1
Lagförslag
1.1
Punktskattelagen
4 §.Behöriga myndigheter. I paragrafen anges de behöriga myndigheterna för punktbeskattningen. Bestämmelsen tillämpas i vid bemärkelse på all punktbeskattning. Enligt 1 § i punktskattelagen tillämpas lagen när punktskatt uppbärs på energiprodukter, elektricitet, alkohol, alkoholdrycker och tobaksprodukter. Dessutom tillämpas lagen när punktskatt eller liknande skatter uppbärs på andra produkter med stöd av en bestämmelse i den aktuella skattelagen. Behörighetsbestämmelserna i dessa lagar förtydligas genom att i dem intas en uttrycklig hänvisning till den föreslagna 4 § i punktskattelagen.
Med stöd av 4 § 1 mom. överförs punktbeskattningen till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen svarar för verkställande av punktbeskattningen samt för den allmänna skattekontrollen och andra myndighetsuppgifter. På Skatteförvaltningen ankommer också den allmänna ledningen av punktbeskattningen, även om det inte föreskrivs uttryckligen om det. Tullen behåller dock uppgiften att övervaka punktbeskattningen. Tullen agerar självständigt i denna uppgift men vid behov också på uppdrag av Skatteförvaltningen eller i samarbete med den. Övervakningen av beskattningen anses omfatta ett stort antal olika åtgärder från att följa de skattskyldigas betalningsbeteende och granska deras bokföring till att övervaka gods- och passagerartrafik samt granska upplag och produkter. Det är svårt att exakt ange arbetsfördelningen på lagnivå. För att undvika luckor ska övervakningen av punktbeskattningen höra till båda myndigheternas uppgifter. I momentet har myndigheternas övervakningsuppgifter formulerats på olika sätt, för att följa det sätt att föreskriva om övervakningsuppgifter som tillämpas i annan lagstiftning som gäller dessa myndigheter. I Skatteförvaltningens och Tullens samarbetsmodell och anvisningar ska man komma överens närmare om behörighetsfördelningen och de praktiska övervakningsuppgifterna. I princip ska Skatteförvaltningens skattekontroll vara dokumentbaserad medan den fysiska övervakningen framhävs i Tullens övervakningsuppgift. I lagstiftningen kvarstår också vissa bestämmelser där Tullen har särskild övervakningsbehörighet. En sådan bestämmelse finns i 19 § 2 mom. i punktskattelagen, enligt vilken Tullen kan utfärda närmare föreskrifter om det förfarande som ska iakttas vid förvärv och leverans av produkter för skattefri proviantering av fartyg, och dessutom har Tullen rätt att begränsa mängden skattefria produkter som levereras till fartyg. En motsvarande bestämmelse finns i lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik (397/1969).
Tullens lagbestämda övervakningsuppgift borde vara tillräckligt heltäckande också för att propositionens mål att överlämna brottsbekämpningen i anslutning till punktbeskattning åt Tullen ska uppnås. I 1 kap. 2 § i lagen om brottsbekämpning inom Tullen definieras tullbrott. Enligt definitionen är tullbrott brott som innebär överträdelse av en sådan bestämmelse i tullagen eller någon annan lag vars iakttagande Tullen ska övervaka eller som Tullen ska verkställa. Enligt nämnda lag är det Tullens uppgift att förhindra, avslöja och utreda tullbrott och väcka åtal mot misstänkta för tullbrott. I lagen bestäms om Tullens befogenheter som tullbrottsbekämpnings- och förundersökningsmyndighet. På den övervakningsuppgift som ålagts Tullen tillämpas dessutom Tullens befogenheter enligt tullagen. Bestämmelser med hänvisning till tillämpning av de nämnda lagarna föreslås i 4 § 4 mom.
I 4 § 2 mom. nämns för helhetens skull också att i de fall som avses i 3 § 1 mom. är Tullen fortfarande ansvarig myndighet för punktbeskattningen. Behörigheten gäller då både verkställande och övervakning av beskattningen. I dessa fall meddelar Tullen också till exempel förhandsavgöranden om punktbeskattning samt beslut på ansökningar om lättnader.
Närmare bestämmelser om Skatteförvaltningens och Tullens interna behörighet och uppgiftsfördelning finns i lagarna om dessa myndigheters organisation. En informativ bestämmelse om detta föreslås i 4 § 3 mom.
4 a §.Utbyte av information mellan Tullen och Skatteförvaltningen. I den nya paragrafen som fogas till lagen föreskrivs om rätt för Tullen och Skatteförvaltningen att få uppgifter av varandra för skötseln av uppgifter enligt 4 §. Ett heltäckande informationsutbyte är nödvändigt för att genomföra beskattningen och en effektiv skattekontroll. Informationsutbytet kan ske på eget initiativ eller på begäran och det kan ske med hjälp av datasystem eller på annat elektroniskt sätt. Bestämmelsen kompletterar bestämmelserna om hemlighållande och utlämnande av uppgifter i lagen om påförande av accis (1469/1994).
I 1 mom. föreskrivs om Tullens rätt att lämna Skatteförvaltningen behövlig information på eget initiativ. Tullen ska få lämna Skatteförvaltningen information som Tullen bedömer att är nödvändig med avseende på beskattningsbara produkter, skattepliktig verksamhet och iakttagelser i samband med övervakningen samt utförandet av andra uppgifter i anslutning till punktbeskattningen, till exempel beviljande av statligt stöd. Information om beskattningsbara produkter vore bland annat bindande tariffuppgifter om punktskattepliktiga produkter. Iakttagelser i samband med övervakningen kan gälla bland annat skatteupplag, resenärsinförsel eller överföring av produkter inom ramen för ett uppskovsförfarande. Tullens bedömning av om informationen är nödvändig ska basera sig på dess sakkunskap som övervakningsmyndighet för punktbeskattningen samt på samarbete med Skatteförvaltningen.
2 mom. gäller Skatteförvaltningens rätt att på begäran få behövlig information från Tullen. Skatteförvaltningen ska kunna begära information av Tullen för verkställandet av punktbeskattning, tillståndsprövning och skattekontroll samt utförandet av andra sådana uppgifter i anslutning till punktbeskattningen som föreskrivits för Skatteförvaltningen. Exempelvis då Skatteförvaltningen behandlar en ansökan om återbetalning av skatt, som gäller återbetalning på grund av export, behöver Skatteförvaltningen uppgifter om exportförfarandet och att produkterna har lämnat unionens territorium för att kunna behandla ansökan.
3 mom. gäller Tullens rätt att få uppgifter ur Skatteförvaltningens datasystem och register. Till denna del tillämpas lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen, som trädde i kraft 2015. Tullen har rätt att ur Skatteförvaltningens datasystem få behövliga uppgifter jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldiga för bland annat beskattning, indrivning och bekämpning av tullbrott. I lagförslag nummer 17 i propositionen föreslås att informationen också får användas för skattekontroll enligt definitionen i förslaget till 2 §.
Det informationsutbyte som avses i paragrafen ska också kunna ske med hjälp av teknisk anslutning eller på annat elektroniskt sätt, enligt vad som föreskrivs i 4 mom.
6 §.Övriga definitioner. När punktbeskattningen i huvudsak överförs från Tullen till Skatteförvaltningen föreslås att 13 punkten ändras vad gäller den behöriga myndigheten.
9 §. Produkter som förstörs inom ramen för ett uppskovsförfarande. Den skatteskyldige ska på ett sätt som skattemyndigheten godkänner visa att punktskattepliktiga produkter förstörts eller gått förlorade. I 2 mom. används termen den behöriga myndigheten, eftersom uppgiften kan omfatta även granskning av produkter eller annan övervakning, som även Tullen kan utföra vid sidan av Skatteförvaltningen. I praktiken kan till exempel Tullens rörliga övervakning på Skatteförvaltningens begäran granska om produkterna har förstörts på det sätt som avses i bestämmelsen.
10 §.Förstörning av produkter. I paragrafen används termen den behöriga myndigheten på samma sätt som i ändringen av 9 §.
11 §.Oegentligheter inom ramen för ett uppskovsförfarande. Paragrafen hänför sig till punktbeskattningens uppskovsförfarande, där produkter kan flyttas mellan medlemsstaterna så att de beskattas först i den medlemsstat där de frisläpps för konsumtion. I de fall som avses i 3 och 5—7 mom. är Skatteförvaltningen behörig myndighet för Finlands del.
16 §.Avdrag från skatt. Med hänvisning till motiveringen för 9 § används termen den behöriga myndigheten även i 16 § 2 mom.
21 §.Tillståndspliktig verksamhet. I 2 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. De tillstånd som nämns i paragrafen ska beviljas av Skatteförvaltningen.
24 §.Förutsättningar för beviljande av tillstånd för skatteupplag. Eftersom övervakningen av punktbeskattningen hör till både Skatteförvaltningens och Tullens behörighet, används i 1 mom. termen den behöriga myndigheten.
26 §.Övriga förutsättningar för beviljande av tillstånd. Tillståndsprövningen överförs på Skatteförvaltningen, så bestämmelsen i 4 mom. om rätt för Tullen att få uppgifter för tillståndsprövningen av Skatteförvaltningen blir onödig. Tullen ska emellertid även i fortsättningen ha rätt att få motsvarande uppgifter med stöd av lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen. Det föreslås att till momentet fogas en bestämmelse om att Tullen i fortsättning på Skatteförvaltningens begäran ska ge Skatteförvaltningen utlåtande om sökandes tillförlitlighet. Eftersom det i denna lag föreskrivs att tillförlitlighet är en förutsättning för att en sökande ska få tillstånd, kan Tullen för utlåtandet använda uppgifterna i sitt personregister med stöd av 16 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen. Omnämnandet i 4 mom. av att det föreskrivs om utlämnande av uppgifter ur straffregistret i straffregisterlagen är en informativ bestämmelse som är onödig.
27 §.Tillståndets innehåll. Administreringen av punktskattetillstånd ankommer i sin helhet på Skatteförvaltningen. Det föreslås att den behöriga myndigheten ändras i 2 mom.
28 §.Säkerheter. Beslut om säkerheter ska fattas av Skatteförvaltningen. Det föreslås att 4 mom. ändras på motsvarande sätt.
29 §.Återkallelse av tillstånd samt varning. Behörigheten när det gäller tillstånd i anslutning till punktbeskattningen ska tillkomma Skatteförvaltningen. Det föreslås att 2—4 mom. ändras på motsvarande sätt.
30 §.Register för punktbeskattning. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Skatteförvaltningen är registeransvarig för register som gäller punktskatteskyldiga och skatteupplag. Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 4 mom., där det föreskrivs att Skatteförvaltningen för ett register över stödmottagare som avses i 98 b §. Förslaget hänför sig till lagen om ändring av punktskattelagen (479/2016), som trädde i kraft den 1 juli 2016. Genom ändringslagen fogades en ny 98 a § till punktskattelagen, där det föreskrivs om skyldighet för företag som får statligt stöd att till stödmyndigheten anmäla vissa uppgifter om företaget för att statens skyldighet att offentliggöra vissa uppgifter som förutsätts i bestämmelserna om statligt stöd ska fullgöras. I den nya 98 b § föreskrivs om det förfarande som ska tillämpas på anmälningsskyldigheten. Företag som får statligt stöd som hänför sig till punktbeskattningen ska registrera sig hos Skatteförvaltningen när det är fråga om annat stöd än sådant som betalas som skatteåterbäring på ansökan.
31 §. Inlämnande av skattedeklaration. I paragrafen föreskrivs att Skatteförvaltningen är behörig myndighet.
32 §.Sättet att lämna in skattedeklaration. I paragrafen föreskrivs om sättet att lämna i punktskattedeklaration. I 1, 2 och 4 mom. ändras Skatteförvaltningen till behörig myndighet. Punktskatt som tas ut i samband med förtullning ska anmälas med tulldeklaration liksom för närvarande. På den tillämpas enligt 3 § de bestämmelser om förfarandet som även i övrigt gäller tull.
33 §.Beskattningsbeslut. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet.
35 §.Rättelse till skattetagarens fördel. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet.
36 §.Efterbeskattning. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet.
41 §.Delgivning av beslut. Det föreslås att 2 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet. Begreppet intressebevakning i 3 mom. ändras till rättsbevakning i överensstämmelse med ändringen av 107 §.
44 §.Felavgift. I paragrafen föreskrivs om möjlighet att påföra felavgift bland annat i situationer där en deklarations- eller någon annan skyldighet som baserar sig på punktskattelagstiftningen eller föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av den har försummats. Deklarations- och andra skyldigheter ingår bland annat i förordningen om accis på flytande bränslen (1547/1994), som utfärdats med stöd av lagen om punktskatt på flytande bränslen, samt de föreskrifter som Tullen för närvarande utfärdat om elektronisk deklaration av punktskatt och användning av det datoriserade systemet för punktskatt. Tullens föreskrifter kommer att revideras och bli Skatteförvaltningens föreskrifter. Eftersom Tullen kommer att behålla behörighet i anslutning till övervakning av punktbeskattningen, kan felavgiften bli tillämplig även vid överträdelser av skyldigheter som baserar sig på Tullens beslut eller föreskrifter. Bestämmelser om de faktorer som inverkar på felavgiftens storlek ingår i 45 §, som inte föreslås bli ändrad.
47 §.Skatteuppbörd. Det föreslås att paragrafen preciseras så att i hänvisningen till lagen om skatteuppbörd nämns särskilt bestämmelserna om betalning. Till den del som punktskattelagen saknar bestämmelser om betalningsställen, tidpunkten för betalning av skatt, tidpunkten för betalning av en avgift, betalning efter betalnings- eller förfallodagen eller tidpunkten då betalningarna överförs, ska bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd tillämpas. I paragrafen slopas dessutom omnämnandet av Tullen som skatteuppbördsmyndighet.
47 a §.Kvittning. Det föreslås att 1 och 2 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten. Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 3 mom., där det föreskrivs om kvittning av punktskatter som Tullen tagit ut med stöd av 3 § 1 mom. På kvittning av punktskatter som Tullen tagit ut tillämpas tullagens kvittningsbestämmelser.
47 b §.Hinder för kvittning. Det föreslås att 3 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet. Skatteförvaltningen ska använda skatter och andra avgifter till kvittning, så i 2 mom. 1 punkten stryks omnämnandet av tull som betalts i misstag.
47 d §.Kvittningsordning. Det föreslås att 1 mom. ändras så att återbetalning av punktskatt i första hand används för att betala skatter och avgifter som Skatteförvaltningen tar ut. På grund av det pågående stegvisa införandet av Skatteförvaltningens nya datasystem används återbetalningar av punktskatt efter att punktskatter betalats först för obetalda bilskattefordringar och därefter för Skatteförvaltningens andra skatter i den ordning som föreskrivs i lagen om skatteuppbörd. Återbetalning ska användas för betalning av en fordran i enlighet med lagen om skatteuppbörd, först för räntor, därefter för sanktioner och sist för skattekapitalet.
Om en återbetalning inte används för Skatteförvaltningens fordringar ska den enligt 2 mom. användas för betalning av någon annan myndighets, såsom Tullens, fordran.
Det föreslås att 3 mom. ändras så att användning av en återbetalning för att betala utländsk skatt ska basera sig på en överenskommelse om handräckning med en främmande stat eller Europeiska unionens indrivningsdirektiv.
I det nya 4 mom. föreskrivs om hur återbäring av andra skatter som Skatteförvaltningen tar ut ska användas för obetald punktskatt. På användningen av återbäringen ska tillämpas 38 § i lagen om skatteuppbörd. Detta innebär att punktskattefordringar jämställs med andra myndigheters fordringar i användningsordningen.
47 e §.Närmare föreskrifter om kvittning. I paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.
48 §.Skattetillägg och förseningsränta. Det föreslås att 1 mom. ändras genom att det föreskrivs att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet. I 3 mom. ingår en specialbestämmelse om sättet att beräkna skattetillägg och förseningsränta på punktskatt i de fall där beskattningen annars med stöd av 3 § 1 mom. verkställs av Tullen och enligt bestämmelserna om tullförfarandet. Det föreslås inga ändringar i momentet. Detsamma gäller sättet att beräkna återbetalningsränta enligt 49 §.
53 §.Tillfälligt registrerad mottagare. På samma sätt som andra punktskattetillstånd ska det ankomma på Skatteförvaltningen att bevilja de rättigheter som avses i paragrafen och att administrera säkerheterna. 2 mom. ändras således vad gäller den behöriga myndigheten.
54 §.Direkt leverans. Den uppgift som avses i paragrafen ankommer på Skatteförvaltningen. Det föreslås att 2 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten.
55 §.Säkerhet vid flyttning av punktskattepliktiga produkter. Det ska ankomma på Skatteförvaltningen att administrera de säkerheter som hänför sig till punktbeskattningen. Det föreslås att 2 mom. ändras i överensstämmelse med detta.
58 §.Avsändande av produkter via det datoriserade systemet. Administreringen av det datoriserade systemet för punktbeskattning och myndighetsuppgifterna i anslutning till det ska ankomma på Skatteförvaltningen. I paragrafen föreslås ändringar som gäller den behöriga myndigheten. Tullen ska dock ha tillträde till systemet för att kunna övervaka punktbeskattningen.
62 §.Flyttningar av energiprodukter. Med hänvisning till motiveringen för 58 § föreslås i 2 mom. att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.
63 §.Uppdelning av flyttning. Med hänvisning till motiveringen för 58 § föreslås i 2 mom. att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.
64 §.Mottagande. Med hänvisning till motiveringen för 58 § föreslås i 2 mom. att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.
Samtidigt förtydligas paragrafens ordalydelse utan att rättsläget ändras.
Det förfarande som för närvarande föreskrivs i 4 mom. tillämpas inte, eftersom kommissionen inte har godkänt det. Den behöriga myndigheten, som enligt förslaget ska vara Skatteförvaltningen, sänder således inte handlingarna till avgångsmedlemsstatens myndigheter utan gör upp en mottagningsrapport med hjälp av det datoriserade systemet. Momentets innehåll ändras i överensstämmelse med detta.
65 §.Exportrapport. Den exportrapport som avses i paragrafen hänför sig till det datoriserade systemet för punktbeskattningen, beträffande vilket Skatteförvaltningen ska sköta myndighetsuppgifterna. Den exportrapport som Skatteförvaltningen gör upp baserar sig på den påskrift som ska utfärdas av utfartskontoret enligt tullagstiftningen eller av det kontor där formaliteterna fullgjorts, när produkterna flyttades utanför unionens territorium som bevis på att produkterna har förts ut ur unionens territorium. Det föreslås att hänvisningen till genomförandeförordningen ändras till en hänvisning till tullagstiftningen.
68 §.Dokument som ersätter mottagningsrapporten och exportrapporten. I paragrafen föreskrivs om det reservförfarande baserat på pappersblanketter som kan användas i stället för det datoriserade systemet. Det är nödvändigt att behålla bestämmelsen även om pappersblanketter numera används sällan. I 1 och 2 mom. föreskrivs att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.
70 §.Närmare föreskrifter om införande och användning av det datoriserade systemet. I 1 mom. föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörighet myndighet. De föreskrifter som Tullen utfärdat revideras i Skatteförvaltningens namn.
74 §.Privatpersoners förvärv. I paragrafen föreskrivs om beskattning i Finland av produkter som förvärvats på så kallat distansköp. Bestämmelsen gäller produkter som förvärvats från andra EU-medlemsstater. Punktbeskattningen och administreringen av säkerheter ska i dessa fall höra till Skatteförvaltningens uppgifter, så i 3 mom. företas en ändring som gäller den behöriga myndigheten.
78 §.Förfarandet vid flyttningar i kommersiellt syfte av produkter som frisläppts för konsumtion. Verkställandet av punktbeskattningen och administreringen av säkerheter ska i de fall som avses i paragrafen höra till Skatteförvaltningens uppgifter, vilket förutsätter att 2 mom. ändras. Samtidigt förtydligas momentets ordalydelse. Dessutom ändras rubriken för paragrafen så att den blir mer informativ.
80 §.Förfarandet vid distansförsäljning. Punktbeskattningen av produkter som förvärvats genom distansförsäljning och administreringen av säkerheter som gäller den ska höra till Skatteförvaltningens uppgifter, vilket förutsätter att 1 mom. ändras. Samtidigt förtydligas momentets ordalydelse.
81 §.Produkter som förstörts under transport efter att de frisläppts för konsumtion. Det föreslås att 2 mom. ändras i överensstämmelse med ändringen av 9 §. Dessutom föreslås att momentets finskspråkiga ordalydelse förtydligas.
83 §.Återbetalning och eftergift av punktskatt. Det föreslås att 5 och 6 mom. ändras så att det föreskrivs att Skatteförvaltningen är behörig myndighet.
92 §.Godkända upplagshavares bokföringsskyldighet. Det föreslås att 3 mom. ändras så att det föreskrivs att Skatteförvaltningen är behörig myndighet. Dessutom föreslås att den finskspråkiga ordalydelsen i den första meningen i momentet korrigeras.
93 §.Andra skattskyldigas, distansförsäljares och registrerade avsändares bokföringsskyldighet. Det föreslås att 2 mom. ändras så att det föreskrivs att Skatteförvaltningen är behörig myndighet.
96 §.Granskning. I paragrafen föreskrivs om den granskningsrätt som hänför sig till punktbeskattningen och rätten att få uppgifter i anslutning till den. Eftersom granskning är en av de metoder att övervaka punktbeskattningen som hör till både Skatteförvaltningens och Tullens behörighet på det sätt som föreskrivs i 4 §, föreslås att 1, 2 och 5 mom. ändras så att termen den behöriga myndigheten används. Arbetsfördelningen mellan myndigheterna fastställs i samarbetsmodellen och de praktiska anvisningarna. Dessutom föreslås att bestämmelsen i 2 mom. om den skattskyldigas skyldighet att visa myndigheten sitt upplag och sina övriga lokaler uppdateras. Eftersom omfattningen av skyddet för hemfriden definieras på olika sätt i grundlagen och till exempel strafflagen, formuleras granskningsrätten så den i enlighet med grundlagsutskottets ställningstaganden inte gäller lokaler som används för permanent boende (bland annat GrUU 40/2010).
97 §.Övriga granskningsbefogenheter. Med hänvisning till motiveringen för 4 och 96 § används i 1 mom. termen den behöriga myndigheten. Samtidigt ändras rubriken för paragrafen genom att termen tullmyndigheten stryks. Dessutom uppdateras bestämmelsen i 2 mom. om rätt att granska den skattskyldigas lokaler i överensstämmelse med den ändring som föreslås i 96 §.
98 §.Annan informationsskyldighet. Med hänvisning till motiveringen till 4 och 96 § används i 1 och 2 mom. termen den behöriga myndigheten. Dessutom ändras den finskspråkiga ordalydelsen i 1 mom.
100 §.Utomståendes informationsskyldighet. Med hänvisning till motiveringen till 4 och 96 § används i 1 mom. termen den behöriga myndigheten.
101 §.Ansvar för granskningskostnader. Med hänvisning till motiveringen till 4 och 96 § används i paragrafen termen den behöriga myndigheten. Dessutom ändras paragrafens ordalydelse.
102 §.Vite. Med hänvisning till motiveringen till 4 och 96 § används i paragrafen termen den behöriga myndigheten.
