1  Bakgrund och beredning

2  Nuläge och bedömning av nuläget

2.1 Internationell rätt och EU-rätt

Inom FN har det ingåtts fem rymdöverenskommelser. 1) Fördraget innehållande principer för staternas uppträdande vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar (Treaty on Principles Governing the Activities of States in the Exploration and Use of Outer Space, including the Moon and other Celestial Bodies; Outer Space Treaty, FördrS 56-57/1967). 2) Överenskommelsen rörande räddning och återsändande av rymdfarare och återsändande av föremål som utsänts i yttre rymden (Agreement on the Rescue of Astronauts, the Return of Astronauts and the Return of Objects Launched into Outer Space,FördrS 45 och 46/1970, lagen om räddning och återsändande av rymdfarare och återsändande av föremål som utsänts i rymden, 616/1970). 3) Konventionen om internationellt ansvar för skador som orsakas av rymdförmål (Convention on International Liability for Damage Caused by Space Objects; Liability Convention, FördrS 8 och 9/1977). 4) Konventionen om registrering av föremål som har sänts ut i yttre rymden (Convention on Registration of Objects Launched into Outer Space; Registration Convention). 5) Avtalet om staters aktiviteter på månen och andra himlakroppar (Agreement Governing the Activities of States on the Moon and Other Celestial Bodies). Finland är inte part i avtalet. Utgångspunkten för överenskommelserna är att garantera alla stater fritt och jämlikt tillträde till rymden. Utforskandet och utnyttjandet av rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, ska äga rum till alla länders fromma och i alla länders intresse och de ska vara hela mänsklighetens egendom. Rymden ska fritt få utforskas och utnyttjas av alla stater, på grundval av jämställdhet och i enlighet med folkrättens regler. Rymden och himlakropparna kan inte förvärvas av någon stat genom nyttjande eller besittningstagande och staterna ska främja internationell fred och samarbete när de utforskar och utnyttjar rymden. Det är entydigt förbjudet att placera kärnvapen eller andra massförstörelsevapen i rymden. Dessutom får månen och övriga himlakroppar användas uteslutande för fredliga ändamål och det är inte tillåtet att upprätta militära baser, pröva vapen och utföra militära manövrer.  

I enlighet med rymdrättens principer ska utnyttjande av rymden inte utesluta andras möjlighet att utnyttja rymden, men rymdöverenskommelserna tar inte direkt upp sådana teman som rymdskrot eller hållbart utnyttjande av rymden. Den internationella regleringen av dem bygger på olika icke-juridiskt bindande, politiska resolutioner samt tekniska anvisningar. Inom ramen för FN:s kommitté för fredlig användning av rymden (COPUOS) har godkänts såväl anvisningar om förebyggande av rymdskrot som principer för hållbart utnyttjande av rymden på lång sikt. I lagen om rymdverksamhet (63/2018) beaktades rekommendationerna om hållbart utnyttjande av rymden. Det hör t.ex. till villkoren för beviljande av tillstånd till rymdverksamhet att verksamhetsutövaren strävar efter att förhindra uppkomsten av rymdskrot och skadliga konsekvenser för miljön på jordens yta, i atmosfären och i rymden. I lagen hänvisas det till denna del till internationella anvisningar av rekommendationskaraktär som syftar till att minska mängden rymdskrot. 

Finland betonar ett säkert och hållbart utnyttjande av rymden samt internationellt regelbaserat samarbete. Lagen om rymdverksamhet ålägger utövare av rymdverksamhet att agera på ett sätt som minskar riskerna från rymdverksamheten, bl.a. genom att kräva åtgärder för att minska uppkomsten av rymdskrot och bedömning av miljökonsekvenser. 

Finland är medlemsstat (Fördr 2/1995) i Europeiska rymdorganisationen (ESA) och man har kommit överens om informationsutbyte mellan Finland och ESA i den överenskommelse om utbyte av säkerhetsklassificerad information som trädde i kraft den 1 augusti 2004 (FördrS 94 och 95/2004). 

EU:s rymdprogram, som är bindande för Finland, inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU (i fortsättningen rymdförordningen) och det trädde i kraft den 1 januari 2021. Avdelning VIII kapitel 1 (Rymdlägesbild) avsnitt 1 i förordningen gäller övervakning och spårning av rymdföremål (delkomponenten SST). Verksamheten vid centrumet för rymdlägesbild baserar sig på bestämmelserna i avsnittet. Eftersom det är fråga om en förordning, som är direkt bindande rätt för medlemsstaterna, behövs det i princip inte separata nationella genomförandebestämmelser för att tillämpa den. 

Enligt definitionen i artikel 2 i rymdförordningen avses med rymdlägesbild eller SSA (Space Situational Awareness) ett helhetsgrepp som innefattar heltäckande kunskaper och förståelse av de viktigaste rymdriskerna, inbegripet kollisioner mellan rymdföremål, rymdföremåls fragmentering och återinträde i atmosfären, rymdväderfenomen samt jordnära objekt. 

Säkerhetsklassificerad information som lyder under EU:s rymdprogram berörs av rådets beslut om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (2013/488/EU) samt av medlemsstaternas avtal om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter (avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse (FördrF 76 och 77/2015)), som är bindande även för Finland. 

Finlands nationella förmåga att inhämta, förstå och utnyttja en rymdlägesbild baserar sig på egna långsiktiga observationer, den vetenskapliga infrastruktur som vi byggt upp själva samt internationellt samarbete, som Finland bedriver med Europeiska rymdorganisationen, EU och Förenta staterna. Hösten 2022 anslöt sig Finland till den europeiska organisationen för rymdövervakning (EU Space Surveillance and Tracking, EU SST), som spårar och övervakar föremåls rörelse och omloppsbanor i den nära rymden samt förutspår eventuella kollisioner och deras återkomst till jorden. I och med medlemskapet kan Finland nu delta i detta arbete. 

Försvarsministeriet ansåg 2017 att försvarsmakten borde inleda diskussioner med Förenta staterna i syfte att ingå ett avtal om rymdlägesbild, dvs. ett SSA-avtal. För att stärka den nationella medvetenheten om situationen i rymden undertecknade Flygvapnet ett SSA-samförståndsavtal mellan Finland och Förenta staterna (USFIN SSA MoU) med Förenta staternas rymdkommando (United States Space Command, USSPACECOM) den 4 november 2019. Samförståndsavtalet ligger till grund för utbyte av information om situationen i rymden mellan Finland och Förenta staterna. Detta avtal var också en förutsättning för Finlands anslutning till partnerskapsprogrammet EU SST. 

Det operativa centrumet för rymdlägesbild byggs upp så att Finlands EU SST-funktion genomförs som en del av centrumet för rymdlägesbild. Fullvärdigt medlemskap i EU SST förutsätter ett observationssystem, som producerar observationer åt EU SST. Finland ska styra 20 procent av kapaciteten hos Skoggård geodetiska rymdlaserteleskop till detta ändamål, vilket är EU SST:s minimikrav. