1.1 Tullens uppgifter och organisation

Allmänt 

Tullen är en myndighet som är underställd finansministeriet och som har hela landet som sitt verksamhetsområde. Bestämmelser om Tullens uppgifter, interna behörighet och uppgiftsfördelning finns i lagen om Tullens organisation (960/2012). Det är Tullens uppgift att sköta tullklareringen, tull-, punkt- och bilbeskattningen samt mervärdesbeskattningen av import. Tullen svarar också för tullövervakningen av produkter som importeras och exporteras och av utlandstrafiken, förhindrar och avslöjar tullbrott samt utför förundersökning av tullbrott samt sköter andra tullåtgärder. Dessutom sköter Tullen statistikföringen av utrikeshandeln, annan statistikföring inom sitt verksamhetsområde och laboratorieundersökningar som behövs i Tullens uppgifter. Utöver uppgifter inom finansministeriets förvaltningsområde har Tullen även övervakningsuppgifter som hänför sig till andra ministeriers förvaltningsområden, i första hand för att trygga hälsan, miljön och säkerheten. Tullen samarbetar också nära med polisen och Gränsbevakningsväsendet för att trygga den inre säkerheten. 

År 2015 tog Tullen ut skatt för sammanlagt 10,4 miljarder euro, varav 6,8 miljarder var punktskatter och 876 miljoner euro bilskatt. Tullens skatteuppbörd stod i sin helhet för cirka en fjärdedel av alla statliga skatter och inkomster av skattenatur.  

För sin huvuduppgift har Tullen tre enheter: utrikeshandels- och beskattningsavdelningen, bevakningsavdelningen och tullkontorsavdelningen. Utrikeshandels- och beskattningsavdelningens tullklarerings- och beskattningsuppgifter är organiserade i funktioner som verkar och leds nationellt, såsom punktbeskattning och bilbeskattning. Bevakningsavdelningens landsomfattande funktioner är företagsgranskning, analys och underrättelse samt utredning. Dessutom styr bevakningsavdelningen Tullens övervakningsuppgifter. Dessutom har Tullen en förvaltningsavdelning, ett tullaboratorium som stöder övervaknings- och beskattningsuppgifterna, en stab för juridiska och internationella ärenden, en enhet för statens intresse- och rättsbevakning samt en enhet för intern revision. Närmare bestämmelser om enheterna finns i förordningen om Tullens organisation (1061/2012), och närmare bestämmelser om bland annat organisationen och enheter utfärdas genom Tullens arbetsordning (57/2013), som publiceras i författningssamlingen. På Tullens befogenheter och åtgärder tillämpas dessutom tullagen (304/2016) och lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015). På behandlingen av personuppgifter tillämpas lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (639/2015). 

Det finns sammanlagt 32 tullkontor på olika håll i landet inklusive Åland. Antalet kundbetjäningsställen har minskat de senaste åren på grund av att ärenden börjat skötas elektroniskt. I maj 2016 var situationen den att kundrådgivning ges per telefon och e-post och med hjälp av en elektronisk blankett och dessutom har bilbeskattningen kundbetjäning i Helsingfors och Mariehamn. 

Punktbeskattning 

Enligt punktskattelagen (182/2010) svarar Tullen för verkställande och övervakning av punktbeskattning och för andra myndighetsuppgifter enligt punktskattelagen eller respektive lagar om punktskatt eller accis. Enligt Tullens arbetsordning svarar utrikeshandels- och beskattningsavdelningen, till vilken den riksomfattande punktbeskattningsfunktionen hör, för punktbeskattningen. Punktbeskattningsfunktionen tar emot skattedeklarationer och fattar beskattningsbeslut, beviljar tillstånd, handlägger ansökningar om förhandsavgörande och lättnader samt begäran om omprövning och yttrar sig i besvärsärenden som gäller punktbeskattningen. Dessutom betalar den på vissa lagstadgade grunder återbetalning av punktskatt samt vissa punktskatterelaterade stöd till näringslivet. 

Punktskatter är indirekta skatter som riktar sig mot konsumtion eller användning av produkter. Deras huvudsakliga syfte är att utöka statens skatteinkomster. Flera punktskatter har också syften som hänför sig till miljöstyrning eller hälsopolitik. De grundläggande principerna för punktbeskattningen har harmoniserats i Europeiska unionen genom rådets direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG, nedan punktskattedirektivet. Utgångspunkten för punktbeskattningen är territorialprincipen, enligt vilken varje medlemsstat i Europeiska unionen beskattar konsumtion som äger rum på dess område. Punktskattepliktiga produkter kan tillverkas, bearbetas, förvaras och flyttas skattefritt inom ramen för uppskovsförfarandet, vars syfte är att underlätta den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna.  

Punktskattedirektivet har genomförts i Finland genom punktskattelagen. I punktskattelagen bestäms om det förfarande som ska iakttas vid punktbeskattningen, verkställande av beskattningen, skattskyldighet, skattefrihet och övervakning. Materiella bestämmelser om punktskatter finns i huvudsak i de produktspecifika punktskattelagarna. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter och handlingar som gäller punktbeskattningen finns i 66 och 67 § i 1994 års lag om påförande av accis (1469/1994), vilka förblev i kraft när lagen upphävdes till övriga delar.  

Punktskatter som harmoniserats i Europeiska unionen är skatterna på flytande bränslen, elström och vissa bränslen, alkohol och alkoholdrycker samt tobaksprodukter. Nationell punktskatt tas dessutom ut på läskedrycker, dryckesförpackningar, tallolja och torv. Punktskatten på sötsaker och glass slopas vid ingången av 2017. En separat regeringsproposition överlämnas om saken. För smörjoljor och smörjmedel tas en punktskatteliknande oljeavfallsavgift ut, för oljeprodukter som importeras till eller transporteras via Finland en oljeskyddsavgift och för avfall som deponeras på avstjälpningsplatser avfallsskatt. För bränslen och elström tas förutom punktskatt ut en försörjningsberedskapsavgift för att finansiera de utgifter som tryggande av försörjningsberedskapen orsakar staten. Oljeskyddsavgiften samt försörjningsberedskapsavgiften debiteras till fonder utanför statsbudgeten. Även vid övervakningen av skyldigheten att använda biodrivmedel, påförandet av bränsleavgift för fritidsbåtar och mervärdesbeskattningen av gemenskapsinterna förvärv av punktskattepliktiga produkter iakttas till vissa delar punktbeskattningsförfaranden.  

Eftersom Åland i fråga om punktbeskattningen jämställs med områden utanför unionen, föreskrivs det om en skattegräns mellan Åland och Finland beträffande mervärdes- och punktbeskattningen genom lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996). På flyttningar av punktskattepliktiga produkter mellan Åland och övriga Finland tillämpas i tillämpliga delar samma bestämmelser som på handeln mellan Finland och länder utanför unionen. Med undantag av skattegränsen tillämpas i Åland samma skattegrunder och samma punktskattesystem som i övriga Finland. 

Punktskatter tas ut när produkter frisläpps för konsumtion från ett skatteupplag eller tas emot från en annan medlemsstat eller en stat utanför unionen. Skatt tas i huvudsak ut av företag i tillverknings-, import- och partiledet, som fungerar som godkända upplagshavare och registrerade mottagare i enlighet med det tillstånd som beviljats dem. För att få tillstånd förutsätts att en säkerhet ställs för att trygga statens skattefordran och förhindra oegentligheter. En godkänd upplagshavare är skattskyldig för produkter som frisläpps för konsumtion från upplaget och skattepliktigt svinn som konstaterats i upplaget. Registrerade och oregistrerade mottagare är skatteskyldiga för produkter som de tagit emot. En distansförsäljare utser en skatterepresentant som betalar punktskatt i Finland för mottagna produkter på distansförsäljarens vägnar. Antalet godkända upplagshavare är cirka 370, registrerade mottagare cirka 150 och skatterepresentanter 10. Antalet företag som registrerat sig som skattskyldiga med stöd av bland annat lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) och lagen om avfallsskatt (1126/2010) är cirka 710. Nästan 95 procent av de totala punktskatteintäkterna kommer från de 50 skattskyldiga som betalar mest punktskatt. 

Beskattningen av godkända upplagshavare, registrerade mottagare, skatterepresentanter och företag som registrerat sig som skattskyldiga sker enligt skatteperioder som i regel omfattar en kalendermånad. Uppgifter om dessa skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod sparas i punktbeskattningen Finseed-kundregister, från vilket tillståndsuppgifter om harmoniserade skatter överförs även till andra medlemsstater. Tillståndsuppgifterna utnyttjas vid övervakningen av punktskattefria flyttningar, för vilken på Europeiska unionens område används det elektroniska EMCS-kontrollsystemet (Excise Movement and Control System, nedan datoriseradesystemet). Skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod ska med vissa undantag lämna in skattedeklarationen elektroniskt. De som tillfälligt tar emot punktskattepliktiga produkter lämnar en skattedeklaration för varje produktparti. Varje år lämnas ungefär 10 000 sådana deklarationer. De som tillfälligt tar emot produkter som berörs av harmoniserade punktskatter ska ställa en säkerhet för betalning av skatten innan produkterna beställs. Säkerheten är i regel lika stor som den skatt som ska betalas och används för betalning av skatten när beskattningsbeslutet fattas. Deklaration som gäller ett parti kan lämnas antingen elektroniskt eller på papper. År 2015 sköttes nästan 90 procent av ärendena elektroniskt.  

I skattedeklarationen uppger den skattskyldige enligt produktgrupp antalet beskattningsbara produkter samt skattefria utlämnade eller mottagna produkter. Utifrån skattedeklarationen fattar tullen ett beskattningsbeslut där man fastställer det punktskattebelopp som ska betalas. Varje år fattas cirka 32 000 beskattningsbeslut för företag och cirka 2 700 för privata kunder. Den skatt som tas ut hos privatpersoner utgör mindre än en promille av alla punktskatter.  

År 2014 fogades bestämmelser om kvittning av skattefordringar till punktskattelagen. Detta gjordes för att klarlägga rättsläget och främja lagbundenhetskravet inom förvaltningen. Återbetalning av punktskatt används i första hand för att betala Tullens fordringar i den ordning som föreskrivs i tullagen. I andra hand kan återbetalning användas för att betala mottagarens andra förfallna och obetalda statsskatter, offentligrättsliga avgifter samt dröjsmålspåföljder och uppskovsränta på dem. Om Tullen har flera fordringar på mottagaren av återbetalningen vilka förfallit till betalning eller återbetalningen inte räcker till för att betala alla fodringar, används återbetalningen först för att betala tull, därefter räntor och sanktioner och sist nationella skatter och avgifter. En kvittningsbar återbetalning som den skattskyldige får från en annan myndighet får på motsvarande sätt användas för att betala Tullens fordran, om Tullen begär detta. Om det återbetalda beloppet inte används för att betala finska myndigheters fordringar, får återbetalningen med stöd av ett avtal om handräckning används för att betala en utländsk fordran som är föremål för indrivning.  

Tullen och Skatteförvaltningen samarbetar regelbundet för att kvitta skatter. Tullen får årligen information från Skatteförvaltningen om förskottsåterbäringar, som på begäran kan användas för att betala Tullens fordringar. Skatteförvaltningen får i sin tur regelbundet information från Tullen om skatter och avgifter som kommer att återbetalas. Dessa kan på Skatteförvaltningens begäran användas för att betala mottagarens förfallna skatteskulder. Den skattskyldige underrättas om att en återbetalning kommer att användas för betalning av en annan myndighets fordran.  

I vissa situationer tas punktskatter ut i samband med förtullningen. När produkter importeras från en stat utanför unionen och inte genast efter importen börjar omfattas av uppskovsförfarandet, tillämpas tullbestämmelserna på verkställandet av beskattningen, det övriga förfarandet samt sökande av ändring. Sådana situationer är till exempel förtullningar av saker som resenärer har med sig från stater utanför unionen och postförsändelser från sådana stater, beskattning av alkohol och tobak som smugglats från länder utanför unionen samt tillfällig kommersiell import från stater utanför unionen. Då ska skatterna betalas innan produkterna övergår i fri omsättning. Om den skattskyldige emellertid beviljas uppskov enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen för importen i fråga tillämpas på beskattningsförfarandet punktskattelagen och bestämmelserna i respektive lag om punktskatt eller accis.  

Bilbeskattning  

Den bilbeskattning som ska verkställas innan ett fordon registreras eller tas i bruk första gången är enligt bilskattelagen (1482/1994) Tullens uppgift. Trafiksäkerhetsverket sköter bilbeskattning som ska verkställas på grund av att fordonets konstruktion, användningssyfte eller äganderätt ändras efter att fordonet första gången registrerats eller tagits i bruk. Tullen ansvarar dock för återbetalning av bilskatten då ett fordon har förts utomlands för permanent bruk där, och för eventuell förnyad beskattning av ett sådant fordon. Dessutom sköter Tullen debiteringen av skatt efter den första registreringen eller det första ibruktagandet i vissa specialsituationer, till exempel då skattenedsättning har beviljats för ett diplomatfordon eller ett fordon som förts in som flyttgods och de föreskrivna villkoren inte är uppfyllda.  

Vid Tullen ansvarar utrikeshandels- och beskattningsavdelningen för bilbeskattningen, och till den hör en landsomfattande bilbeskattningsfunktion. Bilbeskattningsfunktionen tar emot bilskattedeklarationer och fattar beskattningsbeslut, bestämmer fordonets värde för beskattningen, beviljar registrerade ombud tillstånd, behandlar ansökningar om förhandsavgörande och lättnader samt ansökningar om återbetalning och begäran om omprövning samt förrättar hörande i besvärsärenden i de fall där besvärsskriften ska lämnas till Tullen. Dessutom tar Tullen ut mervärdesskatt för gemenskapsinternt förvärv när sådan ska betalas i samband med bilbeskattningen för ett nytt transportmedel som köps av en privatperson. Tullen bekräftar anmälningar om tillfällig skattefri användning, beviljar tillstånd till tillfällig skattefri användning och meddelar beslut om stadigvarande bostadsort. Tullen ger skattemyndigheten tillstånd till registrering av fordon och fattar beslut om omhändertagande av fordon.  

Bilskatten är en skatt av engångsnatur som baserar sig på fordonets värde. Den tas ut för nya och begagnade personbilar, paketbilar och sådana bussar vilkas egenmassa är mindre än 1 875 kilogram, för motorcyklar samt vissa andra fyrhjuliga motorfordon när de registreras eller tas i bruk i Finland första gången.  

För nya personbilar och paketbilar tas bilskatt ut i form av ett procenttal av bilens beskattningsvärde enligt den skattetabell som utgör bilaga till lagen. Tabellens skattesats bestäms utifrån bilens koldioxidutsläpp som motsvarar bilens bränsleförbrukning vid blandad stads- och landsvägskörning. Skattesatsen för nya bussar som väger under 1 875 kilo bestäms inte utifrån koldioxidutsläppen, utan skatten är fast, 31,7 procent av beskattningsvärdet. Skatten för nya motorcyklar är beroende på motorns slagvolym 9,8—24 procent av beskattningsvärdet. Bilskatten för ett begagnat beskattningsbart fordon är det minsta belopp som återstår i bilskatt för ett i Finland registrerat fordon som betraktas som likadant. 

Ett fordons bilbeskattningsvärde är dess allmänna värde i detaljhandeln som innehåller skatter. Med allmänt värde i detaljhandeln avses det pris som ett likadant fordon allmänt betingar om det säljs som skattepliktigt på marknaden i Finland till en köpare som är konsument, vid en tidpunkt då fordonet anmäls eller borde ha anmälts till beskattning. Om något värde baserat på allmänna försäljningspriser inte finns att tillgå, bestäms det allmänna värdet i detaljhandeln utifrån det pris som likadana fordon allmänt saluförs till, minst med ett belopp motsvarande sedvanliga prisnedsättningar. Beskattningsvärdet är det allmänna konsumentpriset vid beskattningstidpunkten, vilket bestäms enligt prisuppgifter från marknaden i Finland och innehåller alla skatter. Som grund för beskattningsvärdet används inte det konkreta priset på det fordon som ska beskattas, såsom dess detaljförsäljningspris eller det utländska inköpspriset.  

Skyldig att betala bilskatt är den som antecknats i registret som ägare till ett fordon. Vid köp på avbetalning är den skattskyldige dock köparen, som antecknas i registret som fordonets innehavare. Om ett av Tullen godkänt registrerat ombud importerar eller tillverkar fordon, ansvarar ombudet för bilskatten i stället för ägaren eller innehavaren. Som registrerat ombud kan en sådan importör eller tillverkare av fordon som utövar regelbunden affärsverksamhet, som är tillförlitlig och som kan avge bilskattedeklarationer till Tullen i maskinläsbar form. Ett registrerat ombud ska ställa sådan säkerhet som Tullen fordrar. Ett fordon som ett registrerat ombud anmäler till fordonstrafikregistret får registreras utan tillstånd av skattemyndigheten. Registreringen sker innan det registrerade ombudet har avgett bilskattedeklaration och betalat bilskatten, det vill säga beskattningen verkställs och skatten ska betalas efter registreringen. Det finns cirka 90 registrerade ombud och de avger skattedeklaration för över 80 procent av alla fordon. Den bilskatt som tas ut hos de registrerade ombuden utgör nästan 90 procent av all bilskatt som Tullen tar ut. Företag som inte är registrerade ombud samt privatpersoner är kontantkunder som ska betala bilskatten innan fordonet antecknas i fordonstrafikregistret. Kontantkunder anmäler i första hand begagnade fordon för beskattning. Kontantkundernas andel av de beskattningsbara nya fordonen är mindre än 1 procent. År 2015 beskattades cirka 123 000 nya fordon och cirka 27 000 begagnade. Registrerade ombud ska avge skattedeklaration i maskinläsbar form, övriga skattskyldiga kan avge deklaration antingen via den elektroniska ärendehanteringstjänsten eller på pappersblankett. 

Skattekontroll 

Tullen övervakar att punkt- och bilbeskattningen är korrekt genom att utföra företagsgranskningar samt enskilda fysiska granskningar. Företagsgranskning är en granskning som utförs i efterhand i ett företag, varvid man säkerställer att beskattningen är lagenligt skött. Till en företagsgranskning hänför sig i allmänhet granskning av företagets bokföring och andra handlingar. Förutom handlingar kan granskningen riktas mot en produkt, tillverkningen eller en tillverkningsmetod, upplagringen och iakttagandet av tillståndsvillkor. Inom punktbeskattningen utförs också särskilda upplagsgranskningar. Bilskattningens korrekthet och uppgifter som anmälts för bilbeskattningen övervakas genom granskning av handlingar, uppgifter och fordon i samband med att beskattningen verkställs och genom jämförelse av beskattningsuppgifter och uppgifter i fordonsregistret, granskningar av handlingar och egentliga företagsgranskningar efter att beskattningen verkställts.  

Skattefria flyttningar av punktskattepliktiga produkter från en medlemsstat till en annan inom Europeiska unionen övervakas med hjälp av unionens gemensamma datoriserade system. Systemet används förutom för flyttningar mellan medlemsländerna också när produkter inom ramen för uppskovsförfarandet kommer att överföras till ett exportförfarande eller när man vill överföra produkter till uppskovsförfarandet i samband med import. Med hjälp av förfarandet försöker man minska de ekonomiska risker som hänför sig till flyttningar av punktskattepliktiga produkter. Systemet används både av medlemsstaternas myndigheter och av företag som skickar och tar emot produkter.  

Provianteringsövervakning 

Med proviantering avses påfyllnad av bränsle och smörjmedel och andra produktlager ombord på fartyg och luftfartyg i yrkesmässig internationell trafik. Produkterna levereras skattefritt till farkosterna med stöd av punktskattelagen. Proviantering anses omfatta alla sådana vanliga provianteringsprodukter som levereras till fartyget och som är avsedda för antingen fartygets eller besättningens eller passagerarnas omedelbara behov under resan, liksom enligt de villkor och begränsningar som föreskrivs i punktskattelagen produkter i trafik utanför unionen vilka är avsedda för försäljning till passagerna som medför dem i sitt bagage. Vid proviantering ska enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen iakttas de formaliteter som gäller för exporttulldeklaration. Om ett fartyg har provianterats skattefritt, ska det kontrolleras att produkterna används för ett skattefritt ändamål och att inga oegentligheter inträffar. Med stöd av punktskattelagen hör det till Tullens uppgifter att meddela anvisningar om övervakningen av leveranser till fartyg och att bevilja tillstånd till fartygsleveranser. De redovisningsskyldigheter som hänför sig till övervakningen av alkohol- och tobaksprodukter baserar sig på tullagen. Den som har lämnat ut eller skaffat produkter för proviantering ska lämna Tullen uppgifter om anskaffningarna, användningen, upplagsmängderna, utlämnanden och andra uppgifter som är nödvändiga för övervakningen av beskattningen enligt vad Tullen bestämmer. 

Tullövervakning 

Med tullövervakning avses tullmyndighetens allmänna åtgärder vilkas syfte är att säkerställa att de bestämmelser i tullagstiftningen och annan lagstiftning som ska tillämpas på de produkter som är föremål för dessa åtgärder iakttas. Tullövervakningen förebygger och avslöjar tullbrott, och den utförs både vid gränserna och inne i landet. Behörigheten baserar sig på att Tullen har på lagnivå ålagts en övervakningsgift till exempel för att säkerställa att beskattningen är korrekt. Tullövervakningsfunktioner är trafik- och passagerarövervakning, upplagsövervakning samt varugranskning och kontrollgranskning. De granskningar som utförs inom ramen för tullövervakningen är fysiska granskningar, och i samband med granskningen kan man ta tulltekniska prover eller prover för att skydda konsumenten till exempel för att bestämma en produkts tullposition och skatterna. Proverna överlämnas till Tullaboratoriet för undersökning. 

Brottsbekämpning 

Det har inte föreskrivits uttömmande om något självständigt uppgiftsområde för Tullens brottsbekämpning, utan det bestäms i enlighet med lagen om brottsbekämpning inom Tullen och i enlighet med omfattningen av Tullens verkställighetsuppgifter och uppgifterna att övervaka att lagen iakttas, så att Tullen även ska sköta brottsbekämpningen, om dess uppgift är att verkställa den lag som överträds eller att övervaka att den iakttas. Eftersom Tullen verkställer punkt- och bilbeskattningen, är det vid överträdelse av bestämmelserna om den fråga om tullbrott, som det ankommer på Tullen att förhindra, avslöja och utreda, det vill säga utföra förundersökning. Förundersökningen får utföras av polisen i det fallet att den har fått kännedom om tullbrottet och Tullen och polisen inte kommer överens om något annat. Bestämmelser om rätt för Gränsbevakningen att utföra förundersökning i tullbrottsärenden finns i gränsbevakningslagen (578/2005).  

2.1.2  2.1.2 Skatteförvaltningens uppgifter och organisation

Allmänt  

Skatteförvaltningen är på samma sätt som Tullen en myndighet som lyder under Tullen och vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Skatteförvaltningens uppgift är enligt lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) att verkställa beskattningen, utöva skattekontroll, uppbära, driva in och redovisa skatter och avgifter samt bevaka skattetagarnas rätt enligt vad som föreskrivs särskilt. Skatteförvaltningen ska enligt lagen främja en riktig och enhetlig beskattning samt utveckla Skatteförvaltningens förmåga att tillhandahålla tjänster. Skatteförvaltningen ska också fullgöra de utrednings-, försöks-, uppföljnings- och planeringsuppgifter samt de andra uppgifter som finansministeriet ålägger Skatteförvaltningen eller som Skatteförvaltningen har enligt särskilda bestämmelser eller föreskrifter. Från och med augusti 2006 har det varit Skatteförvaltningens uppgift att svara för återbetalningen av punktskatt på vissa energiprodukter som används inom jordbruket, trots att punktbeskattningen i övrigt hör till Tullens uppgifter. 

Skatteförvaltningen samlade 2015 in sammanlagt 55,1 miljarder euro i skatter. Av detta belopp var 28,7 miljarder euro skatter som skulle redovisas till staten, vilket var ungefär två tredjedelar av alla statsskatter och avgifter av skattenatur. Förutom till staten redovisar Skatteförvaltningen skatter till andra skattetagare, det vill säga kommuner, församlingar, Folkpensionsanstalten och skogsvårdsföreningar. I lagen om Skatteförvaltningen föreskrivs om de beskattningskostnader som ska tas ut av kommunerna, den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och Folkpensionsanstalten. Staten ser till att beskattningskostnaderna betalas. Dessa kostnader utgörs av de omkostnader för Skatteförvaltningen som anges i den ordinarie statsbudgeten och justeras på grundval av bokslutet för det föregående året. Vid beräkningen av kostnaderna beaktas även de mervärdesskatteutgifter som ansluter sig till Skatteförvaltningens ovannämnda utgifter. Av de årliga kostnader som avses ovan tar staten ut sammanlagt 30,8 procent av kommunerna, sammanlagt 3,4 procent av den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och 5,9 procent av Folkpensionsanstalten. Skattetagarnas beskattningskostnader påverkas av antalet skatteslag och beskattningsutfallet per skattetagare. 

Bestämmelser om Skatteförvaltningens enheter och deras huvudsakliga uppgifter och verksamhetsområden har utfärdats genom förordning av statsrådet (562/2010). Närmare bestämmelser utfärdas i Skatteförvaltningens arbetsordning (1726/2015, i kraft i början av 2016), som publiceras i författningssamlingen. Beskattningsarbetet inom Skatteförvaltningen är indelat i tre huvudsakliga ansvarsområden, som är personbeskattning, företagsbeskattning och skatteuppbörd. Genomförandet av beskattningen stöds av stabs- och rättsenheten, som stöder generaldirektörens och ledningsgruppernas arbete, förvaltningsenheten, informationsförvaltningsenheten samt kommunikationsenheten. Enheten för utredning av grå ekonomi främjar bekämpningen av den grå ekonomin i samarbete med andra myndigheter. För att säkerställa en rättvis beskattning finns inom Skatteförvaltningen enheten för intern revision samt enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Inom Skatteförvaltningen pågår som bäst även Valmis-projektet, som ansvarar för att beskattningens operativa datasystem ersätts med färdigprogram.  

Skatteövervakning utförs inom Skatteförvaltningen på beskattningsprocessens alla delområden. Skatteförvaltningens skattekontroll innefattar förutom övervakning av verkställandet av beskattningen bland annat utredande av ställningen som skattskyldig, bevakning av att registrerings- samt anmälnings- och betalningsskyldigheter fullgörs liksom handledning och rådgivning. Den riktas i huvudsak mot företags omsättning och penningflöden. Övervakningen av enskilda fall baserar sig på en övergripande bedömning av skatteriskerna. Skattegranskning är en form av skattekontroll. Till den kan hänföra sig omfattande granskning av bokföringen och granskning av upplag. När det gäller brottsutredning har Skatteförvaltningen ingen egen behörighet. Skatteförvaltningen begär att polisen ska undersöka saken man upptäcker kriminell verksamhet i samband med övervakning eller granskning. 

Skatteförvaltningen har 52 kontor som betjänar kunder på olika håll i landet, inklusive Åland. Dessutom betjänar Skatteförvaltningen besökskunder på 46 samservicekontor som upprätthålls tillsammans med andra myndigheter.  

Bestämmelser om beskattningsförfarandet 

Bestämmelser om det beskattningsförfarande, ändringssökande och skatteuttag som gäller för skatter som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde finns i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), lagen om skatteuppbörd (609/2005), skattekontolagen (604/2009) samt de materiella skattelagarna om respektive skatteslag. Skattekontolagen innehåller bestämmelser om deklaration, betalning, återbäring och indrivning av vissa skatter som ska betalas på eget initiativ, bland annat mervärdesskatt och arbetsgivares socialskyddsavgift. Lagen om skatteuppbörd tillämpas bland annat på uppbörd av skatter och avgifter som hör till tillämpningsområdet för lagen om skatteuppbörd. Även inom punkt- och bilbeskattningen tillämpas med stöd av hänvisningar vissa bestämmelser i lagen om skatteuppbörd, till exempel bestämmelserna om indrivning och skatteansvar. Inom bilbeskattningen tillämpas också bland annat kvittningsbestämmelserna i lagen om skatteuppbörd. Bestämmelser om offentlighet, användning och utlämnande i fråga om handlingar som gäller en enskild skattskyldig och som utlämnats till och gjorts upp inom Skatteförvaltningen och uppgifter i dessa handlingar finns i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999). 

Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om reformering av beskattningsförfarandet och skatteuppbörden har överlämnats till riksdagen i mars 2016 (RP 29/2016 rd). För att förenhetliga förfarandet i fråga om skatter som betalas på eget initiativ som Skatteförvaltningen tar ut och förtydliga bestämmelserna stiftades en ny lag om lag om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. I lagen samlas allmänna bestämmelser om deklaration, betalning, påförande och ändringssökande i fråga om skatter som betalas på eget initiativ. Skattekontolagen och den nuvarande lagen om skatteuppbörd upphävs. I den nya lagen om skatteuppbörd föreskrivs om det förfarande som ska tillämpas vid uppbörd, betalning och indrivning av alla skatter och avgifter som ska betalas till Skatteförvaltningen. Dessutom förenhetligas bland annat bestämmelserna om ändring av beskattningen och ändringssökande i fråga om alla skatteslag samt de allmänna bestämmelserna om förfaranden med undantag av vissa nödvändiga undantag i fråga om enskilda skatteslag. Lagförslagen har godkänts och stadfästs och de träder i kraft vid ingången av 2017. 

2.2  Behörig myndighet i andra länder

Av Europeiska unionens 28 medlemsstater tas punktskatt ut av tullmyndigheten i 12 medlemsstater. I Irland, Storbritannien, Italien, Grekland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Portugal, Danmark, Ungern och Estland har tull- och skattemyndigheterna sammanslagits till en myndighet, som ansvarar för punktbeskattningen. I Nederländerna, Belgien, Spanien, Sverige och Rumänien tas punktskatter ut av skattemyndigheten. I Sverige och Rumänien tas punktskatter dock i vissa situationer ut av tullen. I Norge har punktbeskattningen överförts från tullmyndigheten till skattemyndigheten i början av 2016.  

Bilskatten är en nationell skatt som inte har harmoniserats genom Europeiska unionens lagstiftning. En registreringsskatt för fordon tillämpas i 21 andra medlemsstater utöver Finland. Medlemsstaternas registreringsskatter är emellertid inte enhetliga, och en del medlemsstater har ingen registreringsskatt alls. I ungefär hälften av de medlemsstater som tar ut registreringsskatt ansvarar skattemyndigheten för beskattningen. Skattemyndigheten tar ut registreringsskatten i bland annat Nederländerna, Irland och Danmark. I några medlemsländer ansvarar tullmyndigheten för beskattningen. Till exempel Portugal och Grekland hör till dessa medlemsstater. I enstaka medlemsstater ankommer det på andra myndigheter att ta ut registreringsskatten, till exempel de myndigheter som ansvarar för registreringen.  

2.3  Bedömning av nuläget

Punkt- och bilbeskattningen utgör intern beskattning i Finland. Beskattningen av punktskattepliktiga produkter och fordon separerades i och med anslutningen till Europeiska unionen från den tullbeskattning och övervakning som äger rum vid tullgränsen. Ett undantag från detta utgör vissa situationer där punktskatt på produkter som förs in från länder utanför unionen tas ut i samband med förtullningen. Redan vid tidpunkten för anslutningen till unionen funderade man på om det i den förändrade situationen fortfarande fanns grunder för Tullen att ta ut punkt- och bilskatterna, då de inte längre påfördes genom ett förtullningsbeslut ens för importprodukter med ovannämnda undantag. 

Nästan alla punktskatte- och bilskatteskyldiga är kunder hos Skatteförvaltningen i fråga om sina andra skatter, men endast en del av punkt- och bilbeskattningskunderna är kunder hos Tullen i fråga om import från eller export till länder utanför unionen. Skatteförvaltningen har sålunda i princip en mer heltäckande bild av de punkt- och bilskatteskyldiga än Tullen. 

År 2006 fick Skatteförvaltningen i uppgift att sköta återbetalningen av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket genom lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006), trots att Tullen tog ut bränsle- och elskatt och i övrigt var expertmyndighet för energibeskattningen. Om Tullen skulle ha skött uppgiften hade engångskostnaderna liksom de årliga driftskostnaderna varit större än inom Skatteförvaltningen. Dessutom var jordbrukarna inte från tidigare kunder hos Tullen, varför Tullen bedömdes ha större svårigheter än Skatteförvaltningen att fastställa eller kontrollera vilka som var berättigade till återbetalning av skatt. Tullens beredskap att sköta stora massfunktioner var på det hela taget inte speciellt god. I början av 2011 förenhetligades förfarandet för återbäring av energiskatt till växthusodlare med det förfarande som föreskrivs i lagen om återbäring av energiskatt inom jordbruket och skötseln av återbäringen överfördes från Tullen till Skatteförvaltningen. År 2009 förekom liknande operativt samarbete i anslutning till skötseln av uppgifter då Skatteförvaltningen på Tullens vägnar återbar mervärdesskatt som tagits ut på bilskatt. Skatteförvaltningen betalade återbäringarna med stöd av en speciallag för att åstadkomma kostnadsbesparingar och påskynda rättelseförfarandet genom att utnyttja befintliga betalningskontaktuppgifter till cirka 47 000 skattskyldiga. Vid skötseln av ovannämnda uppgifter kunde man utnyttja Skatteförvaltningens heltäckande kunduppgifter och befintliga förfaranden. 

Beskattningsprocessen i fråga om alla skatteslag är i huvudsak densamma. Processen består av registrering av den skattskyldiga, anhängiggörande av ärendet, behandling av uppgiften eller anmälan eller deklarationen samt fattande av beslut, betalning av skatten, indrivning och redovisning av skatterna. De skattskyldiga ges också handledning och rådgivning. Skatter som betalas på eget initiativ, såsom den första beskattningen av mervärdesskatt och arbetsgivares socialskyddsavgift, skiljer sig härifrån på så vis att inget beskattningsbeslut fattas utan den skattskyldige räknar själv ut den skatt som ska betalas. Beskattningen kan ändras i fråga om alla skatter och omprövningsbeslutet kan överklagas hos förvaltningsdomstolen genom besvär. All beskattning är också föremål för övervakning. Punkt- och bilbeskattningen avviker i regel inte från den beskattning som Skatteförvaltningen sköter. De olika skatterna har emellertid också vissa särdrag. Till dem hör att bestämma värdet inom bilbeskattningen, de talrika skattefrihetsgrunderna inom punktbeskattningen samt säkerhetsförfarandena inom bil- och punktbeskattningen, liksom den produktgruppvisa anmälningsskyldigheten i anslutning till punktbeskattningen. 

Såväl inom Skatteförvaltningen som vid Tullen pågår omfattande arbete med att utveckla datasystemen. Inom Skatteförvaltningen överförs de skatteslag som Skatteförvaltningen tar ut till det nya datasystemet stegvis under 2016—2019 inom ram för Valmis-projektet. Reformen av datasystemet genomförs samtidigt som förändringarna i beskattnings- och skatteuppbördsförfarandena enligt regeringsprogrammet. Genom ändringarna förenhetligas och förenklas beskattnings- och skatteuppbördsförfarandena samt systemet för sökande av ändring i beskattningen och påföljdssystemet. Målet är att effektivisera Skatteförvaltningens verksamhet, förbättra de skattskyldigas rättsskydd och informationen till dem samt lätta upp den administrativa bördan. Dessutom främjas elektroniska verksamhetssätt och realtida beskattning. Regeringens proposition om lagändringarna i den första fasen, som genomförs i början av 2017, överlämnades till riksdagen i mars 2016. Inom Tullen pågår åter Europeiska unionens omfattande utvecklingsprogram för tullverksamheten. Programmet omfattar en totalrevidering av tullkodexen och i anslutning därtill eTull-projektet som tar sikte på en elektronisk tull. Anmälningssystemen revideras stegvis från 2018 till 2020. Tidtabellen för och innehållet i eTullen bestämmer i fortsättningen också hur den nationella elektroniska omvärlden utvecklas.  

Målsättning och de viktigaste förslagen

3.1  Målsättning

Syftet med propositionen är att tydligare än förr koncentrera beskattningen till en expertorganisation och på så vis göra det möjligt att genomföra principen om en lucka för de skattskyldiga vid beskattningen. Propositionen gör det möjligt att förenhetliga beskattningsprocesserna och utnyttja Skatteförvaltningens nya färdigprogram även för punkt- och bilbeskattningen.  

Avsikten med propositionen är att genomföra sådana ändringar i lagstiftningen som är nödvändiga för att överföra behörigheten i fråga om punkt- och bilbeskattningen från Tullen till Skatteförvaltningen. 

3.2  Alternativ

Punktbeskattnings- och bilbeskattningsuppgifterna kunde alternativt överföras till Skatteförvaltningen först samtidigt som de lagändringar som gäller punkt- och bilbeskattningsförfarandena genomförs och skatteslagen flyttas över till Skatteförvaltningens nya datasystem. Detta innebär att man skulle bli tvungen att genomföra det utvecklingsarbete som reformen av datasystemet och beskattningsförfarandena kräver medan Tullen fortfarande sköter punkt- och bilbeskattningsuppgifterna. Det är emellertid mest ändamålsenligt att genomföra en betydande utveckling av beskattningsfunktionerna först i det skede när experterna på punkt- och bilbeskattning och ansvaret för beskattningen redan har överförts till Skatteförvaltningen. För en snabb överföring talar också det att Tullen på detta sätt kan koncentrera sin egen utvecklingsverksamhet på det omfattande projektet för att reformera förtullningssystemet, utan att man i arbetet behöver beakta de nationella behoven i anslutning till punkt- och bilbeskattningen vid sidan av unionens tullagstiftning. 

3.3  De viktigaste förslagen

Behörigheten i fråga om punktbeskattningen 

I propositionen föreslås att punktbeskattningen överförs till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen ska ansvara för verkställandet av punktbeskattningen, den allmänna skattekontrollen och andra myndighetsuppgifter. Skatteförvaltningen ska också ta ut skatt i de fall där resenärer som anländer från unionsländer har med sig saker som ska beskattas. Tullen ska dock fortfarande övervaka punktbeskattningen, vilket omfattar bland annat övervakning av resenärsinförseln.  

För närvarande tas punktskatter i vissa situationer ut genom ett förtullningsbeslut och även i övrigt genom att de bestämmelser som gäller tullförfarande tillämpas på beskattningen. Detta gäller i praktiken nästan alla småförsändelser från länder utanför Europeiska unionen och produkter som resenärer har med sig från länder utanför unionen och för vilka punktskatt ska tas ut. Punktbeskattningen i dessa situationer ska fortfarande skötas av Tullen. Skatten ska fortfarande tas ut genom ett förtullningsbeslut och enligt bestämmelserna som gäller tull. Enligt förslaget tillämpas i dessa situationer tullagstiftningen även på ändringssökande. De materiella grunderna för påförandet av punktskatt ska emellertid fortfarande bestämmas enligt respektive lag om punktskatt eller accis. Bestämmelserna om punktbeskattning ska också tillämpas på förhandsavgörande och skattelättnad. I materiella frågor ska Skatteförvaltningen stöda Tullen vid verkställandet av punktbeskattningen.  

Behörigheten i fråga om bilbeskattningen 

Enligt propositionen ska den bilbeskattning som sker före den första registreringen av ett fordon överföras från Tullen till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen ska ansvara för verkställandet av bilbeskattningen, skatteuppbörden och skattekontrollen samt för övriga myndighetsuppgifter. På Skatteförvaltningen ankommer också den allmänna ledningen av bilbeskattningen, även om det inte föreskrivs uttryckligen. Trafiksäkerhetsverket ska fortfarande sköta bilbeskattningen efter den första registreringen när skatt tas ut på grund av ändring av fordonets konstruktion, användningssyfte eller äganderätt. Ändringar ska anmälas till Trafiksäkerhetsverket på samma sätt som nu, men om anmälningsskyldigheten som gäller ändringar försummas ska även Tullen vid sidan av polisen ha rätt att hindra att fordonet används.  

Bestämmandet av fordons värde enligt bilskattelagen överförs i sin helhet till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen ska även i fortsättningen producera statistik, rapporter och analyser över bilbeskattningen samt bestämma handelspositioner enligt bilskattelagen. Skatteförvaltningen ska behandla ärenden som gäller skattelättnad samt betalningsuppskov i fråga om bilskatt som den påfört. Skatteförvaltningen ska dessutom behandla ansökningar om återbäring av bilskatt på grund av invaliditet. Befogenheten att på ansökan förlänga den sex månader långa skattefria användningen av fordon med högst ett år överförs från Tullen till Skatteförvaltningen. Uppbörden av mervärdesskatt på gemenskapsinterna förvärva av nya transportmedel överförs likaså till Skatteförvaltningen. Mervärdesskatten ska fortfarande tas ut enligt bilbeskattningssystemet med iakttagande av bilbeskattningsförfarandena.  

Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket ska i egenskap av skattemyndigheter ansvara för skattekontrollen i fråga om bilbeskattningen. Även om Tullen inte längre verkställer bilbeskattningen, ska det fortfarande vara Tullens uppgift att övervaka beskattningen. Dessutom ska polisen på nuvarande sätt övervaka att inga sådana fordon används i trafiken för vilka bilskatt borde ha betalats. Dessa övervakningsmyndigheters uppgifter överlappar delvis Skatteförvaltningens och Trafiksäkerhetsverkets skattekontroll. Tullens och polisens roll fokuseras i praktiken mera på övervakning i trafiken medan tyngdpunkten i skattemyndigheternas arbete ligger på övervakning baserad på dokument och datasystem. 

Förfarandet i brottmål 

I fråga om de skatter och avgifter som enligt gällande bestämmelser ska tas ut av Skatteförvaltningen har Skatteförvaltningen rätt att på alla skattetagares vägnar anmäla ett ärende som gäller skattebrott eller något annat brott som hänför sig till beskattningen till förundersökningsmyndigheten för undersökning och att genom ett ombud som Skatteförvaltningen förordnat föra talan i brottmål och i ärenden som gäller skadestånd på grund av brott. I propositionen föreslås att Tullen även i fortsättningen ska vara förundersökningsmyndighet i de skattebrottsärenden som gäller bilskatt, bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar eller skatter på vilka punktskattelagen tillämpas. Skatteförvaltningen ska anmäla brott som gäller dessa skatter till Tullen. När Tullen i samband med sina övervakningsuppgifter upptäcker en eventuell oegentlighet i fråga om punkt- och bilskatter som ska tas ut av Skatteförvaltningen ska Tullen anmäla saken till Skatteförvaltningen, som bestämmer om brottet ska anmälas. I vartdera fallet ska Tullen dock i egenskap av förundersökningsmyndighet inleda förundersökning. I fall som gäller skatter som ska tas ut av Tullen, till exempel vid resenärsinförsel, ska Tullen vara behörig att göra anmälan om brott och inleda undersökning på eget initiativ liksom för närvarande.  

Informationsutbyte och register 

Propositionen innehåller inga betydande ändringsförslag när det gäller punktbeskattnings- eller bilbeskattningsförfarandet, utan beskattningen ska ske inom Skatteförvaltningen i huvudsak med nuvarande förfaranden och med hjälp av Tullens nuvarande datasystem och register. På grund av detta samt för att Tullen fortfarande ska sköta övervakningen av punkt- och bilbeskattningen föreslås bestämmelser om heltäckande informationsutbytesrättigheter mellan Skatteförvaltningen och Tullen. För Skatteförvaltningen föreslås rätt att av Tullen få uppgifter om beskattningen och skattskyldiga för skötseln av de uppgifter som ålagts Skatteförvaltningen i punktskattelagen och de produktspecifika lagarna om punktskatt och accis. Informationsutbytet ska också kunna ske med hjälp av en teknisk anslutning. På Tullens rätt att få uppgifter från Skatteförvaltningen ska tillämpas lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen, där Tullen redan för närvarande ges omfattande rätt att få uppgifter ur Skatteförvaltningens datasystem.  

Efter överföringen ska Tullen och Skatteförvaltningen svara för underhållet och korrektheten hos innehållet i personregister som hänför sig till punkt- och bilbeskattningen i enlighet med sina lagstadgade uppgifter. Bägge myndigheterna är registeransvariga för personregistren, men till den del som registren sköts med hjälp av datasystem ska det tekniska underhållsansvaret vila på Tullen. Detta gäller de personregister som har tagits i bruk före behörighetsöverföringen, bland annat skatteuppbördssystemen, såsom skattereskontra och indrivningssystemet. Uppgifterna som gäller de punktskatter som Skatteförvaltningen och Tullen tar ut inom ramen för sin behörighet åtskiljs från varandra i skattereskontra och bokföringssystemet så att de kan överföras till statens centralbokföring enligt bokföringsenhet. 

I övrigt förblir punktbeskattningens och bilbeskattningens sekretessbestämmelser oförändrade tills vidare. Med undantag för bestämmelsen om rätt för Skatteförvaltningen att använda beskattningsuppgifter som den innehar för den interna skötseln av uppgifter som ålagts den och bestämmelsen om Skatteförvaltningens rätt att till finansministeriet lämna ut uppgifter som behövs vid beredningen av skattelagstiftning och uppgörandet av statsbudgeten ska lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter inte tillämpas på uppgifter om punktbeskattningen och bilbeskattningen.  

Grundlagsutskottet har några gånger i sina ställningstaganden uttalat att det är viktigt att man inom statsrådet på ett övergripande sätt utreder offentligheten och sekretessen för beskattningsuppgifter och motsvarande uppgifter i relation till grundlagens offentlighetsprincip (GrUU 40/2005 och GrUU 4/2014). Det är inte ändamålsenligt att börja grundligt utreda och omvärdera offentligheten och sekretessen för beskattningsuppgifter och de eventuella särskilda behov som hänför sig till dem enbart för punkt- och bilbeskattningens del, utan det borde göras en mer heltäckande utredning. Av denna orsak företas i denna proposition endast de lagändringar som är nödvändiga med tanke på VETO-projektet eller av någon annan orsak.  

Justitieministeriet har i februari 2016 tillsatt en arbetsgrupp för att utreda behovet av nationella lagstiftningsåtgärder som föranleds av Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (OM006:00/2016). Arbetsgruppen ska bereda de ändringar som dataskyddsförordningen förutsätter i den allmänna nationella lagstiftningen om behandling av personuppgifter samt samordna det lagberedningsarbete som är nödvändigt för att se över speciallagstiftningen om saken. Unionens allmänna dataskyddsförordning har publicerats våren 2016, och den träder i kraft i medlemsstaterna 2018. Även om den allmänna dataskyddsförordningen är en nationellt direkt tillämplig rättsakt, tillåter den medlemsstaterna ett direktivliknande nationellt svängrum. Inom ramen för förordningen är det möjligt att utfärda nationell lagstiftning som preciserar förordningens bestämmelser. Dessutom kan man genom nationell lagstiftning i någon mån avvika från skyldigheterna i förordningen. Eftersom en övergripande utredning av lagstiftningen om behandling av personuppgifter har inletts, granskas inte behoven av att ändra de gällande bestämmelserna om behandling av personuppgifter och personregister i punkt- och bilskattelagstiftningen desto mera i detta sammanhang, utan i lagstiftningen företas i huvudsak endast de ändringar som behörighetsöverföringen kräver.  

Kvittning 

Det föreslås att punktskattelagens kvittningsbestämmelser ändras så att återbetalningar av punktskatt först används för att betala skatter och avgifter som Skatteförvaltningen tar ut, och därefter för andra myndigheters fordringar såsom tullfordringar. Å andra sidan ska återbäringar av skatter som Skatteförvaltningen för närvarande tar ut används för en punktskattefordan innan de eventuellt kvittas som betalning för en annan myndighets, till exempel Tullens, fordran. I fråga om den punktbeskattning som förblir Tullens uppgift tillämpas tullagens kvittningsbestämmelser och användningsordningen enligt tullagen.  

Bilskattelagen innehåller inga bestämmelser om kvittning, utan på kvittning tillämpas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd liksom för närvarande. 

Tillstånd och registrering 

Tillstånd som gäller punktbeskattningen samt bilbeskattningen ska beviljas av Skatteförvaltningen i stället för Tullen. Eftersom beskattningen av tillståndshavarna överförs till Skatteförvaltningen är det naturligt att även tillståndsförvaltningen jämte prövningen av om tillståndsvillkoren är uppfyllda överförs på samma gång. Efter överföringen ska Skatteförvaltningen behandla även avfallskatteskyldigas och elskatteskyldigas anmälningar om registrering som skattskyldig samt andra registreringsanmälningar som gäller punktbeskattningen. Dessutom ska Skatteförvaltningen ta emot anmälningar om punktskatt enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Skatteförvaltningen ska också ta emot och behandla de uppgifter från företag som får energiskattestöd som behövs för att uppfylla statens öppenhetsförpliktelse enligt unionens bestämmelser om statligt stöd. 

Säkerheter 

Partivisa individuella säkerheter inom punktbeskattningen ska i fortsättningen fastställas och tas emot av Skatteförvaltningen. Även hanteringen av de samlade säkerheter som förutsätts för punktskattetillstånd samt tillstånd som registrerat ombud inom bilbeskattningen föreslås bli överförd till Skatteförvaltningen. Det vore naturligt att samma myndighet svarar för tillstånden och de säkerheter som de förutsätter. Enligt den information som fanns tillgänglig i maj 2016 har hos Tullen ställts 505 samlade säkerheter för punktbeskattningen. Av dessa är 196 gemensamma säkerheter som har ställts för alla skatter och avgifter som Tullen tar ut. För bilbeskattningen har 79 säkerheter ställts, av vilka 37 är gemensamma säkerheter. De gemensamma säkerheterna hävs och tillståndshavarna ger Skatteförvaltningen en säkerhet för punkt- och bilskatter. Säkerheter som gäller tullavgifter ställs även i fortsättningen hos Tullen.  

Rättsbevakning 

För den rättsbevakning som gäller punktbeskattningen och bilbeskattningen svarar Skatteförvaltningens Enhet för bevakning av skattetagarnas rätt. Rättsbevakningsenheten bevakar statens rätt och för talan i fråga om punkt- och bilbeskattningen med stöd av 5 kap. i lagen om Skatteförvaltningen på samma sätt som i fråga om andra skatter som Skatteförvaltningen tar ut. Rättsbevakningsenheten avger bland annat yttranden och genmälen till förvaltningsdomstolarna i punkt- och bilskatteärenden. Tullens tullombud behåller emellertid sin behörighet i fråga om sådana skadeståndsärenden som hänför sig till beskattningsbeslut som Tullen fattat innan lagändringarna träder i kraft. Hos Tullen kvarstår enligt förslaget även indrivningen av skadestånd som utdömts före lagens ikraftträdande. Dessutom ska Tullen enligt förslaget sköta brottmål, inklusive skadeståndskrav, som är under behandling vid lagens ikraftträdande. 

Ändringssökande 

De förfaranden som gäller ändringssökande förenhetligas till vissa delar för att undvika skillnader mellan olika skatteslag. Inom bilbeskattningen utvidgas omprövningsförfarandet till att gälla inte bara beskattningsbeslut utan även andra beslut, till exempel tillståndsbeslut. Omprövning ska emellertid fortfarande inte kunna begäras om det är fråga om ett beslut som gäller lättnad, betalningsuppskov eller förhandsavgörande i fråga om punkt- eller bilskatt. Omprövning ska inte heller kunna begäras om det är fråga ett sådant punktbeskattningsärende som först ska avgöras med stöd av bestämmelserna om återbetalning av skatt eller en sådan situation inom bilbeskattningen där det föreskrivs särskilt om besvärsförbud. Tidsfristen för begäran om omprövning av andra beslut än beskattningsbeslut förlängs i fråga om såväl punkt- som bilbeskattningen från nuvarande 30 dagar till 60 dagar på samma sätt i fråga om andra skatter som Skatteförvaltningen tar ut.  

Beskattningskostnader 

De punkt- och bilskatter som föreslås bli överförda till Skatteförvaltningens uppgiftsområde är skatter som tas ut till staten. Överföringen ökar statens andel av Skatteförvaltningens omkostnader och ändrar skattetagarnas andelar av beskattningskostnaderna. Andelarna måste bestämmas på nytt i lagen om Skatteförvaltningen. De andra skattetagarnas kostnader i euro ändras inte.  

Den årliga anslagsnivå som krävs för punkt- och bilbeskattningen är enligt Skatteförvaltningens och Tullens uppskattning 13,1 miljoner euro. Anslaget överförs i statsbudgeten från Tullen till Skatteförvaltningens omkostnader från ingången av 2017. De nya kostnadsandelarna beräknas så att de fastställda beskattningskostnaderna för 2016 utökas genom att det anslag som överförs från Tullen läggs till statens kostnadsandel medan de övriga skattetagarnas kostnader förblir oförändrade. Statens andel av beskattningskostnaderna blir således 61,1 procent, kommunernas 29,9 procent, Folkpensionsanstaltens 5,7 procent och den evangelisk-lutherska kyrkans församlingars 3,3 procent. 

Andra ändringar 

I propositionen föreslås att lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (446/2007) ändras så att behörig myndighet vid övervakningen av oljebolagens distributionsskyldighet blir Skatteförvaltningen i stället för Tullen. Dessutom ses lagens bestämmelser om ändringssökande över. 

Det föreslås att lagen om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar (1307/2007) ändras så att ansvaret för den allmänna ledningen, övervakningen samt debiteringen av bränsleavgift överförs från Tullen till Skatteförvaltningen. Förutom polisen och Gränsbevakningsväsendet ska emellertid även Tullen vara behörig att övervaka användningen av bränsle. Dessutom ändras bestämmelserna om sökande av ändring i överensstämmelse med bestämmelserna om punktbeskattningen. Rättsbevakningsuppgiften överförs på Skatteförvaltningens Enhet för bevakning av skattetagarnas rätt. 

Det är motiverat att överföra behörigheten när det gäller övervakning av distributionsskyldigheten och påförande av bränsleavgift för att behörigheten i fortsättningen ska finnas hos samma myndighet som är behörig att beskatta bränsle. För distributionsskyldighetens del är överföringen ändamålsenlig också därför att vid övervakningen tillämpas till vissa delar punktskattelagens bestämmelser.  

Vid momsbeskattningen av gemenskapsinterna förvärv av punktskattepliktiga produkter iakttas fortfarande punktbeskattningsförfarandena till vissa delar. Behörig myndighet vore Skatteförvaltningen. Mervärdesskatt för gemenskapsinternt förvärv som ska betalas för ett transportmedel som en privatperson köpt ska även i fortsättningen tas ut i samband med bilbeskattningen. Skatten tas ut av Skatteförvaltningen.  

Dessutom företas vissa lagtekniska ändringar i lagarna om punktskatt och accis samt i bilskattelagen. 

Propositionens konsekvenser

4.1  Ekonomiska konsekvenser

Tullens omkostnader var cirka 170 miljoner euro och Skatteförvaltningens cirka 403 miljoner euro 2015. Propositionen innebär att cirka 13,1 miljoner euro överförs permanent från Tullens omkostnader till Skatteförvaltningens omkostnader från och med 2017. Största delen utgörs av lönekostnader för de tjänster som överförs, cirka 10,6 miljoner euro, samt hyreskostnader för ytterligare lokaler, cirka 1 miljon euro.  

Centraliseringen av beskattningsfunktionerna medför datasystem- och andra kostnadsbesparingar, som dock realiseras först på lång sikt efter att centraliseringen genomförts. Besparingarna i datasystemkostnaderna hänför sig framför allt till möjligheten att utnyttja Skatteförvaltningens nya datasystem för beskattningen även inom punkt- och bilbeskattningen i stället för att man utvecklar och underhåller separata datasystem för punktbeskattningen och bilbeskattningen. Enligt planen överförs punkt- och bilbeskattningen så att den verkställs med Skatteförvaltningens nya datasystem 2020. Till dess används de nuvarande datasystemen för punkt- och bilbeskattningen, och Tullen ansvarar för deras underhållskostnader och kostnaderna för nödvändigt utvecklingsarbete i anslutning till underhållet. Kostnaderna ingår i Tullens årliga omkostnader.  

De omkostnader som överförs från Tullen till Skatteförvaltningen läggs till statens beskattningskostnader, så propositionen har ingen inverkan på eurobeloppen av de beskattningskostnader som kommunerna, Folkpensionsanstalten och den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar betalar. Statens andel av de totala kostnaderna ökar i någon mån medan de andra skattetagarnas andelar krymper i motsvarande mån.  

Förutom det personarbete som används för att förbereda överföringen medför den engångskostnader för både Skatteförvaltningen och Tullen 2016. Skatteförvaltningens kostnader består av bland annat datateknikkostnader för arbetsstationer och licenser samt kostnader för ändring och inredning av lokaler. Skatteförvaltningen har uppskattat kostnaderna till 1 050 000 euro 2016. Tullen har uppskattat överföringen åsamkar den kostnader på cirka 745 000 euro 2016. Beloppet består i första hand av nödvändiga ändringar i datasystemen. Anslagsändringarna har beaktats i statens andra tilläggsbudgetproposition för 2016.  

För de skattskyldiga innebär den föreslagna uppgiftsöverföringen att de i fortsättningen sköter sina punkt- och bilbeskattningsärenden hos samma myndighet som övriga skatteärenden. Eftersom punkt- och bilbeskattningen överförs till Skatteförvaltningen så att den i regel verkställs med nuvarande förfaranden och datasystem, förorsakar överföringen inga betydande förändringar för de skattskyldigas verksamhet. Även beskattningsprocessen i fråga om fordon som privatpersoner för in i landet förblir oförändrad med undantag för den behöriga myndigheten. Tullen ansvarar även i fortsättningen för övervakningen av resenärsinförseln av punktskattepliktiga produkter, liksom för beskattningen av produkter som tillfälligt beställs från länder utanför unionen. Antalet kontor som ger kundbetjäning i fråga om punkt- och bilbeskattning och deras placeringsorter ändras inte i samband med uppgiftsöverföringen.  

Enligt den kommunikationsplan som gjorts upp inom VETO-projektet informeras det om ändringarna och deras konsekvenser för kundernas och intressentgruppernas verksamhet bland annat på Skatteförvaltningens och Tullens webbplatser samt med hjälp av pressmeddelanden. Även elektroniska nyhetsbrev spelar en viktig roll för kundkommunikationen. En betydande del av kunderna i fråga om de skatteslag som överförs nås med hjälp av Tullen e-postdistributionslistor. Även sociala medier används aktivt för kommunikationen. Utgångspunkten i fråga om de konsekvenser som riktas mot kunderna är att överföringen inte ska medföra rättsförluster i anslutning till tidsfristerna för de skattskyldiga. Begäran om omprövning, besvärsskrift eller ansökan som enligt lagen ska framställas inom en viss tid, och som från och med 2017 ska lämnas till Skatteförvaltningen i stället för Tullen, anses ha lämnats in i tid även om den har lämnats till Tullen inom föreskriven tid. 

Även om de nuvarande datasystemen kommer att används för beskattningen efter behörighetsöverföringen, uppdateras systemen i samband med att den behöriga myndigheten ändras. Ändringarna medför dock inte behov av testning eller någon annan administrativ börda för de skattskyldiga. 

Överföringen av hanteringen av tillståndskundernas samlade säkerheter för punkt- och bilbeskattningen till Skatteförvaltningen innebär att de säkerheter som ställts hos Tullen bör ändras till följd av att fordringsägaren ändras och de gemensamma säkerheterna bör hävas. I praktiken är största delen av säkerheterna bankgarantier, men även bland annat pantsättning av konton och pantsättning av fastigheter har använts som säkerhet för betalning av skatter till Tullen. Kundernas administrativa kostnader för att ändra säkerheterna kan variera betydligt. Bankerna prissätter sina tjänster enligt bland annat kundens riskklassificering, så för samma åtgärd kan de ta ut olika stora serviceavgifter av olika kunder. Den tid som går åt att ordna säkerhetsfrågan i företagen beror på bland annat kundens ekonomiska situation och vilken sakkunskap företaget har för att sköta säkerhetsärenden. Kundernas administrativa kostnader för att ändra säkerheterna uppskattas till 200—800 euro per kund. Antalet säkerheter för punkt- och bilbeskattningen som ska ändras är knappt 600. 

Överföringen gör det möjligt att förenhetliga skattelagstiftningen och beskattningsförfarandena samtidigt som punkt- och bilbeskattningen överförs till Skatteförvaltningens nya datasystem. För de skattskyldiga betyder detta att beskattningsreglerna förenklas och förtydligas.  

4.2  Konsekvenser för personalen

När punkt- och bilbeskattningsuppgifterna överförs från Tullen till Skatteförvaltningen är det fråga om en omstrukturering av funktioner inom statsförvaltningen. De personer som sköter de beskattningsuppgifter som föreslås bli överförda till Skatteförvaltningen arbetar i tjänsteförhållande vid Tullen, så på personalens ställning vid överföringen tillämpas bestämmelserna i 5 a och 5 c § i statstjänstemannalagen (750/1994) om tjänstemäns ställning vid organisationsförändringar. Huvudregeln i samband med omstruktureringar av funktioner inom statsförvaltningen är att tjänsterna överförs och de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna förflyttas till samma ämbetsverk som uppgifterna överförs till. I fråga om de personalpolitiska linjerna vid överföringen iakttas förutom statstjänstemannalagen statsrådets principbeslut från 2012 om ordnande av statsanställdas ställning vid organisationsförändringar. Uppgiftsändringens konsekvenser för personalen behandlas vid Tullen och Skatteförvaltningen med iakttagande av förfarandena enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013). 

Om förslaget genomförs innebär det att den personal som sköter bil- och punktbeskattningen förflyttas från Tullen till Skatteförvaltningen. Till Skatteförvaltningen förflyttas lika mycket personal som den arbetsinsats som använts för de överförda uppgifterna vid Tullen, så antalet anställda minskar inte i samband med uppgiftsöverföringen. För att sköta uppgifterna har vid Tullen använts uppskattningsvis sammanlagt 205 årsverken som fördelar sig på de olika uppgifterna som följer: 

bilbeskattning 

94 

punktbeskattning 

52 

företagsgranskning 

37 

skatteuppbörd och indrivning 

12 

rättsbevakning 

kommunikation 

dokumentförvaltning 

tullrådgivning 

Det uppskattade antalet årsverken innebär att cirka 210 personer förflyttas till Skatteförvaltningen vid ingången av 2017. Tullen hade 2 212 anställda i slutet av 2015, så den personal som förflyttas utgör knappt 10 procent av alla anställda. Skatteförvaltningens personal omfattande 5 087 anställda 2015. De tjänstemän som huvudsakligen eller enbart sköter de uppgifter som överförs förflyttas jämte tjänster till Skatteförvaltningen. Tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid övergår till anställning vid Skatteförvaltningen för den tid tjänsteförhållandet varar. Av de personer som delvis sköter sådana uppgifter som överförs förflyttas en del till Skatteförvaltningen medan en del fortsätter i anställning vid Tullen i andra uppgifter än de som överförs. Bland de personer som delvis sköter uppgifter som överförs klarläggs de personer som förflyttas med stöd av 5 a § i statstjänstemannalagen inom VETO-projektet. Strävan är att utreda personernas egna önskemål på ett rättvist sätt. Tullen som arbetsgivare väljer de personer som ska förflyttas till Skatteförvaltningen när uppgifterna överförs. Avsikten är att välja de personer som ska förflyttas så att personernas ovisshet beträffande den egna situationen ska vara så kort tid som möjligt.  

Skatteförvaltningen har ett omfattande kontorsnät, så det är möjligt att genomföra förflyttningen utan att personalens arbetsplatser flyttas utanför pendlingsregionerna. Av denna orsak kan tjänsterna överföras utan tjänstemännens samtycke. Med pendlingsregion avses området enligt 1 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).  

Om de uppgifter som hör till en tjänst ändras väsentligt i samband med överföringen inrättas en ny tjänst vid Skatteförvaltningen i stället för den tidigare tjänsten. Då kan en tjänsteman som utnämnts till en tjänst vid Tullen utnämnas till den nya tjänsten första gången den tillsätts utan att den förklaras ledig med stöd av 5 c § i statstjänstemannalagen. 

På lönen för de personer som förflyttas till Skatteförvaltningen tillämpas Skatteförvaltningens lönesystem från och med tidpunkten för förflyttningen. Lönen för personer som förflyttas med stöd av 5 a § i statstjänstemannalagen tryggas genom underteckningsprotokollet till statens tjänste- och arbetskollektivavtal och bilagan till protokollet. Övriga kollektivavtalsbaserade anställningsvillkor bestäms enligt de kollektivavtal som ska iakttas inom Skatteförvaltningen den aktuella tidpunkten. 

För personalen innebär det större karriärmöjligheter när beskattningsuppgifterna koncentreras till en expertorganisation. Centraliseringen innebär också på längre sikt att arbetskraften kan användas smidigt mellan olika skatteslag inom organisationen, vilket gör det möjligt att fördela arbetsbördan jämt mellan de anställda. 

4.3  Konsekvenser för myndigheterna

Efter överföringen verkställs punkt- och bilbeskattningen i huvudsak enligt samma bestämmelser om förfarandet som för närvarande, så myndighetens roll och uppgifter i förhållande till den skattskyldige förblir oförändrade. Behörighetsöverföringen innebär att arbetsfördelningen mellan myndigheterna ändras. 

Propositionen koncentrerar verkställandet av beskattningen tydligare än nu till Skatteförvaltningen. För närvarande tar Skatteförvaltningen ut ungefär två tredjedelar av skatterna och avgifterna av skattenatur medan Tullen sköter ungefär en fjärdedel. Trafiksäkerhetsverkets andel av statens skatteuppbörd är liten, knappt tre procent. När beskattningskompetensen koncentreras till en expertmyndighet blir det möjligt att gallra bland överlappande funktioner, att använda arbetskraften flexibelt för olika skatteslag samt åstadkoms synergifördelar inom riskanalysen och skattegranskningarna. Centraliseringen ökar den övergripande skattekontrollen av de skattskyldiga i stället för den nuvarande granskningen av enskilda skattelag, skapar nya företagsgransknings- och tillsynsmöjligheter och främjar på så vis kampen mot den grå ekonomin. Att återbetalningen av skatt kan användas som betalning för en annan skattefordran som förfallit till betalning inom samma myndighet bidrar dessutom till att effektivisera indrivningen av statens fordringar. När en skattskyldigs alla skatteärenden sköts hos en myndighet garanterar det en bättre helhetsbild av kunden samt de övervakningsåtgärder som behövs. Skattegranskning i fråga om alla skatteslag kan skötas under samma granskning. 

Överföringen gör det möjligt att fullt ut utnyttja det nya datasystem för beskattningen som tas i bruk stegvis inom Skatteförvaltningen under de kommande åren. Enligt planen ska punkt- och bilbeskattningen kunna verkställas med färdigprogrammet 2020. Överföringen innebär att man i fortsättningen kan undvika att överlappande datasystem för beskattningen byggs upp och underhålls hos olika myndigheter. Detta medför kostnadsbesparingar som dock utfaller först efter att färdigprogrammet tagits i bruk även för bil- och punktbeskattningen.  

Centraliseringen främjar också enhetliga beskattningsförfaranden och en enhetlig skattelagstiftning. Att regleringen förenhetligas i det skede då de skatter som överförs förs in i ett nytt datasystem förenklar beskattningen och gör det möjligt att i stor utsträckning utnyttja specialkunskaper om beskattning.  

Tullen behåller övervakningsuppgiften liksom förundersökningsbehörigheten i fråga om de skatteformer som överförs. Detta förutsätter nära samarbete mellan Skatteförvaltningen och Tullen för att nivån på övervakningen av punkt- och bilbeskattningen inte ska sjunka och risken för skatteunderskott öka.  

Tullen är expertmyndighet på produktklassificering i Finland. Eftersom man i stor utsträckning stöder sig på tulltariffens positioner vid fastställandet av beskattningsbara produkter, ska Tullen i fortsättningen ge Skatteförvaltningen experthjälp i ärenden som gäller positioner.  

Tullen behåller ansvaret i ärenden som gäller skadeståndsskyldighet och som hänför sig till beskattningsbeslut som fattats före 2017. Detta betyder att Tullen kan få nya skadeståndskrav som hänför sig till punkt- och bilbeskattningen att behandla även i fortsättningen. I praktiken gäller detta i första hand bilbeskattningen. Tullen måste behålla sina kunskaper om skadeståndsärenden och dessutom ska Tullen förvara bilbeskattningsdokument som är äldre än 10 år för eventuell skadeståndstalan. Det nyare arkivet överförs till Skatteförvaltningen. Skötseln av anhängiggjorda samt eventuellt nya fall av skadeståndstalan kräver att Tullen och Skatteförvaltningen samarbetar.  

Propositionen innebär att Tullen i sitt utvecklingsarbete som avser datasystemen kan koncentrera sig på det pågående omfattande reformprojektet som gäller förtullningssystemet. Inom ramen för projektet är avsikten att förnya vissa av Tullens datasystem för gemensam användning, och dessutom pågår redan nu vid Tullen ett reformprojekt som gäller kundregistret för gemensam användning. När ändringarna planeras och genomförs behöver man inte beakta den nationella punkt- och bilbeskattningens behov med undantag av den punktbeskattning som Tullen fortfarande ska ansvara för då den verkställs i samband med förtullningen. Även då ska enligt punktskattelagen tullagstiftningen iakttas i fråga om beskattningsförfarandet.  

I frågor som gäller punkt- och bilbeskattningen, liksom i frågor som gäller skyldigheten av distribuera biodrivmedel och bränsleavgiften, ska andra myndigheter i fortsättningen samarbeta med Skatteförvaltningen, exempelvis Trafiksäkerhetsverket i fråga om bilbeskattningen och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i fråga om alkoholbeskattningen.  

Beredningen av propositionen

5.1  Beredningsskeden

Propositionen hänför sig till regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering, där den skattepolitiska linjen är att punktbeskattningen, bilbeskattningen och mervärdesbeskattningen av import, som hör till Tullens uppgifter, överförs till Skatteförvaltningen.  

Propositionen har beretts vid finansministeriet i samarbete med Tullen och Skatteförvaltningen. Beredningen har utgjort en del av VETO-projektet, där Skatteförvaltningen och Tullen i samarbete har planerat och berett uppgiftsöverföringen vad gäller processerna och organisationen samt datasystemen och personalfrågorna.  

Beträffande ändringen av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport, som hör till arbets- och näringsministeriets beredningsansvar har föredragningstillstånd begärts av arbets- och näringsministeriet. Tillstånd att ändra lagen om oljeskyddsfonden har begärts av miljöministeriet. 

5.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

Yttrande om propositionen begärdes av 47 aktörer. Yttranden gavs av kommunikationsministeriet, justitieministeriet, inrikesministeriet, miljöministeriet, Ålands landskapsregering, Försörjningsberedskapscentralen, Polisstyrelsen, Tullen, Skatteförvaltningen, Oljeskyddsfonden, Akava, Löntagarorganisationen Pardia, STTK, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tullförbundet rf, Tullin Akavalainen Yhdistys ry, Tulltjänstemannaförbundet rf, Verohallinnon Akavalaiset ry, Beskattningstjänstemannaförbundet rf, Finlands näringsliv, Livsmedelsindustriförbundet rf, Centralhandelskammaren, Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet rf, Finsk handel, Tupakkateollisuusliitto ry samt Olje- och biodrivmedelsbranschen rf.  

Remissinstanserna understödde överlag propositionen. Propositionens syfte att koncentrera beskattningsuppgifterna till en expertorganisation och på detta sätt göra det möjligt att genomföra principen om en lucka för de skattskyldiga vann brett understöd. I synnerhet näringslivet ansåg det bra att överföringen gör det möjligt att förenhetliga beskattnings- och skatteuppbördsförfarandena i det skede då punkt- och bilbeskattningen börjar verkställas med Skatteförvaltningens nya datasystem. Förenhetligandet ansågs förbättra de skattskyldigas rättsskydd och lätta den administrativa bördan. Man önskade att det nya datasystemet skulle tas i bruk så snabbt som möjligt. Ur rättsskyddets synvinkel ansågs det också viktigt att säkerställa att specialkompetensen inom respektive beskattningsområde bibehålls vid överföringen.  