103 §.Omhändertagande. I paragrafen föreskrivs om omhändertagande av punktskattepliktiga produkter och om förutsättningarna för detta. Tullen ska i egenskap av övervakande myndighet fortfarande kunna omhänderta produkter, beträffande vilka det råder osäkerhet om skattskyldigheten, skattepliktigheten eller syftet med importen. Det kan också vara fråga om produkter som omfattas av Skatteförvaltningens beskattningsbehörighet. Även Skatteförvaltningen kan i samband med skattegranskning omhänderta till exempel punktskattepliktiga produkter som finns i ett upplag och beträffande vilka det råder osäkerhet om det skattemässiga bemötandet. I 1 mom. används således termen den behöriga myndigheten. Den noggrannare behörighetsfördelningen bestäms i Tullens och Skatteförvaltningens samarbetsmodell och de praktiska anvisningarna.
Inga ändringar företas i förutsättningarna för omhändertagande och paragrafens bestämmelser om möjligheten att under vissa förutsättningar sälja produkterna vidare på tullauktion.
104 §.Förhandsavgörande. Det överförs på Skatteförvaltningen att ge förhandsavgörande i fråga om punktbeskattningen. Tullen ska fortfarande ge förhandsavgörande om punktskatt i de fall som avses i 3 §, där beskattningsrätten i övrigt blir kvar hos Tullen. I 1 mom. föreslås ett omnämnande av Tullens behörighet i dessa situationer. Skatteförvaltningen ska dock vid behov ge stöd i fråga om den materiella tillämpningen av punktbeskattningen, vilket behövs för att säkerställa att punktbeskattningen tillämpas enhetligt i synnerhet i situationer där lagstiftningen ändras. Det föreslås dessutom att ordalydelsen i 1 mom. ändras innehållsmässigt i överensstämmelse med nuvarande praxis så att förhandsavgörande kan ges förutom om punktskatt som ska betalas för en viss produkt även om skattepliktigheten för en viss verksamhet som den skattskyldiga bedriver.
Det föreslås att 2 mom. ändras i fråga om den behöriga myndigheten.
Det föreslås att begreppet intressebevakning i 4 mom. ändras till rättsbevakning i överensstämmelse med ändringen av 107 §.
105 §.Lättnader och uppskov med betalning. Det föreslås att 1-4 mom. ändras så att det föreskrivs att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet även i fråga om lättnadsärenden. Lättnader med punktskatter ska hör till Tullens behörighet i de fall där Tullen fortfarande verkställer punktbeskattningen på det sätt som avses i 3 §. Det föreslås att till 5 mom. fogas ett omnämnande av Tullens behörighet i dessa situationer. Dessutom ändras ordalydelsen i den första meningen i 3 mom.
106 §.Rättelse till den skattskyldiges fördel. Befogenheten att rätta punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen, vilket förutsätter att 1 mom. ändras.
107 §.Bevakning av statens rätt. Det föreslås att rubriken för paragrafen ändras så att termen rättsbevakning används i stället för intressebevakning. Härigenom preciseras att i paragrafen föreskrivs särskilt om bevakning av statens rätt vid beskattningen och sökande av ändring som gäller beskattningen.
Statens rätt bevakas av den statliga rättsbevakaren. Då punktbeskattningen i huvudsak överförs från Tullen till Skatteförvaltningen på det sätt som föreslås i 4 §, ska Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vara statlig rättsbevakare i ärenden som hör till Skatteförvaltningens behörighet. I ärenden som hör till Tullens behörighet ska statens rätt bevakas av tullombudet som avses i lagen om Tullens organisation och som finns vid enheten för statens intresse- och rättsbevakning, som är oberoende i förhållande till Tullens övriga enheter.
På rättsbevakning som utförs av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillämpas 24—26 § i lagen om Skatteförvaltningen samt bestämmelserna om rättsbevakning i förordningen om Skatteförvaltningen (278/2008) på samma sätt som vid annan rättsbevakning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. Bestämmelser om förande av statens talan i andra fall än när det är fråga om rättsbevakning finns i andra paragrafen i 5 kap. i lagen om Skatteförvaltningen.
Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. om hörande av den statliga rättsbevakaren. Detta ska ske på samma sätt som när beslut delges rättsbevakaren enligt 41 § 3 mom.
107 a §.Omprövningsbegäran. Enligt 1 mom. ska ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag sökas genom en begäran om omprövning hos den myndighet som fattat beslutet, det vill säga antingen Skatteförvaltningen eller Tullen. Förfarandet med omprövningsbegäran ska dock inte gälla beslut om lättnader eller uppskov med betalning, förhandsavgörande eller ärenden som ska avgöras med stöd av bestämmelserna om återbetalning av skatt. Till dem hör på nuvarande sätt återbetalningar enligt 83 § samt återbetalningar enligt speciallagarna om punktskatt, såsom beslut om återbetalning av skatt som gäller fartygsleveranser, diplomaters förvärv samt energiskatter.
Enligt lagens övergångsbestämmelser ska anhängiga ärenden som gäller omprövningsbegäran överförs till Skatteförvaltningen när lagen träder i kraft. Den skattskyldige får dock agera enligt den besvärsanvisning som han eller hon fått före lagens ikraftträdande utan rättsförluster.
Tidsfristen för omprövning i fråga om andra ärenden än fastställande eller återbetalning av skatt liksom den bindande tidsfristen för den statliga rättsbevakaren ändras i 2 mom. till 60 dagar, vilket stämmer överens med motsvarande tidsfrist för sökande av ändring som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. Således ska till exempel i ett beslut som gäller felavgift ändring sökas inom 60 dagar även då felavgiften har påförts i samband med påförandet av skatt.
107 b §.Besvär till förvaltningsdomstolen. Det föreslås att begreppet intressebevakning i 1 och 2 mom. ändras till rättsbevakning i överensstämmelse med ändringen av 107 §. På samma sätt som i 107 a § ändras tidsfristen för besvär till 60 dagar, vilket stämmer överens med motsvarande tidsfrist för sökande av ändring som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.
107 c §.Hörande i samband med behandlingen av besvär. I den nya 107 c § föreskrivs om hörande i samband med behandlingen av besvär. Till sin ordalydelse motsvarar paragrafen 69 § i lagen om beskattningsförfarande och den ska tillämpas på samma sätt.
Enligt 1 mom. ska förvaltningsdomstolen med anledning av besvär ge en sådan statlig rättsbevakare som avses i 107 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov den ändringssökande tillfälle att avge bemötande.
Enligt 2 mom. ska, utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, förvaltningsdomstolen kunna avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkningen och inte är oklart.
108 §.Besvär till högsta förvaltningsdomstolen. Det föreslås att 2 mom. ändras så att besvärsrätt på statens vägnar ska tillkomma rättsbevakaren enligt 107 §. Tiden för sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut som gäller förhandsavgörande ska vara 30 dagar från delfåendet av beslutet på samma sätt som vid annan beskattning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.
Det föreslås att 3 mom. ändras så att Skatteförvaltningen ska betala skatt som ska återbäras på grund av förvaltningsdomstolens beslut.
Det föreslås att begreppet intressebevakning i 4 mom. ändras till rättsbevakning i överensstämmelse med ändringen av 107 §. Dessutom föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.
111 §.Förundersökning. Det föreslås att bestämmelsen om förundersökning i 111 § i punktskattelagen upphävs eftersom den blir onödig. På förundersökning av punktskattebrott tillämpas lagen om brottsbekämpning inom Tullen, där det föreskrivs om Tullens befogenheter på ett sätt som motsvarar de befogenheter som föreskrivs i förundersökningslagen (805/2011), tvångsmedelslagen (806/2011) och polislagen. Om det inte föreskrivs något annat i lagen om brottsbekämpning inom Tullen, ska vid undersökningen av tullbrottsärenden tillämpas det som föreskrivs om förundersökning och tvångsmedel i förundersökningslagen, tvångsmedelslagen och på andra ställen i lag. Tullen är då förundersökningsmyndighet enligt förundersökningslagen.
1.2
Lagen om punktskatt på flytande bränslen
9 a och 11 a §. Punktskattelagen är en allmän lag om förfarandet som tillämpas när punktskatt tas ut för bland annat energiprodukter. I 4 § i den lagen föreskrivs om behöriga myndigheter. När myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen blir det nödvändigt att ändra inte bara punktskattelagen utan också respektive lagar om punktskatt och accis som innehåller bestämmelser om behörighet. Det föreslås att 9 a § 5 mom. och 11 a § 2 och 3 mom. i lagen om punktskatt på flytande bränslen ändras vad gäller den behöriga myndigheten.
12 §. Den anmälan som avses i paragrafen ska göras till Skatteförvaltningen, som vid behov kan ge Tullen i uppdrag att sköta övervakningsuppgiften.
12 a §. Uppgiften att övervaka punktbeskattningen ankommer på såväl Skatteförvaltningen som Tullen. Det föreslås att paragrafen ändras i överensstämmelse med detta.
13 §. I paragrafen sägs att när en proposition om ändring av lagen har avlåtits till riksdagen, har statsrådet rätt att bestämma att på produkterna ska uppbäras accis och försörjningsberedskapsavgift enligt propositionen. Det föreslås att bestämmelsen upphävs eftersom den är föråldrad. Utgångspunkten är att det föreskrivs i lag om ikraftträdandet av ändringar i skattenivåerna.
1.3
Lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen
3 och 18 §. Det föreslås att 3 § ändras genom att det hänvisas till 4 § i punktskattelagen då det gäller de behöriga myndigheterna.
I 18 § föreskrivs om den behöriga myndigheten vid beskattningen av tallolja. Det förslås att paragrafen upphävs eftersom den är onödig.
6 §. I 3 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.
8 a §. I paragrafen föreskrivs om återbäring av energiskatter till energiintensiv industri. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras 3 och 4 mom. vad gäller den behöriga myndigheten. I 2 mom. stryks dessutom hänvisningen till den upphävda 8 §, och bemyndigandet i 3 mom. att utfärda förordning stryks eftersom det är onödigt.
9 §. I paragrafen föreskrivs om skyldighet att registrera sig som skattskyldig. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras paragrafen vad gäller den behöriga myndigheten.
Rubriken före 15 §. I rubriken före 15 § föreslås en lagteknisk ändring.
16 och 17 §. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras paragrafen vad gäller den behöriga myndigheten.
21 a §. I paragrafen föreslås ändringar som gäller den behöriga myndigheten.
24 §. På beskattningen av naturgas tillämpas för närvarande punktskattelagens bestämmelser i stället för bestämmelserna om tullförfarande. Det föreslås således att paragrafen upphävs eftersom den är föråldrad.
25 §. Det föreslås att paragrafen upphävs eftersom den är föråldrad.
1.4
Lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket
3 §.Behörig myndighet. Enligt lagen återbärs till jordbruket energiinnehållsskattens andel på lätt och tung brännolja samt biobrännolja. Punktskatt som betalats på el som använts i jordbruket återbärs ner till den lägre skatteklassen II. Växthus har under vissa förutsättningar rätt att skaffa el direkt till den lägre skattesatsen, så de har inte rätt till återbäring enligt 1 § 3 mom. Det hör redan nu till Skatteförvaltningens uppgifter att verkställa och övervaka återbäringen, så lagens behörighetsbestämmelser behöver inte ändras. Dock upphävs 3 § 2 mom. och hänvisningen där till 1 § 3 mom. eftersom den är föråldrad. Om växthus får stöd genom att skaffa el till den lägre skattesatsen, ankommer övervakningen enligt förslaget till 4 § i punktskattelagen på Skatteförvaltningen och Tullen på samma sätt som annan övervakning av punktbeskattningen.
15 §.Lämnande av uppgifter till Skatteförvaltningen och vissa andra myndigheter. Eftersom beviljandet av energiskatteåterbäring till jordbruket enligt denna lag och övervakningen av det i sin helhet hör till Skatteförvaltningens uppgifter och Tullen inte längre sköter energibeskattningen, föreslås att bestämmelsen om utbyte av uppgifter mellan Tullen och Skatteförvaltningen stryks i paragrafen, eftersom den är onödig. Vid behov kan Tullen och Skatteförvaltningen utbyta uppgifter i anslutning till övervakning av beskattningen med stöd av punktskattelagens bestämmelser om rätt att erhålla uppgifter. Detta kunde gälla de situationer där växthus skaffar elektricitet direkt till den lägre skattesatsen. I 1 mom. stryks dessutom hänvisningen till 10 a § i lagen om punktskatt på flytande bränslen, som har upphävts.
16 §.Skatteförvaltningens och vissa andra myndigheters rätt att lämna uppgifter på eget initiativ. Med hänvisning till motiveringen för 3 och 15 § stryks i 1 mom. bestämmelsen om utbyte av uppgifter mellan Tullen och Skatteförvaltningen, eftersom den är onödig.
1.5
Lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker
1 §.Tillämpningsområde. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras 5 mom. vad gäller den behöriga myndigheten.
1.6
Lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker
11 §. I paragrafen sägs att när en proposition om ändring av lagen har avlåtits till riksdagen har statsrådet rätt att bestämma att på produkter ska uppbäras accis enligt propositionen. Det föreslås att bestämmelsen upphävs eftersom den är föråldrad. Utgångspunkten är att det föreskrivs i lag om ikraftträdande av ändringar i skattenivåerna.
1.7
Lagen om accis på vissa dryckesförpackningar
1 §.Tillämpningsområde. Då myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen överförs på Skatteförvaltningen ändras 3 mom. vad gäller den behöriga myndigheten.
2 §. Behörig myndighet. Det föreslås att paragrafen ändras genom att det hänvisas till 4 § i punktskattelagen vad gäller den behöriga myndigheten.
7 §.Godkännande av anteckning i producentregistret. Myndighetsuppgifterna i anslutning till punktbeskattningen ska skötas av Skatteförvaltningen, vilket förutsätter att paragrafen ändras vad gäller den behöriga myndigheten.
8 §.Utväxling av upplysningar mellan myndigheter. I paragrafen föreskrivs om möjligheten att utbyta uppgifter mellan miljö- och skattemyndigheterna. Det föreslås att beskattningen av dryckesförpackningar på samma sätt som annan punktbeskattning överförs till Skatteförvaltningen. Övervakningen ska emellertid fortfarande ankomma även på Tullen. Eftersom det informationsutbyte som avses i paragrafen kan gälla både Skatteförvaltningen och Tullen, används i paragrafen termen den behöriga myndigheten.
1.8
Lagen om tobaksaccis
9 §. Då punktbeskattningen av tobaksprodukter på samma sätt som den övriga punktbeskattningen överförs till Skatteförvaltningen ändras 2 mom. vad gäller den behöriga myndigheten.
11 §. I paragrafen föreskrivs om de prisetiketter som ska fästas på tobaksprodukters detaljhandelsförpackningar, och av vilka framgår produktens detaljhandelspris. I regel ska den skattskyldiga själv skaffa och bekosta prisetiketterna. I vissa fall levererar myndigheten prisetiketterna till den skattskyldiga till självkostnadspris. Uppgiften ska höra till Skatteförvaltningen så i 2 mom. föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet.
13 §. I paragrafen föreskrivs om förfarandet vid beräkning av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset på tobaksprodukter. De uppgifter som behövs för det insamlas av Skatteförvaltningen, som också fastställer det vägda medeltalet årligen. Det föreslås att paragrafen ändras vad gäller den behöriga myndigheten.
1.9
Avfallsskattelagen
2 §.Behörig myndighet. Det föreslås att paragrafen ändras genom att det hänvisas till 4 § i punktskattelagen vad gäller den behöriga myndigheten.
9 §.Registreringsskyldighet. Då avfallsbeskattningen överförs till Skatteförvaltningen ändras paragrafen vad gäller den behöriga myndigheten.
10 §.Deklarationsskyldighet. Då avfallsbeskattningen överförs till Skatteförvaltningen ändras paragrafen vad gäller den behöriga myndigheten.
12 §.Utbyte av information mellan myndigheter. I paragrafen föreskrivs om möjligheten att utbyta uppgifter mellan miljö- och skattemyndigheterna. Det föreslås att avfallsbeskattningen på samma sätt som annan punktbeskattning överförs till Skatteförvaltningen. Övervakningen ska emellertid fortfarande ankomma även på Tullen. Eftersom det informationsutbyte som avses i paragrafen kan gälla både Skatteförvaltningen och Tullen, används i paragrafen termen den behöriga myndigheten.
1.10
Lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdes- och accisbeskattningen
27 §. Det föreslås att hänvisningen i 3 mom. ändras så att den motsvarar den nuvarande punktskattelagen och att en lagteknisk ändring företas i 4 mom.
28 §. I paragrafen föreskrivs om skattefri proviantering och skattefri försäljning inom den åländska fartygstrafiken. Det föreslås att hänvisningarna i paragrafen ändras så att de motsvarar den nuvarande punktskattelagen.
29 §. I paragrafen föreskrivs om de gränser för skattefri försäljning som det nordiska provianteringsavtalet förutsätter i Ålandstrafiken. Det föreslås att hänvisningen i paragrafen ändras så att den motsvarar den nuvarande punktskattelagen.
30 §. I paragrafen föreskrivs om förutsättningarna för skattefri försäljning och om de kvantitativa gränser som motsvarar införselrätten i Ålandstrafiken för sådana passagerare som reser inom Finland, det vill säga mellan Åland och övriga Finland. Det föreslås att hänvisningen i 1 mom. ändras så att den motsvarar den nuvarande punktskattelagen. I 2 mom. ingår en bestämmelse om skyldighet för fartygets personal att övervaka försäljningsmängderna så att passagerarens inköp antecknas på hans eller hennes biljett. Tullen kan dock på ansökan ge tillstånd till att försäljningen övervakas på något annat tillförlitligt sätt. Momentet ändras inte eftersom det fortfarande är Tullens uppgift att övervaka provianteringen.
31 §. Med stöd av hänvisningen är punktskatteskyldig även den som har skaffat produkter skattefritt i strid med villkoren för skattefri proviantering eller försäljning. Det föreslås att hänvisningen i paragrafen ändras så att den motsvarar den nuvarande punktskattelagen.
1.11
Lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport
4 §.Behöriga myndigheter och tystnadsplikt. I lagen föreskrivs om skyldighet för bolag som distribuerar trafikbränslen att på marknaden släppa ut en viss mängd biodrivmedel som ersätter motorbensin och dieselolja. Övervakningen av detta ankommer för närvarande på Tullen. Då uppgiften i sin helhet överförs från Tullen till Skatteförvaltningen föreslås att den behöriga myndigheten ändras i paragrafen. Dessutom uppdateras hänvisningen som gäller tystnadsplikt i 2 mom. till bestämmelserna om hemlighållande i lagen om påförande av accis (1469/1994).
6 §.Avtal mellan distributörer. Det föreslås att paragrafen ändras vad gäller den behöriga myndigheten.
7 §.Anmälningsskyldighet. I paragrafen föreskrivs om anmälningsskyldighet för distributörer. Det föreslås att 4 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten. Skatteförvaltningen kan vid behov bestämma om den interna arbetsfördelningen och vart anmälan ska lämnas.
10 §.Force majeure. I paragrafen föreskrivs om möjlighet för arbets- och näringsministeriet att lindra eller slopa distributionsskyldigheten vid force majeure. Ansökan om detta ska lämnas till arbets- och näringsministeriet. Enligt 2 mom. ska en kopia av ansökan för närvarande lämnas till Tullen. Det föreslås att momentet ändras så att kopian ska lämnas till Skatteförvaltningen. Dessutom uppdateras hänvisningen i 2 mom. till det moment i 7 § som gäller tidsfrist uppdateras så att den motsvarar den gällande lagen.
11 §.Påföljdsavgift. I paragrafen föreskrivs om den påföljdsavgift som påförs för försummelse av distributionsskyldigheten. Då uppgiften överförs till Skatteförvaltningen ändras 1 och 2 mom. vad gäller den behöriga myndigheten. Inga ändringar föreslås i 3 mom.
12 §.Felavgift. I paragrafen föreskrivs om påförande av felavgift i situationer där distributören har försummat sin anmälnings- och bokföringsskyldighet i anslutning till distributionsskyldigheten. Då uppgiften överförs på Skatteförvaltningen ändras 1 mom. vad gäller den behöriga myndigheten. Inga ändringar föreslås i 2 mom.
13 §.Ändringssökande. Det föreslås att bestämmelsen om sökande av ändring ses över i enlighet med linjerna i regeringens proposition med förslag till granskning av bestämmelserna om sökande av ändring i vissa förvaltningsärenden (RP 230/2014 rd). Avsikten är att begäran om omprövning ska användas i så stor utsträckning som möjligt, men att utanför förfarandet ska falla ärenden i fråga om vilka det på grund av ärendets natur och rättsskyddet är behövligt att ändring i ett förvaltningsbeslut söks genom att anföra besvär direkt hos förvaltningsdomstolen. Avsikten är också att vid sökande av ändring i beslut av förvaltningsdomstolen ska besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen tas i bruk i större utsträckning än för närvarande. Vid bedömningen av om besvärstillståndsbestämmelser lämpar sig ska uppmärksamhet i synnerhet fästas vid ärendets natur och betydelse samt vid om de rättsmedel som föregår högsta förvaltningsdomstolen i de flesta fall kan anses vara tillräckliga.
Med stöd av 1 mom. ska omprövning av beslut som arbets- och näringsministeriet meddelat få begäras på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). Beslut med anledning av en begäran om omprövning ska få överklagas hos förvaltningsdomstolen genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Förvaltningsdomstolens beslut ska få överklagas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Med stöd av 10 § får arbets- och näringsministeriet fatta beslut i ärenden som gäller force majeure. Det kan inte anses förelägga något hinder mot att ta i bruk omprövningsbegäran och besvärstillstånd.
Med stöd av 2 mom. ska beslut om påföljdsavgift som Skatteförvaltningen fattat med stöd av 11 § få överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Förfarandet med omprövningsbegäran och besvärstillstånd tas inte i bruk eftersom det ogrundat kunde förlänga den totala behandlingstiden och det är fråga om en sak som är av särskild betydelse för partens rättsskydd och näringsutövning. Under den tid lagen varit i kraft har det påförts endast några påföljdsavgifter och de har varit av avsevärt storlek.
Med stöd av 2 mom. ska ändring i beslut om felavgift som Skatteförvaltningen fattat med stöd av 12 § få sökas på det sätt som i punktskattelagen föreskrivs om sökande av ändring i andra ärenden än sådana som gäller påförande eller återbetalning av skatt.
Detta skulle bland annat innebära att sökande av ändring i första instans i Skatteförvaltningens beslut sker med omprövningsbegäran till Skatteförvaltningen, för vilken tidsfristen är 60 dagar från delfåendet av beslutet eller, om den statliga rättsbevakaren söker ändring, från det att beslutet fattades. Ändring i beslut som fattats med anledning av omprövningsbegäran söks hos förvaltningsdomstolen genom besvär och vidare hos högsta förvaltningsdomstolen, om den beviljar besvärstillstånd.
1.12
Lagen om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar
9 §.Påförande av bränsleavgift. I lagen föreskrivs om den bränsleavgift som Tullen påför, om det i en privat fritidsbåt används bränsle som är skattefritt eller lindrigare beskattat än motorbensin eller dieselolja. Då påförandet av bränsleavgift överförs till Skatteförvaltningen ändras 2 och 3 mom. vad gäller den behöriga myndigheten.
11 §.Förbud att föra ut en båt ur landet. Det föreslås att den uppgift som avses i paragrafen överförs på Skatteförvaltningen.
12 §.Betalning av bränsleavgift. Det föreslås att 3 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten.
13 §.Myndigheter. I 1 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. Den tillsyn över användningen av bränsle som avses i 2 mom. ska fortfarande vara en uppgift för Tullen, polisen och Gränsbevakningsväsendet, som vid oegentligheter ska anmäla saken till Skatteförvaltningen för påförande av bränsleavgift. De övervakande myndigheterna ska fortfarande ha rätt att utföra sådana kontroller av bränsle och båtar som behövs för att utreda vilket bränsle som används. I praktiken övervakas lagen i huvudsak genom att man tar prover i fartygens bränsletankar. Vid behov skickas proven till tullaboratoriet för analys på samma sätt som enligt nuvarande praxis.
