1.1  Förslag gällande Europaparlamentsvalet

Rådets direktiv 2013/1/EU av den 20 december 2012 om ändring av direktiv 93/109/EG med avse-ende på vissa närmare bestämmelser för valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmed-borgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare sattes i kraft i Finland genom en ändring (496/2013) av vallagen. I 177 § i vallagen konstateras det bl.a. att Befolkningsregistercentralen utan dröjsmål till den behöriga myndigheten i kandidatens hemstat ska sända de uppgifter om ansökan som behövs för att kontrollera kandidatens valbarhet. År 2016 uppmanade dock Europeiska kommissionen i sitt brev(18.7.2016; JUST/C2/RB/mb(2016) s3909004; EU Pilot 7158/14/JUST) Finland att se över lagstiftningen före nästa Europaparlamentsval, så att det i lagstiftningen, orda-grant enligt direktivet, uttryckligen konstateras att Finlands behöriga myndighet (Befolkningsregistercentralen) till den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten ”inom fem arbetsdagar” från det att anmälan mottogs ska lämna de uppgifter som den behöriga myndigheten begär för kon-troll av valbarheten för en finsk medborgare som kandiderar i medlemsstaten i fråga. För tydlighetens skull föreslås det att en separat bestämmelse om detta, 177 a §, fogas till vallagen. 

I Finland är valdagen vid Europaparlamentsvalet 2019 söndagen den 26 maj 2019. I enlighet med 171 § i den gällande vallagen ska kandidatansökningarna ges in till Helsingfors valkretsnämnd senast tisdagen den 16 april 2019. Denna tidpunkt sammanfaller dock delvis med förfarandet för fastställande av resultatet av det riksdagsval som förrättas söndagen den 14 april 2019, eftersom resultatet av riksdagsvalet fastställs i valkretsnämnderna först onsdagen den 17 april 2019. Den parlamentariska arbetsgrupp som 2013–2014 utredde tidpunkterna för val och medborgarnas rättigheter att delta konstaterade i sitt betänkande (11.6.2014; Justitieministeriets betänkanden och utlåtanden 31/2014) bl.a. att 171 § i vallagen måste ändras om man vill tillåta att beslut om kandidatur i Europaparlamentsvalet fattas först efter att resultatet av riksdagsvalet har fastställts. I sådana fall då riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet infaller samma år kan det då vara ändamålsenligt att senarelägga anmälningstidpunkten. Det bör nämnas att en kandidat som blir vald både till riksdagen och Europaparlamentet endast kan sköta det ena av dessa uppdrag åt gången. Enligt 28 § 1 mom. i grundlagen avbryts uppdraget som riksdagsledamot för den tid en riksdagsledamot är ledamot av Europaparlamentet. 

För att de lagstadgade tidsfristerna för riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 2019 inte ska överlappa i detta avseende, föreslås det att det till vallagen temporärt och endast för tillämpning vid Europaparlamentsvalet 2019 fogas en ny 171 a §, enligt vilken tidsfristen för ingivning av kandidat-ansökningar till Europaparlamentsvalet skjuts fram med två dagar. Tidsfristen går då otvetydigt ut efter dagen för fastställandet av resultatet av riksdagsvalet, nämligen torsdagen den 18 april före klockan 16. Helsingfors valkretsnämnd granskar ansökningarna vid sitt sammanträde tisdagen den 23 april. 

1.2  Övriga förslag

Det föreslås att förfarandet i fråga om den indelning i röstningsområden som föreskrivs i 8 § i vallagen ändras så att det motsvarar den ändring av tidpunkten för förrättande av kommunalval som genomfördes 2015. Genom en ändring (563/2015) av vallagen i samband med att den gällande kommunallagen (410/2015) stiftades flyttades valdagen vid kommunalval från den fjärde söndagen i oktober till den tredje söndagen i april. De gällande bestämmelserna om indelning i röstningsområden, enligt vilka kommunen ska fatta beslut om indelning av kommunen i röstningsområden och meddela magistraten beslutet senast före utgången av april, varvid den i beslutet angivna indelningen i röstningsområden träder i kraft den 15 oktober samma år, baserar sig fortfarande på den tidigare valdagen vid kommunalval. När valdagen nu har ändrats föreslås det för tydlighetens skull att det föreskrivs att indelningen i röstningsområden ska träda i kraft vid ingången av året, om kommunen fattar och meddelar magistraten sitt beslut om indelning i röstningsområden senast vid utgången av augusti föregående år. Om beslutet fattas och meddelas magistraten t.ex. i september, träder beslutet i kraft först vid ingången av året därpå. 

De föreslagna ändringarna i 18 och 21 § i vallagen följer av behovet att göra det möjligt att den anmälan om rösträtt (meddelandekort) som för närvarande skickas till den röstberättigade per post endast skickas i elektronisk form. I enlighet med 11 § 1 mom. i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) ska Befolkningsregistercentralen i fråga om en meddelandeförmedlingstjänst, för elektronisk delgivning i anslutning till myndighetsverksamhet, föra ett register över de allmänna samtycken som användarna gett i fråga om ett elektroniskt delgivningsförfarande. Medborgaren ger i praktiken sitt samtycke genom att med hjälp av stark autentisering logga in på tjänsten Suomi.fi –meddelanden, där han eller hon väljer punkten ”Jag ger mitt samtycke att aktivera Suomi.fi-meddelanden. I framtiden kommer jag at få alla myndighetsmeddelanden och bevisliga delgivningar elektroniskt”. En myndighet som vill sända elektroniska meddelanden ska ansöka licens till tjänsten som en organisation som är med i tjänsten. En viktig uppgift för den som driver tjänsten (Befolkningsregistercentralen) är at ge medborgare som loggar in i tjänsten tillräcklig information om konsekvenserna av samtycke till elektronisk delgivning. En av de saker som medborgarna ska informeras om är att meddelandekortet tas emot endast elektroniskt. 

Om ett sådant samtycke getts av en röstberättigad person, ska uppgiften om samtycket beträffande den röstberättigade överföras från registret (Suomi.fi –meddelanden) till rösträttsregistret. Det föreslås att till 18 § 4 mom. fogas en ny 6 punkt om detta. Till 21 § 4 mom. fogas ett omnämnande av att meddelandekortet skickas till den röstberättigade endast elektroniskt.  

I samband med detta föreslås det att omnämnandet av att meddelandekortet uppgörs så att det kan användas som följebrev vid förhandsröstning stryks i 21 § 3 mom. Vid merparten av förhandsröstningsställena används meddelandekortet numera inte som följebrev. Inte heller i övrigt torde meddelandekortets form kräva reglering på lagnivå. Även i fortsättningen fastställer justitieministeriet formuläret för meddelandekortet med stöd av 193 §. Det bör även nämnas att meddelandekortet inte nödvändigtvis behövs vid röstning, utan den röstberättigade kan rösta även utan kortet. 

Den ändring som föreslås i 19 § i vallagen anknyter till 20 § 2 mom. i den gällande kommunallagen (410/2015), enligt vilket även en utlänning som i övrigt uppfyller villkoren för rösträtt och som bor i kommunen, men som inte har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun, under vissa förut-sättningar är röstberättigad vid kommunalval. En sådan röstberättigad ska senast den 52 dagen före valdagen skriftligen underrätta magistraten om sin önskan att utöva sin rösträtt. Uppgift om meddelandet ska göras i rösträttsregistret, och om detta föreskrivs i en ny 3 punkt som fogas till 19 § 1 mom.