Tupakkateollisuusliitto ry fann det dessutom viktigt att övervakningsuppgiften och förundersökningen i fråga om punktbeskattningen blir kvar hos Tullen i enlighet med förslaget, eftersom Tullen har lång erfarenhet av dem och de på ett smidigt sätt hänför sig till Tullens övriga uppgifter.  

I synnerhet i Tullens samt fackförbundens yttranden betonades vikten av ett fungerande samarbete mellan Skatteförvaltningen och Tullen i en situation där beskattningsbehörigheten finns hos Skatteförvaltningen men övervakningsbehörigheten hos Tullen. Det ansågs viktigt att bägge myndigheternas garanteras tillräckliga personalresurser och anslag för att sköta uppgifterna. Tullen betonade vikten av rätten till uppgifter mellan Skatteförvaltningen och Tullen när samarbetsmodellerna genomförs och framförde att möjlighet till informationsutbyte av åtminstone nuvarande omfattning krävs för att klara av övervaknings- och brottsbekämpningsuppgiften. 

Personalorganisationerna betonade vikten av att god personalpolitik iakttas vid förändringen. Den öppna beredningen av projektet uppskattades.  

Förutom de allmänna anmärkningarna fästes i yttrandena uppmärksamhet vid detaljer, vilket har lett till propositionen i någon mån preciserats och kompletterats. Näringslivet hoppades att uppgiftsöverföringen skulle genomföras så att den inte medför orimlig administrativ börda för de skattskyldiga. De i propositionen nämnda kostnader som åsamkas tillståndshavarna inom punktbeskattningen av förnyandet av säkerheterna är dock omöjliga att undvika i samband med överföringen på de grunder som nämns i propositionen.  

Tullen ansåg åter att propositionen borde kompletteras i fråga om sätten att uppnå målen, tidpunkten och omfattningen av nyttan samt hur uppnåendet av mål mäts. Propositionen omfattar dock endast den första överföringsfasen, det vill säga överföringen av punkt- och bilbeskattningen till Skatteförvaltningen med nuvarande förfaranden och genom användning av Tullens nuvarande datasystem. Så som konstateras i det avsnitt som gäller propositionens ekonomiska konsekvenser realiseras datasystems- och andra kostnadsbesparingar av centraliseringen av beskattningsfunktionerna först på längre sikt, efter den andra fasen, alltså efter att förfarandena i fråga om punkt- och bilbeskattningen ändrats och kopplats till Skatteförvaltningens nya datasystem. Konsekvenserna av dessa ändringar bedöms först senare. De kan inte bedömas i samband med denna proposition även därför att visionen och kravdefinitionen i fråga om följande fas ännu inte har påbörjats och ändringsbehoven således inte är klara. Av denna orsak ger Tullens yttrande ingen anledning att ändra propositionen till denna del.  

Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.  

DETALJMOTIVERING

Lagförslag

1.1  Punktskattelagen

4 §.Behöriga myndigheter. I paragrafen anges de behöriga myndigheterna för punktbeskattningen. Bestämmelsen tillämpas i vid bemärkelse på all punktbeskattning. Enligt 1 § i punktskattelagen tillämpas lagen när punktskatt uppbärs på energiprodukter, elektricitet, alkohol, alkoholdrycker och tobaksprodukter. Dessutom tillämpas lagen när punktskatt eller liknande skatter uppbärs på andra produkter med stöd av en bestämmelse i den aktuella skattelagen. Behörighetsbestämmelserna i dessa lagar förtydligas genom att i dem intas en uttrycklig hänvisning till den föreslagna 4 § i punktskattelagen. 

Med stöd av 4 § 1 mom. överförs punktbeskattningen till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen svarar för verkställande av punktbeskattningen samt för den allmänna skattekontrollen och andra myndighetsuppgifter. På Skatteförvaltningen ankommer också den allmänna ledningen av punktbeskattningen, även om det inte föreskrivs uttryckligen om det. Tullen behåller dock uppgiften att övervaka punktbeskattningen. Tullen agerar självständigt i denna uppgift men vid behov också på uppdrag av Skatteförvaltningen eller i samarbete med den. Övervakningen av beskattningen anses omfatta ett stort antal olika åtgärder från att följa de skattskyldigas betalningsbeteende och granska deras bokföring till att övervaka gods- och passagerartrafik samt granska upplag och produkter. Det är svårt att exakt ange arbetsfördelningen på lagnivå. För att undvika luckor ska övervakningen av punktbeskattningen höra till båda myndigheternas uppgifter. I momentet har myndigheternas övervakningsuppgifter formulerats på olika sätt, för att följa det sätt att föreskriva om övervakningsuppgifter som tillämpas i annan lagstiftning som gäller dessa myndigheter. I Skatteförvaltningens och Tullens samarbetsmodell och anvisningar ska man komma överens närmare om behörighetsfördelningen och de praktiska övervakningsuppgifterna. I princip ska Skatteförvaltningens skattekontroll vara dokumentbaserad medan den fysiska övervakningen framhävs i Tullens övervakningsuppgift. I lagstiftningen kvarstår också vissa bestämmelser där Tullen har särskild övervakningsbehörighet. En sådan bestämmelse finns i 19 § 2 mom. i punktskattelagen, enligt vilken Tullen kan utfärda närmare föreskrifter om det förfarande som ska iakttas vid förvärv och leverans av produkter för skattefri proviantering av fartyg, och dessutom har Tullen rätt att begränsa mängden skattefria produkter som levereras till fartyg. En motsvarande bestämmelse finns i lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik (397/1969). 

Tullens lagbestämda övervakningsuppgift borde vara tillräckligt heltäckande också för att propositionens mål att överlämna brottsbekämpningen i anslutning till punktbeskattning åt Tullen ska uppnås. I 1 kap. 2 § i lagen om brottsbekämpning inom Tullen definieras tullbrott. Enligt definitionen är tullbrott brott som innebär överträdelse av en sådan bestämmelse i tullagen eller någon annan lag vars iakttagande Tullen ska övervaka eller som Tullen ska verkställa. Enligt nämnda lag är det Tullens uppgift att förhindra, avslöja och utreda tullbrott och väcka åtal mot misstänkta för tullbrott. I lagen bestäms om Tullens befogenheter som tullbrottsbekämpnings- och förundersökningsmyndighet. På den övervakningsuppgift som ålagts Tullen tillämpas dessutom Tullens befogenheter enligt tullagen. Bestämmelser med hänvisning till tillämpning av de nämnda lagarna föreslås i 4 § 4 mom.  

I 4 § 2 mom. nämns för helhetens skull också att i de fall som avses i 3 § 1 mom. är Tullen fortfarande ansvarig myndighet för punktbeskattningen. Behörigheten gäller då både verkställande och övervakning av beskattningen. I dessa fall meddelar Tullen också till exempel förhandsavgöranden om punktbeskattning samt beslut på ansökningar om lättnader. 

Närmare bestämmelser om Skatteförvaltningens och Tullens interna behörighet och uppgiftsfördelning finns i lagarna om dessa myndigheters organisation. En informativ bestämmelse om detta föreslås i 4 § 3 mom. 

4 a §.Utbyte av information mellan Tullen och Skatteförvaltningen. I den nya paragrafen som fogas till lagen föreskrivs om rätt för Tullen och Skatteförvaltningen att få uppgifter av varandra för skötseln av uppgifter enligt 4 §. Ett heltäckande informationsutbyte är nödvändigt för att genomföra beskattningen och en effektiv skattekontroll. Informationsutbytet kan ske på eget initiativ eller på begäran och det kan ske med hjälp av datasystem eller på annat elektroniskt sätt. Bestämmelsen kompletterar bestämmelserna om hemlighållande och utlämnande av uppgifter i lagen om påförande av accis (1469/1994).  

I 1 mom. föreskrivs om Tullens rätt att lämna Skatteförvaltningen behövlig information på eget initiativ. Tullen ska få lämna Skatteförvaltningen information som Tullen bedömer att är nödvändig med avseende på beskattningsbara produkter, skattepliktig verksamhet och iakttagelser i samband med övervakningen samt utförandet av andra uppgifter i anslutning till punktbeskattningen, till exempel beviljande av statligt stöd. Information om beskattningsbara produkter vore bland annat bindande tariffuppgifter om punktskattepliktiga produkter. Iakttagelser i samband med övervakningen kan gälla bland annat skatteupplag, resenärsinförsel eller överföring av produkter inom ramen för ett uppskovsförfarande. Tullens bedömning av om informationen är nödvändig ska basera sig på dess sakkunskap som övervakningsmyndighet för punktbeskattningen samt på samarbete med Skatteförvaltningen.  

2 mom. gäller Skatteförvaltningens rätt att på begäran få behövlig information från Tullen. Skatteförvaltningen ska kunna begära information av Tullen för verkställandet av punktbeskattning, tillståndsprövning och skattekontroll samt utförandet av andra sådana uppgifter i anslutning till punktbeskattningen som föreskrivits för Skatteförvaltningen. Exempelvis då Skatteförvaltningen behandlar en ansökan om återbetalning av skatt, som gäller återbetalning på grund av export, behöver Skatteförvaltningen uppgifter om exportförfarandet och att produkterna har lämnat unionens territorium för att kunna behandla ansökan. 

3 mom. gäller Tullens rätt att få uppgifter ur Skatteförvaltningens datasystem och register. Till denna del tillämpas lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen, som trädde i kraft 2015. Tullen har rätt att ur Skatteförvaltningens datasystem få behövliga uppgifter jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldiga för bland annat beskattning, indrivning och bekämpning av tullbrott. I lagförslag nummer 17 i propositionen föreslås att informationen också får användas för skattekontroll enligt definitionen i förslaget till 2 §.  

Det informationsutbyte som avses i paragrafen ska också kunna ske med hjälp av teknisk anslutning eller på annat elektroniskt sätt, enligt vad som föreskrivs i 4 mom. 

6 §.Övriga definitioner. När punktbeskattningen i huvudsak överförs från Tullen till Skatteförvaltningen föreslås att 13 punkten ändras vad gäller den behöriga myndigheten.  

9 §. Produkter som förstörs inom ramen för ett uppskovsförfarande. Den skatteskyldige ska på ett sätt som skattemyndigheten godkänner visa att punktskattepliktiga produkter förstörts eller gått förlorade. I 2 mom. används termen den behöriga myndigheten, eftersom uppgiften kan omfatta även granskning av produkter eller annan övervakning, som även Tullen kan utföra vid sidan av Skatteförvaltningen. I praktiken kan till exempel Tullens rörliga övervakning på Skatteförvaltningens begäran granska om produkterna har förstörts på det sätt som avses i bestämmelsen.  

10 §.Förstörning av produkter. I paragrafen används termen den behöriga myndigheten på samma sätt som i ändringen av 9 §. 

11 §.Oegentligheter inom ramen för ett uppskovsförfarande. Paragrafen hänför sig till punktbeskattningens uppskovsförfarande, där produkter kan flyttas mellan medlemsstaterna så att de beskattas först i den medlemsstat där de frisläpps för konsumtion. I de fall som avses i 3 och 5—7 mom. är Skatteförvaltningen behörig myndighet för Finlands del.  

16 §.Avdrag från skatt. Med hänvisning till motiveringen för 9 § används termen den behöriga myndigheten även i 16 § 2 mom. 

21 §.Tillståndspliktig verksamhet. I 2 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. De tillstånd som nämns i paragrafen ska beviljas av Skatteförvaltningen. 

24 §.Förutsättningar för beviljande av tillstånd för skatteupplag. Eftersom övervakningen av punktbeskattningen hör till både Skatteförvaltningens och Tullens behörighet, används i 1 mom. termen den behöriga myndigheten.  

26 §.Övriga förutsättningar för beviljande av tillstånd. Tillståndsprövningen överförs på Skatteförvaltningen, så bestämmelsen i 4 mom. om rätt för Tullen att få uppgifter för tillståndsprövningen av Skatteförvaltningen blir onödig. Tullen ska emellertid även i fortsättningen ha rätt att få motsvarande uppgifter med stöd av lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen. Det föreslås att till momentet fogas en bestämmelse om att Tullen i fortsättning på Skatteförvaltningens begäran ska ge Skatteförvaltningen utlåtande om sökandes tillförlitlighet. Eftersom det i denna lag föreskrivs att tillförlitlighet är en förutsättning för att en sökande ska få tillstånd, kan Tullen för utlåtandet använda uppgifterna i sitt personregister med stöd av 16 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen. Omnämnandet i 4 mom. av att det föreskrivs om utlämnande av uppgifter ur straffregistret i straffregisterlagen är en informativ bestämmelse som är onödig.  

27 §.Tillståndets innehåll. Administreringen av punktskattetillstånd ankommer i sin helhet på Skatteförvaltningen. Det föreslås att den behöriga myndigheten ändras i 2 mom.  

28 §.Säkerheter. Beslut om säkerheter ska fattas av Skatteförvaltningen. Det föreslås att 4 mom. ändras på motsvarande sätt.  

29 §.Återkallelse av tillstånd samt varning. Behörigheten när det gäller tillstånd i anslutning till punktbeskattningen ska tillkomma Skatteförvaltningen. Det föreslås att 2—4 mom. ändras på motsvarande sätt.  

30 §.Register för punktbeskattning. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Skatteförvaltningen är registeransvarig för register som gäller punktskatteskyldiga och skatteupplag. Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 4 mom., där det föreskrivs att Skatteförvaltningen för ett register över stödmottagare som avses i 98 b §. Förslaget hänför sig till lagen om ändring av punktskattelagen (479/2016), som trädde i kraft den 1 juli 2016. Genom ändringslagen fogades en ny 98 a § till punktskattelagen, där det föreskrivs om skyldighet för företag som får statligt stöd att till stödmyndigheten anmäla vissa uppgifter om företaget för att statens skyldighet att offentliggöra vissa uppgifter som förutsätts i bestämmelserna om statligt stöd ska fullgöras. I den nya 98 b § föreskrivs om det förfarande som ska tillämpas på anmälningsskyldigheten. Företag som får statligt stöd som hänför sig till punktbeskattningen ska registrera sig hos Skatteförvaltningen när det är fråga om annat stöd än sådant som betalas som skatteåterbäring på ansökan. 

31 §. Inlämnande av skattedeklaration. I paragrafen föreskrivs att Skatteförvaltningen är behörig myndighet.  

32 §.Sättet att lämna in skattedeklaration. I paragrafen föreskrivs om sättet att lämna i punktskattedeklaration. I 1, 2 och 4 mom. ändras Skatteförvaltningen till behörig myndighet. Punktskatt som tas ut i samband med förtullning ska anmälas med tulldeklaration liksom för närvarande. På den tillämpas enligt 3 § de bestämmelser om förfarandet som även i övrigt gäller tull.  

33 §.Beskattningsbeslut. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet. 

35 §.Rättelse till skattetagarens fördel. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet. 

36 §.Efterbeskattning. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet. 

41 §.Delgivning av beslut. Det föreslås att 2 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet. Begreppet intressebevakning i 3 mom. ändras till rättsbevakning i överensstämmelse med ändringen av 107 §. 

44 §.Felavgift. I paragrafen föreskrivs om möjlighet att påföra felavgift bland annat i situationer där en deklarations- eller någon annan skyldighet som baserar sig på punktskattelagstiftningen eller föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av den har försummats. Deklarations- och andra skyldigheter ingår bland annat i förordningen om accis på flytande bränslen (1547/1994), som utfärdats med stöd av lagen om punktskatt på flytande bränslen, samt de föreskrifter som Tullen för närvarande utfärdat om elektronisk deklaration av punktskatt och användning av det datoriserade systemet för punktskatt. Tullens föreskrifter kommer att revideras och bli Skatteförvaltningens föreskrifter. Eftersom Tullen kommer att behålla behörighet i anslutning till övervakning av punktbeskattningen, kan felavgiften bli tillämplig även vid överträdelser av skyldigheter som baserar sig på Tullens beslut eller föreskrifter. Bestämmelser om de faktorer som inverkar på felavgiftens storlek ingår i 45 §, som inte föreslås bli ändrad. 

47 §.Skatteuppbörd. Det föreslås att paragrafen preciseras så att i hänvisningen till lagen om skatteuppbörd nämns särskilt bestämmelserna om betalning. Till den del som punktskattelagen saknar bestämmelser om betalningsställen, tidpunkten för betalning av skatt, tidpunkten för betalning av en avgift, betalning efter betalnings- eller förfallodagen eller tidpunkten då betalningarna överförs, ska bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd tillämpas. I paragrafen slopas dessutom omnämnandet av Tullen som skatteuppbördsmyndighet.  

47 a §.Kvittning. Det föreslås att 1 och 2 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten. Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 3 mom., där det föreskrivs om kvittning av punktskatter som Tullen tagit ut med stöd av 3 § 1 mom. På kvittning av punktskatter som Tullen tagit ut tillämpas tullagens kvittningsbestämmelser.  

47 b §.Hinder för kvittning. Det föreslås att 3 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet. Skatteförvaltningen ska använda skatter och andra avgifter till kvittning, så i 2 mom. 1 punkten stryks omnämnandet av tull som betalts i misstag.  

47 d §.Kvittningsordning. Det föreslås att 1 mom. ändras så att återbetalning av punktskatt i första hand används för att betala skatter och avgifter som Skatteförvaltningen tar ut. På grund av det pågående stegvisa införandet av Skatteförvaltningens nya datasystem används återbetalningar av punktskatt efter att punktskatter betalats först för obetalda bilskattefordringar och därefter för Skatteförvaltningens andra skatter i den ordning som föreskrivs i lagen om skatteuppbörd. Återbetalning ska användas för betalning av en fordran i enlighet med lagen om skatteuppbörd, först för räntor, därefter för sanktioner och sist för skattekapitalet.  

Om en återbetalning inte används för Skatteförvaltningens fordringar ska den enligt 2 mom. användas för betalning av någon annan myndighets, såsom Tullens, fordran.  

Det föreslås att 3 mom. ändras så att användning av en återbetalning för att betala utländsk skatt ska basera sig på en överenskommelse om handräckning med en främmande stat eller Europeiska unionens indrivningsdirektiv.  

I det nya 4 mom. föreskrivs om hur återbäring av andra skatter som Skatteförvaltningen tar ut ska användas för obetald punktskatt. På användningen av återbäringen ska tillämpas 38 § i lagen om skatteuppbörd. Detta innebär att punktskattefordringar jämställs med andra myndigheters fordringar i användningsordningen. 

47 e §.Närmare föreskrifter om kvittning. I paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.  

48 §.Skattetillägg och förseningsränta. Det föreslås att 1 mom. ändras genom att det föreskrivs att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet. I 3 mom. ingår en specialbestämmelse om sättet att beräkna skattetillägg och förseningsränta på punktskatt i de fall där beskattningen annars med stöd av 3 § 1 mom. verkställs av Tullen och enligt bestämmelserna om tullförfarandet. Det föreslås inga ändringar i momentet. Detsamma gäller sättet att beräkna återbetalningsränta enligt 49 §.  

53 §.Tillfälligt registrerad mottagare. På samma sätt som andra punktskattetillstånd ska det ankomma på Skatteförvaltningen att bevilja de rättigheter som avses i paragrafen och att administrera säkerheterna. 2 mom. ändras således vad gäller den behöriga myndigheten.  

54 §.Direkt leverans. Den uppgift som avses i paragrafen ankommer på Skatteförvaltningen. Det föreslås att 2 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten.  

55 §.Säkerhet vid flyttning av punktskattepliktiga produkter. Det ska ankomma på Skatteförvaltningen att administrera de säkerheter som hänför sig till punktbeskattningen. Det föreslås att 2 mom. ändras i överensstämmelse med detta.  

58 §.Avsändande av produkter via det datoriserade systemet. Administreringen av det datoriserade systemet för punktbeskattning och myndighetsuppgifterna i anslutning till det ska ankomma på Skatteförvaltningen. I paragrafen föreslås ändringar som gäller den behöriga myndigheten. Tullen ska dock ha tillträde till systemet för att kunna övervaka punktbeskattningen.  

62 §.Flyttningar av energiprodukter. Med hänvisning till motiveringen för 58 § föreslås i 2 mom. att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.  

63 §.Uppdelning av flyttning. Med hänvisning till motiveringen för 58 § föreslås i 2 mom. att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet. 

64 §.Mottagande. Med hänvisning till motiveringen för 58 § föreslås i 2 mom. att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.  

Samtidigt förtydligas paragrafens ordalydelse utan att rättsläget ändras.  

Det förfarande som för närvarande föreskrivs i 4 mom. tillämpas inte, eftersom kommissionen inte har godkänt det. Den behöriga myndigheten, som enligt förslaget ska vara Skatteförvaltningen, sänder således inte handlingarna till avgångsmedlemsstatens myndigheter utan gör upp en mottagningsrapport med hjälp av det datoriserade systemet. Momentets innehåll ändras i överensstämmelse med detta.  

65 §.Exportrapport. Den exportrapport som avses i paragrafen hänför sig till det datoriserade systemet för punktbeskattningen, beträffande vilket Skatteförvaltningen ska sköta myndighetsuppgifterna. Den exportrapport som Skatteförvaltningen gör upp baserar sig på den påskrift som ska utfärdas av utfartskontoret enligt tullagstiftningen eller av det kontor där formaliteterna fullgjorts, när produkterna flyttades utanför unionens territorium som bevis på att produkterna har förts ut ur unionens territorium. Det föreslås att hänvisningen till genomförandeförordningen ändras till en hänvisning till tullagstiftningen.  

68 §.Dokument som ersätter mottagningsrapporten och exportrapporten. I paragrafen föreskrivs om det reservförfarande baserat på pappersblanketter som kan användas i stället för det datoriserade systemet. Det är nödvändigt att behålla bestämmelsen även om pappersblanketter numera används sällan. I 1 och 2 mom. föreskrivs att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.  

70 §.Närmare föreskrifter om införande och användning av det datoriserade systemet. I 1 mom. föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörighet myndighet. De föreskrifter som Tullen utfärdat revideras i Skatteförvaltningens namn.  

74 §.Privatpersoners förvärv. I paragrafen föreskrivs om beskattning i Finland av produkter som förvärvats på så kallat distansköp. Bestämmelsen gäller produkter som förvärvats från andra EU-medlemsstater. Punktbeskattningen och administreringen av säkerheter ska i dessa fall höra till Skatteförvaltningens uppgifter, så i 3 mom. företas en ändring som gäller den behöriga myndigheten.  

78 §.Förfarandet vid flyttningar i kommersiellt syfte av produkter som frisläppts för konsumtion. Verkställandet av punktbeskattningen och administreringen av säkerheter ska i de fall som avses i paragrafen höra till Skatteförvaltningens uppgifter, vilket förutsätter att 2 mom. ändras. Samtidigt förtydligas momentets ordalydelse. Dessutom ändras rubriken för paragrafen så att den blir mer informativ. 

80 §.Förfarandet vid distansförsäljning. Punktbeskattningen av produkter som förvärvats genom distansförsäljning och administreringen av säkerheter som gäller den ska höra till Skatteförvaltningens uppgifter, vilket förutsätter att 1 mom. ändras. Samtidigt förtydligas momentets ordalydelse.  

81 §.Produkter som förstörts under transport efter att de frisläppts för konsumtion. Det föreslås att 2 mom. ändras i överensstämmelse med ändringen av 9 §. Dessutom föreslås att momentets finskspråkiga ordalydelse förtydligas. 

83 §.Återbetalning och eftergift av punktskatt. Det föreslås att 5 och 6 mom. ändras så att det föreskrivs att Skatteförvaltningen är behörig myndighet. 

92 §.Godkända upplagshavares bokföringsskyldighet. Det föreslås att 3 mom. ändras så att det föreskrivs att Skatteförvaltningen är behörig myndighet. Dessutom föreslås att den finskspråkiga ordalydelsen i den första meningen i momentet korrigeras. 

93 §.Andra skattskyldigas, distansförsäljares och registrerade avsändares bokföringsskyldighet. Det föreslås att 2 mom. ändras så att det föreskrivs att Skatteförvaltningen är behörig myndighet.  

96 §.Granskning. I paragrafen föreskrivs om den granskningsrätt som hänför sig till punktbeskattningen och rätten att få uppgifter i anslutning till den. Eftersom granskning är en av de metoder att övervaka punktbeskattningen som hör till både Skatteförvaltningens och Tullens behörighet på det sätt som föreskrivs i 4 §, föreslås att 1, 2 och 5 mom. ändras så att termen den behöriga myndigheten används. Arbetsfördelningen mellan myndigheterna fastställs i samarbetsmodellen och de praktiska anvisningarna. Dessutom föreslås att bestämmelsen i 2 mom. om den skattskyldigas skyldighet att visa myndigheten sitt upplag och sina övriga lokaler uppdateras. Eftersom omfattningen av skyddet för hemfriden definieras på olika sätt i grundlagen och till exempel strafflagen, formuleras granskningsrätten så den i enlighet med grundlagsutskottets ställningstaganden inte gäller lokaler som används för permanent boende (bland annat GrUU 40/2010).  

97 §.Övriga granskningsbefogenheter. Med hänvisning till motiveringen för 4 och 96 § används i 1 mom. termen den behöriga myndigheten. Samtidigt ändras rubriken för paragrafen genom att termen tullmyndigheten stryks. Dessutom uppdateras bestämmelsen i 2 mom. om rätt att granska den skattskyldigas lokaler i överensstämmelse med den ändring som föreslås i 96 §.  

98 §.Annan informationsskyldighet. Med hänvisning till motiveringen till 4 och 96 § används i 1 och 2 mom. termen den behöriga myndigheten. Dessutom ändras den finskspråkiga ordalydelsen i 1 mom. 

100 §.Utomståendes informationsskyldighet. Med hänvisning till motiveringen till 4 och 96 § används i 1 mom. termen den behöriga myndigheten. 

101 §.Ansvar för granskningskostnader. Med hänvisning till motiveringen till 4 och 96 § används i paragrafen termen den behöriga myndigheten. Dessutom ändras paragrafens ordalydelse. 

102 §.Vite. Med hänvisning till motiveringen till 4 och 96 § används i paragrafen termen den behöriga myndigheten. 

103 §.Omhändertagande. I paragrafen föreskrivs om omhändertagande av punktskattepliktiga produkter och om förutsättningarna för detta. Tullen ska i egenskap av övervakande myndighet fortfarande kunna omhänderta produkter, beträffande vilka det råder osäkerhet om skattskyldigheten, skattepliktigheten eller syftet med importen. Det kan också vara fråga om produkter som omfattas av Skatteförvaltningens beskattningsbehörighet. Även Skatteförvaltningen kan i samband med skattegranskning omhänderta till exempel punktskattepliktiga produkter som finns i ett upplag och beträffande vilka det råder osäkerhet om det skattemässiga bemötandet. I 1 mom. används således termen den behöriga myndigheten. Den noggrannare behörighetsfördelningen bestäms i Tullens och Skatteförvaltningens samarbetsmodell och de praktiska anvisningarna.  

Inga ändringar företas i förutsättningarna för omhändertagande och paragrafens bestämmelser om möjligheten att under vissa förutsättningar sälja produkterna vidare på tullauktion.  

104 §.Förhandsavgörande. Det överförs på Skatteförvaltningen att ge förhandsavgörande i fråga om punktbeskattningen. Tullen ska fortfarande ge förhandsavgörande om punktskatt i de fall som avses i 3 §, där beskattningsrätten i övrigt blir kvar hos Tullen. I 1 mom. föreslås ett omnämnande av Tullens behörighet i dessa situationer. Skatteförvaltningen ska dock vid behov ge stöd i fråga om den materiella tillämpningen av punktbeskattningen, vilket behövs för att säkerställa att punktbeskattningen tillämpas enhetligt i synnerhet i situationer där lagstiftningen ändras. Det föreslås dessutom att ordalydelsen i 1 mom. ändras innehållsmässigt i överensstämmelse med nuvarande praxis så att förhandsavgörande kan ges förutom om punktskatt som ska betalas för en viss produkt även om skattepliktigheten för en viss verksamhet som den skattskyldiga bedriver. 

Det föreslås att 2 mom. ändras i fråga om den behöriga myndigheten. 

Det föreslås att begreppet intressebevakning i 4 mom. ändras till rättsbevakning i överensstämmelse med ändringen av 107 §.  

105 §.Lättnader och uppskov med betalning. Det föreslås att 1-4 mom. ändras så att det föreskrivs att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet även i fråga om lättnadsärenden. Lättnader med punktskatter ska hör till Tullens behörighet i de fall där Tullen fortfarande verkställer punktbeskattningen på det sätt som avses i 3 §. Det föreslås att till 5 mom. fogas ett omnämnande av Tullens behörighet i dessa situationer. Dessutom ändras ordalydelsen i den första meningen i 3 mom. 

106 §.Rättelse till den skattskyldiges fördel. Befogenheten att rätta punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen, vilket förutsätter att 1 mom. ändras.  

107 §.Bevakning av statens rätt. Det föreslås att rubriken för paragrafen ändras så att termen rättsbevakning används i stället för intressebevakning. Härigenom preciseras att i paragrafen föreskrivs särskilt om bevakning av statens rätt vid beskattningen och sökande av ändring som gäller beskattningen.  

Statens rätt bevakas av den statliga rättsbevakaren. Då punktbeskattningen i huvudsak överförs från Tullen till Skatteförvaltningen på det sätt som föreslås i 4 §, ska Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vara statlig rättsbevakare i ärenden som hör till Skatteförvaltningens behörighet. I ärenden som hör till Tullens behörighet ska statens rätt bevakas av tullombudet som avses i lagen om Tullens organisation och som finns vid enheten för statens intresse- och rättsbevakning, som är oberoende i förhållande till Tullens övriga enheter.  

På rättsbevakning som utförs av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillämpas 24—26 § i lagen om Skatteförvaltningen samt bestämmelserna om rättsbevakning i förordningen om Skatteförvaltningen (278/2008) på samma sätt som vid annan rättsbevakning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. Bestämmelser om förande av statens talan i andra fall än när det är fråga om rättsbevakning finns i andra paragrafen i 5 kap. i lagen om Skatteförvaltningen.  

Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. om hörande av den statliga rättsbevakaren. Detta ska ske på samma sätt som när beslut delges rättsbevakaren enligt 41 § 3 mom. 

107 a §.Omprövningsbegäran. Enligt 1 mom. ska ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag sökas genom en begäran om omprövning hos den myndighet som fattat beslutet, det vill säga antingen Skatteförvaltningen eller Tullen. Förfarandet med omprövningsbegäran ska dock inte gälla beslut om lättnader eller uppskov med betalning, förhandsavgörande eller ärenden som ska avgöras med stöd av bestämmelserna om återbetalning av skatt. Till dem hör på nuvarande sätt återbetalningar enligt 83 § samt återbetalningar enligt speciallagarna om punktskatt, såsom beslut om återbetalning av skatt som gäller fartygsleveranser, diplomaters förvärv samt energiskatter.  

Enligt lagens övergångsbestämmelser ska anhängiga ärenden som gäller omprövningsbegäran överförs till Skatteförvaltningen när lagen träder i kraft. Den skattskyldige får dock agera enligt den besvärsanvisning som han eller hon fått före lagens ikraftträdande utan rättsförluster. 

Tidsfristen för omprövning i fråga om andra ärenden än fastställande eller återbetalning av skatt liksom den bindande tidsfristen för den statliga rättsbevakaren ändras i 2 mom. till 60 dagar, vilket stämmer överens med motsvarande tidsfrist för sökande av ändring som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. Således ska till exempel i ett beslut som gäller felavgift ändring sökas inom 60 dagar även då felavgiften har påförts i samband med påförandet av skatt. 

107 b §.Besvär till förvaltningsdomstolen. Det föreslås att begreppet intressebevakning i 1 och 2 mom. ändras till rättsbevakning i överensstämmelse med ändringen av 107 §. På samma sätt som i 107 a § ändras tidsfristen för besvär till 60 dagar, vilket stämmer överens med motsvarande tidsfrist för sökande av ändring som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.  

107 c §.Hörande i samband med behandlingen av besvär. I den nya 107 c § föreskrivs om hörande i samband med behandlingen av besvär. Till sin ordalydelse motsvarar paragrafen 69 § i lagen om beskattningsförfarande och den ska tillämpas på samma sätt.  

Enligt 1 mom. ska förvaltningsdomstolen med anledning av besvär ge en sådan statlig rättsbevakare som avses i 107 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov den ändringssökande tillfälle att avge bemötande.  

Enligt 2 mom. ska, utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, förvaltningsdomstolen kunna avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkningen och inte är oklart. 

108 §.Besvär till högsta förvaltningsdomstolen. Det föreslås att 2 mom. ändras så att besvärsrätt på statens vägnar ska tillkomma rättsbevakaren enligt 107 §. Tiden för sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut som gäller förhandsavgörande ska vara 30 dagar från delfåendet av beslutet på samma sätt som vid annan beskattning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. 

Det föreslås att 3 mom. ändras så att Skatteförvaltningen ska betala skatt som ska återbäras på grund av förvaltningsdomstolens beslut.  

Det föreslås att begreppet intressebevakning i 4 mom. ändras till rättsbevakning i överensstämmelse med ändringen av 107 §. Dessutom föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet. 

111 §.Förundersökning. Det föreslås att bestämmelsen om förundersökning i 111 § i punktskattelagen upphävs eftersom den blir onödig. På förundersökning av punktskattebrott tillämpas lagen om brottsbekämpning inom Tullen, där det föreskrivs om Tullens befogenheter på ett sätt som motsvarar de befogenheter som föreskrivs i förundersökningslagen (805/2011), tvångsmedelslagen (806/2011) och polislagen. Om det inte föreskrivs något annat i lagen om brottsbekämpning inom Tullen, ska vid undersökningen av tullbrottsärenden tillämpas det som föreskrivs om förundersökning och tvångsmedel i förundersökningslagen, tvångsmedelslagen och på andra ställen i lag. Tullen är då förundersökningsmyndighet enligt förundersökningslagen.  

1.2  Lagen om punktskatt på flytande bränslen

9 a och 11 a §. Punktskattelagen är en allmän lag om förfarandet som tillämpas när punktskatt tas ut för bland annat energiprodukter. I 4 § i den lagen föreskrivs om behöriga myndigheter. När myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen blir det nödvändigt att ändra inte bara punktskattelagen utan också respektive lagar om punktskatt och accis som innehåller bestämmelser om behörighet. Det föreslås att 9 a § 5 mom. och 11 a § 2 och 3 mom. i lagen om punktskatt på flytande bränslen ändras vad gäller den behöriga myndigheten.  

12 §. Den anmälan som avses i paragrafen ska göras till Skatteförvaltningen, som vid behov kan ge Tullen i uppdrag att sköta övervakningsuppgiften. 

12 a §. Uppgiften att övervaka punktbeskattningen ankommer på såväl Skatteförvaltningen som Tullen. Det föreslås att paragrafen ändras i överensstämmelse med detta. 

13 §. I paragrafen sägs att när en proposition om ändring av lagen har avlåtits till riksdagen, har statsrådet rätt att bestämma att på produkterna ska uppbäras accis och försörjningsberedskapsavgift enligt propositionen. Det föreslås att bestämmelsen upphävs eftersom den är föråldrad. Utgångspunkten är att det föreskrivs i lag om ikraftträdandet av ändringar i skattenivåerna.  

1.3  Lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen

3 och 18 §. Det föreslås att 3 § ändras genom att det hänvisas till 4 § i punktskattelagen då det gäller de behöriga myndigheterna.  

I 18 § föreskrivs om den behöriga myndigheten vid beskattningen av tallolja. Det förslås att paragrafen upphävs eftersom den är onödig.  

6 §. I 3 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.  

8 a §. I paragrafen föreskrivs om återbäring av energiskatter till energiintensiv industri. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras 3 och 4 mom. vad gäller den behöriga myndigheten. I 2 mom. stryks dessutom hänvisningen till den upphävda 8 §, och bemyndigandet i 3 mom. att utfärda förordning stryks eftersom det är onödigt.  

9 §. I paragrafen föreskrivs om skyldighet att registrera sig som skattskyldig. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras paragrafen vad gäller den behöriga myndigheten.  

Rubriken före 15 §. I rubriken före 15 § föreslås en lagteknisk ändring. 

16 och 17 §. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras paragrafen vad gäller den behöriga myndigheten.  

21 a §. I paragrafen föreslås ändringar som gäller den behöriga myndigheten.  

24 §. På beskattningen av naturgas tillämpas för närvarande punktskattelagens bestämmelser i stället för bestämmelserna om tullförfarande. Det föreslås således att paragrafen upphävs eftersom den är föråldrad.  

25 §. Det föreslås att paragrafen upphävs eftersom den är föråldrad. 

1.4  Lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket

3 §.Behörig myndighet. Enligt lagen återbärs till jordbruket energiinnehållsskattens andel på lätt och tung brännolja samt biobrännolja. Punktskatt som betalats på el som använts i jordbruket återbärs ner till den lägre skatteklassen II. Växthus har under vissa förutsättningar rätt att skaffa el direkt till den lägre skattesatsen, så de har inte rätt till återbäring enligt 1 § 3 mom. Det hör redan nu till Skatteförvaltningens uppgifter att verkställa och övervaka återbäringen, så lagens behörighetsbestämmelser behöver inte ändras. Dock upphävs 3 § 2 mom. och hänvisningen där till 1 § 3 mom. eftersom den är föråldrad. Om växthus får stöd genom att skaffa el till den lägre skattesatsen, ankommer övervakningen enligt förslaget till 4 § i punktskattelagen på Skatteförvaltningen och Tullen på samma sätt som annan övervakning av punktbeskattningen.  

15 §.Lämnande av uppgifter till Skatteförvaltningen och vissa andra myndigheter. Eftersom beviljandet av energiskatteåterbäring till jordbruket enligt denna lag och övervakningen av det i sin helhet hör till Skatteförvaltningens uppgifter och Tullen inte längre sköter energibeskattningen, föreslås att bestämmelsen om utbyte av uppgifter mellan Tullen och Skatteförvaltningen stryks i paragrafen, eftersom den är onödig. Vid behov kan Tullen och Skatteförvaltningen utbyta uppgifter i anslutning till övervakning av beskattningen med stöd av punktskattelagens bestämmelser om rätt att erhålla uppgifter. Detta kunde gälla de situationer där växthus skaffar elektricitet direkt till den lägre skattesatsen. I 1 mom. stryks dessutom hänvisningen till 10 a § i lagen om punktskatt på flytande bränslen, som har upphävts. 

16 §.Skatteförvaltningens och vissa andra myndigheters rätt att lämna uppgifter på eget initiativ. Med hänvisning till motiveringen för 3 och 15 § stryks i 1 mom. bestämmelsen om utbyte av uppgifter mellan Tullen och Skatteförvaltningen, eftersom den är onödig.  

1.5  Lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker

1 §.Tillämpningsområde. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras 5 mom. vad gäller den behöriga myndigheten. 

1.6  Lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker

11 §. I paragrafen sägs att när en proposition om ändring av lagen har avlåtits till riksdagen har statsrådet rätt att bestämma att på produkter ska uppbäras accis enligt propositionen. Det föreslås att bestämmelsen upphävs eftersom den är föråldrad. Utgångspunkten är att det föreskrivs i lag om ikraftträdande av ändringar i skattenivåerna.  

1.7  Lagen om accis på vissa dryckesförpackningar

1 §.Tillämpningsområde. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras 3 mom. vad gäller den behöriga myndigheten. 

2 §. Behörig myndighet. Det föreslås att paragrafen ändras genom att det hänvisas till 4 § i punktskattelagen vad gäller den behöriga myndigheten.  

7 §.Godkännande av anteckning i producentregistret. Myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen ska skötas av Skatteförvaltningen, vilket förutsätter att paragrafen ändras vad gäller den behöriga myndigheten. 

8 §.Utväxling av upplysningar mellan myndigheter. I paragrafen föreskrivs om möjligheten att utbyta uppgifter mellan miljö- och skattemyndigheterna. Det föreslås att beskattningen av dryckesförpackningar på samma sätt som annan punktbeskattning överförs till Skatteförvaltningen. Övervakningen ska emellertid fortfarande ankomma även på Tullen. Eftersom det informationsutbyte som avses i paragrafen kan gälla både Skatteförvaltningen och Tullen, används i paragrafen termen den behöriga myndigheten.  

1.8  Lagen om tobaksaccis

9 §. Då punktbeskattningen av tobaksprodukter på samma sätt som den övriga punktbeskattningen överförs till Skatteförvaltningen ändras 2 mom. vad gäller den behöriga myndigheten. 

11 §. I paragrafen föreskrivs om de prisetiketter som ska fästas på tobaksprodukters detaljhandelsförpackningar, och av vilka framgår produktens detaljhandelspris. I regel ska den skattskyldiga själv skaffa och bekosta prisetiketterna. I vissa fall levererar myndigheten prisetiketterna till den skattskyldiga till självkostnadspris. Uppgiften ska höra till Skatteförvaltningen så i 2 mom. föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.  

13 §. I paragrafen föreskrivs om förfarandet vid beräkning av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset på tobaksprodukter. De uppgifter som behövs för det insamlas av Skatteförvaltningen, som också fastställer det vägda medeltalet årligen. Det föreslås att paragrafen ändras vad gäller den behöriga myndigheten.  

1.9  Avfallsskattelagen

2 §.Behörig myndighet. Det föreslås att paragrafen ändras genom att det hänvisas till 4 § i punktskattelagen vad gäller den behöriga myndigheten.  

9 §.Registreringsskyldighet. Då avfallsbeskattningen överförs till Skatteförvaltningen ändras paragrafen vad gäller den behöriga myndigheten.  

10 §.Deklarationsskyldighet. Då avfallsbeskattningen överförs till Skatteförvaltningen ändras paragrafen vad gäller den behöriga myndigheten.  

12 §.Utbyte av information mellan myndigheter. I paragrafen föreskrivs om möjligheten att utbyta uppgifter mellan miljö- och skattemyndigheterna. Det föreslås att avfallsbeskattningen på samma sätt som annan punktbeskattning överförs till Skatteförvaltningen. Övervakningen ska emellertid fortfarande ankomma även på Tullen. Eftersom det informationsutbyte som avses i paragrafen kan gälla både Skatteförvaltningen och Tullen, används i paragrafen termen den behöriga myndigheten.  

1.10  Lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdes- och accisbeskattningen

27 §. Det föreslås att hänvisningen i 3 mom. ändras så att den motsvarar den nuvarande punktskattelagen och att en lagteknisk ändring företas i 4 mom. 

28 §. I paragrafen föreskrivs om skattefri proviantering och skattefri försäljning inom den åländska fartygstrafiken. Det föreslås att hänvisningarna i paragrafen ändras så att de motsvarar den nuvarande punktskattelagen. 

29 §. I paragrafen föreskrivs om de gränser för skattefri försäljning som det nordiska provianteringsavtalet förutsätter i Ålandstrafiken. Det föreslås att hänvisningen i paragrafen ändras så att den motsvarar den nuvarande punktskattelagen. 

30 §. I paragrafen föreskrivs om förutsättningarna för skattefri försäljning och om de kvantitativa gränser som motsvarar införselrätten i Ålandstrafiken för sådana passagerare som reser inom Finland, det vill säga mellan Åland och övriga Finland. Det föreslås att hänvisningen i 1 mom. ändras så att den motsvarar den nuvarande punktskattelagen. I 2 mom. ingår en bestämmelse om skyldighet för fartygets personal att övervaka försäljningsmängderna så att passagerarens inköp antecknas på hans eller hennes biljett. Tullen kan dock på ansökan ge tillstånd till att försäljningen övervakas på något annat tillförlitligt sätt. Momentet ändras inte eftersom det fortfarande är Tullens uppgift att övervaka provianteringen.  

31 §. Med stöd av hänvisningen är punktskatteskyldig även den som har skaffat produkter skattefritt i strid med villkoren för skattefri proviantering eller försäljning. Det föreslås att hänvisningen i paragrafen ändras så att den motsvarar den nuvarande punktskattelagen. 

1.11  Lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport

4 §.Behöriga myndigheter och tystnadsplikt. I lagen föreskrivs om skyldighet för bolag som distribuerar trafikbränslen att på marknaden släppa ut en viss mängd biodrivmedel som ersätter motorbensin och dieselolja. Övervakningen av detta ankommer för närvarande på Tullen. Då uppgiften i sin helhet överförs från Tullen till Skatteförvaltningen föreslås att den behöriga myndigheten ändras i paragrafen. Dessutom uppdateras hänvisningen som gäller tystnadsplikt i 2 mom. till bestämmelserna om hemlighållande i lagen om påförande av accis (1469/1994).  

6 §.Avtal mellan distributörer. Det föreslås att paragrafen ändras vad gäller den behöriga myndigheten.  

7 §.Anmälningsskyldighet. I paragrafen föreskrivs om anmälningsskyldighet för distributörer. Det föreslås att 4 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten. Skatteförvaltningen kan vid behov bestämma om den interna arbetsfördelningen och vart anmälan ska lämnas. 

10 §.Force majeure. I paragrafen föreskrivs om möjlighet för arbets- och näringsministeriet att lindra eller slopa distributionsskyldigheten vid force majeure. Ansökan om detta ska lämnas till arbets- och näringsministeriet. Enligt 2 mom. ska en kopia av ansökan för närvarande lämnas till Tullen. Det föreslås att momentet ändras så att kopian ska lämnas till Skatteförvaltningen. Dessutom uppdateras hänvisningen i 2 mom. till det moment i 7 § som gäller tidsfrist uppdateras så att den motsvarar den gällande lagen.  

11 §.Påföljdsavgift. I paragrafen föreskrivs om den påföljdsavgift som påförs för försummelse av distributionsskyldigheten. Då uppgiften överförs till Skatteförvaltningen ändras 1 och 2 mom. vad gäller den behöriga myndigheten. Inga ändringar föreslås i 3 mom.  

12 §.Felavgift. I paragrafen föreskrivs om påförande av felavgift i situationer där distributören har försummat sin anmälnings- och bokföringsskyldighet i anslutning till distributionsskyldigheten. Då uppgiften överförs på Skatteförvaltningen ändras 1 mom. vad gäller den behöriga myndigheten. Inga ändringar föreslås i 2 mom.  

13 §.Ändringssökande. Det föreslås att bestämmelsen om sökande av ändring ses över i enlighet med linjerna i regeringens proposition med förslag till granskning av bestämmelserna om sökande av ändring i vissa förvaltningsärenden (RP 230/2014 rd). Avsikten är att begäran om omprövning ska användas i så stor utsträckning som möjligt, men att utanför förfarandet ska falla ärenden i fråga om vilka det på grund av ärendets natur och rättsskyddet är behövligt att ändring i ett förvaltningsbeslut söks genom att anföra besvär direkt hos förvaltningsdomstolen. Avsikten är också att vid sökande av ändring i beslut av förvaltningsdomstolen ska besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen tas i bruk i större utsträckning än för närvarande. Vid bedömningen av om besvärstillståndsbestämmelser lämpar sig ska uppmärksamhet i synnerhet fästas vid ärendets natur och betydelse samt vid om de rättsmedel som föregår högsta förvaltningsdomstolen i de flesta fall kan anses vara tillräckliga.  

Med stöd av 1 mom. ska omprövning av beslut som arbets- och näringsministeriet meddelat få begäras på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). Beslut med anledning av en begäran om omprövning ska få överklagas hos förvaltningsdomstolen genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Förvaltningsdomstolens beslut ska få överklagas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Med stöd av 10 § får arbets- och näringsministeriet fatta beslut i ärenden som gäller force majeure. Det kan inte anses förelägga något hinder mot att ta i bruk omprövningsbegäran och besvärstillstånd.  

Med stöd av 2 mom. ska beslut om påföljdsavgift som Skatteförvaltningen fattat med stöd av 11 § få överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Förfarandet med omprövningsbegäran och besvärstillstånd tas inte i bruk eftersom det ogrundat kunde förlänga den totala behandlingstiden och det är fråga om en sak som är av särskild betydelse för partens rättsskydd och näringsutövning. Under den tid lagen varit i kraft har det påförts endast några påföljdsavgifter och de har varit av avsevärt storlek. 

Med stöd av 2 mom. ska ändring i beslut om felavgift som Skatteförvaltningen fattat med stöd av 12 § få sökas på det sätt som i punktskattelagen föreskrivs om sökande av ändring i andra ärenden än sådana som gäller påförande eller återbetalning av skatt.  

Detta skulle bland annat innebära att sökande av ändring i första instans i Skatteförvaltningens beslut sker med omprövningsbegäran till Skatteförvaltningen, för vilken tidsfristen är 60 dagar från delfåendet av beslutet eller, om den statliga rättsbevakaren söker ändring, från det att beslutet fattades. Ändring i beslut som fattats med anledning av omprövningsbegäran söks hos förvaltningsdomstolen genom besvär och vidare hos högsta förvaltningsdomstolen, om den beviljar besvärstillstånd. 

1.12  Lagen om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar

9 §.Påförande av bränsleavgift. I lagen föreskrivs om den bränsleavgift som Tullen påför, om det i en privat fritidsbåt används bränsle som är skattefritt eller lindrigare beskattat än motorbensin eller dieselolja. Då påförandet av bränsleavgift överförs till Skatteförvaltningen ändras 2 och 3 mom. vad gäller den behöriga myndigheten.  

11 §.Förbud att föra ut en båt ur landet. Det föreslås att den uppgift som avses i paragrafen överförs på Skatteförvaltningen.  

12 §.Betalning av bränsleavgift. Det föreslås att 3 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten. 

13 §.Myndigheter. I 1 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. Den tillsyn över användningen av bränsle som avses i 2 mom. ska fortfarande vara en uppgift för Tullen, polisen och Gränsbevakningsväsendet, som vid oegentligheter ska anmäla saken till Skatteförvaltningen för påförande av bränsleavgift. De övervakande myndigheterna ska fortfarande ha rätt att utföra sådana kontroller av bränsle och båtar som behövs för att utreda vilket bränsle som används. I praktiken övervakas lagen i huvudsak genom att man tar prover i fartygens bränsletankar. Vid behov skickas proven till tullaboratoriet för analys på samma sätt som enligt nuvarande praxis.  

14 §.Användningsförbud. I paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. På nuvarande sätt ska obetald bränsleavgift leda till förbud att använda båten. För detta behövs inget myndighetsbeslut. Skatteförvaltningen, som påförts bränsleavgiften, kan begära handräckningen av polisen eller Tullen för att förhindra att båten används.  

Med stöd av 2 mom. kan den myndighet som påfört avgiften av särskilda skäl återkalla användningsförbudet.  

16 §.Offentlig och utlämnande av uppgifter som gäller bränsleavgift. Det föreslås att 2 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten. 

17 §.Förhandsavgörande. Det föreslås att paragrafen ändras vad gäller den behöriga myndigheten. Det föreslås att 2 mom. preciseras så att ändring i ett beslut om att förhandsavgörande inte meddelas får inte sökas genom omprövningsbegäran. Dessutom föreslås det att 2 mom. ändras så att ärenden som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt även i domstolsfasen.  

18 §.Rättelse till avgiftstagarens fördel. I paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. 

19 §.Rättelse till den avgiftsskyldiges fördel. I paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.  

20 §.Omprövningsbegäran. Enligt 1 mom. ska ändring sökas genom omprövningsbegäran hos Skatteförvaltningen i stället för Tullen. Förfarandet med omprövningsbegäran ska tillämpas på beslut om bränsleavgift och dessutom på alla andra beslut som meddelas med stöd av denna lag, dock inte på förhandsavgöranden, som på nuvarande sätt överklagas hos förvaltningsdomstolen genom besvär.  

Det föreslås att 2 och 3 mom. ändras så att statens rätt att söka ändring överförs från Tullens tullombud till Skatteförvaltningens Enhet för bevakning av skattetagarnas rätt. I fråga om andra beslut än sådana som gäller bränsleavgift föreslås tidsfristen för omprövningsbegäran vara 60 dagar från delfåendet av beslutet. Tidsfristen för omprövning ändras till 60 dagar även för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Detta stämmer överens med motsvarande tidsfrist för annat sökande av ändring som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.  

Enligt 4 mom. ska omprövningsbegäran ges in till Skatteförvaltningen i stället för Tullen. Det föreslås att momentets bestämmelse om hörande upphävs. Förvaltningslagens bestämmelser om hörande ska tillämpas på hörande av parterna. Då den skattskyldige söker ändring ska den statliga rättsbevakaren i praktiken höras endast i exceptionella fall då det gäller någon särskild lagtolkningsfråga. Om den statliga rättsbevakaren söker ändring ska man däremot alltid höra den skattskyldige, liksom för närvarande. 

Enligt det nya 5 mom. som fogas till paragrafen ska en begäran om omprövning behandlas utan ogrundat dröjsmål så som grundlagen förutsätter.  

21 §.Besvär till förvaltningsdomstolen. Det föreslås att 1 mom. ändras för att förfarandet med omprövningsbegäran utsträcks till alla beslut som meddelas med stöd av denna lag med undantag av förhandsavgöranden. 

Det föreslås att 2 och 3 mom. ändras så att Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt i stället för Tullens tullombud ska söka ändring på statens vägnar. Det föreslås att tidsfristen för besvär ändras till 60 dagar, vilket stämmer överens med motsvarande tidsfrist för annat sökande av ändring som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.  

21 a §.Hörande då besvär behandlas. I den nya 21 a § föreskrivs om hörande då besvär behandlas. Paragrafens ordalydelse motsvarar 69 § i lagen om beskattningsförfarande och den ska tillämpas på samma sätt.  

Enligt 1 mom. ska förvaltningsdomstolen ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att avge bemötande på den avgiftsskyldiges besvär och den avgiftsskyldige tillfälle att avge bemötande på besvär som anförts av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.  

Enligt 2 mom. ska, utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningslagen föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, förvaltningsdomstolen dock kunna avgöra besvären utan att höra rättsbevakningsenheten, om bränsleavgiftsbeloppet med anledning av den avgiftsskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart. 

22 §.Besvär till högsta förvaltningsdomstolen. Det föreslås att 2 mom. ändras så att ändring på statens vägnar ska sökas av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt i stället för Tullens tullombud. Besvärstiden i fråga om förvaltningsdomstolens beslut om förhandsavgörande ska vara 30 dagar från delfåendet av beslutet på samma sätt som i fråga om annan beskattning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. 

23 §.Räntebetalningsskyldighet på grund av ändringssökande och Skatteförvaltningens rättelse. I rubriken för paragrafen och dess 1 och 2 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. 

24 §.Bevakning av statens rätt. Det föreslås att Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt enligt lagen om Skatteförvaltningen ska vara statlig rättsbevakare.  

27 §.Återbetalning av grundlös prestation. I 1 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. 

28 §.Avgiftslättnad och uppskov med betalningen. Det föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet i stället för Tullen. Det föreslås att till 3 mom. fogas en bestämmelse om förbud mot att söka ändring. 

1.13  Lagen om oljeskyddsfonden

5 §.Oljeskyddsavgiftens storlek. Skatteförvaltningen ska ansvara för uppbörden av oljeskyddsavgiften, så i paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.  

7 §.Uppbörd av avgiften. I 1 mom. föreslås en hänvisning till 4 § i punktskattelagen vad gäller de behöriga myndigheterna. Det ska höra till Skatteförvaltningens uppgifter att ta ut avgiften. Övervakningsuppgiften ska ankomma på både Skatteförvaltningen och Tullen. Skatteförvaltningen ska kunna utfärda närmare föreskrifter om förfarandet vid uppbörden av oljeskyddsavgiften. I 2 och 3 mom. föreskrivs om tidpunkten då avgiften bestäms, som inte ändras fast uppbörden av avgiften överförs till Skatteförvaltningen. I 2 och 3 mom. stryks omnämnandena av tillämpligt förfarande, eftersom 7 a § om betalningsförfarande har tillfogats lagen genom den lag som trädde i kraft den 1 januari 2010. 

7 a §.Betalningsförfarande. Det föreslås att hänvisningen i paragrafen ändras så att den avser den gällande punktskattelagen. 

8 §.Kapitalgränser. I 2 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. 

9 §.Lämnande av uppgifter om avgiften. Med tanke på skötseln av oljeskyddsfonden samt planeringen av verksamheten och ekonomin är det fortfarande viktigt att miljöministeriet och fondens styrelse har möjlighet att få tillgång till uppgifter om inflödet av oljeskyddsavgifter och andra uppgifter om avgiften. I paragrafen föreslås en bestämmelse enligt vilken Skatteförvaltningen, och vid behov också Tullen i egenskap av övervakande myndighet, trots punktskattelagens sekretessbestämmelser får lämna ministeriet och fondens styrelse sådan information om oljeskyddsavgiften som dessa behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Eftersom enbart punktskattelagens bestämmelser iakttas vid förfarandet för betalning av oljeskyddsavgiften, stryks hänvisningen till tullagens sekretessbestämmelser. 

1.14  Lagen om ändring av lagen om ändring av lagen om oljeskyddsfonden

7 §. Uppbörd av avgiften. Paragrafen ändrades genom lag 1791/2009. Det föreskrevs att paragrafen skulle träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. Det har emellertid inte utfärdats någon förordning om ikraftträdandet. Av lagtekniska orsaker ändras lag 1791/2009 så att i 7 § företas ändringar som motsvarar lagförslag nummer 13 i denna proposition. Ändringslagen föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som 7 § i lag (1791/2009). 

1.15  Bilskattelagen

2 §. Paragrafen gäller ett fordon som inte är registrerat i Finland och som används av en person som är stadigvarande bosatt någon annanstans än i Finland. Det föreslås att 2 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet vid förlängning av den skattefria användningstiden i Finland. 

11 g §. I paragrafen föreskrivs om uppgivande av prisuppgifter på fordon och fastställande av beskattningsvärden. Skatteförvaltningen ändras till behörig myndighet. I 2 mom. preciseras Skatteförvaltningens befogenhet att meddela närmare föreskrifter om uppgivandet av prisuppgifter samt tillfogas befogenhet att meddela närmare föreskrifter om publicering av statistik över beskattningsvärdena. 

14 §. Paragrafen gäller förnyad beskattning av ett fordon, om fordonet har ändrats så att den typkod som ingår i registeruppgifterna borde ändras. I 2 mom. föreskrivs det att det är Trafiksäkerhetsverkets uppgift att debitera skatten. Det föreslås att momentet upphävs, eftersom bestämmelserna om Trafiksäkerhetsverkets beskattningsuppgifter samlas i 54 §, som gäller skattemyndigheternas uppgifter. 

30 §. I 30 § föreskrivs om förnyad beskattning av ett fordon som avregistrerats. I 2 mom. föreskrivs det att det är Trafiksäkerhetsverkets uppgift att debitera skatten. Det föreslås att momentet upphävs och att bestämmelserna om Trafiksäkerhetsverkets beskattningsuppgifter samlas i 54 §, som gäller skattemyndigheternas uppgifter. 

32 §. Det föreslås att Skatteförvaltningen ska besluta om förlängning av den tid för tillfällig skattefri användning som avses i 2 § 2 mom. 

34 b §. I paragrafen föreskrivs om rätt för en person som arbetar utomlands att använda ett fordon skattefritt för att sköta arbetsuppgifter i Finland. Omnämnandena av Tullen i 2 mom. ändras till Skatteförvaltningen.  

34 c §. Paragrafen gäller användning i Finland av en tjänstebil som tillhör en utländsk arbetsgivare utan att betala skatt. Omnämnandena av Tullen i 4 mom. ändras till Skatteförvaltningen. 

34 e §. I bestämmelsen som träder i kraft i början av 2017 (lag 561/2016) har Tullen bemyndigats att utfärda närmare föreskrifter om förfarandena och lämnandet av uppgifter i anslutning till återbäring vid utförsel och förskottsåterbäring av bilskatt. Det föreslås att 2 mom. ändras så att Skatteförvaltningen bemyndigas att utfärda föreskrifter.  

35 §. Skattemyndigheten kan uppställa andra villkor och begränsningar för användning som avses i 1 mom. eller i enskilda fall av särskilda skäl ge ett registrerat ombud rätt även till annan tillfällig skattefri användning än sådana som avses i denna paragraf. Det föreslås att 2 mom. ändras så att omnämnandena av skattemyndigheten ersätts med Skatteförvaltningen och befogenheten att ge rätt till tillfällig skattefri användning av ett fordon utvidgas till även andra än registrerade ombud. 

35 a §. Den anmälan om ibruktagande som avses i 35 a § ska lämnas in till Skatteförvaltningen.  

35 b §. Paragrafen gäller skattefri provkörning eller förvisning av fordon i försäljningssyfte. Det föreslås att omnämnandena av Tullen i 1 och 2 mom. ersätts med Skatteförvaltningen. I 2 mom. föreslås bemyndigande för Skatteförvaltningen att utfärda närmare föreskrifter om sättet att fullgöra bokföringsskyldigheten. 

35 c §. Den anmälan om kortvarig skattefri användning av ett fordon som avses i 2 mom. ska lämnas in till Skatteförvaltningen. 

36 §. Det föreskrivs att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet i de fall som avses i paragrafen.  

37 §. Det föreskrivs att bilskattedeklarationen ska lämnas in till Skatteförvaltningen. Dessutom ska Skatteförvaltningen kunna utfärda närmare föreskrifter om hur deklarationen ska lämnas in. 

38 §. Det föreslås att Skatteförvaltningen ska verkställa beskattningen. Dessutom nämns den som för fordonsregistret i överensstämmelse med lagen om fordonstrafikregistret (541/2003). I paragrafen stryks dessutom skyldigheten att underrätta den skattskyldige om registreringstillståndet. 

39 §. Det föreskrivs att Skatteförvaltningen ska vara behörig att godkänna en tillverkare eller importör av fordon som registrerat ombud. Skatteförvaltningen ska också besluta om säkerheter i anslutning till registreringen samt om återkallande av registreringen. Skatteförvaltningen ska dessutom ha rätt att utfärda närmare föreskrifter om formen för registrerade ombuds anmälningar i maskinläsbar form. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. enligt vilket Tullen i fortsättningen på begäran ska ge Skatteförvaltningen ett utlåtande om sökandens tillförlitlighet. Eftersom en förutsättning för tillstånd för registrerade ombud enligt denna lag är att den sökande är tillförlitlig, kan Tullen med stöd av 16 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen för utlåtandet använda uppgifter ur sitt personregister. 

40 §. Enligt 2 mom. anmäler ett registrerat ombud fordon för beskattning för en period vars längd Tullen bestämmer. Tullen bestämmer även den tidpunkt när bilskattedeklarationen ska avges. Det föreslås att momentet ändras så att Skatteförvaltningen bestämmer tidpunkten när bilskattedeklarationen ska avges och anmälningsperiodens längd. 

45 §. Enligt den gällande bestämmelsen har skattemyndigheten för verkställande av beskattningen och för tillsynen över beskattningen rätt att få tillgång till de uppgifter som finns i fordonsregistret. Det föreslås att till paragrafen fogas ett omnämnande av även vissa andra instansers rätt att få uppgifter. Tullen, polisen, den som utför registrering och besiktningsförrättaren ska med stöd av 79 § vara skyldiga att anmäla till skattemyndigheten, om det i registret eller i användning upptäcks ett fordon för vilket skatt uppenbarligen inte har betalats eller som i fråga om konstruktion, användningssyfte eller äganderätt har ändrats så att skatt eventuellt ska betalas för fordonet. För denna anmälan ska de nämnda instanserna också ha rätt att få tillgång till uppgifter i fordonstrafikregistret. 

46 §. I paragrafen föreskrivs om ägarens anmälningsskyldighet då konstruktionen, äganderätten eller användningssyftet i fråga om ett fordon som är skattefritt eller berättigar till nedsatt skatt har ändrats så att fordonet eller dess användningssyfte inte längre motsvarar förutsättningarna för skattefrihet eller nedsatt skatt.  

Enligt 3 mom. ska polismyndigheten hindra att fordonet används om anmälningsskyldigheten har försummats. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att Tullen och polisen ska vara skyldiga att hindra att fordonet används. 

50 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om lättnad med bilskatt och beviljande av uppskov med betalningen. Det föreslås att 1 och 3 mom. ändras så att Skatteförvaltningen behandlar ärenden som gäller lättnad och uppskov i stället för Tullen.  

51 §. Det föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet att behandla ansökningar om återbetalning av bilskatt på grund av invaliditet. 

52 §. Det föreslås att 1 mom. ändras i fråga om den behöriga myndigheten.  

54 §. Det föreslås att Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket ska vara skattemyndigheter i fråga om bilbeskattningen. Tullens bilbeskattningsuppgift överförs på Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen ska ansvara för verkställandet av bilbeskattningen, skatteuppbörden och skattekontrollen samt övriga myndighetsuppgifter. Skatteförvaltningens behörighet ska omfatta bilbeskattningsuppgifterna överlag till den del det inte föreskrivs något annat. Skatteförvaltningen ska också sköta den allmänna ledningen av bilbeskattningen, även om det inte föreskrivs uttryckligen.  

Trafiksäkerhetsverket ska fortfarande sköta bilbeskattningen efter den första registreringen när skatt tas ut på grund av att fordonets konstruktion, användningssyfte eller äganderätt har ändrats. Det föreslås att bestämmelsen förtydligas genom att särskilt nämna de paragrafer som avser situationer där Trafiksäkerhetsverket sköter beskattningen, skatteuppbörden, skattekontrollen och övriga myndighetsuppgifter.  

I 4 mom. föreskrivs om andra myndigheter som övervakar bilbeskattningen. Även om Tullen inte längre verkställer bilbeskattningen, behåller Tullen dock uppgiften att övervaka beskattningen. Även polisen ska övervaka bilbeskattningen på nuvarande sätt. Dessa övervakningsmyndigheters uppgift överlappar delvis Skatteförvaltningens och Trafiksäkerhetsverkets skattekontroll. Det är dock motiverat med överlappande övervakningsuppgifter, eftersom det vore svårt att på lagnivå exakt räkna upp övervakningsåtgärderna och i detalj beskriva arbetsfördelningen och det kunde leda till luckor i befogenheterna som skadar det praktiska övervakningsarbetet. Tullens och polisens roll fokuseras praktiken mera på övervakning i trafiken medan tyngdpunkten i skattemyndigheternas arbete ligger på övervakning som baserar sig på dokument och datasystem. Tullen ska emellertid fortfarande kunna göra egna utredningar till exempel om förutsättningarna för tillfällig skattefri användning av fordon. Skattemyndigheterna och övervakningsmyndigheterna ska sinsemellan komma överens om den närmare arbetsfördelningen, genomförandet av övervakningsuppgifterna och anvisningarna i anslutning där till. På den övervakningsuppgift som föreskrivits för Tullen ska dessutom tillämpas de befogenheter som föreskrivits i tullagen och lagen om brottsbekämpning inom Tullen. 

Det föreslås att mellanrubriken före paragrafen ändras. 

55 §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att termen intressebevakning ändras till rättsbevakning. Genom ändringen preciseras att det i paragrafen föreskrivs särskilt om bevakning av statens rätt vid beskattningen och ändringssökande som gäller beskattningen. I fråga om den beskattning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde föreskrivs att Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ska vara statlig rättsbevakare. I fråga om den beskattning som ankommer på Trafiksäkerhetsverket ska rättsbevakningsuppgifterna skötas av Trafiksäkerhetsverkets skatteombud på nuvarande sätt.  

På den rättsbevakning som utförs av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ska tillämpas bestämmelserna om rättsbevakning i 24—26 § i nämnda lag samt i förordningen om Skatteförvaltningen (278/2008) på motsvarande sätt som inom annan rättsbevakning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. 

Det föreslås att 2 mom. ändras i överensstämmelse med 1 mom. så att begreppet intressebevakare ändras till rättsbevakare. Det föreslås att hänvisningen till 69 och 70 § stryks som onödig, eftersom bestämmelsen om hörande i 69 § 5 mom. stryks och det inte är nödvändigt att hänvisa till specialbestämmelsen i 70 a § 2 mom. som kommit i stället för 70 § 4 mom. 

Det föreslås att före paragrafen tillfogas en mellanrubrik som beskriver paragrafens innehåll. 

63 §. I paragrafen föreskrivs om indrivning av skatt i utsökningsväg samt om användningsförbud för och omhändertagande av fordon.  

Det föreslås att 2 mom. ändras så att skattemyndigheten kan begära handräckning av även Tullen vid sidan av polisen för att hindra användningen av ett fordon.  

Det föreslås att 3 mom. ändras så att det kan bestämmas att även polisen eller Tullen kan omhänderta ett fordon utöver Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket. Dessutom föreslås att bestämmelserna om tullauktion inte längre ska tillämpas på auktionering av omhändertagna fordon. Priset för ett fordon som sålts på auktion ska inte heller längre används för betalning av tullavgifter.  

67 §. Paragrafen gäller förhandsavgörande om bilskatt. Enligt 1 mom. ska förhandsavgörande meddelas av Skatteförvaltningen eller Trafiksäkerhetsverket i enlighet med dessa myndigheters behörighetsfördelning.  

69 §. Paragrafen gäller förfarandet med omprövningsbegäran. Det föreslås att 1 mom. ändras så att förfarandet med omprövningsbegäran ska tillämpas inte bara på beslut om fastställande och återbäring av skatt utan också på alla andra beslut som meddelas med stöd av denna lag. Omprövning får dock inte begäras i fråga om förhandsavgörande eller beslut som berörs av särskilt besvärsförbud. Till dem hör beslut om lättnad och uppskov med betalning samt beslut enligt 52 § om återkallande av användningsförbud.  

Förfarandet med omprövningsbegäran ska också tillämpas på beslut om förlängning av tiden för tillfällig skattefri användning enligt 32 §, beslut om boningsort enligt 33 §, beslut om tjänstebil enligt 34 c §, beslut om att inte bestyrka anmälan om ibruktagande enligt 35 a §, beslut om tidsfristen för utförande av ett fordon ur landet enligt 36 §, beslut om tillstånd för registrerat ombud enligt 39 §, beslut om återkallande och avgift för återkallande enligt 43 § samt beslut om förhindrande av användningen av och omhändertagande av fordon enligt 63 §. 

Enligt lagens övergångsbestämmelser ska behandlingen av ärenden som gäller omprövningsbegäran och som är anhängiga när lagen träder i kraft överföras på Skatteförvaltningen. Den skatteskyldige får agera enligt den besvärsanvisning som meddelats före lagens ikraftträdande utan rättsförluster. 

Det föreslås att ordalydelsen i 2 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att intressebevakare ändras till rättsbevakare.  

Det föreslås att 3 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att det föreskrivs att omprövningsbegäran på statens vägnar ska framställas av den statliga rättsbevakaren, det vill säga Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt i stället för Tullens rättsbevakningsenhet samtidigt som rättsläget i fråga om den beskattning som hör till Trafiksäkerhetsverkets uppgiftsområde förblir oförändrat till denna del.  

Till följd av ändringen av 1 mom. föreskrivs att tidsfristen för omprövningsbegäran i fråga om andra ärenden än sådana som gäller fastställande eller återbäring av skatt ska vara 60 dagar från delfåendet av beslutet. Eftersom felavgift enligt 59 a § jämställs med skatt, ska ändring även i ett separat beslut om felavgift sökas inom tre år.  

Det föreslås att tidsfristen för omprövningsbegäran ändras till 60 dagar även för den statliga rättsbevakaren. Detta stämmer överens med motsvarande tidsfrist för annat ändringssökande som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.  

Det föreslås att 5 mom. ändras så att bestämmelsen om hörande stryks. Förvaltningslagens bestämmelser om hörande (434/2003) ska tillämpas på hörande av parterna. Då den skattskyldige söker ändring ska den statliga rättsbevakaren i praktiken höras endast i exceptionella fall då det gäller någon särskild lagtolkningsfråga. Om den statliga rättsbevakaren söker ändring ska man däremot alltid höra den skattskyldige, liksom för närvarande. Dessutom föreslås att momentet ändras så att till det flyttas bestämmelsen i 6 mom. om att en begäran om omprövning ska behandlas utan ogrundat dröjsmål. Sakinnehållet i 74 §, som föreslås bli upphävd, intas dock i 6 mom. med den ändringen att skyldigheten att betala skatt inom föreskriven tid trots ändringssökande ska gälla inte bara besvär utan också omprövningsbegäran. Principen ska således gälla alla faser i ändringssökande och vara tillämpligt även på påföljder i anslutning till skatt, såsom skatteförhöjning och dröjsmålspåföljder. 

70 §. I paragrafen föreskrivs om sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen. Det föreslås att paragrafen ändras så att den motsvarar att förfarandet med omprövningsbegäran genom ändringen av 69 § utsträcks till att gälla alla beslut som meddelas med stöd av denna lag. Av denna orsak överklagas hos förvaltningsdomstolen endast beslut som fattats med anledning av omprövningsbegäran samt förhandsavgöranden. Ändring ska i regel sökas hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den skattskyldiges hemort fanns då skattemyndigheten fattade det ursprungliga förvaltningsbeslutet. 

Det föreslås att 2 och 3 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att begreppet intressebevakare ändras till rättsbevakare.  

Det föreslås att tidsfristen för överklagande av andra beslut än sådana som gäller fastställande och återbäring av skatt ändras till 60 dagar, vilket stämmer överens med motsvarande tidsfrist för annat ändringssökande som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.  

Det föreslås att 4 mom. ändras så att sakinnehållet blir 2 mom. i den nya 70 a §, och i 4 mom. intas sakinnehållet från 5 mom.  

70 a §. I den nya paragrafen som fogas till lagen föreskrivs om hörande då besvär behandlas. Sakinnehållet i 1 mom. motsvarar 69 § i lagen om beskattningsförfarande och förslaget till 107 c § i punktskattelagen. 

Enligt 1 mom. ska förvaltningsdomstolen ge en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle. 

Innehållet i 2 mom. motsvarar det nuvarande 70 § 4 mom. I momentet föreslås en teknisk ändring så att dess ordalydelse förenhetligas med lagen om beskattningsförfarande och punktskattelagen. 

71 §. Paragrafen gäller sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut. Det föreslås att 2 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att begreppet intressebevakning ändras till rättsbevakning. Tiden för sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut om förhandsavgörande ska vara 30 dagar från delfåendet av beslutet på samma sätt som annan beskattning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. 

73 §. Paragrafen gäller återbetalning eller debitering av skatt på grund av förvaltningsdomstolens beslut. Det föreslås att 1 och 2 mom. ändras i överensstämmelse med 54 § så att den behöriga skattemyndigheten sköter de uppgifter som nämns i bestämmelsen.  

Det föreslås dessutom att 2 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att begreppet intressebevakare ändras till rättsbevakare. 

74 §. Enligt paragrafen ska bilskatt oavsett besvär betalas inom stadgad tid. Det föreslås att paragrafen upphävs och sakinnehållet flyttas till 69 § 6 mom., dock med den ändringen att bestämmelsen även gäller omprövningsbegäran. 

75 §. I paragrafen föreskrivs att statsrådet ska ha rätt att bestämma att skatt ska uppbäras i enlighet med en proposition om ändring av bilskatten som avlåtits till riksdagen. Det föreslås att bestämmelsen upphävs eftersom den är föråldrad. Det föreskrivs i lag om ikraftträdandet av skatteändringar. 

78 §. Paragrafen gäller situationer där den statliga intressebevakaren anser att en skattskyldig borde påföras skatt. Det föreslås att termen den statliga intressebevakaren ändras till rättsbevakaren. Det föreskrivs att den behöriga skattemyndigheten ska meddela beslut på rättsbevakarens begäran.  

79 §. I 1 mom. föreskrivs om anmälningsskyldighet till Tullen eller Trafiksäkerhetsverket, om det i registret eller i användning upptäcks ett fordon för vilket skatt inte har betalats. Det föreslås att 1 mom. ändras så att anmälan ska göras till skattemyndigheten. Dessutom ändras termen den som sköter registreringsärenden till den som utför registrering och den som förrättar besiktning till besiktningsförrättare i överensstämmelse med fordonslagen (1090/2002). Även Tullen och polisen ska vara anmälningsskyldiga.  

Det föreslås att ordalydelsen i 2 mom. förtydligas. Tullen och polisen ska kunna hindra att ett fordon används och omhänderta registreringsskyltarna och registreringsintyget. Den behöriga skattemyndigheten ska underrättas om att användningen förhindrats. 

80 §. Skattemyndigheterna, Tullen och polisen ska ha rätt att granska fordon och lokaler samt rätt att stoppa ett fordon för att granska det.  

84 §. Bestämmelsen gäller föreläggande av vite i anslutning till lämnandet av uppgifter. Vite kan föreläggas av Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket. 

87 a §. I den nya paragrafen som fogas till lagen föreskrivs om rätt för Tullen och skattemyndigheterna att få uppgifter av varandra för skötseln av de uppgifter som ålagts dem. Ett heltäckande informationsutbyte är nödvändigt för att genomföra beskattningen och en effektiv skattekontroll. Informationsutbytet kan se på eget initiativ eller på begäran och det kan ske med hjälp av datasystem eller på annat elektroniskt sätt. Bestämmelsen kompletterar bilskattelagens bestämmelser om hemlighållande och utlämnande av uppgifter.  

I 1 mom. föreskrivs om Tullens rätt att lämna Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket behövlig information på eget initiativ. Informationen kan gälla beskattningsbara fordon, iakttagelser i samband med övervakningen och andra upplysningar som lämnats för utförandet av uppgifter i anslutning till bilbeskattningen. Med iakttagelser i samband med övervakningen avses bland annat iakttagelser som Tullen gjort och upplysningar som Tullen erhållit i samband med granskningar på vägen samt på annat sätt.  

2 mom. gäller Skatteförvaltningens och Trafiksäkerhetsverkets rätt att på begäran få den information från Tullen som de behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Skatteförvaltningen ska kunna begära information av Tullen för verkställande av beskattning, tillståndsprövning och skattekontroll samt för utförande av andra sådana uppgifter i anslutning till bilbeskattningen som föreskrivits för Skatteförvaltningen.  

3 mom. gäller Tullens rätt att få uppgifter ur Skatteförvaltningens och Trafiksäkerhetsverkets datasystem och register. Till denna del tillämpas lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen, som trädde i kraft 2015. Enligt den har Tullen rätt att ur Skatteförvaltningens datasystem få behövliga uppgifter jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldiga för bland annat beskattning, indrivning och bekämpning av tullbrott. I lagförslag nummer 17 i propositionen föreslås att informationen också får användas för skattekontroll enligt definitionen i förslaget till 2 §. Tullen har rätt att ur fordonstrafikregistret få behövliga uppgifter för tullövervakning, beskattning, indrivning samt bekämpning av tullbrott. 

Det informationsutbyte som avses i paragrafen ska också kunna ske med hjälp av teknisk anslutning eller på annat elektroniskt sätt, enligt vad som föreskrivs i 4 mom. 

88 §. Det föreslås att omnämnandet av tullmyndigheten i paragrafen ändras till Skatteförvaltningen. 

1.16  Lagen om Tullens organisation

2 §.Uppgifter. I 2 § föreskrivs om Tullens uppgifter. I 1 mom. stryks helt och hållet omnämnandet av bilbeskattningen, eftersom Tullen inte ska ha kvar några bilbeskattningsuppgifter med undantag av den övervakningsuppgift som föreskrivs särskilt. Tullen behåller punktbeskattningsuppgifter på det sätt som det föreskrivs närmare om Tullens uppgifter i respektive skattelagar, vilket beaktas i den föreslagna bestämmelsens ordalydelse. Även om det ännu inte i detta skede föreslås några ändringar i mervärdesbeskattningen av import, föreslås att även mervärdesbeskattningen av import skrivs på samma sätt som punktbeskattningen så att Tullen verkställer mervärdesbeskattning av import enligt vad som föreskrivs särskilt. Detta påverkar dock inte i praktiken Tullens uppgift att ta ut mervärdesskatt, eftersom det föreskrivs särskilt om den i mervärdesskattelagen. 

1.17  Lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen

2 §.Definitioner. När beskattningsuppgifterna överförs från Tullen innebär det en ny situation vad gäller Tullens skattekontrolluppgifter, där det föreskrivs att Tullen ska övervaka sådan beskattning som den inte verkställer själv. Det föreslås att till paragrafen fogas en ny definition av skattekontroll, enligt vilken med skattekontroll avses utförande av en övervakningsuppgift som gäller ett visst skatteslag och som särskilt föreskrivits för Tullen. I skattekontrollen ingår även riskanalys av kommersiell trafik. Termen skattekontroll används i 3 och 5 § för att precisera att i de berörda informationssystemen kan sparas och behandlas även uppgifter från sådana skattekontroll som avses i definitionen och där det inte hör till Tullens behörighet att verkställa beskattningen. Dessutom används termen i 13 § för att precisera att Tullen har rätt att i enlighet med paragrafen få uppgifter även för skattekontroll. Avsikten är inte att utvidga Tullens rätt att få och behandla uppgifter utan att säkerställa att Tullen behåller denna rätt för sin övervakningsuppgift. 

3 §.Informationssystemet för brottsbekämpning. Informationssystemet för brottsbekämpning är ett permanent personregister som är avsett för Tullens riksomfattande bruk och som förs med hjälp av automatisk databehandling. Informationssystemet för brottsbekämpning får innehålla endast sådana personuppgifter som Tullen måste behandla för att kunna utföra de övervaknings- och brottsbekämpningsuppgifter som föreskrivs för den i lag. Det föreslås att till 3 mom. 1 b punkten fogas att i systemet får registreras även uppgifter om skattekontroll enligt den definition som föreslås i 2 §. 

5 §.Informationssystemet för tullövervakning. Informationssystemet ska liksom för närvarande vara ett permanent personregister som är avsett för Tullens riksomfattande bruk och som förs med hjälp av automatisk databehandling. Syftet med informationssystemet för tullövervakning är att effektivisera övervakningen genom att säkerställa att tullar, skatter och avgifter är korrekta, att begränsningarna för import och export av produkter iakttas samt att andra tullåtgärder inriktas på rätt sätt. Det föreslås att till 1 mom. fogas att för systemet får samlas in och i systemet registreras och i övrigt behandlas även uppgifter som behövs för skattekontroll enligt den definition som föreslås i 2 §. 

13 §.Tullens rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem. I paragrafen föreskrivs på samma sätt som i den nuvarande bestämmelsen om Tullens rätt att få person- och andra uppgifter ur vissa informationssystem och register. Tullen ska trots sekretessbestämmelserna ha rätt att ur de informationssystem och personregister som avses i paragrafen få de uppgifter Tullen behöver för att utföra sina uppdrag som specificeras i bestämmelsen. I 1 mom. föreslås att de berörda punkterna preciseras genom att till dem fogas att uppgifterna kan användas även för skattekontroll enligt definitionen i 2 §. När Tullen begär uppgifter genomför Tullen en behovsprövning av de begärda uppgifterna angående huruvida uppgiften är nödvändig för användningssyftet i fråga. Dessutom kompletteras 2 punkten så att Tullen kan få nödvändiga uppgifter även ut Skatteförvaltningens register vid sidan av Skatteförvaltningens informationssystem. 

17 §.Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. I 1 mom. 1 punkten föreskrivs om rätt för Tullen att lämna ut uppgifter till Skatteförvaltningen. Det föreslås att till punkten fogas att uppgifter kan utlämnas till Skatteförvaltningen även för statens intresse- och rättsbevakning. Eftersom Tullen utför skattekontroll och förundersökning av brott även i fråga om viss beskattning som verkställs av Skatteförvaltningen, bör Skatteförvaltningen kunna få de uppgifter den behöver för statens intresse- och rättsbevakning från Tullen.  

1.18  Lagen om Skatteförvaltningen

28 §.Förfarandet i brottmål. För att undersökning av misstänkta skattebrott som gäller skatter vars uppbörd överförs från Tullen till Skatteförvaltningen ska kunna utföras vid Tullen, som fortfarande har de resurser och den kompetens som behöver för förundersökningen, fogas till 1 mom. en bestämmelse enligt vilken Skatteförvaltningen ska anmäla brott som gäller de skatteslag som överförs till den till Tullen. För att säkerställa att polisen, som är allmän brottsbekämpningsmyndighet, får aktuell information ska anmälningar om brott som görs till Tullen samtidigt delges även polisen. Eftersom Skatteförvaltningen anmäler brott som gäller olika skatteslag men samma skattskyldig till både polisen och Tullen, ska Skatteförvaltningen nämna detta i sina anmälningar så att förundersökningsmyndigheter kan beakta eventuella behov av att avtala om samarbete eller koncentrera undersökningen. 

30 §.Beskattningskostnaderna och deras fördelning. I propositionen föreslås att bil- och punktskatterna överförs till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. Eftersom statsskatterna andel av de skatter som Skatteförvaltningen verkställer ökar, måste andelarna av beskattningskostnaderna bestämmas på nytt. Det föreslås att 2 mom. ändras så att staten från och med 2017 av beskattningskostnaderna tar ut sammanlagt 29,9 procent av kommunerna, 3,3 procent av den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och 5,7 procent av Folkpensionsanstalten. De nya kostnadsandelarna har beräknats så att de fastställda beskattningskostnaderna 2016 utökas genom att det anslag som överförs från Tullen läggs till statens kostnadsandel medan de andra skattetagarnas kostnader förblir oförändrade. 

1.19  Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter

1 §.Lagens tillämpningsområde. Det föreslås att till paragrafen fogas ett 3 mom., där handlingar och uppgifter som gäller bilbeskattningen och punktbeskattningen ställs utanför lagens tillämpningsområde. Bestämmelser om offentlighet och sekretess för uppgifter och handlingar som gäller bilbeskattningen finns i bilskattelagen, och bestämmelser om offentlighet och sekretess för uppgifter och handlingar som gäller punktbeskattningen i lagen om påförande av accis 1469/1994, i den nya 4 a som föreslås bli fogad till den nuvarande punktskattelagen samt i vissa lagar om punktskatt och accis som gäller enskilda skatteslag.  

Det ska dock vara möjligt att lämna ut uppgifter inom Skatteförvaltningen enligt vad som föreskrivs i 10 §. Dessutom ska Skatteförvaltningen, enligt vad som föreskrivs i 16 §, trots sekretessbestämmelserna få lämna ut även sådana uppgifter om punkt- och bilbeskattningen till finansministeriet som behövs vid beredningen av skattelagstiftning och uppgörandet av statsbudgeten. 

Närmare bestämmelser och föreskrifter

Det föreslås att förordningen om accis på flytande bränslen (1547/1994) ändras i anslutning till den föreslagna uppgiftsöverföringen. Dessutom ändras finansministeriets förordning om Skatteförvaltningens avgiftsbelagda prestationer (1574/2015). 

Bemyndigandena att utfärda närmare föreskrifter i de lagar som föreslås bli ändrade ändras i överensstämmelse med de föreslagna behörighetsändringarna. De närmare föreskrifter som Tullen utfärdat och beträffande vilka behörigheten överförs till Skatteförvaltningen enligt denna proposition, upphävs när de ändrade lagarna träder i kraft.  

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Behörigheten rörande punkt- och bilbeskattningen överförs då från Tullen till Skatteförvaltningen med undantag av den punktbeskattning som verkställs i samband med förtullning. Även övervakningen av dessa skatteformer förblir Tullens uppgift.  

Enligt de övergångsbestämmelser om föreslås i lagarna blir Skatteförvaltningen behörig myndighet även i fråga om punkt- och bilbeskattningsärenden som anhängiggjorts före 2017. Detta innebär att ärenden som gäller punkt- och bilbeskattning och som behandlas vid Tullen vid årsskiftet, bland annat ansökningsärenden, omprövningsbegäran, efterbeskattningsärenden samt skattegranskningar, överförs till Skatteförvaltningen. Detta är naturligt, eftersom i och med att uppgifterna överförs förflyttas också experterna på punkt- och bilbeskattning till Skatteförvaltningen, och vid Tullen blir inga experter kvar som skulle kunna sköta dessa oavslutade ärenden. På Skatteförvaltningen överförs även Tullens avtal och förbindelser, om inte något annat följer av deras innehåll. Bestämmelsen gäller till exempel samarbetsavtal mellan Tullen och någon annan myndighet samt förbindelser som avgetts till Tullen i fråga om punkt- och bilskattesäkerheter. Avtal och förbindelser överförs dock inte på Skatteförvaltningen, om man kommer överens om något annat. Eftersom Tullen även i fortsättningen ska vara tekniskt ansvarig för informationssystemen, överförs inte avtal som gäller dem på Skatteförvaltningen, om man inte kommer överens om det särskilt. 

Enligt övergångsbestämmelserna ska ett undantag från huvudregeln för behörighetsöverföringen utgöra sådana ärenden som gäller Tullens skadeståndsskyldighet och som baserar sig på beskattningsbeslut som Tullen fattat före 2017. Dessa skadeståndsärenden ska skötas av Tullen. I praktiken är det fråga om ärenden som gäller skadeståndstalan i fråga om bilbeskattningen och som är i olika faser och som eventuellt kan anhängiggöras i framtiden. Behörigheten i fråga om dessa överförs inte på Skatteförvaltningen för det första därför att den sakkunskap som Tullen under årens lopp förvärvat i fråga om dessa skadeståndsärenden blir kvar hos Tullens intressebevakningsfunktion i samband med överföringen. För det andra är det också fråga om ett omfattande pappersarkiv och fysisk flyttning av det. I och med att beskattningsbehörigheten överförs till Skatteförvaltningen är det nödvändigt att från Tullen flytta arkiven över punkt- och bilbeskattningsärenden från 10 år tillbaka. Om även ansvaret för skadeståndsärenden i anslutning till beskattningsbeslut som fattats före 2017 skulle överföras på Skatteförvaltningen, skulle man bli tvungen att flytta arkivmaterial från 30 år tillbaka. Det är inte ändamålsenligt att flytta en sådan mängd papper.  

Ett undantag från huvudregeln för behörighetsöverföringen föreslås också i fråga om målsägandens talan i vissa brottmål och skadeståndsärenden med anknytning till dem som pågår när lagen träder i kraft. Om målsägandetalan har förts vid förundersökningen eller i domstolen, men det ännu inte har meddelats någon lagakraftvunnen dom i ärendet, ska tullombudet föra talan i ärendet även efter lagens ikraftträdande. Övergångsbestämmelsen ska inte basera sig på tidpunkten för fattandet av beskattningsbeslutet utan på tidpunkten för framställandet av straff- eller ersättningsyrkandet. Skatteförvaltningen har inte genast när lagen träder i kraft resurser att ta emot några hundra pågående brottmål som tullombuden redan har satt sig in i och där dokumentmaterialet kan vara omfattande. Skatteförvaltningen för målsägandens tala i de brott där tullombudet ännu inte har gjort det. För skötseln av uppgifterna vore det dessutom ändamålsenligt att Tullen fortfarande är behöriga att driva in fordringar som baserar sig på lagakraftvunna skadeståndsdomar som meddelats före lagens ikraftträdande. Då nya skadeståndsdomar meddelas eller en dom vinner laga kraft efter lagens ikraftträdande överförs skadeståndsfordringarna till Skatteförvaltningen för indrivning även när tullombudet har fortsatt att föra talan i domstolen. Skatteförvaltningen kan som statlig myndighet driva in även dessa fordringar, eftersom det yrkas att ersättningarna ska betalas till och de döms ut till finska staten. 

För att den föreslagna uppgiftsöverföringen inte ska medföra rättsförluster för de skattskyldiga i ansökningsärenden där ansökan har lämnats in inom föreskriven tid, ska en ansökan anses ha inkommit i tid, om den felaktigt har lämnats in till Tullen i stället för Skatteförvaltningen inom föreskriven tid. Sådana ansökningar är till exempel ansökningar som skatteåterbäring av stödtyp. 

Sådana beslut, tillstånd och registreringar rörande punkt- och bilbeskattningen som Tullen har meddelat före de ändrade lagarnas ikraftträdande förblir i kraft på tidigare villkor.  

En hänvisning till Tullen i annan lagstiftning avser efter att de ändrade lagarna trätt i kraft Skatteförvaltningen, då det är fråga om uppgifter som överförts på Skatteförvaltningen. 

Ändring i beslut om punktbeskattning och bilbeskattning som Tullen fattat före 2017 ska sökas i enlighet med de bestämmelser som gällde före de ändrade lagarnas ikraftträdande, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i stället för Tullen. De bestämmelser som gällde före de ändrade lagarnas ikraftträdande ska tillämpas i alla faser i processen för ändringssökande, med undantag för omprövningsbegäran och besvärsförfarandet efter dem som förklaras nedan, oberoende av om ändringssökandet har inletts innan eller efter att de ändrade lagarna trädde i kraft. Även i förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen förfar man på detta sätt.  

I fråga om ändringssökande som riktar sig mot beslut som Skatteförvaltningen eller Tullen fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i de föreslagna lagarna. Med beslut avses här beskattningsbeslut i första instans samt beslut om efterbeskattning och andra beslut om ändrad beskattning i första instans liksom beslut med anledning av en begäran om omprövning. De nya bestämmelserna ska tillämpas på beslut som Skatteförvaltningen fattat och meddelat med anledning av begäran om omprövning även när Tullen har fattat det beslut som är föremål för omprövningsbegäran före lagens ikraftträdande, och oberoende av om omprövningsbegäran har framställts före eller efter lagens ikraftträdande. 

Omprövningsbegäran ska kunna framställas och besvärsskriften inlämnas till Tullen inom föreskriven tid i enlighet med anvisningar för sökande av ändring som meddelats före 2017 utan rättsförluster. Tullen överför ärenden till den behöriga myndigheten, det vill säga Skatteförvaltningen.  

Saken kan åskådliggöras med följande exempel. 

1) Tullen fattar i december 2016 ett separat beslut om felavgift för punktskatt till vilket fogas anvisningar för sökande av ändring enligt den gamla lagen. Tidsfristen för omprövningsbegäran är 30 dagar. Den skattskyldige framställer omprövningsbegäran till Skatteförvaltningen i januari 2017. Skatteförvaltningen meddelar i mars 2017 ett beslut med anledning av omprövningsbegäran, till vilket fogas anvisningar för sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen enligt den nya lagen. Tidsfristen för besvären är 60 dagar. Besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen och rättegångsparterna höras på det sätt som föreskrivs i förslaget till 107 c § i punktskattelagen. 

Om förvaltningsdomstolen på grund av besvären ändrar beslutet om felavgift, är det Skatteförvaltningen som genomför ändringen. Ändring i Skatteförvaltningens beslut söks enligt den nya lagens bestämmelser, eftersom Skatteförvaltningens beslut fattas efter att den lagen trätt i kraft. Tiden för omprövningsbegäran är således 60 dagar. Även vid sökande av ändring i det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning ska i alla avseenden iakttas den nya lagens bestämmelser om besvärsförfarande. 

2) Tullen fattar i augusti 2016 ett beskattningsbeslut om bilbeskattning, till vilken fogas anvisningar för sökande av ändring enligt den gamla lagen. Tidsfristen för omprövningsbegäran är tre år från ingången av året efter det år då beslutet fattades, dock alltid minst 60 dagar. Den skattskyldiga framställer omprövningsbegäran till Tullen i december 2016. Skatteförvaltningen meddelar i mars 2017 ett beslut med anledning av omprövningsbegäran, till vilket fogas anvisningar för sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen enligt den nya lagen. Tidsfristen för besvären 3 år från året efter det år då det ursprungliga beskattningsbeslutet fattades, dock alltid minst 60 dagar. Besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen och rättegångsparterna höras på det sätt som föreskrivs i 70 a §. 

Om förvaltningsdomstolen på grund av besvären upphäver och återförvisar ärendet och Skatteförvaltningen fattar ett nytt beslut om behandling 2018, söks ändring i detta beslut genom omprövningsbegäran hos Skatteförvaltningen. Tiden för omprövningsbegäran är således tre år från ingången av året efter det år då beslutet om ny behandling fattades, det vill säga från ingången av 2019, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet. Även vid sökande av ändring i det beslut som meddelas med anledning av begäran om prövning ska i alla avseenden iakttas den nya lagens bestämmelser om besvärsförfarande. 

3) Skatteförvaltningen fattar i januari 2017 ett beslut om efterbeskattning av punktskatt som gäller 2015. Till beslutet fogas anvisningar för sökande av ändring enligt den nya lagen, där tidsfristen för omprövningsbegäran är tre år räknat från ingången av året efter det år då beslutet om efterbeskattning fattades, alltså från ingången av 2018, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet. Även vid sökande av ändring i det beslut som meddelas med anledning av begäran om prövning ska i alla avseenden iakttas den nya lagens bestämmelser om besvärsförfarande.  

Punktskattelagens övergångsbestämmelser gäller även de punktskatter på vilka punktskattelagen tillämpas med stöd av respektive lag om punktskatt eller accis. I ändrade lagarna och punktskatt och accis föreskrivs således endast om ikraftträdandet.  

I lagarna om ändring av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport och av lagen om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar intas i tillämpliga delar samma övergångsbestämmelser som i lagarna om ändring av punktskattelagen och av bilskattelagen.  

Tullen och Skatteförvaltningen ska kunna vidta de åtgärder som verkställigheten av överföringen kräver innan lagen träder i kraft även utan överföringsbestämmelser om saken. Verkställighetsåtgärder är bland annat åtgärder för fastställande av samlade säkerheter för punkt- och bilbeskattningen.  