14 §.Användningsförbud. I paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten. På nuvarande sätt ska obetald bränsleavgift leda till förbud att använda båten. För detta behövs inget myndighetsbeslut. Skatteförvaltningen, som påförts bränsleavgiften, kan begära handräckningen av polisen eller Tullen för att förhindra att båten används.
Med stöd av 2 mom. kan den myndighet som påfört avgiften av särskilda skäl återkalla användningsförbudet.
16 §.Offentlig och utlämnande av uppgifter som gäller bränsleavgift. Det föreslås att 2 mom. ändras vad gäller den behöriga myndigheten.
17 §.Förhandsavgörande. Det föreslås att paragrafen ändras vad gäller den behöriga myndigheten. Det föreslås att 2 mom. preciseras så att ändring i ett beslut om att förhandsavgörande inte meddelas får inte sökas genom omprövningsbegäran. Dessutom föreslås det att 2 mom. ändras så att ärenden som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt även i domstolsfasen.
18 §.Rättelse till avgiftstagarens fördel. I paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.
19 §.Rättelse till den avgiftsskyldiges fördel. I paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.
20 §.Omprövningsbegäran. Enligt 1 mom. ska ändring sökas genom omprövningsbegäran hos Skatteförvaltningen i stället för Tullen. Förfarandet med omprövningsbegäran ska tillämpas på beslut om bränsleavgift och dessutom på alla andra beslut som meddelas med stöd av denna lag, dock inte på förhandsavgöranden, som på nuvarande sätt överklagas hos förvaltningsdomstolen genom besvär.
Det föreslås att 2 och 3 mom. ändras så att statens rätt att söka ändring överförs från Tullens tullombud till Skatteförvaltningens Enhet för bevakning av skattetagarnas rätt. I fråga om andra beslut än sådana som gäller bränsleavgift föreslås tidsfristen för omprövningsbegäran vara 60 dagar från delfåendet av beslutet. Tidsfristen för omprövning ändras till 60 dagar även för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Detta stämmer överens med motsvarande tidsfrist för annat sökande av ändring som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.
Enligt 4 mom. ska omprövningsbegäran ges in till Skatteförvaltningen i stället för Tullen. Det föreslås att momentets bestämmelse om hörande upphävs. Förvaltningslagens bestämmelser om hörande ska tillämpas på hörande av parterna. Då den skattskyldige söker ändring ska den statliga rättsbevakaren i praktiken höras endast i exceptionella fall då det gäller någon särskild lagtolkningsfråga. Om den statliga rättsbevakaren söker ändring ska man däremot alltid höra den skattskyldige, liksom för närvarande.
Enligt det nya 5 mom. som fogas till paragrafen ska en begäran om omprövning behandlas utan ogrundat dröjsmål så som grundlagen förutsätter.
21 §.Besvär till förvaltningsdomstolen. Det föreslås att 1 mom. ändras för att förfarandet med omprövningsbegäran utsträcks till alla beslut som meddelas med stöd av denna lag med undantag av förhandsavgöranden.
Det föreslås att 2 och 3 mom. ändras så att Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt i stället för Tullens tullombud ska söka ändring på statens vägnar. Det föreslås att tidsfristen för besvär ändras till 60 dagar, vilket stämmer överens med motsvarande tidsfrist för annat sökande av ändring som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.
21 a §.Hörande då besvär behandlas. I den nya 21 a § föreskrivs om hörande då besvär behandlas. Paragrafens ordalydelse motsvarar 69 § i lagen om beskattningsförfarande och den ska tillämpas på samma sätt.
Enligt 1 mom. ska förvaltningsdomstolen ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att avge bemötande på den avgiftsskyldiges besvär och den avgiftsskyldige tillfälle att avge bemötande på besvär som anförts av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.
Enligt 2 mom. ska, utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningslagen föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, förvaltningsdomstolen dock kunna avgöra besvären utan att höra rättsbevakningsenheten, om bränsleavgiftsbeloppet med anledning av den avgiftsskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart.
22 §.Besvär till högsta förvaltningsdomstolen. Det föreslås att 2 mom. ändras så att ändring på statens vägnar ska sökas av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt i stället för Tullens tullombud. Besvärstiden i fråga om förvaltningsdomstolens beslut om förhandsavgörande ska vara 30 dagar från delfåendet av beslutet på samma sätt som i fråga om annan beskattning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.
23 §.Räntebetalningsskyldighet på grund av ändringssökande och Skatteförvaltningens rättelse. I rubriken för paragrafen och dess 1 och 2 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.
24 §.Bevakning av statens rätt. Det föreslås att Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt enligt lagen om Skatteförvaltningen ska vara statlig rättsbevakare.
27 §.Återbetalning av grundlös prestation. I 1 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.
28 §.Avgiftslättnad och uppskov med betalningen. Det föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet i stället för Tullen. Det föreslås att till 3 mom. fogas en bestämmelse om förbud mot att söka ändring.
1.13
Lagen om oljeskyddsfonden
5 §.Oljeskyddsavgiftens storlek. Skatteförvaltningen ska ansvara för uppbörden av oljeskyddsavgiften, så i paragrafen föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.
7 §.Uppbörd av avgiften. I 1 mom. föreslås en hänvisning till 4 § i punktskattelagen vad gäller de behöriga myndigheterna. Det ska höra till Skatteförvaltningens uppgifter att ta ut avgiften. Övervakningsuppgiften ska ankomma på både Skatteförvaltningen och Tullen. Skatteförvaltningen ska kunna utfärda närmare föreskrifter om förfarandet vid uppbörden av oljeskyddsavgiften. I 2 och 3 mom. föreskrivs om tidpunkten då avgiften bestäms, som inte ändras fast uppbörden av avgiften överförs till Skatteförvaltningen. I 2 och 3 mom. stryks omnämnandena av tillämpligt förfarande, eftersom 7 a § om betalningsförfarande har tillfogats lagen genom den lag som trädde i kraft den 1 januari 2010.
7 a §.Betalningsförfarande. Det föreslås att hänvisningen i paragrafen ändras så att den avser den gällande punktskattelagen.
8 §.Kapitalgränser. I 2 mom. föreslås en ändring som gäller den behöriga myndigheten.
9 §.Lämnande av uppgifter om avgiften. Med tanke på skötseln av oljeskyddsfonden samt planeringen av verksamheten och ekonomin är det fortfarande viktigt att miljöministeriet och fondens styrelse har möjlighet att få tillgång till uppgifter om inflödet av oljeskyddsavgifter och andra uppgifter om avgiften. I paragrafen föreslås en bestämmelse enligt vilken Skatteförvaltningen, och vid behov också Tullen i egenskap av övervakande myndighet, trots punktskattelagens sekretessbestämmelser får lämna ministeriet och fondens styrelse sådan information om oljeskyddsavgiften som dessa behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Eftersom enbart punktskattelagens bestämmelser iakttas vid förfarandet för betalning av oljeskyddsavgiften, stryks hänvisningen till tullagens sekretessbestämmelser.
1.14
Lagen om ändring av lagen om ändring av lagen om oljeskyddsfonden
7 §. Uppbörd av avgiften. Paragrafen ändrades genom lag 1791/2009. Det föreskrevs att paragrafen skulle träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. Det har emellertid inte utfärdats någon förordning om ikraftträdandet. Av lagtekniska orsaker ändras lag 1791/2009 så att i 7 § företas ändringar som motsvarar lagförslag nummer 13 i denna proposition. Ändringslagen föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som 7 § i lag (1791/2009).
1.15
Bilskattelagen
2 §. Paragrafen gäller ett fordon som inte är registrerat i Finland och som används av en person som är stadigvarande bosatt någon annanstans än i Finland. Det föreslås att 2 mom. ändras så att Skatteförvaltningen blir behörig myndighet vid förlängning av den skattefria användningstiden i Finland.
11 g §. I paragrafen föreskrivs om uppgivande av prisuppgifter på fordon och fastställande av beskattningsvärden. Skatteförvaltningen ändras till behörig myndighet. I 2 mom. preciseras Skatteförvaltningens befogenhet att meddela närmare föreskrifter om uppgivandet av prisuppgifter samt tillfogas befogenhet att meddela närmare föreskrifter om publicering av statistik över beskattningsvärdena.
14 §. Paragrafen gäller förnyad beskattning av ett fordon, om fordonet har ändrats så att den typkod som ingår i registeruppgifterna borde ändras. I 2 mom. föreskrivs det att det är Trafiksäkerhetsverkets uppgift att debitera skatten. Det föreslås att momentet upphävs, eftersom bestämmelserna om Trafiksäkerhetsverkets beskattningsuppgifter samlas i 54 §, som gäller skattemyndigheternas uppgifter.
30 §. I 30 § föreskrivs om förnyad beskattning av ett fordon som avregistrerats. I 2 mom. föreskrivs det att det är Trafiksäkerhetsverkets uppgift att debitera skatten. Det föreslås att momentet upphävs och att bestämmelserna om Trafiksäkerhetsverkets beskattningsuppgifter samlas i 54 §, som gäller skattemyndigheternas uppgifter.
32 §. Det föreslås att Skatteförvaltningen ska besluta om förlängning av den tid för tillfällig skattefri användning som avses i 2 § 2 mom.
34 b §. I paragrafen föreskrivs om rätt för en person som arbetar utomlands att använda ett fordon skattefritt för att sköta arbetsuppgifter i Finland. Omnämnandena av Tullen i 2 mom. ändras till Skatteförvaltningen.
34 c §. Paragrafen gäller användning i Finland av en tjänstebil som tillhör en utländsk arbetsgivare utan att betala skatt. Omnämnandena av Tullen i 4 mom. ändras till Skatteförvaltningen.
34 e §. I bestämmelsen som träder i kraft i början av 2017 (lag 561/2016) har Tullen bemyndigats att utfärda närmare föreskrifter om förfarandena och lämnandet av uppgifter i anslutning till återbäring vid utförsel och förskottsåterbäring av bilskatt. Det föreslås att 2 mom. ändras så att Skatteförvaltningen bemyndigas att utfärda föreskrifter.
35 §. Skattemyndigheten kan uppställa andra villkor och begränsningar för användning som avses i 1 mom. eller i enskilda fall av särskilda skäl ge ett registrerat ombud rätt även till annan tillfällig skattefri användning än sådana som avses i denna paragraf. Det föreslås att 2 mom. ändras så att omnämnandena av skattemyndigheten ersätts med Skatteförvaltningen och befogenheten att ge rätt till tillfällig skattefri användning av ett fordon utvidgas till även andra än registrerade ombud.
35 a §. Den anmälan om ibruktagande som avses i 35 a § ska lämnas in till Skatteförvaltningen.
35 b §. Paragrafen gäller skattefri provkörning eller förvisning av fordon i försäljningssyfte. Det föreslås att omnämnandena av Tullen i 1 och 2 mom. ersätts med Skatteförvaltningen. I 2 mom. föreslås bemyndigande för Skatteförvaltningen att utfärda närmare föreskrifter om sättet att fullgöra bokföringsskyldigheten.
35 c §. Den anmälan om kortvarig skattefri användning av ett fordon som avses i 2 mom. ska lämnas in till Skatteförvaltningen.
36 §. Det föreskrivs att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet i de fall som avses i paragrafen.
37 §. Det föreskrivs att bilskattedeklarationen ska lämnas in till Skatteförvaltningen. Dessutom ska Skatteförvaltningen kunna utfärda närmare föreskrifter om hur deklarationen ska lämnas in.
38 §. Det föreslås att Skatteförvaltningen ska verkställa beskattningen. Dessutom nämns den som för fordonsregistret i överensstämmelse med lagen om fordonstrafikregistret (541/2003). I paragrafen stryks dessutom skyldigheten att underrätta den skattskyldige om registreringstillståndet.
39 §. Det föreskrivs att Skatteförvaltningen ska vara behörig att godkänna en tillverkare eller importör av fordon som registrerat ombud. Skatteförvaltningen ska också besluta om säkerheter i anslutning till registreringen samt om återkallande av registreringen. Skatteförvaltningen ska dessutom ha rätt att utfärda närmare föreskrifter om formen för registrerade ombuds anmälningar i maskinläsbar form. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. enligt vilket Tullen i fortsättningen på begäran ska ge Skatteförvaltningen ett utlåtande om sökandens tillförlitlighet. Eftersom en förutsättning för tillstånd för registrerade ombud enligt denna lag är att den sökande är tillförlitlig, kan Tullen med stöd av 16 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen för utlåtandet använda uppgifter ur sitt personregister.
40 §. Enligt 2 mom. anmäler ett registrerat ombud fordon för beskattning för en period vars längd Tullen bestämmer. Tullen bestämmer även den tidpunkt när bilskattedeklarationen ska avges. Det föreslås att momentet ändras så att Skatteförvaltningen bestämmer tidpunkten när bilskattedeklarationen ska avges och anmälningsperiodens längd.
45 §. Enligt den gällande bestämmelsen har skattemyndigheten för verkställande av beskattningen och för tillsynen över beskattningen rätt att få tillgång till de uppgifter som finns i fordonsregistret. Det föreslås att till paragrafen fogas ett omnämnande av även vissa andra instansers rätt att få uppgifter. Tullen, polisen, den som utför registrering och besiktningsförrättaren ska med stöd av 79 § vara skyldiga att anmäla till skattemyndigheten, om det i registret eller i användning upptäcks ett fordon för vilket skatt uppenbarligen inte har betalats eller som i fråga om konstruktion, användningssyfte eller äganderätt har ändrats så att skatt eventuellt ska betalas för fordonet. För denna anmälan ska de nämnda instanserna också ha rätt att få tillgång till uppgifter i fordonstrafikregistret.
46 §. I paragrafen föreskrivs om ägarens anmälningsskyldighet då konstruktionen, äganderätten eller användningssyftet i fråga om ett fordon som är skattefritt eller berättigar till nedsatt skatt har ändrats så att fordonet eller dess användningssyfte inte längre motsvarar förutsättningarna för skattefrihet eller nedsatt skatt.
Enligt 3 mom. ska polismyndigheten hindra att fordonet används om anmälningsskyldigheten har försummats. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att Tullen och polisen ska vara skyldiga att hindra att fordonet används.
50 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om lättnad med bilskatt och beviljande av uppskov med betalningen. Det föreslås att 1 och 3 mom. ändras så att Skatteförvaltningen behandlar ärenden som gäller lättnad och uppskov i stället för Tullen.
51 §. Det föreslås att Skatteförvaltningen ska vara behörig myndighet att behandla ansökningar om återbetalning av bilskatt på grund av invaliditet.
52 §. Det föreslås att 1 mom. ändras i fråga om den behöriga myndigheten.
54 §. Det föreslås att Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket ska vara skattemyndigheter i fråga om bilbeskattningen. Tullens bilbeskattningsuppgift överförs på Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen ska ansvara för verkställandet av bilbeskattningen, skatteuppbörden och skattekontrollen samt övriga myndighetsuppgifter. Skatteförvaltningens behörighet ska omfatta bilbeskattningsuppgifterna överlag till den del det inte föreskrivs något annat. Skatteförvaltningen ska också sköta den allmänna ledningen av bilbeskattningen, även om det inte föreskrivs uttryckligen.
Trafiksäkerhetsverket ska fortfarande sköta bilbeskattningen efter den första registreringen när skatt tas ut på grund av att fordonets konstruktion, användningssyfte eller äganderätt har ändrats. Det föreslås att bestämmelsen förtydligas genom att särskilt nämna de paragrafer som avser situationer där Trafiksäkerhetsverket sköter beskattningen, skatteuppbörden, skattekontrollen och övriga myndighetsuppgifter.
I 4 mom. föreskrivs om andra myndigheter som övervakar bilbeskattningen. Även om Tullen inte längre verkställer bilbeskattningen, behåller Tullen dock uppgiften att övervaka beskattningen. Även polisen ska övervaka bilbeskattningen på nuvarande sätt. Dessa övervakningsmyndigheters uppgift överlappar delvis Skatteförvaltningens och Trafiksäkerhetsverkets skattekontroll. Det är dock motiverat med överlappande övervakningsuppgifter, eftersom det vore svårt att på lagnivå exakt räkna upp övervakningsåtgärderna och i detalj beskriva arbetsfördelningen och det kunde leda till luckor i befogenheterna som skadar det praktiska övervakningsarbetet. Tullens och polisens roll fokuseras praktiken mera på övervakning i trafiken medan tyngdpunkten i skattemyndigheternas arbete ligger på övervakning som baserar sig på dokument och datasystem. Tullen ska emellertid fortfarande kunna göra egna utredningar till exempel om förutsättningarna för tillfällig skattefri användning av fordon. Skattemyndigheterna och övervakningsmyndigheterna ska sinsemellan komma överens om den närmare arbetsfördelningen, genomförandet av övervakningsuppgifterna och anvisningarna i anslutning där till. På den övervakningsuppgift som föreskrivits för Tullen ska dessutom tillämpas de befogenheter som föreskrivits i tullagen och lagen om brottsbekämpning inom Tullen.
Det föreslås att mellanrubriken före paragrafen ändras.
55 §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att termen intressebevakning ändras till rättsbevakning. Genom ändringen preciseras att det i paragrafen föreskrivs särskilt om bevakning av statens rätt vid beskattningen och ändringssökande som gäller beskattningen. I fråga om den beskattning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde föreskrivs att Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ska vara statlig rättsbevakare. I fråga om den beskattning som ankommer på Trafiksäkerhetsverket ska rättsbevakningsuppgifterna skötas av Trafiksäkerhetsverkets skatteombud på nuvarande sätt.
På den rättsbevakning som utförs av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ska tillämpas bestämmelserna om rättsbevakning i 24—26 § i nämnda lag samt i förordningen om Skatteförvaltningen (278/2008) på motsvarande sätt som inom annan rättsbevakning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.
Det föreslås att 2 mom. ändras i överensstämmelse med 1 mom. så att begreppet intressebevakare ändras till rättsbevakare. Det föreslås att hänvisningen till 69 och 70 § stryks som onödig, eftersom bestämmelsen om hörande i 69 § 5 mom. stryks och det inte är nödvändigt att hänvisa till specialbestämmelsen i 70 a § 2 mom. som kommit i stället för 70 § 4 mom.
Det föreslås att före paragrafen tillfogas en mellanrubrik som beskriver paragrafens innehåll.
63 §. I paragrafen föreskrivs om indrivning av skatt i utsökningsväg samt om användningsförbud för och omhändertagande av fordon.
Det föreslås att 2 mom. ändras så att skattemyndigheten kan begära handräckning av även Tullen vid sidan av polisen för att hindra användningen av ett fordon.
Det föreslås att 3 mom. ändras så att det kan bestämmas att även polisen eller Tullen kan omhänderta ett fordon utöver Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket. Dessutom föreslås att bestämmelserna om tullauktion inte längre ska tillämpas på auktionering av omhändertagna fordon. Priset för ett fordon som sålts på auktion ska inte heller längre används för betalning av tullavgifter.
67 §. Paragrafen gäller förhandsavgörande om bilskatt. Enligt 1 mom. ska förhandsavgörande meddelas av Skatteförvaltningen eller Trafiksäkerhetsverket i enlighet med dessa myndigheters behörighetsfördelning.
69 §. Paragrafen gäller förfarandet med omprövningsbegäran. Det föreslås att 1 mom. ändras så att förfarandet med omprövningsbegäran ska tillämpas inte bara på beslut om fastställande och återbäring av skatt utan också på alla andra beslut som meddelas med stöd av denna lag. Omprövning får dock inte begäras i fråga om förhandsavgörande eller beslut som berörs av särskilt besvärsförbud. Till dem hör beslut om lättnad och uppskov med betalning samt beslut enligt 52 § om återkallande av användningsförbud.
Förfarandet med omprövningsbegäran ska också tillämpas på beslut om förlängning av tiden för tillfällig skattefri användning enligt 32 §, beslut om boningsort enligt 33 §, beslut om tjänstebil enligt 34 c §, beslut om att inte bestyrka anmälan om ibruktagande enligt 35 a §, beslut om tidsfristen för utförande av ett fordon ur landet enligt 36 §, beslut om tillstånd för registrerat ombud enligt 39 §, beslut om återkallande och avgift för återkallande enligt 43 § samt beslut om förhindrande av användningen av och omhändertagande av fordon enligt 63 §.
Enligt lagens övergångsbestämmelser ska behandlingen av ärenden som gäller omprövningsbegäran och som är anhängiga när lagen träder i kraft överföras på Skatteförvaltningen. Den skatteskyldige får agera enligt den besvärsanvisning som meddelats före lagens ikraftträdande utan rättsförluster.
Det föreslås att ordalydelsen i 2 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att intressebevakare ändras till rättsbevakare.
Det föreslås att 3 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att det föreskrivs att omprövningsbegäran på statens vägnar ska framställas av den statliga rättsbevakaren, det vill säga Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt i stället för Tullens rättsbevakningsenhet samtidigt som rättsläget i fråga om den beskattning som hör till Trafiksäkerhetsverkets uppgiftsområde förblir oförändrat till denna del.
Till följd av ändringen av 1 mom. föreskrivs att tidsfristen för omprövningsbegäran i fråga om andra ärenden än sådana som gäller fastställande eller återbäring av skatt ska vara 60 dagar från delfåendet av beslutet. Eftersom felavgift enligt 59 a § jämställs med skatt, ska ändring även i ett separat beslut om felavgift sökas inom tre år.
Det föreslås att tidsfristen för omprövningsbegäran ändras till 60 dagar även för den statliga rättsbevakaren. Detta stämmer överens med motsvarande tidsfrist för annat ändringssökande som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.
Det föreslås att 5 mom. ändras så att bestämmelsen om hörande stryks. Förvaltningslagens bestämmelser om hörande (434/2003) ska tillämpas på hörande av parterna. Då den skattskyldige söker ändring ska den statliga rättsbevakaren i praktiken höras endast i exceptionella fall då det gäller någon särskild lagtolkningsfråga. Om den statliga rättsbevakaren söker ändring ska man däremot alltid höra den skattskyldige, liksom för närvarande. Dessutom föreslås att momentet ändras så att till det flyttas bestämmelsen i 6 mom. om att en begäran om omprövning ska behandlas utan ogrundat dröjsmål. Sakinnehållet i 74 §, som föreslås bli upphävd, intas dock i 6 mom. med den ändringen att skyldigheten att betala skatt inom föreskriven tid trots ändringssökande ska gälla inte bara besvär utan också omprövningsbegäran. Principen ska således gälla alla faser i ändringssökande och vara tillämpligt även på påföljder i anslutning till skatt, såsom skatteförhöjning och dröjsmålspåföljder.
70 §. I paragrafen föreskrivs om sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen. Det föreslås att paragrafen ändras så att den motsvarar att förfarandet med omprövningsbegäran genom ändringen av 69 § utsträcks till att gälla alla beslut som meddelas med stöd av denna lag. Av denna orsak överklagas hos förvaltningsdomstolen endast beslut som fattats med anledning av omprövningsbegäran samt förhandsavgöranden. Ändring ska i regel sökas hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den skattskyldiges hemort fanns då skattemyndigheten fattade det ursprungliga förvaltningsbeslutet.
Det föreslås att 2 och 3 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att begreppet intressebevakare ändras till rättsbevakare.
Det föreslås att tidsfristen för överklagande av andra beslut än sådana som gäller fastställande och återbäring av skatt ändras till 60 dagar, vilket stämmer överens med motsvarande tidsfrist för annat ändringssökande som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.