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av punktskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i punktskattelagen (182/2010) 111 §, sådan den lyder i lag 869/2011, 
ändras 4 §, 6 § 13 punkten, 9 § 2 mom., 10 §, 11 § 3 och 5—7 mom., 16 § 2 mom., 21 § 2 mom., 24 § 1 mom. 1 punkten, 26 § 4 mom., 27 § 2 mom., 28 § 4 mom., 29 § 2—4 mom., 30 § 1 mom., 31 § 1—3 och 5 mom., 32 § 1, 2 och 4 mom., 33 § 1 mom., 35 § 1 mom., 36 § 1 mom., 41 § 2 och 3 mom., 44, 47, 47 a, 47 b, 47 d och 47 e §, 48 § 1 mom., 53 § 2 mom., 54 § 2 mom., 55 § 2 mom., 58 §, 62 § 2 mom., 63—65 §, 68 § 1 och 2 mom., 70 § 1 mom., 74 § 3 mom., rubriken för 78 § och 78 § 2 mom., 80 § 1 mom., 81 § 2 mom., 83 § 5 och 6 mom., 92 § 3 mom., 93 § 2 mom., 96 § 1, 2 och 5 mom., rubriken för 97 § och 97 § 1 och 2 mom., 98 §, 100 § 1 mom., 101 och 102 §, 103 § 1 mom., 104 § 1, 2 och 4 mom., 105 §, 106 § 1 mom., 107 §, 107 a § 1 och 2 mom., 107 b § 1 och 2 mom. och 108 § 2—4 mom., 
av dem 4 § sådan den lyder i lagarna 964/2012 och 311/2016, 28 § 4 mom., 31 § 1—3 och 5 mom., 32 § 1, 2 och 4 mom., 47 a, 47 b och 47 e §, 55 § 2 mom. och 83 § 6 mom. sådana de lyder i lag 495/2014, 41 § 2 och 3 mom., 70 § 1 mom., 98 och 107 § sådana de lyder i lag 964/2012, 47 § sådan den lyder i lag 798/2016, 47 d § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 495/2014 och 311/2016, 103 § 1 mom. sådant det lyder i lag 635/2015 samt 104 § 1, 2 och 4 mom., 105 §, 106 § 1 mom., 107 a § 1 och 2 mom., 107 b § 1 och 2 mom. och 108 § 2—4 mom. sådana de lyder i lag 939/2015, samt 
fogas till lagen en ny 4 a §, till 30 § ett nytt 4 mom., och till lagen en ny 107 c § som följer: 
4 § Behöriga myndigheter 
Skatteförvaltningen svarar för verkställande av punktbeskattning samt för skattekontroll och andra myndighetsuppgifter enligt denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis. Det är även Tullens uppgift att övervaka att de punktskatteskyldiga iakttar de skyldigheter som föreskrivits för dem i syfte att säkerställa en korrekt beskattning. 
Tullen svarar för verkställande och övervakning av punktbeskattning i de fall som avses i 3 § 1 mom. 
Bestämmelser om Skatteförvaltningens och Tullens interna behörighet och uppgiftsfördelning finns i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) och i lagen om Tullens organisation (960/2012).  
Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska tullagen (304/2016) och lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015) tillämpas i fråga om Tullens befogenheter.  
4 a § Utbyte av information mellan Tullen och Skatteförvaltningen  
Tullen har trots sekretessbestämmelserna rätt att på eget initiativ lämna Skatteförvaltningen information om beskattningsbara produkter och punktskattepliktig verksamhet, iakttagelser i samband med övervakningen och om andra omständigheter som är nödvändiga för utförandet sådana uppgifter i anslutning till punktbeskattningen som omfattas av Skatteförvaltningens behörighet jämte information som specificerar den skattskyldiga och den skattskyldigas kontaktinformation. 
Skatteförvaltningen har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av Tullen på begäran få behövlig information om beskattningsbara produkter, punktskattepliktig verksamhet, iakttagelser i samband med övervakningen samt om punktbeskattning som Tullen verkställt och Tullens uppgifter i anslutning till den jämte information som specificerar den skattskyldiga och den skattskyldigas kontaktinformation för verkställandet av punktbeskattning, tillståndsprövning och skattekontroll samt utförandet av andra sådana uppgifter i anslutning till punktbeskattningen som omfattas av Skatteförvaltningens behörighet.  
Bestämmelser om Tullens rätt att få uppgifter ur Skatteförvaltningens datasystem finns i 13 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (639/2015). 
Uppgifterna får lämnas med hjälp av teknisk anslutning eller på annat elektroniskt sätt. 
6 §  Övriga definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13) skatterepresentant en i Finland etablerad person som en distansförsäljare har utsett och som Skatteförvaltningen har godkänt att på distansförsäljarens vägnar betala punktskatt på produkter som tagits emot i Finland,  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9 §  Produkter som förstörs inom ramen för ett uppskovsförfarande 
Kläm 
Att produkterna fullständigt förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade ska på ett tillfredsställande sätt kunna påvisas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där produkterna förstörts eller gått förlorade. Om det inte är möjligt att fastställa var förstöringen eller förlusten skett, ska detta på ett tillfredsställande sätt påvisas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där förstöringen eller förlusten upptäcktes. Om produkterna förstörts eller gått förlorade i Finland, ska det påvisas på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt. 
10 §  Förstöring av produkter 
Som frisläppande för konsumtion betraktas inte förstöring av punktskattepliktiga produkter inom ramen för ett uppskovsförfarande, om förstöringen skett med den behöriga myndighetens tillstånd. En förutsättning är dessutom att förstöringen sker under övervakning av den behöriga myndigheten eller på något annat godtagbart sätt.  
11 §  Oegentligheter inom ramen för ett uppskovsförfarande 
Kläm 
I sådana fall som avses i 1 och 2 mom. ska Skatteförvaltningen underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. 
Kläm 
Om produkterna har avsänts från Finland inom ramen för ett uppskovsförfarande och inte har anlänt till destinationsorten och den person som ställt säkerheten inte har blivit och inte har kunnat bli informerad om att varorna inte har anlänt till destinationsorten, kan personen i fråga inom 30 dagar från den tidpunkt då denna information lämnas av de behöriga myndigheterna bevisa att flyttningen har avslutats eller visa var oegentligheten begicks. 
Om det i fall som avses i 2 eller 4 mom. inom tre år fastställs att oegentligheten som ledde till frisläppande av produkterna för konsumtion skedde i en annan medlemsstat, återbetalar Skatteförvaltningen punktskatterna som uppburits i Finland så snart som bevis lagts fram på uppbörd av punktskatt i den medlemsstat där frisläppandet för konsumtion skedde.  
Om punktskatterna har uppburits i en annan medlemsstat men det inom tre år från den dag då flyttningen inleddes, fastställs att den oegentlighet som ledde till frisläppandet av produkterna för konsumtion skedde i Finland, ska Skatteförvaltningen informera myndigheterna i den medlemsstat där punktskatten har uppburits.  
Kläm 
16 §  Avdrag från skatt 
Kläm 
Dessutom har en godkänd upplagshavare och en registrerad mottagare rätt att från punktskatten för en skatteperiod dra av den skatt som har betalts eller ska betalas på produkter som frisläppts för konsumtion och som fullständigt förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade till följd av en oförutsedd händelse eller force majeure. Avdrag får inte göras för produkter som på grund av sin beskaffenhet har förstörts. Avdrag får göras endast för produkter som bevisligen har förstörts fullständigt eller oåterkalleligen gått förlorade. Produkter för vilka görs avdrag ska förstöras under den behöriga myndighetens övervakning eller annars på ett sätt som den godkänt. 
Kläm 
21 §  Tillståndspliktig verksamhet 
Kläm 
Skatteförvaltningen beviljar på ansökan tillstånd att verka som godkänd upplagshavare, registrerad mottagare, registrerad avsändare eller skatterepresentant samt att hålla ett skatteupplag. Tillståndet ska vara i kraft när verksamheten inleds och medan den pågår. 
24 §  Förutsättningar för beviljande av tillstånd för skatteupplag 
Tillstånd för skatteupplag beviljas för upplag, lokaler eller områden som 
1) är i tillståndssökandens besittning och kan övervakas av den behöriga myndigheten, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
26 §  Övriga förutsättningar för beviljande av tillstånd 
Kläm 
Tullen ska på begäran ge Skatteförvaltningen ett utlåtande om den sökandes i 2 mom. avsedda tillförlitlighet.  
27 §  Tillståndets innehåll 
Kläm 
Tillståndshavaren ska underrätta Skatteförvaltningen om väsentliga förändringar i de uppgifter som lämnats i tillståndsansökan. 
Kläm 
28 §  Säkerheter 
Kläm 
Skatteförvaltningen bestämmer storleken på säkerheten. Vid prövningen av storleken på säkerheten ska tillståndssökandens tillförlitlighet, verksamhetens omfattning och lönsamhet samt sökandens soliditet, likviditet och övriga ekonomiska förutsättningar att svara för skatter beaktas. Vid prövningen ska dessutom beaktas sökandens tidigare ekonomiska verksamhet och det betalningssätt som sökanden använt samt risken för att sökanden i framtiden blir insolvent. Skatteförvaltningen kan ändra säkerhetens belopp om det är behövligt på grund av förändringar i tillståndshavarens verksamhet.  
29 §  Återkallelse av tillstånd samt varning 
Kläm 
Om det uppdagas brister, förseelser eller försummelser i tillståndshavarens verksamhet kan Skatteförvaltningen ge tillståndshavaren en skriftlig varning. I samband med varningen kan för tillståndshavaren sättas ut en frist inom vilken bristerna eller försummelserna ska avhjälpas.  
När tillståndshavaren ansöker om återkallelse av tillståndet kan det förordnas upphöra senast sex månader efter att ansökan lämnats in till Skatteförvaltningen. 
Efter att tillståndet återkallats ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål återbetala den säkerhet som avses i 28 § eller den del av säkerheten som inte har använts för betalning av skatter, efter det att tillståndshavaren inte längre har obetalda skatter och den verksamhet som avses i tillståndet veterligen inte orsakar ytterligare skatteförpliktelser. 
Kläm 
30 §  Register för punktbeskattning 
Skatteförvaltningen för ett sådant register över tillståndshavare och skatteupplag som förutsätts i rådets förordning 2073/2004/EG om administrativt samarbete i fråga om punktskatter. Dessutom för Skatteförvaltningen för att sätta i kraft denna lag och lagar om punktskatt eller accis, ett register med uppgifter som behövs för verkställande av punktbeskattning och återbetalning av skatter.  
Kläm 
Skatteförvaltningen för ett register över stödmottagare som avses i 98 b §. 
31 §  Inlämnande av skattedeklaration 
Skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod ska lämna in en skattedeklaration till Skatteförvaltningen för varje skatteperiod senast den 18 dagen i kalendermånaden efter skatteperioden.  
Andra skattskyldiga än de som avses i 1 mom. ska lämna in en skattedeklaration till Skatteförvaltningen inom fyra vardagar från den dag då produkterna togs emot eller skyldigheten att betala skatt i övrigt uppkom, denna dag medräknad. Som vardag betraktas inte helgfri lördag. Tidsfristen fyra vardagar för inlämnande av deklaration tillämpas inte om det vid en granskning eller på annat sätt konstateras att produkterna har förts in i landet eller tagits emot i strid med denna lags bestämmelser om beskattning och övervakning.  
Skatteförvaltningen kan av grundad anledning ålägga en skattskyldig att lämna in en skattedeklaration vid någon annan tidpunkt än vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. eller att lämna in en skattedeklaration som är gemensam för två eller flera skatteupplag. Skatteförvaltningen kan av grundad anledning även bestämma att skatteperioden för en viss skattskyldig ska vara längre än vad som bestäms i 6 § 17 punkten, dock högst ett kalenderår.  
Kläm 
Skattedeklarationen anses vara inlämnad då den har anlänt till Skatteförvaltningen. Bestämmelser om ankomsttidpunkten finns i 10 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och i 18 § i förvaltningslagen (434/2003). 
32 §  Sätt att lämna in skattedeklaration 
Skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod ska lämna in skattedeklarationen elektroniskt (elektronisk skattedeklaration). Skatteförvaltningen kan godkänna att deklarationen lämnas in på en pappersblankett.  
Andra skattskyldiga än de som deklarerar per skatteperiod kan lämna in skattedeklarationen på en pappersblankett som fastställts av Skatteförvaltningen eller elektroniskt.  
Kläm 
Trots bestämmelserna i 1 och 3 mom. får Skatteförvaltningen meddela föreskrifter om när förfarandet med elektroniska skattedeklarationer börjar tillämpas, om undantag från användningen av elektroniska skattedeklarationer samt om det elektroniska förfarande som kan användas när elektroniska skattedeklarationer lämnas in.  
33 §  Beskattningsbeslut 
På basis av skattedeklarationen och annan utredning fastställer Skatteförvaltningen utan dröjsmål i ett beskattningsbeslut beloppet av den punktskatt som ska betalas.  
Kläm 
35 §  Rättelse till skattetagarens fördel 
Om punktskatt helt eller delvis, på grund av ett räknefel eller något därmed jämförbart misstag eller på grund av att Skatteförvaltningen till någon del inte har prövat saken, utan den skattskyldiges förskyllan inte har blivit påförd, eller om punktskatt av samma orsak återbetalts till ett alltför högt belopp, ska Skatteförvaltningen rätta sitt beslut, om ärendet inte annars behandlas eller om det inte har avgjorts med anledning av överklagande. 
Kläm 
36 §  Efterbeskattning 
Om den skattskyldige helt eller delvis har försummat sin deklarationsskyldighet eller lämnat in en bristfällig, vilseledande eller oriktig deklaration eller en annan uppgift eller handling på grund av vilken punktskatt helt eller delvis inte blivit fastställd eller återbetalts till ett alltför högt belopp, ska Skatteförvaltningen ålägga den skattskyldige att betala den punktskatt som av nämnda orsak inte har påförts (efterbeskattning). 
Kläm 
41 §  Delgivning av beslut 
Kläm 
Ett beslut med anledning av en elektronisk deklaration eller ansökan kan delges också elektroniskt med ett meddelande om att beslutet kan hämtas via Skatteförvaltningens datasystem. Beslutet anses då ha delfåtts vardagen efter den dag då beslutet kunde hämtas via Skatteförvaltningens datasystem.  
Beslutet delges en sådan statlig rättsbevakare som avses i 107 § så att denne får tillfälle att ta del av beslutet och de handlingar som ligger till grund för det. 
Kläm 
44 §  Felavgift 
Om förfarande som avses i 43 § 1 mom. 1—3 punkten gäller punktbeskattning vid vilken ingen skatt eller endast ett ringa skattebelopp påförs och någon skatteförhöjning inte har fastställts eller om deklarationsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt denna lag eller respektive lagar om punktskatt eller accis eller en statsrådsförordning som utfärdats med stöd av lagarna eller enligt den behöriga myndighetens på dessa bestämmelser baserade beslut eller föreskrifter har försummats, eller om bristfälliga eller oriktiga uppgifter har lämnats i syfte att få punktskatt återbetald, kan som felavgift påföras minst 50 och högst 15 000 euro.  
47 § Skatteuppbörd 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag eller med stöd av den ska i fråga om uppbörd, betalning och indrivning av, ansvar för och återbetalning av punktskatt iakttas lagen om skatteuppbörd (769/2016) eller vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av den.  
47 a §  Kvittning 
Skatteförvaltningen kan kvitta en återbetalning som ska betalas med stöd av denna lag eller någon annan lag som gäller punktskatt mot en debiterad skatt eller någon annan faktura som inte betalats inom utsatt tid och mot dröjsmålspåföljder och betalningsuppskovsränta i anslutning till den. Kvittning kan verkställas för betalning av en förfallen skuld för vilken mottagaren av återbetalningen är betalningsskyldig helt eller till en viss del eller annars ansvarar för. 
Skatteförvaltningen ska underrätta den skattskyldige eller den som annars ansvarar för skulden om verkställd kvittning. Till kvittningsmeddelandet ska fogas anvisningar för sökande av ändring. 
I de fall som avses i 3 § 1 mom. tillämpas 69—72 § i tullagen på kvittningen. 
47 b §  Hinder för kvittning 
Kvittning verkställs inte 
1) för betalning av en preskriberad skuld, 
2) för betalning av en skuld eller del av en skuld vars verkställighet har avbrutits eller förbjudits. 
För kvittning används inte 
1) skatt eller avgift som av misstag betalts till ett för stort belopp, 
2) återbetalning då motsvarande medel har betalts som utdelning ur den skattskyldiges konkursbo. 
Konkurs för mottagaren av återbetalningen eller utmätning av återbetalningen hindrar inte att kvittning verkställs. Skatteförvaltningen ska omedelbart underrätta utmätningsmannen om kvittning av en fordran som finns hos utmätningsmannen för indrivning. 
47 d §  Kvittningsordning 
Återbetalning av punktskatt ska först användas till betalning av punktskatt och därefter till betalning av bilskatt. Om det fortfarande finns oanvänd återbetalning efter detta används den till betalning av Skatteförvaltningens andra fordringar. På användning av återbetalningen tillämpas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd. 
Om återbetalningen inte används för kvittning av Skatteförvaltningens fordringar på mottagaren av återbetalningen kan den användas till att betala mottagarens andra förfallna, obetalda skatter till staten, offentligrättsliga avgifter samt dröjsmålspåföljder och betalningsuppskovsränta i anslutning till dem, förutsatt att den berörda myndigheten innan återbetalningen betalas ut har begärt detta av den myndighet som beslutar om kvittningen. På motsvarande sätt kan en kvittningsgill återbetalning som den skattskyldige har hos en annan myndighet på begäran användas för betalning av en punktskattefordran. På kvittningen tillämpas i det fallet bestämmelserna i 47 a—47 c §. 
Om det belopp som återbetalas inte används för att betala finska myndigheters fordringar kan återbetalningen med stöd av en överenskommelse om handräckning eller rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder användas till betalning av skatt som drivs in i Finland. 
En annan återbäring som en skattskyldig får från Skatteförvaltningen får användas till betalning av punktskatt på det sätt som föreskrivs i 38 § i lagen om skatteuppbörd. 
47 e §  Närmare föreskrifter om kvittning 
Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om kvittningsförfarandet. 
48 §  Skattetillägg och förseningsränta 
En skattskyldig som utan debitering betalar skatten efter föreskriven tid ska på eget initiativ samtidigt betala skattetillägg. Om den skattskyldige inte på eget initiativ betalar skattetillägg påförs det av Skatteförvaltningen. På punktskatt som har påförts genom ett beskattningsbeslut och förfallit till betalning ska betalas förseningsränta. 
Kläm 
53 §  Tillfälligt registrerad mottagare 
Kläm 
Skatteförvaltningen beviljar rätt att verka som tillfälligt registrerad mottagare, om personen i fråga före avsändandet av de punktskattepliktiga produkterna har gjort en anmälan till Skatteförvaltningen och ställt säkerhet för betalningen av punktskatt på produkterna.  
54 §  Direkt leverans 
Kläm 
En godkänd upplagshavare och en registrerad mottagare ska göra anmälan till Skatteförvaltningen innan de vidtar åtgärder som avses i 1 mom. Skatteförvaltningen kan av övervakningsskäl begränsa eller förbjuda direkt leverans.  
Kläm 
55 §  Säkerhet vid flyttning av punktskattepliktiga produkter 
Kläm 
Skatteförvaltningen fastställer säkerhetsbeloppet i samband med att den beviljar den godkände upplagshavaren och den registrerade avsändaren tillstånd. 
Kläm 
58 §  Avsändande av produkter via det datoriserade systemet  
Vid flyttning av harmoniserade punktskattepliktiga produkter ska det datoriserade systemet användas. En flyttning av sådana produkter ska anses äga rum under ett uppskovsförfarande endast om produkterna åtföljs av ett elektroniskt administrativt dokument som behandlas i enlighet med 2 och 3 mom. Ett elektroniskt administrativt dokument behöver emellertid inte användas vid flyttning av produkter i ett förenklat förfarande enligt 66 § eller vid tillämpning av kraven enligt kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller vinodlingsregistret, de obligatoriska deklarationerna och framtagningen av uppgifter för marknadsuppföljning, följedokumenten vid transport av produkter och de register som ska föras inom vinsektorn. I det fallet ska mottagaren anmäla de mottagna vinleveranserna till Skatteförvaltningen med det dokument som krävs enligt nämnda förordning eller genom att hänvisa till det dokumentet.  
Om punktskattepliktiga produkter avsänds under ett uppskovsförfarande ska en godkänd upplagshavare och en registrerad avsändare lämna ett preliminärt elektroniskt administrativt dokument till Skatteförvaltningen, med användning av det datoriserade systemet. 
Skatteförvaltningen gör en elektronisk kontroll av uppgifterna på det preliminära elektroniska administrativa dokumentet. Om uppgifterna inte är giltiga, ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål underrätta avsändaren om det. Om uppgifterna är giltiga ska Skatteförvaltningen tilldela dokumentet en unik administrativ referenskod och underrätta avsändaren om denna.  
Skatteförvaltningen vidarebefordrar utan dröjsmål det elektroniska administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten, om destinationen är i en annan medlemsstat, eller direkt till mottagaren om denne finns i Finland. 
Om punktskattepliktiga produkter flyttas från Finland till en exportplats och om någon exportdeklaration inte inlämnas i Finland, ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål vidarebefordra det elektroniska administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten. Om exportdeklarationen inlämnas i Finland ska Skatteförvaltningen förvara det elektroniska administrativa dokumentet i väntan på exportrapporten. 
Efter att det elektroniska administrativa dokumentet har inkommit till Skatteförvaltningen ska det vidarebefordras till mottagaren endast om denne är en godkänd upplagshavare, en registrerad mottagare eller en tillfälligt registrerad mottagare.  
62 §  Flyttningar av energiprodukter 
Kläm 
Avsändaren ska med användning av det datoriserade systemet tillställa Skatteförvaltningen uppgifter om mottagaren så snart de är kända och senast efter att flyttningen slutförts.  
63 §  Uppdelning av flyttning 
Avsändaren får under ett uppskovsförfarande dela upp en flyttning av harmoniserade punktskattepliktiga energiprodukter i två eller flera flyttningar, om 
1) den totala kvantiteten punktskattepliktiga produkter inte ändras, 
2) uppdelningen sker i Finland eller på territoriet hos en annan medlemsstat som tillåter sådan uppdelning, och 
3) Skatteförvaltningen eller de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten informeras om var flyttningen delas upp. 
Avsändaren ska underrätta Skatteförvaltningen innan en åtgärd som avses i 1 mom. vidtas.  
64 §  Mottagande 
En godkänd upplagshavare, en registrerad mottagare och en tillfälligt registrerad mottagare ska utan dröjsmål och senast fem vardagar efter att flyttningen avslutats med hjälp av det datoriserade systemet lämna en rapport om att produkterna mottagits (mottagningsrapport). Skatteförvaltningen kan av grundad anledning förlänga tidsfristen om mottagaren kräver det.  
Skatteförvaltningen gör en elektronisk kontroll av uppgifterna i mottagningsrapporten. Om uppgifterna inte är giltiga ska mottagaren underrättas utan dröjsmål. Om uppgifterna är giltiga ska Skatteförvaltningen bekräfta registrering av mottagningsrapporten och sända den till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.  
Skatteförvaltningen vidarebefordrar mottagningsrapporten till avsändaren. Om avsändar- och destinationsorten är belägna i Finland ska mottagningsrapporten sändas direkt till avsändaren. 
Om mottagaren är en person eller sammanslutning som avses i 18 § 1 mom. ska mottagaren inom 30 dagar efter flyttningen tillställa Skatteförvaltningen ett sådant intyg om undantag som avses i 18 § 4 mom. och ett kommersiellt dokument varav de mottagna produkternas kvalitet och kvantitet framgår. Skatteförvaltningen lämnar med hjälp av det datoriserade systemet en rapport om att produkterna mottagits.  
65 §  Exportrapport  
Om en exportdeklaration har gjorts i Finland fyller Skatteförvaltningen i exportrapporten på grundval av den påskrift som utfärdas av utfartskontoret enligt tullagstiftningen eller av det kontor där formaliteterna fullgjorts, när produkterna flyttades till ett tredjeterritorium, med intyg om att de punktskattepliktiga produkterna har förts ut ur unionens territorium. 
Skatteförvaltningen gör en elektronisk kontroll av de uppgifter som avses i 1 mom. Så snart uppgifterna har kontrollerats ska Skatteförvaltningen sända exportrapporten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.  
Skatteförvaltningen ska vidarebefordra exportrapporten till avsändaren.  
68 § Dokument som ersätter mottagningsrapporten och exportrapporten  
Om en mottagningsrapport inte inom den tidsfrist som avses i 64 § kan lämnas in efter avslutad flyttning, på grund av att det datoriserade systemet är otillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller på grund av att det datoriserade systemet har varit otillgängligt i avsändarmedlemsstaten och det elektroniska administrativa dokumentet inte ännu har ersatt pappersdokumentet, ska mottagaren, utom i vederbörligen motiverade fall, till Skatteförvaltningen lämna ett pappersdokument innehållande samma uppgifter som mottagningsrapporten och med en försäkran om att flyttningen har avslutats.  
Skatteförvaltningen ska skicka en kopia av det dokument som avses i 1 mom. till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten och hålla en kopia tillgänglig för mottagaren, utom i det fall att mottagningsrapporten med kort varsel kan lämnas in av mottagaren via det datoriserade systemet eller i vederbörligen motiverade fall.  
Kläm 
70 §  Närmare föreskrifter om införande och användning av det datoriserade systemet 
Skatteförvaltningen utfärdar närmare föreskrifter om användningen av det datoriserade systemet, om elektroniska administrativa dokuments informationsinnehåll samt om de certifierings- eller identifieringsmetoder som kan användas för utfärdande av elektroniska administrativa dokument.  
Kläm 
74 §  Privatpersoners förvärv 
Kläm 
En privatperson som avses i 1 mom. ska innan flyttningen påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de harmoniserade punktskattepliktiga produkter som avsänds från den andra medlemsstaten till Finland och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna.  
78 §  Förfarandet vid flyttningar i kommersiellt syfte av produkter som frisläppts för konsumtion 
Kläm 
Den skattskyldige ska innan flyttningen påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de produkter som avsänds från den andra medlemsstaten till Finland och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna. 
Kläm 
80 §  Förfarandet vid distansförsäljning 
En distansförsäljare som inte har någon skatterepresentant i Finland ska innan produkter avsänds från en annan medlemsstat till Finland anmäla produkterna till Skatteförvaltningen och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna. 
Kläm 
81 §  Produkter som förstörts under transport efter att de frisläppts för konsumtion 
Kläm 
Om punktskattepliktiga produkter helt har förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade i Finland eller om detta upptäcks i Finland ska det på ett tillfredsställande sätt påvisas för den behöriga myndigheten. Om produkterna helt har förstörts eller gått förlorade och det att de har förstörts eller gått förlorade upptäcks i en annan medlemsstat ska det på ett tillfredsställande sätt påvisas för de behöriga myndigheterna i medlemsstaten i fråga.  
Kläm 
83 §  Återbetalning och eftergift av punktskatt 
Kläm 
Om den skatt som i Finland påförts en produkt i sådana fall som avses i 1—4 mom. inte är betald i sin helhet, ska obetald skatt efterges. Återbetalning eller eftergivande ska sökas hos Skatteförvaltningen inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket skatt på produkten har påförts i Finland. 
Om en avdragsrätt enligt denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis inte har kunnat göras gällande till fullt belopp inom den tid som föreskrivs för avdrag, har den skattskyldige på ansökan rätt till en återbetalning som motsvarar den betalda skatt som blivit oavdragen. Ansökan om återbetalning ska göras hos Skatteförvaltningen inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket rätten till avdrag uppkom.  
92 §  Godkända upplagshavares bokföringsskyldighet 
Kläm 
En godkänd upplagshavare ska i kronologisk ordning förvara sådana dokument i Finland som följt med produkter som tagits emot under ett uppskovsförfarande och som inte har registrerats i det datoriserade systemet. På begäran ska dokumenten överlämnas till Skatteförvaltningen. 
93 §  Andra skattskyldigas, distansförsäljares och registrerade avsändares bokföringsskyldighet 
Kläm 
Registrerade mottagare och tillfälligt registrerade mottagare ska i kronologisk ordning förvara sådana dokument i Finland som följt med produkter som tagits emot under ett uppskovsförfarande och som inte har registrerats i det datoriserade systemet. Dokumenten ska på begäran överlämnas till Skatteförvaltningen.  
Kläm 
96 §  Granskning 
Den behöriga myndigheten får utföra granskningar för att övervaka att denna lag och respektive lagar om punktskatt eller accis följs. Även företrädare för andra myndigheter får närvara vid granskningen. Bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen ska iakttas i tillämpliga delar vid granskningen.  
Den skattskyldige ska på begäran för den behöriga myndigheten för granskning förete sitt bokföringsmaterial, uppgifter om sitt bokföringssystem och dess kopplingar till andra system, uppgifter om interna övervakningssystem och lämna andra för beskattningen behövliga uppgifter i begärd form. Om det material som ska granskas har förvarats i ett maskinläsbart datamedium, ska den skattskyldige på begäran ta fram materialet i läsbar skriftlig form eller i en allmänt använd lagringsform. Den skattskyldige ska också visa granskaren sitt upplag och sina övriga lokaler, förutsatt att de inte används för permanent boende, samt ställa nödvändiga lokaler och anordningar till förfogande för granskningen och även i övrigt bistå vid granskningen.  
Kläm 
Var och en ska trots sekretessbestämmelserna på begäran ge den behöriga myndigheten uppgifter om inköp, innehav, flyttningar, försäljningar och tillverkning av punktskattepliktiga produkter.  
97 §  Övriga granskningsbefogenheter 
För att övervaka att denna lag och respektive lagar om punktskatt eller accis följs eller om det behövs för beskattningen har den behöriga myndigheten rätt 
1) att få tillträde till och granska upplag och andra lokaler där punktskattepliktiga produkter förvaras eller behandlas, 
2) att stoppa och granska fordon, 
3) att meddela instruktioner om lossning, lastning, transport, mottagande, lagring och avsändande av punktskattepliktiga produkter och att förse produkternas emballage, transportmedel och upplag med lås, sigill eller något annat märke. 
Lokaler som används för permanent boende får dock inte granskas. 
Kläm 
98 §  Annan informationsskyldighet 
Den som har levererat eller förvärvat produkter för användning som enligt 19 § är skattefri ska trots sekretessbestämmelserna ge den behöriga myndigheten uppgifter om förvärv och användning av produkterna, lagerkvantiteter och leveranser samt andra omständigheter som behövs för övervakning av beskattningen. Den behöriga myndigheten utfärdar närmare föreskrifter om informationens innehåll samt om hur och när den ska lämnas.  
Den som innehar punktskattepliktiga produkter ska på begäran ge den behöriga myndigheten produktprover som behövs för beskattningen och övervakningen av den.  
100 §  Utomståendes informationsskyldighet 
Var och en ska på skriftlig uppmaning av den behöriga myndigheten för beskattningen av annan eller för därav föranlett besvärsärende trots sekretessbestämmelserna inom utsatt tid lämna sådana behövliga uppgifter om en annan person som framgår av handlingar i dennes besittning eller som annars är känd av denne, om uppgifterna inte gäller något sådant som man enligt lag har rätt att vägra vittna om.  
Kläm 
101 §  Ansvar för granskningskostnader  
Den som enligt 96, 98 eller 100 § är skyldig att förete och ge den behöriga myndigheten uppgifter om punktbeskattning eller att bistå vid granskning, ska vidta dessa åtgärder på egen bekostnad.  
102 § Vite 
Den behöriga myndigheten kan förena den informationsskyldighet som avses i 96, 98 och 100 § med vite. Vite får dock inte föreläggas om det finns skäl att misstänka någon för brott och det begärda materialet har samband med brottsmisstanken.  
103 §  Omhändertagande 
Den behöriga myndigheten har rätt att för tryggande av skattefordringar omhänderta punktskattepliktiga produkter, om  
1) de inte vederbörligen har anmälts till beskattning, 
2) på dem inte har tillämpats bestämmelserna om punktbeskattning eller de beslut och föreskrifter som den behöriga myndigheten har meddelat med stöd av dessa bestämmelser, 
3) det råder oklarhet vad gäller skattepliktigheten för produkterna och syftet med skattepliktigheten eller importen, eller om  
4) det finns någon annan grundad anledning att trygga en skattefordran. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
104 §  Förhandsavgörande  
Skatteförvaltningen kan på ansökan ge ett förhandsavgörande om punktskatten på en produkt eller om en verksamhets skattepliktighet. Ett förhandsavgörande kan ges om punktskatten också då beskattningen i övrigt verkställs enligt tullbestämmelserna. Förhandsavgörandet ges då av Tullen. 
Ett lagakraftvunnet förhandsavgörande ska med bindande verkan iakttas när sökanden punktbeskattas i Finland under ett år från ingången av kalendermånaden efter den dag då förhandsavgörandet gavs, om inte den bestämmelse som då tillämpades ändras medan avgörandet gäller eller om inte Skatteförvaltningen har återkallat förhandsavgörandet på grund av att tolkningen av bestämmelsen ändrats genom en rättskipningsmyndighets beslut eller av något annat särskilt skäl.  
Kläm 
Omprövning av ett förhandsavgörande får inte begäras, utan avgörandet får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Rättsbevakaren enligt 107 § har rätt att söka ändring på statens vägnar. Omprövning av ett beslut att inte meddela förhandsavgörande får inte begäras och beslutet får inte heller överklagas genom besvär.  
Kläm 
105 §  Lättnader och uppskov med betalning  
Skatteförvaltningen kan på ansökan sänka eller helt slopa betald eller påförd punktskatt, skattetillägg, förseningsränta, dröjsmålsränta eller ränta med anledning av uppskov. Lättnad kan beviljas, om  
1) det med beaktande av omständigheterna vore uppenbart oskäligt att ta ut punktskatten till fullt belopp, eller  
2) det gäller sådana punktskattepliktiga produkter som används under begränsad tid i forsknings- eller utvecklingsprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara källor. 
Skatteförvaltningen kan ställa villkor för lättnaden för att det ska vara möjligt att övervaka att förutsättningarna för lättnaden uppfylls.  
Skatteförvaltningen kan på grund av exceptionella omständigheter oberoende av sökanden eller väsentligt nedsatt skattebetalningsförmåga eller av andra särskilda skäl på ansökan bevilja uppskov med betalning av skatt. Uppskovet beviljas på villkor att säkerhet till ett belopp motsvarande uppskovsbeloppet ställs för betalningen. Uppskov kan emellertid beviljas utan krav på säkerhet om det belopp som ska betalas är ringa eller uppskovstiden är kort eller av andra särskilda skäl. På skatt med vars betalning uppskov har beviljats tas ut ränta enligt vad som bestäms i 4 § i lagen om skattetillägg och förseningsränta. Uppskov kan dock beviljas utan ränta om det vore uppenbart oskäligt att ta ut ränta.  
Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende som behandlas vid Skatteförvaltningen. 
Det som föreskrivs i denna paragraf ska tillämpas också om beskattningen i övrigt verkställs enligt tullbestämmelserna. Behörig myndighet är då Tullen. 
106 §  Rättelse till den skattskyldiges fördel 
Om det konstateras att skatt eller en felavgift har fastställts till för stort belopp eller har återbetalats till för litet belopp, ska Skatteförvaltningen rätta sitt beslut och till den skattskyldige betala det belopp av skatt eller felavgift som den skattskyldige betalat för mycket eller som inte återbetalats.  
Kläm 
107 §  Bevakning av statens rätt 
Statens rätt bevakas av den statliga rättsbevakaren. Med den statliga rättsbevakaren avses i ärenden som hör till Skatteförvaltningens behörighet Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och i ärenden som hör till Tullens behörighet tullombudet 
Den statliga rättsbevakaren hörs på det sätt som föreskrivs i 41 § 3 mom. 
107 a §  Omprövningsbegäran 
Ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag söks genom en skriftlig begäran om omprövning hos den myndighet som fattat beslutet, om ärendet inte har avgjorts genom ett beslut på besvär. Begäran om omprövning får dock inte framställas, om det är fråga om ett beslut som gäller lättnader eller uppskov med betalning eller ett ärende som ska avgöras med stöd av bestämmelserna om återbetalning av skatt. Den statliga rättsbevakaren enligt 107 § har rätt att på statens vägnar framställa omprövningsbegäran. 
Tidsfristen för begäran om omprövning är tre år räknat från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbetalades, dock minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I andra ärenden än fastställande eller återbetalning av skatt är tidsfristen 60 dagar från delfåendet av beslutet. För den statliga rättsbevakaren är tidsfristen 60 dagar från det att beslutet fattades. 
Kläm 
107 b §  Besvär till förvaltningsdomstolen 
Ett beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Beslut om lättnader eller uppskov med betalning får inte överklagas genom besvär. Den statliga rättsbevakaren enligt 107 § har besvärsrätt på statens vägnar. 
Besvärstiden är tre år räknat från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbetalades, dock minst 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. I fråga om andra ärenden än fastställande eller återbetalning av skatt är besvärstiden 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. För den statliga rättsbevakaren är besvärstiden 60 dagar från det att omprövningsbeslutet fattades. 
Kläm 
107 c §  Hörande i samband med behandlingen av besvär 
Förvaltningsdomstolen ska ge en sådan statlig rättsbevakare som avses i 107 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.  
Utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, kan förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart. 
108 §  Besvär till högsta förvaltningsdomstolen 
Kläm 
Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut, dock så att tiden för anförande av besvär över förvaltningsdomstolens beslut som gäller förhandsavgörande är 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har en sådan statlig rättsbevakare som avses i 107 §. 
Om punktskatt har slopats eller sänkts genom förvaltningsdomstolens beslut, ska Skatteförvaltningen oberoende av ändringssökande betala det överskjutande skattebeloppet till den skattskyldige. 
Om högsta förvaltningsdomstolen med anledning av den statliga rättsbevakarens besvär har ändrat förvaltningsdomstolens beslut, ska en kopia av högsta förvaltningsdomstolens beslut lämnas till Skatteförvaltningen, som utan dröjsmål ska debitera den skattskyldige det överskjutande belopp som betalats till denne. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
1. Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. Ärenden som är anhängiga vid Tullen när denna lag träder i kraft och som med stöd av denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis hör till Skatteförvaltningens behörighet överförs till Skatteförvaltningen för behandling och avgörande. På motsvarande sätt överförs avtal och andra förbindelser som hänför sig till de ärenden som avses i detta moment liksom andra rättigheter och skyldigheter på Skatteförvaltningen. Avtal och förbindelser överförs dock på Skatteförvaltningen endast om något annat inte följer av deras innehåll eller man inte kommer överens om något annat. 
3. Med avvikelse från 2 mom. är Tullen behörig i sådana ärenden rörande skadeståndsskyldighet eller återbetalningsskyldighet som omfattas av allmänna domstolars behörighet och i förvaltningstvistemål som hänför sig till beskattningsbeslut som Tullen fattat innan lagen har trätt i kraft.  
4. Med avvikelse från 2 mom. är Tullen behörig att föra talan vid behandlingen av sådana brottmål och skadeståndsärenden med anknytning till dem där Tullen före lagens ikraftträdande har framställt straff- eller ersättningsyrkande under förundersökningen eller i domstol. Tullen är behörig att driva in skadestånd som vunnit laga kraft och rättegångskostnader som har dömts ut före lagens ikraftträdande. 
5. Om ansökan enligt denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis ska lämnas till Skatteförvaltningen inom föreskriven tid, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid även när den har lämnats till Tullen inom föreskriven tid dagen för lagens ikraftträdande eller därefter. 
6. Beslut, tillstånd och registreringar som Tullen har meddelat och som är giltiga vid lagens ikraftträdande och som gäller ärenden som med stöd av denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis hör till Skatteförvaltningens behörighet förblir i kraft på de villkor som nämns i dem. 
7. Skatteförvaltningen och Tullen är i enlighet med sina lagstadgade uppgifter registeransvariga för de personregister som gäller punktbeskattningen och som har tagits i bruk före lagens ikraftträdande. Tullen ansvarar som tekniskt ansvarig för informationssystemen för registrens funktionsduglighet och informationssäkerhet.  
8. Hänvisningar i andra lagar och förordningar samt statsråds- och ministeriebeslut till Tullens uppgifter som med stöd av denna lag eller respektive lag om punktskatt eller accis hör till Skatteförvaltningens behörighet avser efter att lagen trätt i kraft en hänvisning till Skatteförvaltningens uppgifter.  
9. På sökande av ändring i beslut som Tullen fattat före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i de ärenden som ankommer på den med stöd av denna lag. På sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen och Tullen fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag och besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen. Det som föreskrivs ovan om skattemyndighetens beslut tillämpas också på beslut med anledning av en begäran om omprövning. 
10. Lagens 107 c § tillämpas på de besvärsärenden som anhängiggörs den dag då lagen träder i kraft eller därefter. Skattemyndigheten ska sända besvärsskrifter som inkommit till skattemyndigheten i besvärsärenden som anhängiggjorts dagen för lagens ikraftträdande eller därefter och handlingar som gäller ärendena till förvaltningsdomstolen utan dröjsmål.  
11. Om en begäran om omprövning eller en besvärsskrift enligt lagen ska lämnas in till Tullen, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid även om den har lämnats in till Skatteförvaltningen inom föreskriven tid dagen för lagens ikraftträdande eller därefter. Om begäran om omprövning eller besvärsskriften i enlighet med anvisningarna för sökande av ändring har lämnats in till Tullen inom föreskriven tid, men Skatteförvaltningen är behörig myndighet, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid.  
12. I de ärenden som gäller bevakning av statens rätt och som är anhängiga när lagen träder i kraft och där Skatteförvaltningen är behörig myndighet efter lagens ikraftträdande bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid Skatteförvaltningen. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag  om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränsle 

I enlighet med riksdagens beslut  
upphävs i lagen om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränsle (1472/1994) 13 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 965/2012, och 
ändras 9 a § 5 mom., 11 a § 2 och 3 mom. samt 12 och 12 a §, 
sådana de lyder, 9 a § 5 mom. i lag 378/2015, 11 a § 2 och 3 mom. samt 12 och 12 a § i lag 965/2012, som följer: 
9 a § 
Kläm 
Skatteförvaltningen fastställer för januari-juni och för juli-december det belopp av punktskatt på motorbensin och produkter som ersätter den, dieselolja och produkter som ersätter den, flytgas och produkter som ersätter den samt lätt brännolja och produkter som ersätter den som ska återbetalas och tillämpas på skatteåterbäring som gäller bränslen som har frisläppts för konsumtion under den aktuella perioden. Som återbäringsbelopp fastställs medelvärdet per liter eller kilogram med två decimalers noggrannhet för skatterna på bränsle och produkter som ersätter den som under den aktuella perioden frisläppts för skattepliktig konsumtion. För att få återbäring när det gäller bränsle som inte till sin sammansättning motsvarar det som med stöd av miljöskyddslagen (527/2014) föreskrivs om kvalitetskraven på motorbensin, dieselolja och vissa andra flytande bränslen och när det gäller lätt brännolja som innehåller mer än sju volymprocent biobrännolja ska sökanden dock lämna en tillförlitlig redogörelse för den skatt och försörjningsberedskapsavgift som har betalats för bränslet.  
Kläm 
11 a §  
Kläm 
En tillverkare av biobrännolja ska till Skatteförvaltningen göra en skriftlig anmälan för registrering som skattskyldig. För den skattskyldige gäller i övrigt det som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod.  
Registret förs av Skatteförvaltningen.  
12 §  
Företag som bedriver handel med flytande bränslen ska göra anmälan till Skatteförvaltningen om de hjälpprodukter eller identifieringsämnen som tillsätts till bränslet.  
12 a §  
Skatteförvaltningen och Tullen har rätt att för punktbeskattning av flygbensin och flygpetroleum och tillsyn över sådan punktbeskattning få behövlig information av Trafiksäkerhetsverket.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag  om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) 18, 24 och 25 §, sådana de lyder, 18 § i lag 966/2012, 24 § delvis ändrad i lag 1306/2007 och 25 § delvis ändrad i lag 966/2012, samt 
ändras 3 §, 6 § 3 mom., 8 a § 2—4 mom., 9 §, mellanrubriken före 15 § samt 16, 17 och 21 a §, 
sådana de lyder 3 §, 8 a § 3 och 4 mom., 16 och 17 § i lag 966/2012, 6 § 3 mom. och 9 § i lag 501/2015, 8 a § 2 mom. i lag 1400/2010 samt mellanrubriken före 15 § i lag 1306/2007 och 21 a § i lagarna 1400/2010 och 966/2012, som följer: 
3 §  
På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen (182/2010). 
6 § 
Kläm 
Elproducenter och småskaliga producenter ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje kraftverk. 
Kläm 
8 a § 
Kläm 
Vid beräkningen av det i 1 mom. avsedda beloppet av betalda punktskatter avdras skatteåterbäringar som avses i 14 och 22 § samt skatteåterbäringar som avses i 9 a § i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) och i 1 § i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). Om företaget under räkenskapsperioden har överlåtit produkter som avses i denna paragraf, ska skatt som företaget betalat för dessa produkter eller som ingår i dessa produkter inte beaktas vid beräkningen av beloppet av betald punktskatt. 
Ansökan om skatteåterbäring ska lämnas till Skatteförvaltningen inom sex månader från utgången av räkenskapsperioden. 
Om inte något annat bestäms i denna lag, tillämpas på skatteåterbäring vad som i punktskattelagen eller med stöd av den bestäms eller föreskrivs om skatterättelse, efterbeskattning, skatteförhöjning, bokföringsskyldighet, granskning av och skyldighet att lämna uppgifter, överklagande samt om punktskatt i övrigt. Om företaget till någon annan efter räkenskapsperiodens utgång har överlåtit sådana produkter som avses i denna paragraf för vilka punktskatt har återburits med stöd av 1 mom., återkrävs skatteåterbäringen. Företaget ska utan dröjsmål anmäla överlåtelsen till Skatteförvaltningen för vidtagande av åtgärder som avses i detta moment. 
Kläm 
9 § 
En nätinnehavare, elproducent och småskalig producent ska göra en skriftlig anmälan till Skatteförvaltningen för registrering som skattskyldig. I anmälan ska den skattskyldiges namn, adress och kontaktuppgifter uppges. För kraftverk ska dessutom kraftverkets typ, nominella effekt, huvudsakliga bränslen och fastighetsbeteckning uppges. Anmälan ska göras separat för varje anläggning. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska anmälas för verkställandet av, tillsynen över och utvecklandet av beskattningen. Anmälan ska göras inom tre månader från det att verksamheten inleddes. 
Registret förs av Skatteförvaltningen. 
På en elnätsinnehavare, elproducent och småskalig producent och på en skattskyldig enligt 5 § 3 och 4 punkten tillämpas vad som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldig som deklarerar per skatteperiod.  
Tallolja och bränntorv 
15 §  
Kläm 
16 §  
Skatt på bränntorv och tallolja påförs för varje skatteperiod enligt de bestämmelser som är i kraft den dag då bränntorv och tallolja använts för ett sådant ändamål som avses i 15 §. En användare enligt 15 § ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje anläggning. Med skatteperiod avses en kalendermånad. 
17 §  
En användare enligt 15 § ska göra en skriftlig anmälan till Skatteförvaltningen för registrering som skattskyldig. Anmälan ska göras separat för varje anläggning. 
Registret förs av Skatteförvaltningen.  
21 a §  
En naturgasnätsinnehavare ska skriftligen registrera sig som skattskyldig hos Skatteförvaltningen. 
Den som använder naturgas för skattefritt ändamål kan ansöka om att bli registrerad användare separat för varje användningsställe. En registrerad användare som inte längre har i 21 § avsedd skattefri användning ska återta registreringen. 
På en registrerad användare tillämpas vad som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldig som deklarerar per skatteperiod. 
Skatteförvaltningen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut namn och kontaktuppgifter över dem som registrerats som registrerade användare till naturgasnätsinnehavare och godkända naturgasupplagshavare. 
Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om registreringsförfarandet enligt 1 och 2 mom.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag  om ändring av lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006) 3 § 2 mom. och 
ändras 15 § och 16 § 1 mom., sådana de lyder, 15 § i lagarna 1440/2009 och 532/2010 och 16 § 1 mom. i lag 532/2010, som följer: 
15 §  Lämnande av uppgifter till Skatteförvaltningen och visa andra myndigheter 
Skatteförvaltningen har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av jord- och skogsbruksministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Statens ämbetsverk på Åland få de uppgifter om stödtyper enligt 2 § 2—5 punkten som beviljats en sökande och om datum för betalning av stöd, som behövs för återbäring av punktskatt som avses i denna lag och för den anknytande tillsynen. De individualiserings- och kontaktuppgifter som skatteförvaltningen har rätt att få i fråga om sökande är namn, personbeteckning eller organisationsnummer och den adress som anmälts till myndigheterna. 
Jord- och skogsbruksministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Statens ämbetsverk på Åland har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av Skatteförvaltningen få de uppgifter om återbäringsbeloppen och grunderna för återbäring, som behövs för återbäring av punktskatt som avses i denna lag och för den anknytande tillsynen. De individualiserings- och kontaktuppgifter som ministeriet och de nämnda myndigheterna har rätt att få i fråga om mottagare av återbäring är namn, personbeteckning eller organisationsnummer och den adress till driftstället som anmälts till Skatteförvaltningen.  
16 §  Skatteförvaltningens och vissa andra myndigheters rätt att lämna uppgifter på eget initiativ 
Om det finns anledning att misstänka att en sökande inte hade haft rätt till stöd som avses i 2 § 2—5 punkten kan Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ lämna jord- och skogsbruksministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna behövliga uppgifter som gäller mottagare av återbäring av punktskatt enligt denna lag och beviljad återbäring av punktskatt och som hänför sig till tillsynen över riktigheten i återbäringen, för att ministeriet och de nämnda myndigheterna ska kunna fullgöra den tillsynsskyldighet som enligt lag eller förordning ingår i deras arbetsuppgifter. Individualiserings- och kontaktuppgifter som kan lämnas i fråga om mottagare av återbäring är namn, personbeteckning eller organisationsnummer och den adress till driftstället som anmälts till Skatteförvaltningen.  
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag  om ändring av 1 § i lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker (1127/2010) 1 § 5 mom., som följer: 
1 §  Tillämpningsområde 
Kläm 
En tillförlitlig utredning om tillverkarens oberoende ställning och om produktionen under ett kalenderår ska på begäran lämnas in till Skatteförvaltningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag  om upphävande av 11 § i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994) 11 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 967/2012.  
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag  om ändring av lagen om accis på vissa dryckesförpackningar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (1037/2004) 1 § 3 mom. samt 2, 7 och 8 §, av dem 2 och 7 § sådana de lyder i lag 968/2012, som följer: 
1 §  Tillämpningsområde 
Kläm 
Denna lag tillämpas inte på dryckesförpackningar, om drycker som avses i den till lagen fogade accistabellen har producerats av en tillverkare som i rättsligt och ekonomiskt hänseende är oberoende av andra tillverkare i samma bransch och som under ett kalenderår till konsumtion överlåter dryckesförpackningar innehållande drycker till en mängd av högst 50 000 liter. Tillförlitlig utredning om tillverkarens oberoende ställning och produktionsmängder under ett kalenderår ska på uppmaning tillställas Skatteförvaltningen.  
Kläm 
2 §  Behörig myndighet 
På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen. 
7 §  Godkännande av anteckning i producentregistret  
Den som i en skattedeklaration enligt punktskattelagen anmäler att dryckesförpackningar ingår i ett fungerande retursystem ska visa att den som är ansvarig för retursystemet för dryckesförpackningar har godkänts av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland för anteckning i producentregistret på det sätt som anges i 103 § i avfallslagen eller att dryckesförpackningarna har godkänts för anteckning i motsvarande register enligt lagstiftningen i landskapet Åland. Miljömyndigheterna ska omedelbart underrätta Skatteförvaltningen om ändringar i registret. Om producentregisteruppgifter föranleder ändringar i beskattningen av en accisskyldig, tillämpas ändringarna vid påförandet av accis för den följande kalendermånaden efter tillställandet av uppgifterna.  
8 §  Utväxling av upplysningar mellan myndigheter 
Den behöriga myndigheten har rätt att av myndigheter med ett i miljölagstiftningen föreskrivet övervakningsuppdrag i anknytning till dryckesförpackningar eller retursystem för dryckesförpackningar få uppgifter som behövs för påförandet av accis enligt denna lag och övervakningen därav.  
Den behöriga myndigheten kan trots bestämmelserna om tystnadsplikt i punktskattelagen lämna uppgifter och handlingar enligt denna lag till en i 1 mom. avsedd miljömyndighet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

8. Lag  om ändring av lagen om tobaksaccis 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om tobaksaccis (1470/1994) 9 § 2 mom., 11 § 2 mom. och 13 §, sådana de lyder i lag 969/2012, som följer: 
9 § 
Kläm 
Som detaljhandelspris för tobaksprodukter som i strid med gällande bestämmelser eller för annat ändamål än kommersiell försäljning förts in i landet betraktas detaljhandelspriset för motsvarande produkter i Finland. Om det inte finns motsvarande produkter, bestäms accisen på cigarretter och finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter i enlighet med minimiaccisen enligt 8 §. Såsom beskattningsvärde för andra tobaksprodukter betraktas produktgruppens genomsnittliga detaljhandelspris, som fastställs av Skatteförvaltningen. 
11 § 
Kläm 
Om den skattskyldige som avses i 1 mom. är godkänd upplagshavare eller registrerad mottagare ska den skattskyldige själv skaffa och bekosta prisetiketterna. I annat fall levererar Skatteförvaltningen prisetiketterna till den skattskyldige och tar ut en avgift enligt självkostnadspris för etiketterna. 
13 § 
Trots sekretessbestämmelserna ska den skattskyldige lämna behövliga uppgifter till Skatteförvaltningen om kvantiteter och prisklasser på de tobaksprodukter som frisläppts för konsumtion så att det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset enligt 2 mom. kan fastställas. Dessutom ska den skattskyldige trots sekretessbestämmelserna lämna behövliga uppgifter till Skatteförvaltningen till grund för de statistiska uppgifter om tobaksprodukter som ska sändas till Europeiska kommissionen. Skatteförvaltningen utfärdar närmare föreskrifter om uppgifternas innehåll samt om hur och när de ska lämnas. 
Skatteförvaltningen fastställer det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för cigarretter och finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter. Det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för cigarretter ska beräknas genom att det totala värdet av alla cigarretter som frisläppts för konsumtion, på grundval av detaljhandelspriset inklusive alla skatter, divideras med den totala kvantiteten cigarretter som frisläppts för konsumtion. Det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter ska beräknas genom att det totala värdet av all finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter som frisläppts för konsumtion, på grundval av detaljhandelspriset inklusive alla skatter, divideras med den totala kvantiteten finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter som frisläppts för konsumtion.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

9. Lag  om ändring av avfallsskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i avfallsskattelagen (1126/2010) 2, 9, 10 och 12 §, av dem 2 § sådan den lyder i lag 970/2012 och 10 § sådan den lyder i lag 1072/2014, som följer: 
2 §  Behörig myndighet 
På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen (182/2010). 
9 §  Registreringsskyldighet  
Huvudmannen för avstjälpningsplatsen ska innan verksamheten inleds göra en skriftlig anmälan till Skatteförvaltningen för registrering som skattskyldig. Anmälan ska även göras om stängning av avstjälpningsplatsen.  
Skatteförvaltningen för in dem som registrerats som skattskyldiga i det register som avses i 30 § i punktskattelagen. 
10 §  Deklarationsskyldighet 
Den skattskyldige ska för varje skatteperiod senast den 18 dagen i månaden efter utgången av skatteperioden ge in en skattedeklaration till Skatteförvaltningen. Separat skattedeklaration ska lämnas för varje avstjälpningsplats. 
Den skattskyldige ska för varje skatteperiod inom den tidsfrist som föreskrivs i 1 mom. lämna en rapport till Skatteförvaltningen över sådant till avstjälpningsplatsen fört avfall som inte nämns i skattetabellen i bilagan. Rapporten ska följa samma indelning som avfallsförteckningen. 
12 §  Utbyte av information mellan myndigheter 
Den behöriga myndigheten har rätt att få sådana uppgifter och handlingar som behövs för beskattningen enligt denna lag och tillsynen över den av den miljömyndighet för vilken i miljölagstiftningen har föreskrivits tillstånds- eller tillsynsuppgifter som gäller avstjälpningsplatser.  
Den behöriga myndigheten har rätt att lämna ut sådana uppgifter och handlingar som den fått för beskattningen enligt denna lag till de myndigheter som avses i 1 mom. för uppgifter som föreskrivits för dem. Uppgifterna får lämnas ut trots sekretessbestämmelserna i punktskattelagen.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

10. Lag  om ändring av lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen  

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996) 27 § 3 och 4 mom., 28 och 29 §, 30 § 1 mom. och 31 §,  
av dem 28 § sådan den lyder i lag 765/1999, 29 § sådan den lyder delvis ändrat i lag 738/2008 och 30 § 1 mom. sådant det lyder i lag 738/2008, som följer: 
27 § 
Kläm 
Vad som föreskrivs i denna paragraf gäller inte 19, 89 och 90 § i punktskattelagen (182/2010). 
Med avvikelse från 1 och 2 mom. kan accispliktiga produkter som inte har frisläppts för konsumtion i Finland flyttas mellan landskapet Åland och det övriga Finland i enlighet med vad som i punktskattelagen föreskrivs om flyttningar som i sin helhet sker inom Finlands territorium. 
28 §  
Vad som i 19 § och 89 § 1 mom. i punktskattelagen bestäms om fartyg eller luftfartyg i yrkesmässig internationell trafik tillämpas också då det är fråga om 
1) fartyg eller luftfartyg i yrkesmässig trafik mellan landskapet Åland och ett land utanför gemenskapen eller en annan medlemsstat än Finland, 
2) luftfartyg i yrkesmässig trafik mellan landskapet Åland och det övriga Finland, eller 
3) fartyg eller luftfartyg i yrkesmässig trafik mellan Finland och ett land utanför gemenskapen eller en annan medlemsstat så att transporten innefattar ett uppehåll i landskapet Åland. 
Vid tillämpning av 89 § 2 mom. i punktskattelagen anses produkterna ha blivit sålda till en passagerare som reser utanför gemenskapen också då de säljs till en passagerare som reser från landskapet Åland till en annan del av Finland, till en annan medlemsstat eller utanför gemenskapen, eller från en annan del av Finland till landskapet.  
29 §  
Trots bestämmelserna i 28 § är tobaksprodukter och alkoholdrycker som säljs till passagerare på fartyg eller luftfartyg för att medföras som resgods per passagerare och resa accisfria i högst de mängder som nämns i 85 och 86 § i punktskattelagen, då det är fråga om 
1) ett fartyg i yrkesmässig trafik mellan landskapet Åland och Sverige, Norge eller Danmark, eller 
2) ett fartyg i yrkesmässig trafik mellan Finland och Sverige, Norge eller Danmark så att transporten innefattar ett uppehåll i landskapet Åland.  
30 § 
Trots bestämmelserna i 28 § är försäljning av tobaksprodukter och alkoholdrycker ombord på fartyg och luftfartyg enligt 28 § till den som reser från landskapet Åland till andra delar av landet eller från andra delar av landet till landskapet accisfri endast då det är fråga om försäljning till sådana passagerare som har en resebiljett eller något annat motsvarande dokument för transporten i fråga och i högst de mängder som anges i 85 och 86 § i punktskattelagen. Accisfri är försäljning av högst 2 liter öl per passagerare.  
Kläm 
31 § 
Vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. i punktskattelagen tillämpas också då accispliktiga produkter har anskaffats accisfritt med stöd av denna lag.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

11. Lag  om ändring av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport 

I enligt med riksdagens beslut 
ändras i lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (446/2007) 4 och 6 §, 7 § 4 mom., 10 § 2 mom., 11 § 1 och 2 mom. samt 12 och 13 §, 
av dem 4 §, 10 § 2 mom. och 13 § sådana de lyder i lag 1420/2010 samt 7 § 4 mom. sådant det lyder i lag 394/2013, som följer: 
4 §  Behöriga myndigheter och tystnadsplikt 
Skatteförvaltningen ska övervaka efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som meddelats med stöd av den samt sörja för verkställigheten av lagen. På Skatteförvaltningens befogenheter tillämpas bestämmelserna i 12 kap. i punktskattelagen. 
På skyldigheten att hålla de uppgifter och handlingar hemliga som Skatteförvaltningen erhåller med stöd av denna lag tillämpas 66 och 67 § i lagen om påförande av accis (1469/1994). Utöver bestämmelserna i 66 § 2 mom. i nämnda lag får Skatteförvaltningen likväl oberoende av sekretessbestämmelserna lämna uppgifter och handlingar till arbets- och näringsministeriet för att ministeriet ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna lag och för vidarebefordran till den behöriga institutionen inom Europeiska unionen eller något annat organ inom unionen, om detta krävs enligt Europeiska unionens lagstiftning eller enligt någon annan förpliktelse som har samband med Finlands medlemskap i Europeiska unionen. 
6 §  Avtal mellan distributörer 
För att fullgöra sin distributionsskyldighet kan en distributör avtala om att helt eller delvis överföra skyldigheten till en annan distributör. Vid avtalstvist eller om distributionsskyldigheten av någon annan orsak som anknyter till avtalet inte fullgörs, ansvarar varje distributör för fullgörandet av sin egen distributionsskyldighet och för de påföljder som denna lag föreskriver. En kopia av avtalet ska lämnas till Skatteförvaltningen i samband med den anmälan som avses i 7 §. 
7 §  Anmälningsskyldighet 
Kläm 
Anmälan skall lämnas till Skatteförvaltningen senast under mars månad året efter det år som anmälan avser. 
10 §  Force majeure 
Kläm 
En ansökan om lindring eller slopande av distributionsskyldigheten ska lämnas till arbets- och näringsministeriet inom den tid som anges i 7 § 4 mom. och en kopia av ansökan ska lämnas till Skatteförvaltningen i samband med den anmälan som avses i 7 §. 
11 §  Påföljdsavgift 
Om en drivmedelsdistributör inte har levererat biodrivmedel till konsumtion enligt 5 §, ska Skatteförvaltningen påföra distributören en påföljdsavgift. Avgiften beräknas på den mängd biodrivmedel som distributören enligt den paragrafen är skyldig att leverera till konsumtion till den del distributören inte fullgjort sin skyldighet i enlighet med den anmälan som distributören lämnat enligt 7 § 1 mom. Påföljdsavgiften är 0,04 euro per megajoule. 
Påföljdsavgiften ska påföras under det kalenderår då den anmälan som avses i 7 § 1 mom. lämnats eller borde ha lämnats. Om påföljdsavgift, på grund av att en drivmedelsdistributör helt eller delvis försummat sin redovisningsskyldighet eller lämnat en bristfällig, vilseledande eller felaktig anmälan, inte alls blivit påförd eller påförts till ett för lågt belopp, ska Skatteförvaltningen påföra distributören en påföljdsavgift till det belopp som av ovan beskrivna skäl tidigare inte påförts distributören. Påföljdsavgiften ska påföras inom tre år räknat från ingången av det kalenderår som följer efter det kalenderår som avses ovan. 
Kläm 
12 §  Felavgift 
Om en drivmedelsdistributör försummat sin skyldighet enligt 7, 8 eller 9 § kan Skatteförvaltningen påföra en felavgift på minst 500 euro och högst 5 000 euro. 
När storleken på felavgiften bestäms ska det beaktas hur klandervärt förfarandet varit, om det har upprepats och andra med dessa jämförliga omständigheter. 
13 §  Ändringssökande  
Omprövning av beslut som arbets- och näringsministeriet meddelat med stöd av denna lag får begäras på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). Beslut med anledning av en begäran om omprövning får överklagas hos förvaltningsdomstolen genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
Skatteförvaltningens beslut om påföljdsavgift får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Ändring i Skatteförvaltningens beslut om felavgift får sökas på det sätt som i punktskattelagen föreskrivs om sökande av ändring i andra ärenden än sådana som gäller påförande eller återbetalning av skatt. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
1. Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. Ärenden som är anhängiga vid Tullen när denna lag träder i kraft och som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet överförs till Skatteförvaltningen för behandling och avgörande. På motsvarande sätt överförs avtal och andra förbindelser som hänför sig till de ärenden som avses i detta moment liksom andra rättigheter och skyldigheter på Skatteförvaltningen. Avtal och förbindelser överförs dock på Skatteförvaltningen endast om något annat inte följer av deras innehåll eller man inte kommer överens om något annat. 
3. Beslut, tillstånd och registreringar som Tullen har meddelat och som är giltiga vid lagens ikraftträdande och som gäller ärenden som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet förblir i kraft på de villkor som nämns i dem.  
4. Hänvisning i andra lagar och förordning samt statsråds- och ministeriebeslut till Tullens uppgifter som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet avser efter att lagen trätt i kraft en hänvisning till Skatteförvaltningens uppgifter.  
5. På sökande av ändring i beslut som arbets- och näringsministeriet och Tullen fattat före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i de ärenden som ankommer på den med stöd av denna lag. På sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag. Det som föreskrivs ovan om skattemyndighetens beslut tillämpas också på beslut med anledning av en begäran om omprövning. 
6. 107 c § i punktskattelagen, som ska tillämpas med stöd av 13 § i denna lag, tillämpas på de besvärsärenden som anhängiggörs den dag då lagen träder i ikraft eller därefter.  
7. I de ärenden som gäller bevakning av statens rätt och som är anhängiga när lagen träder i kraft och där Skatteförvaltningen är behörig myndighet efter lagens ikraftträdande bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid Skatteförvaltningen. 
 Slut på lagförslaget 

12. Lag  om ändring av lagen om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar (1307/2007) 9 § 2 och 3 mom., 11 §, 12 § 3 mom., 13 och 14 §, 16 § 2 mom., 17—20 §, 21 § 1—3 mom., 22 § 2 mom., 23 och 24 §, 27 § 1 mom. och 28 §, 
av dem 9 § 2 och 3 mom., 11 §, 12 § 3 mom., 13 och 14 §, 16 § 2 mom., 17—19, 23 och 24 §, 27 § 1 mom. och 28 § sådana de lyder i lag 973/2012, 20 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 973/2012 samt 21 § 1—3 mom. och 22 § 2 mom. sådana de lyder i lag 944/2015, samt 
fogas till lagen en ny 21 a § som följer:  
9 §  Påförande av bränsleavgift 
Kläm 
Om bränsleavgift debiteras på någon annan grund än det bränsle som konstaterats i båten, tas bränsleavgiften ut endast en gång för hela det år som beviset på användning av bränslet gäller. Bränsleavgift debiteras för högst fem år räknat från den tidpunkt då Skatteförvaltningen fick kännedom om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle i båten. 
Bränsleavgift ska påföras inom två år från utgången av det år då Skatteförvaltningen fick kännedom om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle i båten. 
11 §  Förbud att föra ut en båt ur landet 
En båt för vilken bränsleavgift ska tas ut får inte föras ut ur landet förrän bränsleavgiften är betald. Skatteförvaltningen kan dock tillåta att båten förs ut ur landet, om godtagbar säkerhet har ställts för betalningen av bränsleavgiften. 
12 §  Betalning av bränsleavgift 
Kläm 
Skatteförvaltningen kan sända den avgiftsskyldige en betalningspåminnelse om bränsleavgift som förfallit till betalning.  
13 §  Myndigheter 
Den allmänna ledningen och tillsynen i fråga om bränsleavgiften samt debiteringen av avgiften ankommer på Skatteförvaltningen. 
Tillsynen över användningen av bränslen utövas av Tullen, polisen och Gränsbevakningsväsendet. Dessa har rätt att utföra sådana kontroller av bränsle och båtar och ta sådana bränsleprov som behövs för tillsynen över bränsleavgiften och debiteringen av den. Om det konstateras att bränsleavgiftsgrundande bränsle används i en båt, ska den myndighet som gjort iakttagelsen anmäla detta till Skatteförvaltningen. 
14 §  Användningsförbud 
Om bränsleavgiften inte har betalats inom utsatt tid, får en båt inte användas i trafik (användningsförbud). Båten får inte användas i trafik, även om äganderätten till eller innehavet av båten har överförts på någon annan än den avgiftsskyldige. Skatteförvaltningen kan begära handräckning av polisen eller Tullen för att förhindra att båten används. Båten får användas när bränsleavgiften har betalats av den betalningsskyldige eller någon annan än den betalningsskyldige. 
Skatteförvaltningen kan, på ansökan och på de villkor som den bestämmer, av särskilda skäl återkalla ett användningsförbud för viss tid eller helt och hållet, om användningsförbudet är uppenbart oskäligt. Ansökan kan göras av båtens ägare eller innehavare eller av den som har påförts bränsleavgiften. 
16 §  Offentlighet och utlämnande av uppgifter som gäller bränsleavgift 
Kläm 
Skatteförvaltningen ska på begäran utfärda intyg över att bränsleavgiften för en båt inte är obetald. För intyget tas en avgift ut vars belopp bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten.  
17 §  Förhandsavgörande 
Skatteförvaltningen kan på ansökan meddela förhandsavgörande om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om saken är särskilt viktig för sökanden. Förhandsavgörande ges för en bestämd tid, dock högst till utgången av kalenderåret efter det att förhandsavgörandet meddelats. Om den som meddelats ett förhandsavgörande kräver det, ska ett förhandsavgörande som vunnit laga kraft med bindande verkan iakttas för den tid avgörandet gäller. Bestämmelser om den avgift som tas ut för förhandsavgörande finns i lagen om grunderna för avgifter för vissa förhandsavgöranden (1209/2006). 
Ärenden som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt vid Skatteförvaltningen, förvaltningsdomstolen och högsta domstolen. I fråga om ett beslut om att förhandsavgörande inte meddelas får omprövning inte begäras och ändring inte sökas genom besvär. 
18 §  Rättelse till avgiftstagarens fördel 
Om bränsleavgift har lämnats odebiterad, debiterats till för lågt belopp eller återbetalats till en avgiftsskyldig utan grund eller till ett för stort belopp, kan Skatteförvaltningen rätta beslutet om bränsleavgift inom tre år från utgången av det år då bränsleavgiften debiterades eller borde ha debiterats eller då beslutet om återbetalning av bränsleavgift fattades, om inte saken har avgjorts genom beslut med anledning av besvär. Innan rättelse till avgiftstagarens fördel sker ska den avgiftsskyldige ges tillfälle att avge bemötande i saken. 
19 §  Rättelse till den avgiftsskyldiges fördel 
Om Skatteförvaltningen konstaterar att bränsleavgift har debiterats till för stort belopp eller återbetalats till för litet belopp, ska den rätta sitt beslut och till den avgiftsskyldige återbetala det som denne betalat för mycket eller den avgift som inte återbetalats, om inte saken har avgjorts genom beslut med anledning av besvär. Rättelse kan göras inom tre år från ingången av kalenderåret efter debiteringen eller återbetalningen av avgiften. 
20 §  Omprövningsbegäran 
Ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag söks genom en skriftlig begäran om omprövning hos Skatteförvaltningen, om ärendet inte har avgjorts genom ett beslut på besvär.  
Rätt att söka ändring på statens vägnar har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.  
Tiden för begäran om omprövning är tre år från utgången av det år då avgiften debiterats eller det år som beslutet om återbetalning av avgiften gäller, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I fråga om andra beslut än sådana som gäller bränsleavgift är tiden 60 dagar från delfåendet av beslutet. Tiden för begäran om omprövning som framställs av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är 60 dagar från det att beslutet fattats. 
En begäran om omprövning ska inom föreskriven tid ges in till Skatteförvaltningen. 
En begäran om omprövning ska behandlas utan ogrundat dröjsmål.  
21 §  Besvär till förvaltningsdomstolen 
Beslut och förhandsavgörande som fattats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den avgiftsskyldiges eller någon annan till ändringssökande berättigad parts hemkommun eller sammanslutnings hemort var när det i 20 § 1 mom. avsedda beslutet eller det andra beslutet fattades. Om det inte finns någon förvaltningsdomstol som med stöd av ovanstående är behörig i saken ska besvär anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. 
Rätt att på statens vägnar anföra besvär över Skatteförvaltningens beslut har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. 
Besvärstiden i fråga om beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning är tre år räknat från utgången av det år då bränsleavgiften debiterades eller det år som beslutet om återbetalning av avgiften gäller, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. När besvär anförs över andra ärenden är besvärstiden 60 dagar från delfåendet av beslutet. För Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är besvärstiden 60 dagar från det att beslutet fattades. Besvärstiden i fråga om förhandsavgörande är dock 30 dagar från delfåendet av beslutet eller från det att beslutet fattades. 
Kläm 
21 a §  Hörande då besvär behandlas 
Förvaltningsdomstolen ska ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att avge bemötande på den avgiftsskyldiges besvär och den avgiftsskyldige tillfälle att avge bemötande på besvär som anförts av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.  
Utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, får förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om bränsleavgiftsbeloppet med anledning av den avgiftsskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart. 
22 §  Besvär till högsta förvaltningsdomstolen 
Kläm 
Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut, dock så att tiden för anförande av besvär över förvaltningsdomstolens beslut som gäller förhandsavgörande är 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. 
23 §  Räntebetalningsskyldighet på grund av ändringssökande och Skatteförvaltningens rättelse 
Om bränsleavgiften har avlyfts på grund av ändringssökande eller Skatteförvaltningens rättelse eller om bränsleavgiften har sänkts, återbetalas till vederbörande det överskjutande beloppet jämte en årlig ränta som motsvarar referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter. Räntan räknas från avgiftsbetalningsdagen till återbetalningsdagen. Den ränta som betalas för återbetalningen är inte skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen. 
Om bränsleavgift med anledning av ändringssökande påförs eller avgiftsbeloppet höjs, driver Skatteförvaltningen in bränsleavgiften jämte förseningsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta. 
24 §  Bevakning av statens rätt 
Statens rätt bevakas av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. 
Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt hörs och delges ett beslut genom att enheten ges tillfälle att ta del av beslutet och de handlingar som ligger till grund för det. 
27 §  Återbetalning av grundlös prestation 
Den som visar att han har betalat bränsleavgift av misstag har rätt att på ansökan återfå det betalda beloppet av Skatteförvaltningen. Som misstag betraktas inte att bränsleavgift har betalats för att undvika att användningen av båten förhindras eller under sådana omständigheter där detta syfte kan anses vara uppenbart. 
Kläm 
28 §  Avgiftslättnad och uppskov med betalningen 
Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer helt eller delvis bevilja befrielse från bränsleavgift och förseningsränta samt ränta som ska betalas på grund av uppskov, om det kan anses vara uppenbart oskäligt att ta ut dessa till fullt belopp. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende. 
Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan bevilja uppskov med betalningen av bränsleavgift på de villkor som finansministeriet bestämmer, om det kan anses uppenbart oskäligt att bränsleavgiften ska betalas inom utsatt tid. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett uppskovsärende. 
Omprövning får inte begäras och ändring får inte sökas genom besvär i ett beslut som meddelats med stöd av denna paragraf. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
1. Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. Ärenden som är anhängiga vid Tullen när denna lag träder i kraft och som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet överförs till Skatteförvaltningen för behandling och avgörande. På motsvarande sätt överförs avtal och andra förbindelser som hänför sig till ärenden som avses i detta moment liksom andra rättigheter och skyldigheter på Skatteförvaltningen. Avtal och förbindelser överförs dock på Skatteförvaltningen endast om något annat inte följer av deras innehåll eller man inte kommer överens om något annat. 
3. Beslut, tillstånd och registreringar som Tullen har meddelat och som är giltiga vid lagens ikraftträdande och som gäller ärenden som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet förblir i kraft på de villkor som nämns i dem.  
4. Skatteförvaltningen och Tullen är i enlighet med sina lagstadgade uppgifter registeransvariga för personregister. Tullen ansvarar som tekniskt ansvarig för informationssystemen för registrens funktionsduglighet och informationssäkerhet. 
5. Hänvisningar i andra lagar och förordningar samt statsråds- och ministeriebeslut till Tullens uppgifter som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet avser efter att lagen trätt i kraft en hänvisning till Skatteförvaltningens uppgifter.  
6. På sökande av ändring i beslut som Tullen fattat före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i de ärenden som ankommer på den med stöd av denna lag. På sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag och besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen. Det som föreskrivs ovan om skattemyndighetens beslut tillämpas också på beslut med anledning av en begäran om omprövning. 
7. Lagens 21 a § tillämpas på de besvärsärenden som anhängiggörs den dag då lagen träder i kraft eller därefter. Skattemyndigheten ska sända besvärsskrifter som inkommit till skattemyndigheten i besvärsärenden som anhängiggjorts dagen för lagens ikraftträdande eller därefter och handlingar som gäller ärendena till förvaltningsdomstolen utan dröjsmål.  
8. Om en begäran om omprövning eller en besvärsskrift enligt lagen ska lämnas in till Tullen, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid även om den har lämnats in till Skatteförvaltningen inom föreskriven tid dagen för lagens ikraftträdande eller därefter. Om begäran om omprövning eller besvärsskriften i enlighet med anvisningarna för sökande av ändring har lämnats in till Tullen inom förskriven tid, men Skatteförvaltningen är behörig myndighet, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid.  
9. I de ärenden som gäller bevakning av statens rätt och som är anhängiga när lagen träder i kraft och där Skatteförvaltningen är behörig myndighet efter lagens ikraftträdande bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid Skatteförvaltningen. 
 Slut på lagförslaget 

13. Lag  om ändring av lagen om oljeskyddsfonden 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om oljeskyddsfonden (1406/2004) 5, 7 och 7 a §, 8 § 2 mom. och 9 §, 
av dem 5 § sådan den lyder i lag 430/2006 samt 7 a § och 8 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1791/2009, som följer: 
5 §  Oljeskyddsavgiftens storlek 
Till oljeskyddsfonden tas för avgiftsbelagd olja som importeras till eller som transporteras genom Finland ut en oljeskyddsavgift på 0,50 euro för varje fullt ton. Avgiften tas ut till det dubbla beloppet, om oljan transporteras med ett tankfartyg som inte är försett med dubbelbotten som omfattar hela den del av fartyget där lasttankarna är belägna. Är det oklart om oljeskyddsavgiften ska tas ut till förhöjt belopp, ska Skatteförvaltningen innan ärendet avgörs inhämta utlåtande av Trafiksäkerhetsverket. Trafiksäkerhetsverket utfärdar också vid behov närmare föreskrifter om när ett tankfartyg ska anses vara försett med dubbelbotten. 
7 § Uppbörd av avgiften 
På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen (182/2010). Skatteförvaltningen kan utfärda närmare föreskrifter om förfarandet vid uppbörden av oljeskyddsavgiften. 
Avgiften bestäms i de fall som avses i 6 § 1 mom. enligt de bestämmelser som gällde den dag då oljan togs emot. 
Avgiften bestäms i de fall som avses i 6 § 2 mom. enligt de bestämmelser som gällde den dag då oljan första gången hänfördes till en godkänd tullbehandling.  
7 a §  Betalningsförfarande 
I fråga om deklarationsskyldighet som gäller oljeskyddsavgiften, påförande av avgiften, betalning, debitering, förhandsavgöranden, ändringssökande, lättnader, bokföringsskyldighet, granskning, skyldighet att lämna uppgifter, tystnadsplikt, punktskatteförseelse, skyldighet att ge prover, utredningsskyldighet och skyldighet att motivera ett beslut gäller i tillämpliga delar vad som i punktskattelagen föreskrivs om registrerade näringsidkare. 
8 §  Kapitalgränser 
Kläm 
Miljöministeriet ska utan dröjsmål informera Skatteförvaltningen, om fondens kapital förändras på det sätt som avses i 1 mom. 
9 §  Lämnande av uppgifter om avgiften 
Trots det som i punktskattelagen föreskrivs om sekretess får Skatteförvaltningen till miljöministeriet och oljeskyddsfondens styrelse lämna sådan information om oljeskyddsavgiften som dessa behöver för att fullgöra sina lagstadgade uppgifter.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

14. Lag  om ändring av 7 § i lagen om ändring och temporär ändring av lagen om oljeskyddsfonden  

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ändring och temporär ändring av lagen om oljeskyddsfonden (1791/2009) 7 §, som följer:  
7 §  Uppbörd av avgiften 
På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen (182/2010). Skatteförvaltningen kan utfärda närmare föreskrifter om förfarandet vid uppbörden av oljeskyddsavgiften. 
Avgiften bestäms i de fall som avses i 6 § 1 mom. enligt de bestämmelser som gällde den dag då oljan togs emot.  
Avgiften bestäms i de fall som avses i 6 § 2 mom. enligt de bestämmelser som gällde den dag då oljan första gången hänfördes till en godkänd tullbehandling.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft samtidigt som 7 § i lagen om ändring och temporär ändring av lagen om oljeskyddsfonden (1791/2009). 
 Slut på lagförslaget 