Det föreslås att 4 mom. ändras så att sakinnehållet blir 2 mom. i den nya 70 a §, och i 4 mom. intas sakinnehållet från 5 mom.
70 a §. I den nya paragrafen som fogas till lagen föreskrivs om hörande då besvär behandlas. Sakinnehållet i 1 mom. motsvarar 69 § i lagen om beskattningsförfarande och förslaget till 107 c § i punktskattelagen.
Enligt 1 mom. ska förvaltningsdomstolen ge en sådan statlig rättsbevakare som avses i 55 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.
Innehållet i 2 mom. motsvarar det nuvarande 70 § 4 mom. I momentet föreslås en teknisk ändring så att dess ordalydelse förenhetligas med lagen om beskattningsförfarande och punktskattelagen.
71 §. Paragrafen gäller sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut. Det föreslås att 2 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att begreppet intressebevakning ändras till rättsbevakning. Tiden för sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut om förhandsavgörande ska vara 30 dagar från delfåendet av beslutet på samma sätt som annan beskattning som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde.
73 §. Paragrafen gäller återbetalning eller debitering av skatt på grund av förvaltningsdomstolens beslut. Det föreslås att 1 och 2 mom. ändras i överensstämmelse med 54 § så att den behöriga skattemyndigheten sköter de uppgifter som nämns i bestämmelsen.
Det föreslås dessutom att 2 mom. ändras i överensstämmelse med 55 § så att begreppet intressebevakare ändras till rättsbevakare.
74 §. Enligt paragrafen ska bilskatt oavsett besvär betalas inom stadgad tid. Det föreslås att paragrafen upphävs och sakinnehållet flyttas till 69 § 6 mom., dock med den ändringen att bestämmelsen även gäller omprövningsbegäran.
75 §. I paragrafen föreskrivs att statsrådet ska ha rätt att bestämma att skatt ska uppbäras i enlighet med en proposition om ändring av bilskatten som avlåtits till riksdagen. Det föreslås att bestämmelsen upphävs eftersom den är föråldrad. Det föreskrivs i lag om ikraftträdandet av skatteändringar.
78 §. Paragrafen gäller situationer där den statliga intressebevakaren anser att en skattskyldig borde påföras skatt. Det föreslås att termen den statliga intressebevakaren ändras till rättsbevakaren. Det föreskrivs att den behöriga skattemyndigheten ska meddela beslut på rättsbevakarens begäran.
79 §. I 1 mom. föreskrivs om anmälningsskyldighet till Tullen eller Trafiksäkerhetsverket, om det i registret eller i användning upptäcks ett fordon för vilket skatt inte har betalats. Det föreslås att 1 mom. ändras så att anmälan ska göras till skattemyndigheten. Dessutom ändras termen den som sköter registreringsärenden till den som utför registrering och den som förrättar besiktning till besiktningsförrättare i överensstämmelse med fordonslagen (1090/2002). Även Tullen och polisen ska vara anmälningsskyldiga.
Det föreslås att ordalydelsen i 2 mom. förtydligas. Tullen och polisen ska kunna hindra att ett fordon används och omhänderta registreringsskyltarna och registreringsintyget. Den behöriga skattemyndigheten ska underrättas om att användningen förhindrats.
80 §. Skattemyndigheterna, Tullen och polisen ska ha rätt att granska fordon och lokaler samt rätt att stoppa ett fordon för att granska det.
84 §. Bestämmelsen gäller föreläggande av vite i anslutning till lämnandet av uppgifter. Vite kan föreläggas av Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket.
87 a §. I den nya paragrafen som fogas till lagen föreskrivs om rätt för Tullen och skattemyndigheterna att få uppgifter av varandra för skötseln av de uppgifter som ålagts dem. Ett heltäckande informationsutbyte är nödvändigt för att genomföra beskattningen och en effektiv skattekontroll. Informationsutbytet kan se på eget initiativ eller på begäran och det kan ske med hjälp av datasystem eller på annat elektroniskt sätt. Bestämmelsen kompletterar bilskattelagens bestämmelser om hemlighållande och utlämnande av uppgifter.
I 1 mom. föreskrivs om Tullens rätt att lämna Skatteförvaltningen och Trafiksäkerhetsverket behövlig information på eget initiativ. Informationen kan gälla beskattningsbara fordon, iakttagelser i samband med övervakningen och andra upplysningar som lämnats för utförandet av uppgifter i anslutning till bilbeskattningen. Med iakttagelser i samband med övervakningen avses bland annat iakttagelser som Tullen gjort och upplysningar som Tullen erhållit i samband med granskningar på vägen samt på annat sätt.
2 mom. gäller Skatteförvaltningens och Trafiksäkerhetsverkets rätt att på begäran få den information från Tullen som de behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Skatteförvaltningen ska kunna begära information av Tullen för verkställande av beskattning, tillståndsprövning och skattekontroll samt för utförande av andra sådana uppgifter i anslutning till bilbeskattningen som föreskrivits för Skatteförvaltningen.
3 mom. gäller Tullens rätt att få uppgifter ur Skatteförvaltningens och Trafiksäkerhetsverkets datasystem och register. Till denna del tillämpas lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen, som trädde i kraft 2015. Enligt den har Tullen rätt att ur Skatteförvaltningens datasystem få behövliga uppgifter jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldiga för bland annat beskattning, indrivning och bekämpning av tullbrott. I lagförslag nummer 17 i propositionen föreslås att informationen också får användas för skattekontroll enligt definitionen i förslaget till 2 §. Tullen har rätt att ur fordonstrafikregistret få behövliga uppgifter för tullövervakning, beskattning, indrivning samt bekämpning av tullbrott.
Det informationsutbyte som avses i paragrafen ska också kunna ske med hjälp av teknisk anslutning eller på annat elektroniskt sätt, enligt vad som föreskrivs i 4 mom.
88 §. Det föreslås att omnämnandet av tullmyndigheten i paragrafen ändras till Skatteförvaltningen.
1.16
Lagen om Tullens organisation
2 §.Uppgifter. I 2 § föreskrivs om Tullens uppgifter. I 1 mom. stryks helt och hållet omnämnandet av bilbeskattningen, eftersom Tullen inte ska ha kvar några bilbeskattningsuppgifter med undantag av den övervakningsuppgift som föreskrivs särskilt. Tullen behåller punktbeskattningsuppgifter på det sätt som det föreskrivs närmare om Tullens uppgifter i respektive skattelagar, vilket beaktas i den föreslagna bestämmelsens ordalydelse. Även om det ännu inte i detta skede föreslås några ändringar i mervärdesbeskattningen av import, föreslås att även mervärdesbeskattningen av import skrivs på samma sätt som punktbeskattningen så att Tullen verkställer mervärdesbeskattning av import enligt vad som föreskrivs särskilt. Detta påverkar dock inte i praktiken Tullens uppgift att ta ut mervärdesskatt, eftersom det föreskrivs särskilt om den i mervärdesskattelagen.
1.17
Lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen
2 §.Definitioner. När beskattningsuppgifterna överförs från Tullen innebär det en ny situation vad gäller Tullens skattekontrolluppgifter, där det föreskrivs att Tullen ska övervaka sådan beskattning som den inte verkställer själv. Det föreslås att till paragrafen fogas en ny definition av skattekontroll, enligt vilken med skattekontroll avses utförande av en övervakningsuppgift som gäller ett visst skatteslag och som särskilt föreskrivits för Tullen. I skattekontrollen ingår även riskanalys av kommersiell trafik. Termen skattekontroll används i 3 och 5 § för att precisera att i de berörda informationssystemen kan sparas och behandlas även uppgifter från sådana skattekontroll som avses i definitionen och där det inte hör till Tullens behörighet att verkställa beskattningen. Dessutom används termen i 13 § för att precisera att Tullen har rätt att i enlighet med paragrafen få uppgifter även för skattekontroll. Avsikten är inte att utvidga Tullens rätt att få och behandla uppgifter utan att säkerställa att Tullen behåller denna rätt för sin övervakningsuppgift.
3 §.Informationssystemet för brottsbekämpning. Informationssystemet för brottsbekämpning är ett permanent personregister som är avsett för Tullens riksomfattande bruk och som förs med hjälp av automatisk databehandling. Informationssystemet för brottsbekämpning får innehålla endast sådana personuppgifter som Tullen måste behandla för att kunna utföra de övervaknings- och brottsbekämpningsuppgifter som föreskrivs för den i lag. Det föreslås att till 3 mom. 1 b punkten fogas att i systemet får registreras även uppgifter om skattekontroll enligt den definition som föreslås i 2 §.
5 §.Informationssystemet för tullövervakning. Informationssystemet ska liksom för närvarande vara ett permanent personregister som är avsett för Tullens riksomfattande bruk och som förs med hjälp av automatisk databehandling. Syftet med informationssystemet för tullövervakning är att effektivisera övervakningen genom att säkerställa att tullar, skatter och avgifter är korrekta, att begränsningarna för import och export av produkter iakttas samt att andra tullåtgärder inriktas på rätt sätt. Det föreslås att till 1 mom. fogas att för systemet får samlas in och i systemet registreras och i övrigt behandlas även uppgifter som behövs för skattekontroll enligt den definition som föreslås i 2 §.
13 §.Tullens rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem. I paragrafen föreskrivs på samma sätt som i den nuvarande bestämmelsen om Tullens rätt att få person- och andra uppgifter ur vissa informationssystem och register. Tullen ska trots sekretessbestämmelserna ha rätt att ur de informationssystem och personregister som avses i paragrafen få de uppgifter Tullen behöver för att utföra sina uppdrag som specificeras i bestämmelsen. I 1 mom. föreslås att de berörda punkterna preciseras genom att till dem fogas att uppgifterna kan användas även för skattekontroll enligt definitionen i 2 §. När Tullen begär uppgifter genomför Tullen en behovsprövning av de begärda uppgifterna angående huruvida uppgiften är nödvändig för användningssyftet i fråga. Dessutom kompletteras 2 punkten så att Tullen kan få nödvändiga uppgifter även ut Skatteförvaltningens register vid sidan av Skatteförvaltningens informationssystem.
17 §.Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. I 1 mom. 1 punkten föreskrivs om rätt för Tullen att lämna ut uppgifter till Skatteförvaltningen. Det föreslås att till punkten fogas att uppgifter kan utlämnas till Skatteförvaltningen även för statens intresse- och rättsbevakning. Eftersom Tullen utför skattekontroll och förundersökning av brott även i fråga om viss beskattning som verkställs av Skatteförvaltningen, bör Skatteförvaltningen kunna få de uppgifter den behöver för statens intresse- och rättsbevakning från Tullen.
1.18
Lagen om Skatteförvaltningen
28 §.Förfarandet i brottmål. För att undersökning av misstänkta skattebrott som gäller skatter vars uppbörd överförs från Tullen till Skatteförvaltningen ska kunna utföras vid Tullen, som fortfarande har de resurser och den kompetens som behöver för förundersökningen, fogas till 1 mom. en bestämmelse enligt vilken Skatteförvaltningen ska anmäla brott som gäller de skatteslag som överförs till den till Tullen. För att säkerställa att polisen, som är allmän brottsbekämpningsmyndighet, får aktuell information ska anmälningar om brott som görs till Tullen samtidigt delges även polisen. Eftersom Skatteförvaltningen anmäler brott som gäller olika skatteslag men samma skattskyldig till både polisen och Tullen, ska Skatteförvaltningen nämna detta i sina anmälningar så att förundersökningsmyndigheter kan beakta eventuella behov av att avtala om samarbete eller koncentrera undersökningen.
30 §.Beskattningskostnaderna och deras fördelning. I propositionen föreslås att bil- och punktskatterna överförs till Skatteförvaltningens uppgiftsområde. Eftersom statsskatterna andel av de skatter som Skatteförvaltningen verkställer ökar, måste andelarna av beskattningskostnaderna bestämmas på nytt. Det föreslås att 2 mom. ändras så att staten från och med 2017 av beskattningskostnaderna tar ut sammanlagt 29,9 procent av kommunerna, 3,3 procent av den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och 5,7 procent av Folkpensionsanstalten. De nya kostnadsandelarna har beräknats så att de fastställda beskattningskostnaderna 2016 utökas genom att det anslag som överförs från Tullen läggs till statens kostnadsandel medan de andra skattetagarnas kostnader förblir oförändrade.