15. Lag  om ändring av bilskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i bilskattelagen (1482/1994) 14 § 2 mom., 30 § 2 mom. samt 74 och 75 §, 
av dem 14 § 2 mom. och 30 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1324/2009, 
ändras 2 § 2 mom., 11 g §, 32 § 1 mom., 34 b § 2 mom., 34 c § 4 mom., 34 e § 2 mom., 35 § 2 mom., 35 a § 1 mom., 35 b § 1 och 2 mom., 35 c § 2 mom., 36—39 §, 40 § 2 mom., 45 §, 46 § 3 mom., 50 § 1 och 3 mom., 51 § 1 och 2 mom., 52 § 1 mom., mellanrubriken före 54 § och 54 §, 55 §, 63 § 2 och 3 mom., 67 § 1 och 4 mom., 69 § 1—3 och 5 och 6 mom., 70 §, 71 § 2 mom. samt 73, 78—80, 84 och 88 §, 
av dem 2 § 2 mom., 32 § 1 mom., 34 b § 2 mom., 39 §, 40 § 2 mom., 50 § 1 och 3 mom., 51 § 1 och 2 mom., 52 § 1 mom., 67 § 1 och 4 mom., 69 § 2 och 5 mom., 73, 78 samt 84 § sådana de lyder i lag 971/2012, 11 g § sådant det lyder i lagarna 266/2003 och 1450/2006, 34 c § 4 mom. och 35 c § 2 mom. sådana de lyder i lag 1073/2014, 34 e § 2 mom. och 37 § sådana de lyder i lag 561/2016, 35 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1316/2011, 35 a § 1 mom. sådant det lyder i lag 688/2008, 35 b § 1 och 2 mom., 46 § 3 mom., 63 § 2 mom. och 88 § sådana de lyder i lag 5/2009, 54 § i lagarna 1324/2009, 971/2012 och 384/2014, 55 § sådan den lyder i lagarna 971/2012 och 384/2014, 63 § 3 mom. sådant det lyder i lag 306/2016, 69 § 1 mom. sådant det lyder i lag 267/2008, 69 § 3 mom. sådant det lyder i lag 384/2014, 69 § 6 mom., 70 § och 71 § 2 mom. sådana de lyder i lag 943/2015, 79 § sådan den lyder i lagarna 413/1997 och 1324/2009 samt 80 § sådan den lyder i lag 413/1997, samt 
fogas till lagen en ny mellanrubrik före 55 § och nya 70 a och 87 a §, som följer: 
2 §  
Kläm 
Om en fysisk person som är stadigvarande bosatt i en annan stat än Finland temporärt till landet för in ett fordon som är registrerat i en annan stat än Finland och använder det enbart för sina egna behov under en sammanhängande eller inte sammanhängande tid av högst sex månader inom loppet av en tolvmånadersperiod eller under en sådan längre tid som Skatteförvaltningen bestämmer med stöd av 32 §, betraktas detta dock inte som skattepliktig användning av fordon, förutsatt att användningen inte har samband med att fordonet köps till Finland.  
Kläm 
11 g § 
Importören eller tillverkaren av en ny fordonsmodell som kommer ut på marknaden och vilka säljer modellen affärsmässigt ska, innan de avger en skattedeklaration, till Skatteförvaltningen uppge det pris till vilket fordonsmodellen allmänt utbjuds till försäljning i Finland samt lämna de övriga uppgifter som Skatteförvaltningen bestämmer. Modellens pris uppges enligt den handelsposition enligt vilken fordonet specificeras och allmänt marknadsförs. Priset bör gälla vid den tidpunkt då den nya modellen första gången anmäls till beskattning. 
Skatteförvaltningen fastställer beskattningsvärdena på nya fordon utifrån anmälningarna och för statistik över dem. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om anmälan om handelsposition och innehållet i anmälan samt om publicering av statistik över beskattningsvärdena. 
Vad som bestäms i 1 mom. gäller även anmälan om prisändringar. Utifrån dessa uppgifter fastställer Skatteförvaltningen ändringar i statistiken över beskattningsvärdena. Ändringarna träder i kraft den dag de publiceras.  
32 §  
På ansökan kan Skatteförvaltningen på de villkor som den bestämmer förlänga den tid för tillfällig användning som anges i 2 § 2 mom. med högst ett år. Ansökan om förlängning ska göras innan tiden löper ut. 
Kläm 
34 b §  
Kläm 
Innan ett fordon första gången tas i användning i trafik i Finland på det sätt som avses i 1 mom. ska anmälan om detta göras till Skatteförvaltningen. Anmälan ska åtminstone innehålla uppgifter om den person som använder fordonet, arbetsgivaren och den plats utanför Finland där arbetet utförs. Skatteförvaltningen kan utfärda närmare föreskrifter om innehållet i anmälan. En anmälan om fordonets användning försedd med Skatteförvaltningen mottagningsbevis ska finnas med i fordonet när det är i trafik. 
34 c § 
Kläm 
Skatteförvaltningen beviljar på ansökan tillstånd till skattefri användning av ett fordon för en period av 12 månader. I tillståndet fastställs villkoren för vilken typ av användning av ett fordon som anses vara tillfälligt skattefri på det sätt som bestäms i denna paragraf. Skatteförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om utredningar som krävs till stöd för ansökan samt om ansökningsförfarandet. Tillståndet som berättigar till skattefri användning av ett fordon ska medföras när fordonet används i trafik. Om användningen av fordonet inte längre uppfyller villkoren för skattefrihet, ska detta anmälas till Skatteförvaltningen, som kan återkalla tillståndet. Vid försummelse av anmälan verkställs efterbeskattning enligt vad som bestäms i 57 §. 
34 e § 
Kläm 
Om ett tidsbundet hyresavtal som utgjort grund för utbetald förskottsåterbäring ändras, ska mottagaren av förskottsåterbäringen anmäla ändringen hos skattemyndigheten. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet för återbäring vid utförsel och förskottsåterbäring, om de uppgifter som ska lämnas i ansökan och de handlingar som ska lämnas i samband med ansökan samt om tidpunkten för, innehållet i och förfaringssättet för anmälan om ändring av hyresavtal. 
Kläm 
35 § 
Kläm 
I andra fall än sådana som avses i 2 § 2 mom. ska temporär införsel och tillfällig användning omedelbart anmälas till Skatteförvaltningen. I fråga om användning enligt 1 mom. 2, 8 och 9 punkten i denna paragraf görs ingen anmälan. I de fall som avses i 5 punkten ska anmälan göras bara vid utförseln av fordonet och då till tullmyndigheten på gränsövergångsstället, och i de fall som avses i 7 punkten anmäls bara det första ibruktagandet av fordonet. Skatteförvaltningen kan uppställa andra villkor och begränsningar för användning som avses i 1 mom. eller i enskilda fall av särskilda skäl ge rätt även till annan tillfällig skattefri användning än sådan som avses i denna paragraf. 
35 a § 
Fordon som avses bli registrerade i Finland får användas i högst tre månader utan att skatt betalas, förutsatt att en anmälan om ibruktagande för fordonet har lämnats in till Skatteförvaltningen innan fordonet börjar användas i Finland. Den av Skatteförvaltningen bestyrkta anmälan om ibruktagande ska finnas med i fordonet då det används. 
Kläm 
35 b §  
Ett företag som importerar, tillverkar eller säljer fordon får i sin affärsverksamhet tillfälligt använda ett fordon avsett för försäljning i Finland skattefritt under högst nio månaders tid för kortvarig, högst tre dygn per kund varande provkörning eller förevisning av fordonet i försäljningssyfte, förutsatt att anmälan om fordonet före dess användning i Finland har gjorts till Skatteförvaltningen på det sätt Skatteförvaltningen föreskriver. En av Skatteförvaltningen fastställd anmälan måste medföras i fordonet när det används, om inte Skatteförvaltningen bestämmer något annat. 
Fordonets användning ska bokföras så att det framgår av den bokföringen att de förutsättningar som enligt 1 mom. gäller för tillfällig skattefri användning föreligger. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om det sätt på vilket bokföringsskyldigheten ska fullgöras. 
Kläm 
35 c §  
Kläm 
En anmälan om tillfällig användning ska lämnas in till Skatteförvaltningen innan fordonet börjar användas i Finland. Den av Skatteförvaltningen bestyrkta anmälan ska medföras när fordonet används. 
36 § 
Ett fordon ska föras ur landet, flyttas till ett ställe som Skatteförvaltningen bestämmer, förstöras under en myndighets tillsyn eller överlåtas till staten utan kostnader för denna, senast när förutsättningarna för tillfällig skattefri användning har upphört eller när den utsatta tiden har löpt ut. Annars ska skatt betalas för fordonet. Om ett fordon som avses i 35 § 1 mom. 7 punkten används på något annat sätt än vad som anges i det lagrummet, kan dock fordonet inte utan att skatt har betalts föras ut ur landet, överföras till ett annat ställe som Skatteförvaltningen bestämmer, förstöras eller överlåtas till staten. 
Vad 1 mom. föreskriver tillämpas även om en person som avses i 2 § 2 mom. ska anses som stadigvarande bosatt i Finland enligt denna lag. I detta fall eller om den tidsgräns som föreskrivs i 2 § 2 mom. annars överskrids, kan Skatteförvaltningen utsätta en tidsfrist om högst en månad för utförsel av fordonet samt vid behov bestämma om användningen av fordonet och andra villkor under denna tid. Tidsfrist kan beviljas bara om det kan anses bero på misstag eller övermäktigt hinder att fordonet använts längre tid än vad bestämmelser tillåter. 
37 § 
Innan ett fordon registreras i Finland eller tas i bruk här, ska den skattskyldige göra en anmälan hos Skatteförvaltningen (bilskattedeklaration). För bestämmande av fordonets beskattningsvärde ska det i anmälan ingå uppgifter om fordonets utrustning, identifieringsuppgifter om fordonet samt uppgifter om annat sådant som inverkar på beskattningen. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om hur deklarationerna ska lämnas in och om deklarationsförfarandet i övrigt. 
38 § 
Sedan den skattskyldige avgett bilskattedeklaration verkställer Skatteförvaltningen beskattning så som föreskrivs nedan och utfärdar i andra fall än sådana som avses i 40 § tillstånd för den som för registret att registrera fordonet.  
39 § 
Skatteförvaltningen kan som registrerat ombud godkänna en sådan importör eller i Finland verksam tillverkare av fordon som utövar regelbunden affärsverksamhet. Den som utses till registrerat ombud ska vara tillförlitlig och sakkunnig samt kunna göra de anmälningar som avses i denna lag i maskinläsbar form. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om anmälningar i maskinläsbar form. Ett registrerat ombud ska ställa sådan säkerhet som Skatteförvaltningen fordrar. 
Om ett ombud inte längre kan anses uppfylla de villkor som gäller enligt 1 mom., kan Skatteförvaltningen återkalla registreringen. Skatteförvaltningen får återkalla en registrering tillfälligt, för högst 30 dagar, utan att höra det registrerade ombudet, om denne underlåtit att betala skatt eller att deklarera. 
Tullen ska på begäran ge Skatteförvaltningen ett utlåtande om den sökandes i 1 mom. avsedda tillförlitlighet. 
40 §  
Kläm 
Ett registrerat ombud anmäler fordon för beskattning för en period vars längd Skatteförvaltningen bestämmer. Skatteförvaltningen bestämmer även den tidpunkt när bilskattedeklarationen ska avges.  
Kläm 
45 § 
Skattemyndigheten har för verkställande av beskattning och för tillsynen över denna rätt att få tillgång till de uppgifter som finns i registret. Tullen, polisen, den som utför registreringen och besiktningsförrättaren har rätt att få tillgång till de uppgifter som finns i registret för anmälan till skattemyndigheten. 
46 §  
Kläm 
Har anmälningsskyldigheten enligt denna paragraf försummats, ska Tullen eller polisen hindra att fordonet används till dess att skyldigheten har fullgjorts eller skatten debiterats. 
50 § 
Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor den bestämmer nedsätta eller helt avlyfta sådana bilskatter, förseningsräntor, skattetillägg, dröjsmålsräntor, restavgifter samt räntor med anledning av uppskov som betalats eller ska betalas. Trafiksäkerhetsverket avgör ansökan om verket ska påföra eller har påfört skatten.  
Kläm 
Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som finansministeriet bestämmer bevilja uppskov med betalningen av skatten. Trafiksäkerhetsverket avgör en ansökan som gäller skatt som verket har debiterat. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett uppskovsärende. Ministeriet bestämmer då uppskovsvillkoren i sitt beslut med anledning av ansökan.  
Kläm 
51 §  
När vid första registreringen av en bil som ägare eller innehavare har registrerats en invalid, vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 80 procent på grund av rörelse- eller synskada och i vars personliga bruk bilen kommer, eller en invalid, vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 60 procent och för vilken anskaffningen av en bil fyller ett väsentligt behov för att han eller hon ska kunna sköta sin tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier, ska Skatteförvaltningen på ansökan och på de villkor som den ställer bestämma att skatten ska återbetalas av statens medel, dock högst 3 770 euro. Om sökanden genom anteckning i körkortet eller på något annat sätt tillförlitligt styrker att han eller hon bör använda bil med automatväxel, återbetalas i skatt, under ovan nämnda förutsättningar, högst 4 980 euro. Om bilen har varit i innehavarens bruk, återbetalas skatten först sedan denne har blivit registrerad som bilens ägare. Ansökan kan göras innan sökanden blivit registrerad som bilens ägare, men den ska göras inom sex månader från det sökanden antecknades i registret som bilens ägare, annars förverkas rätten till återbäring.  
När vid första registreringen av en bil som ägare eller innehavare har registrerats en invalid, vars rörelseförmåga på grund av att han eller hon saknar det ena eller båda benen eller på grund av deras bristande funktion är så nedsatt att hans eller hennes varaktiga invaliditetsgrad är minst 40 procent, ska Skatteförvaltningen på ansökan och på de villkor som föreskrivs i 1 mom. bestämma att 60 procent av skatten ska återbetalas av statens medel, dock högst 2 460 euro. Återbäring beviljas endast för en bil vars anskaffning fyller ett väsentligt behov för invaliden för att han eller hon ska kunna sköta sin tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier. Ansökan kan göras innan sökanden har blivit registrerad som bilens ägare, men den ska göras senast inom den tid som nämns i 1 mom.  
Kläm 
52 §  
Om användningen av ett fordon har förbjudits med stöd av denna lag, kan skattemyndigheten, på ansökan och på de villkor som den bestämmer, av särskilda skäl för en bestämd tid eller helt och hållet återkalla användningsförbudet. Ansökan kan göras av fordonets ägare eller innehavare.  
Kläm 
Skattemyndigheter och övriga tillsynsmyndigheter 
54 §  
Med skattemyndigheter avses i denna lag Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket. 
Skatteförvaltningen ansvarar för verkställandet av bilbeskattningen, skatteuppbörden, skattekontrollen och övriga myndighetsuppgifter enligt denna lag, om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
Trafiksäkerhetsverket ansvarar för uppgifterna enligt 2 mom. i de fall som avses i 3, 14 och 30 § samt 8 kap. 
Utöver skattemyndigheterna övervakar Tullen och polisen att de skyldigheter som föreskrivits för att säkerställa att bilbeskattningen är korrekt iakttas. 
Bevakning av statens rätt 
55 §  
Vid den beskattning som ankommer på Skatteförvaltningen bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Vid den bilbeskattning som ankommer på Trafiksäkerhetsverket bevakas statens rätt av Trafiksäkerhetsverkets skatteombud. 
Den statliga rättsbevakaren hörs och delges beslut så att rättsbevakaren ges tillfälle att ta del av ett beslut och av de handlingar som ligger till grund för beslutet. 
63 §  
Kläm 
Om skatten inte har betalats på förfallodagen, får ett fordon inte användas i trafik (användningsförbud). Fordonet får inte heller användas i trafik i sådana fall då det övergått till en annan ägare eller innehavare än den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten. Skattemyndigheten kan begära handräckning av Tullen och polisen för hindrande av att fordonet används. Användningen av fordonet ska tillåtas när den skattskyldige eller någon annan än den skattskyldige betalat skatten. Användningen är förbjuden trots att skatten inte längre kan indrivas på grund av att föreskrivna tidsfrister löpt ut.  
Vid behov kan det bestämmas att skattemyndigheten, Tullen eller polisen ska omhänderta fordonet till dess att beskattningen har verkställts och den debiterade skatten har betalats eller den tidsfrist som avses i 36 § 2 mom. har löpt ut. Ett fordon som omhändertagits kan antingen säljas på auktion eller förstöras. Bilskatten betalas till staten sedan auktionskostnaderna betalats. Fordonet kan registreras först när bilskatten är helt betald. Den som köper ett fordon på auktion betraktas inte som en sådan förvärvare som avses i 4 § 3 mom.  
67 §  
Om saken är av synnerlig vikt för sökanden kan Skatteförvaltningen eller Trafiksäkerhetsverket på ansökan meddela förhandsavgörande om hur denna lag ska tillämpas vid beskattningen av sökandens fordon. Förhandsavgörande ges dock inte i fråga om beskattningsvärdet.  
Kläm 
Ärenden som gäller förhandsavgörande ska i Skatteförvaltningen, Trafiksäkerhetsverket, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen behandlas skyndsamt. I ett beslut genom vilket det bestämts att förhandsavgörande inte meddelas får ändring inte sökas genom besvär. 
69 §  
Ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag söks genom en skriftlig begäran om omprövning hos den myndighet som fattat beslutet, om ärendet inte har avgjorts genom ett beslut på besvär. Begäran om omprövning får dock inte framställas om det är fråga om ett beslut som gäller lättnad eller uppskov med betalningen, ett beslut som avses i 52 § eller ett förhandsavgörande.  
Rätt att på statens vägnar söka ändring i ett beslut har en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 §.  
Tiden för framställande av begäran om omprövning är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I andra ärenden är tiden 60 dagar från delfåendet av beslutet. För den statliga rättsbevakaren är tiden för framställande av begäran om omprövning 60 dagar från det att beslutet fattades.  
Kläm 
En begäran om omprövning ska behandlas utan ogrundat dröjsmål. 
Bilskatten ska betalas inom föreskriven tid även om ändring har sökts. 
70 §  
Beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning och förhandsavgörande får överklagas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den skattskyldiges eller någon annan till ändringssökande berättigad parts hemkommun eller sammanslutnings hemort fanns då skattemyndigheten fattade beslutet. Om det i fråga om den skatt som fastställs för ett fordon finns flera skattskyldiga eller om det med stöd av vad som anförts ovan inte finns någon behörig förvaltningsdomstol, ska besvär anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. 
Besvärsrätt på statens vägnar har en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 §. 
Besvärstiden i fråga om beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbars, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. När besvär anförs över andra ärenden är besvärstiden 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. För den statliga rättsbevakaren är besvärstiden 60 dagar från det att beslutet fattades. Besvärstiden i fråga om förhandsavgörande är dock 30 dagar från delfåendet av beslutet eller från det att beslutet fattades. 
Vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) föreskrivs om grundbesvär tillämpas inte på ärenden som avses i denna lag. 
70 a § 
Förvaltningsdomstolen ska ge en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.  
Utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, får förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart. 
71 § 
Kläm 
Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut, dock så att i fråga om förvaltningsdomstolens beslut som gäller förhandsavgörande är besvärstiden 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har den som enligt 55 § bevakar statens rätt. 
73 §  
Om bilskatt har avlyfts eller nedsatts genom förvaltningsdomstolens beslut, ska skattemyndigheten, oberoende av att ändring söks, betala den överbetalda skatten till den skattskyldige. 
Om högsta förvaltningsdomstolen med anledning av besvär som anförts av en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § har ändrat förvaltningsdomstolens beslut, ska en kopia av högsta förvaltningsdomstolens beslut sändas till skattemyndigheten, som utan dröjsmål ska debitera den skattskyldige det överbetalda beloppet. 
78 §  
Om en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § anser att den skattskyldige bör påföras skatt, ska skattemyndigheten på begäran av denne fatta beslut i ärendet. 
79 §  
Den som utför registrering, besiktningsförrättaren, Tullen och polisen ska, om det i registret eller i användning upptäcks ett fordon för vilket skatt uppenbarligen inte har betalats eller som i fråga om konstruktion, användningssyfte eller äganderätt har ändrats så att skatt eventuellt ska betalas för fordonet, anmäla detta till skattemyndigheten.  
Polisen och Tullen kan i fall som avses i 1 mom. genast hindra att fordonet används och omhänderta registreringsskyltarna och registreringsintyget. Skattemyndigheten ska underrättas om att användningen hindrats. 
80 § 
Skattemyndigheten, Tullen och polisen har rätt att granska ett fordon eller förordna att fordon ska uppvisas för granskning hos besiktningsförrättaren, varvid den sistnämnda ska lämna begärda uppgifter till skattemyndigheterna. Skattemyndigheten, Tullen och polisen har också rätt att granska lokaliteter där fordon innehas eller hanteras samt rätt att hejda ett fordon för att granska det. 
84 § 
Den som inte enligt detta kapitel har lämnat uppgifter eller visat upp material kan av skattemyndigheten vid vite åläggas att fullgöra sin skyldighet. 
87 a §  
Tullen har trots sekretessbestämmelserna rätt att på eget initiativ lämna skattemyndigheten information om beskattningsbara fordon, iakttagelser i samband med övervakningen och om andra upplysningar som är nödvändiga för utförandet av sådana uppgifter i anslutning till bilbeskattningen som omfattas av skattemyndighetens behörighet jämte information som specificerar den skattskyldiga och den skattskyldigas kontaktinformation. 
Skattemyndigheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av Tullen på begäran på behövlig information om beskattningsbara fordon, iakttagelser i samband med övervakningen samt om andra upplysningar som inverkar på beskattningen jämte information som specificerar den skattskyldiga och den skattskyldigas kontaktinformation för verkställandet av bilbeskattning, tillståndsprövning och skattekontroll samt utförandet av andra sådana uppgifter i anslutning till bilbeskattningen som omfattas av skattemyndighetens behörighet. 
Bestämmelser om Tullens rätt att få uppgifter ur skattemyndighetens datasystem finns i 13 i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (639/2015). 
Uppgifterna får lämnas med hjälp av teknisk anslutning eller på annat elektroniskt sätt. 
88 § 
Skatteförvaltningen kan lämna uppgift om överföring av skattskyldighet eller om skattemyndighetens tillstånd för registrering av ett fordon även till någon annan än den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten, om uppgiften behövs för registrering av fordonet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
1. Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. Ärenden som är anhängiga vid Tullen när denna lag träder i kraft överförs till Skatteförvaltningen för behandling och avgörande. På motsvarande sätt överförs avtal och andra förbindelser som hänför sig till de ärenden som avses i detta moment liksom andra rättigheter och skyldigheter på Skatteförvaltningen. Avtal och förbindelser överförs dock på Skatteförvaltningen endast om något annat inte följer av deras innehåll eller man inte kommer överens om något annat. 
3. Med avvikelse från 2 mom. är Tullen behörig i sådana ärenden rörande skadeståndsskyldighet eller återbetalningsskyldighet som omfattas av allmänna domstolars behörighet och i förvaltningstvistemål som hänför sig till bilskattningsbeslut som Tullen fattat innan lagen har trätt i kraft. 
4. Med avvikelse från 2 mom. är Tullen behörig att föra talan vid behandlingen av sådana brottmål och skadeståndsärenden med anknytning till dem där Tullen före lagens ikraftträdande har framställt straff- eller ersättningsyrkande under förundersökningen eller i domstol. Tullen är behörig att driva in skadestånd som vunnit laga kraft och rättegångskostnader som har dömts ut före lagens ikraftträdande. 
5. Om ansökan enligt denna lag ska lämnas till Skatteförvaltningen inom föreskriven tid, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid även när den har lämnats till Tullen inom föreskriven tid dagen för lagens ikraftträdande eller därefter. 
6. Beslut, tillstånd och registreringar som Tullen har meddelat och som är giltiga vid lagens ikraftträdande förblir i kraft på de villkor som nämns i dem. 
7. Skatteförvaltningen och Tullen är i enlighet med sina lagstadgade uppgifter registeransvariga för de personregister som gäller bilbeskattningen och som har tagits i bruk före lagens ikraftträdande. Tullen ansvarar som tekniskt ansvarig för informationssystemen för registrens funktionsduglighet och informationssäkerhet. 
8. Hänvisningar i andra lagar och förordningar samt statsråds- och ministeriebeslut till Tullens uppgifter som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet avser efter att lagen trätt i kraft en hänvisning till Skatteförvaltningens uppgifter.  
9. På sökande av ändring i beslut som Tullen och Trafiksäkerhetsverket fattat före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i de ärenden som ankommer på dem med stöd av denna lag. På sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag och besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen. Det som föreskrivs ovan om skattemyndighetens beslut tillämpas också på beslut med anledning av en begäran om omprövning. 
10. Lagens 70 a § tillämpas på de besvärsärenden som anhängiggörs den dag då lagen träder i kraft eller därefter. Skattemyndigheten ska sända besvärsskrifter som inkommit till skattemyndigheten i besvärsärenden som anhängiggjorts dagen för lagens ikraftträdande eller därefter och handlingar som gäller ärendena till förvaltningsdomstolen utan dröjsmål.  
11. Om begäran om omprövning eller besvärsskriften i enlighet med anvisningarna för sökande av ändring har lämnats in till Tullen inom förskriven tid, men Skatteförvaltningen är behörig myndighet, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid.  
12. I de ärenden som gäller bevakning av statens rätts och som är anhängiga när lagen träder i kraft och där Skatteförvaltningen är behörig myndighet efter lagens ikraftträdande bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid Skatteförvaltningen. 
 Slut på lagförslaget 

16. Lag  om ändring av 2 § i lagen om Tullens organisation 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Tullens organisation (960/2012) 2 § 1 mom. som följer: 
2 §  Uppgifter 
Tullen ska sköta tullklareringen och tullbeskattningen, tullövervakningen av varor som importeras och exporteras och av utlandstrafiken, förhindra och avslöja tullbrott samt sköta andra tullåtgärder och enligt vad som föreskrivs särskilt verkställa punktbeskattning, mervärdesbeskattning och annan beskattning och utföra skattekontroll och förundersökning av tullbrott. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

17. Lag  om ändring av lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (639/2015) 2 § 6 punkten, 3 § 3 mom. 1 punkten, 5 § 1 mom., 13 § 1 mom. och 17 § 1 mom. 1 punkten, av dem 2 § 6 punkten och 13 § 1 mom. sådana de lyder i lag 309/2016, samt 
fogas till 2 §, sådan den lyder i lag 309/2016, en ny 7 punkt som följer: 
2 §  Definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) tullåtgärd tjänsteåtgärd som hör till Tullens behörighet, med undantag för förundersökning av tullbrott, 
7) skattekontroll utförande av en övervakningsuppgift som gäller ett visst skatteslag och som särskilt föreskrivits för Tullen. 
3 §  Informationssystemet för brottsbekämpning 
Kläm 
I informationssystemet får även annan behövlig information som inhämtats för Tullens skötsel av övervaknings- och brottsbekämpningsuppgifter registreras enligt följande: 
1) för utförande och registrering av och informationssökning för undersökningar och handräckningsuppdrag, undersöknings- och handräckningsuppgifter som fåtts vid förundersökning enligt förundersökningslagen, i samband med Tullens övervaknings- och brottsbekämpningsåtgärder, vid samarbete som avses i lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och gränsbevakningsväsendet (687/2009), vid ett handräckningsuppdrag eller vid tillämpning av tvångsmedelslagen (806/2011) enligt följande:
a) numret på en anmälan om brott eller en anmälan om någon annan händelse, tid och plats för händelsen, anmälningstidpunkten, brottsbeteckningar och andra beteckningar, tidpunkten för åtalspreskription av det grövsta brottet, utredande enhet, utredarna, undersökningsläget, beslut som Tullen fattat för att avsluta ett ärende, identifieringsuppgift om avgörande av åklagare eller domstol och uppgift om någon har dömts till straff, om det fattats beslut om åtalseftergift eller domseftergift, om ett åtal förkastats, lämnats därhän eller avskrivits samt uppgift om ett avgörandes laga kraft,
b) uppgifter om tvångsmedel, åtgärder för tullövervakning, skattekontroll och tullbrottsbekämpning samt olika faser i förundersökningen,
c) uppgifter om andra behövliga beskrivningar, omständigheter eller specificeringar som hänför sig till Tullens uppgifter, åtgärder eller händelser,
d) för klassificering och analys av tillvägagångssättet vid brott, uppgifter som beskriver klassificeringen av gärningsmannen, händelsen eller gärningen samt uppgifter som behövs för sammanlänkning och teknisk undersökning av brott,
 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 §  Informationssystemet för tullövervakning 
Informationssystemet för tullövervakning är ett permanent personregister som är avsett för Tullens riksomfattande bruk och som förs med hjälp av automatisk databehandling. För systemet får samlas in och i systemet registreras och i övrigt behandlas uppgifter som behövs för tullövervakningen och skattekontrollen och som gäller anmälningar och annan information som lämnats till Tullen med stöd av lag eller förordning, uppgifter om tullövervaknings- och skattekontrollåtgärder som vidtagits och om fortsatta åtgärder som framförts på basis av dem samt identifieringsuppgifter om straffanspråk som framställts på basis av en inspektion eller identifieringsuppgifter om en utredningsbegäran eller polisanmälan som gjorts. 
Kläm 
13 §  Tullens rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem 
Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Tullen trots sekretessbestämmelserna rätt att i enlighet med vad som avtalas om saken med den registeransvarige, ur vissa register och även genom teknisk anslutning eller som en datamängd få och i övrigt behandla sådan information som Tullen behöver för att utföra sina uppdrag och föra sina personregister, enligt följande: 
1) ur samfunds och sammanslutningars personregister och övriga register för tullbrottsbekämpning behövliga uppgifter om passagerare, fordons personal samt om fordon och varor som transporteras, 
2) ur Skatteförvaltningens datasystem och register sådana uppgifter jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldige, som behövs för beskattning, skattekontroll och indrivning samt för tullbrottsbekämpning samt för tillståndsprövning behövliga uppgifter om tillståndssökandens fullgörande av sin skattebetalningsskyldighet och betalningsarrangemang i anslutning till tillståndssökandens betalning av skatter samt, när det är ett villkor för beviljande av tillstånd, uppgifter om brott mot tullagstiftningen eller skattelagstiftningen, 
3) ur det fordonstrafikregister som avses i lagen om fordonstrafikregistret (541/2003) sådana uppgifter som behövs för tullövervakning, skattekontroll, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,  
4) ur Patent- och registerstyrelsens handelsregister sådana uppgifter om anmälningar och meddelanden som gäller näringsidkare och som behövs för tullövervakning, skattekontroll, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,  
5) ur polisens personregister sådana uppgifter som behövs för tullövervakning och skattekontroll samt för tullbrottsbekämpning och för Tullens övriga uppdrag i enlighet med de ändamål som uppgifterna har samlats in och registrerats för samt för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för när det gäller de fall som avses i 16 § 1 mom., 
6) ur Gränsbevakningsväsendets personregister sådana uppgifter som behövs för tullövervakning och skattekontroll samt för tullbrottsbekämpning och för Tullens övriga uppdrag i enlighet med de ändamål som uppgifterna har samlats in och registrerats för samt för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för när det gäller de fall som avses i 16 § 1 mom., 
7) ur Brottspåföljdsmyndighetens personregister sådana uppgifter som behövs för tullbrottsbekämpning samt för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för när det gäller de fall som avses i 16 § 1 mom., 
8) av dem som utövar inkvarteringsverksamhet och av polisen sådana uppgifter som avses i 6 § 1 mom. i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006) och som behövs för tullbrottsbekämpning, 
9) sådana uppgifter som avses i 13—17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) och som behövs för tullövervakning, skattekontroll, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning, 
10) ur det bötesregister som avses i lagen om verkställighet av böter (672/2002) uppgifter om bötesstraff och verkställigheten av dem, ur det straffregister som avses i straffregisterlagen (770/1993) och för de ändamål som nämns i 4 och 4 a § i den lagen uppgifter om personer och juridiska personer och ur det register över avgöranden och meddelanden om avgöranden som avses i lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) uppgifter om avgöranden i brottmål och om avgörandenas laga kraft samt ur det rikssystem för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter som avses i den lagen uppgifter om brottmål som är eller har varit anhängiga vid åklagarmyndigheter eller domstolar, 
11) av justitieförvaltningsmyndigheterna uppgifter om personer som är efterlysta av justitieförvaltningen, 
12) ur utrikesministeriets informationssystem uppgifter om dem som hör till personalen vid diplomatiska beskickningar och konsulat som representerar den utsändande staten i Finland och om dem som hör till personalen vid en internationell organisations organ i Finland eller något annat internationellt organ i samma ställning samt om dessa personers familjemedlemmar och om dem som är i privat tjänst hos dessa personer, för utförande av de uppdrag som föreskrivs för Tullen i utlänningslagen (301/2004) och för tullövervakning och skattekontroll samt för tullbrottsbekämpning, 
13) ur Migrationsverkets informationssystem uppgifter om ärenden som gäller resedokument, visum, vistelse, internationellt skydd, avlägsnande ur landet, inreseförbud och medborgarskap, för utförande av de uppdrag som föreskrivs för Tullen i utlänningslagen och för tullövervakning och skattekontroll samt för tullbrottsbekämpning, 
14) av ett teleföretag de uppgifter som avses i 10 kap. 6—8 § i tvångsmedelslagen och i 2 kap. 14 § 2 mom. och 3 kap. 4 och 5 § i lagen om brottsbekämpning inom Tullen som Tullen har rätt att få endast under de förutsättningar som föreskrivs i de nämnda lagarna och som behövs för tullbrottsbekämpning, 
15) ur det farkostregister som avses i lagen om farkostregistret (424/2014) och ur Ålands fritidsbåtsregister uppgifter om båtar samt om ägare och innehavare av båtar, som behövs för de uppdrag som Tullen sköter enligt lagen om sjöfartskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet (485/2004), för påförande av påföljdsavgift för transportör enligt 179 § i utlänningslagen, för tullövervakning, skattekontroll, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,  
16) ur kommunikationsministeriets trafiktillståndsregister de uppgifter som behövs för påförande av påföljdsavgift för transportör enligt 179 § i utlänningslagen och för tullövervakning och skattekontroll samt för tullbrottsbekämpning, 
17) ur det fartygsregister, register över fartyg under byggnad och historikregister som avses i fartygsregisterlagen (512/1993) sådana uppgifter om fartyg samt om ägare och innehavare av fartyg som behövs för de uppdrag som Tullen sköter enligt lagen om sjöfartskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet, för påförande av påföljdsavgift för transportör enligt 179 § i utlänningslagen, för tullövervakning, skattekontroll, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,  
18) ur det luftfartygsregister som avses i luftfartslagen (864/2014) sådana uppgifter om luftfartyg samt om innehavare och ägare av luftfartyg som behövs för påförande av påföljdsavgift för transportör enligt 179 § i utlänningslagen, för tullövervakning, skattekontroll, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,  
19) av trafik-, fiske- och miljömyndigheterna samt av polisen, gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten uppgifter om fordon och deras position samt om trafik, för tullövervakning och skattekontroll samt för tullbrottsbekämpning, 
20) för lämnande av handräckning nödvändiga uppgifter av den myndighet som har begärt handräckning. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17 §  Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter 
Trots sekretessbestämmelserna får Tullen lämna ut behövliga uppgifter ur sina personregister och även genom teknisk anslutning eller som en datamängd enligt följande: 
1) till Skatteförvaltningen för verkställande av beskattning, indrivning av skatter och avgifter, ändringssökande i skatteärenden och för utsökning eller för bevakning av statens intresse eller rätt, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

18. Lag  om ändring av 28 och 30 § i lagen om Skatteförvaltningen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) 28 § 1 mom. och 30 § 2 mom., av dem 30 § 2 mom. sådant det lyder i lag 656/2015, som följer: 
28 §  Förfarandet i brottmål 
I fråga om de skatter och avgifter som enligt gällande bestämmelser ska uppbäras av Skatteförvaltningen har Skatteförvaltningen rätt att på alla skattetagares vägnar anmäla ett ärende som gäller skattebrott eller något annat brott som hänför sig till beskattning till förundersökningsmyndigheten för undersökning och att genom ett ombud som Skatteförvaltningen förordnat föra talan i brottmål och i ärenden som gäller skadestånd på grund av brott. Anmälningar om brott som gäller bilskatt, bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar och skatter som omfattas av punktskattelagens (182/2010) tillämpningsområde görs till Tullen och delges samtidigt polisen. 
Kläm 
30 §  Beskattningskostnaderna och deras fördelning 
Kläm 
Av de årliga kostnader som avses i 1 mom. tar staten ut sammanlagt 29,9 procent av kommunerna, sammanlagt 3,3 procent av den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och 5,7 procent av Folkpensionsanstalten. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagens 30 § 2 mom. tillämpas första gången på de årliga beskattningskostnaderna för 2017. 
 Slut på lagförslaget 

19. Lag  om ändring av 1 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 1 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999), sådan den lyder delvis ändrad i lag 522/2010, ett nytt 3 mom. som följer: 
1 §  Lagens tillämpningsområde 
Kläm 
Med avvikelse från 1 mom. tillämpas inte denna lag, med undantag för 10 och 16 §, på handlingar och uppgifter som gäller bilbeskattning och punktbeskattning. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 22 september 2016 
Statsminister Juha Sipilä 
Finansminister Petteri Orpo