1.19
Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter
1 §.Lagens tillämpningsområde. Det föreslås att till paragrafen fogas ett 3 mom., där handlingar och uppgifter som gäller bilbeskattningen och punktbeskattningen ställs utanför lagens tillämpningsområde. Bestämmelser om offentlighet och sekretess för uppgifter och handlingar som gäller bilbeskattningen finns i bilskattelagen, och bestämmelser om offentlighet och sekretess för uppgifter och handlingar som gäller punktbeskattningen i lagen om påförande av accis 1469/1994, i den nya 4 a som föreslås bli fogad till den nuvarande punktskattelagen samt i vissa lagar om punktskatt och accis som gäller enskilda skatteslag.
Det ska dock vara möjligt att lämna ut uppgifter inom Skatteförvaltningen enligt vad som föreskrivs i 10 §. Dessutom ska Skatteförvaltningen, enligt vad som föreskrivs i 16 §, trots sekretessbestämmelserna få lämna ut även sådana uppgifter om punkt- och bilbeskattningen till finansministeriet som behövs vid beredningen av skattelagstiftning och uppgörandet av statsbudgeten.
3
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Behörigheten rörande punkt- och bilbeskattningen överförs då från Tullen till Skatteförvaltningen med undantag av den punktbeskattning som verkställs i samband med förtullning. Även övervakningen av dessa skatteformer förblir Tullens uppgift.
Enligt de övergångsbestämmelser om föreslås i lagarna blir Skatteförvaltningen behörig myndighet även i fråga om punkt- och bilbeskattningsärenden som anhängiggjorts före 2017. Detta innebär att ärenden som gäller punkt- och bilbeskattning och som behandlas vid Tullen vid årsskiftet, bland annat ansökningsärenden, omprövningsbegäran, efterbeskattningsärenden samt skattegranskningar, överförs till Skatteförvaltningen. Detta är naturligt, eftersom i och med att uppgifterna överförs förflyttas också experterna på punkt- och bilbeskattning till Skatteförvaltningen, och vid Tullen blir inga experter kvar som skulle kunna sköta dessa oavslutade ärenden. På Skatteförvaltningen överförs även Tullens avtal och förbindelser, om inte något annat följer av deras innehåll. Bestämmelsen gäller till exempel samarbetsavtal mellan Tullen och någon annan myndighet samt förbindelser som avgetts till Tullen i fråga om punkt- och bilskattesäkerheter. Avtal och förbindelser överförs dock inte på Skatteförvaltningen, om man kommer överens om något annat. Eftersom Tullen även i fortsättningen ska vara tekniskt ansvarig för informationssystemen, överförs inte avtal som gäller dem på Skatteförvaltningen, om man inte kommer överens om det särskilt.
Enligt övergångsbestämmelserna ska ett undantag från huvudregeln för behörighetsöverföringen utgöra sådana ärenden som gäller Tullens skadeståndsskyldighet och som baserar sig på beskattningsbeslut som Tullen fattat före 2017. Dessa skadeståndsärenden ska skötas av Tullen. I praktiken är det fråga om ärenden som gäller skadeståndstalan i fråga om bilbeskattningen och som är i olika faser och som eventuellt kan anhängiggöras i framtiden. Behörigheten i fråga om dessa överförs inte på Skatteförvaltningen för det första därför att den sakkunskap som Tullen under årens lopp förvärvat i fråga om dessa skadeståndsärenden blir kvar hos Tullens intressebevakningsfunktion i samband med överföringen. För det andra är det också fråga om ett omfattande pappersarkiv och fysisk flyttning av det. I och med att beskattningsbehörigheten överförs till Skatteförvaltningen är det nödvändigt att från Tullen flytta arkiven över punkt- och bilbeskattningsärenden från 10 år tillbaka. Om även ansvaret för skadeståndsärenden i anslutning till beskattningsbeslut som fattats före 2017 skulle överföras på Skatteförvaltningen, skulle man bli tvungen att flytta arkivmaterial från 30 år tillbaka. Det är inte ändamålsenligt att flytta en sådan mängd papper.
Ett undantag från huvudregeln för behörighetsöverföringen föreslås också i fråga om målsägandens talan i vissa brottmål och skadeståndsärenden med anknytning till dem som pågår när lagen träder i kraft. Om målsägandetalan har förts vid förundersökningen eller i domstolen, men det ännu inte har meddelats någon lagakraftvunnen dom i ärendet, ska tullombudet föra talan i ärendet även efter lagens ikraftträdande. Övergångsbestämmelsen ska inte basera sig på tidpunkten för fattandet av beskattningsbeslutet utan på tidpunkten för framställandet av straff- eller ersättningsyrkandet. Skatteförvaltningen har inte genast när lagen träder i kraft resurser att ta emot några hundra pågående brottmål som tullombuden redan har satt sig in i och där dokumentmaterialet kan vara omfattande. Skatteförvaltningen för målsägandens tala i de brott där tullombudet ännu inte har gjort det. För skötseln av uppgifterna vore det dessutom ändamålsenligt att Tullen fortfarande är behöriga att driva in fordringar som baserar sig på lagakraftvunna skadeståndsdomar som meddelats före lagens ikraftträdande. Då nya skadeståndsdomar meddelas eller en dom vinner laga kraft efter lagens ikraftträdande överförs skadeståndsfordringarna till Skatteförvaltningen för indrivning även när tullombudet har fortsatt att föra talan i domstolen. Skatteförvaltningen kan som statlig myndighet driva in även dessa fordringar, eftersom det yrkas att ersättningarna ska betalas till och de döms ut till finska staten.
För att den föreslagna uppgiftsöverföringen inte ska medföra rättsförluster för de skattskyldiga i ansökningsärenden där ansökan har lämnats in inom föreskriven tid, ska en ansökan anses ha inkommit i tid, om den felaktigt har lämnats in till Tullen i stället för Skatteförvaltningen inom föreskriven tid. Sådana ansökningar är till exempel ansökningar som skatteåterbäring av stödtyp.
Sådana beslut, tillstånd och registreringar rörande punkt- och bilbeskattningen som Tullen har meddelat före de ändrade lagarnas ikraftträdande förblir i kraft på tidigare villkor.
En hänvisning till Tullen i annan lagstiftning avser efter att de ändrade lagarna trätt i kraft Skatteförvaltningen, då det är fråga om uppgifter som överförts på Skatteförvaltningen.
Ändring i beslut om punktbeskattning och bilbeskattning som Tullen fattat före 2017 ska sökas i enlighet med de bestämmelser som gällde före de ändrade lagarnas ikraftträdande, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i stället för Tullen. De bestämmelser som gällde före de ändrade lagarnas ikraftträdande ska tillämpas i alla faser i processen för ändringssökande, med undantag för omprövningsbegäran och besvärsförfarandet efter dem som förklaras nedan, oberoende av om ändringssökandet har inletts innan eller efter att de ändrade lagarna trädde i kraft. Även i förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen förfar man på detta sätt.
I fråga om ändringssökande som riktar sig mot beslut som Skatteförvaltningen eller Tullen fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i de föreslagna lagarna. Med beslut avses här beskattningsbeslut i första instans samt beslut om efterbeskattning och andra beslut om ändrad beskattning i första instans liksom beslut med anledning av en begäran om omprövning. De nya bestämmelserna ska tillämpas på beslut som Skatteförvaltningen fattat och meddelat med anledning av begäran om omprövning även när Tullen har fattat det beslut som är föremål för omprövningsbegäran före lagens ikraftträdande, och oberoende av om omprövningsbegäran har framställts före eller efter lagens ikraftträdande.
Omprövningsbegäran ska kunna framställas och besvärsskriften inlämnas till Tullen inom föreskriven tid i enlighet med anvisningar för sökande av ändring som meddelats före 2017 utan rättsförluster. Tullen överför ärenden till den behöriga myndigheten, det vill säga Skatteförvaltningen.
Saken kan åskådliggöras med följande exempel.
1) Tullen fattar i december 2016 ett separat beslut om felavgift för punktskatt till vilket fogas anvisningar för sökande av ändring enligt den gamla lagen. Tidsfristen för omprövningsbegäran är 30 dagar. Den skattskyldige framställer omprövningsbegäran till Skatteförvaltningen i januari 2017. Skatteförvaltningen meddelar i mars 2017 ett beslut med anledning av omprövningsbegäran, till vilket fogas anvisningar för sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen enligt den nya lagen. Tidsfristen för besvären är 60 dagar. Besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen och rättegångsparterna höras på det sätt som föreskrivs i förslaget till 107 c § i punktskattelagen.
Om förvaltningsdomstolen på grund av besvären ändrar beslutet om felavgift, är det Skatteförvaltningen som genomför ändringen. Ändring i Skatteförvaltningens beslut söks enligt den nya lagens bestämmelser, eftersom Skatteförvaltningens beslut fattas efter att den lagen trätt i kraft. Tiden för omprövningsbegäran är således 60 dagar. Även vid sökande av ändring i det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning ska i alla avseenden iakttas den nya lagens bestämmelser om besvärsförfarande.
2) Tullen fattar i augusti 2016 ett beskattningsbeslut om bilbeskattning, till vilken fogas anvisningar för sökande av ändring enligt den gamla lagen. Tidsfristen för omprövningsbegäran är tre år från ingången av året efter det år då beslutet fattades, dock alltid minst 60 dagar. Den skattskyldiga framställer omprövningsbegäran till Tullen i december 2016. Skatteförvaltningen meddelar i mars 2017 ett beslut med anledning av omprövningsbegäran, till vilket fogas anvisningar för sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen enligt den nya lagen. Tidsfristen för besvären 3 år från året efter det år då det ursprungliga beskattningsbeslutet fattades, dock alltid minst 60 dagar. Besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen och rättegångsparterna höras på det sätt som föreskrivs i 70 a §.
Om förvaltningsdomstolen på grund av besvären upphäver och återförvisar ärendet och Skatteförvaltningen fattar ett nytt beslut om behandling 2018, söks ändring i detta beslut genom omprövningsbegäran hos Skatteförvaltningen. Tiden för omprövningsbegäran är således tre år från ingången av året efter det år då beslutet om ny behandling fattades, det vill säga från ingången av 2019, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet. Även vid sökande av ändring i det beslut som meddelas med anledning av begäran om prövning ska i alla avseenden iakttas den nya lagens bestämmelser om besvärsförfarande.
3) Skatteförvaltningen fattar i januari 2017 ett beslut om efterbeskattning av punktskatt som gäller 2015. Till beslutet fogas anvisningar för sökande av ändring enligt den nya lagen, där tidsfristen för omprövningsbegäran är tre år räknat från ingången av året efter det år då beslutet om efterbeskattning fattades, alltså från ingången av 2018, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet. Även vid sökande av ändring i det beslut som meddelas med anledning av begäran om prövning ska i alla avseenden iakttas den nya lagens bestämmelser om besvärsförfarande.
Punktskattelagens övergångsbestämmelser gäller även de punktskatter på vilka punktskattelagen tillämpas med stöd av respektive lag om punktskatt eller accis. I ändrade lagarna och punktskatt och accis föreskrivs således endast om ikraftträdandet.
I lagarna om ändring av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport och av lagen om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar intas i tillämpliga delar samma övergångsbestämmelser som i lagarna om ändring av punktskattelagen och av bilskattelagen.
Tullen och Skatteförvaltningen ska kunna vidta de åtgärder som verkställigheten av överföringen kräver innan lagen träder i kraft även utan överföringsbestämmelser om saken. Verkställighetsåtgärder är bland annat åtgärder för fastställande av samlade säkerheter för punkt- och bilbeskattningen.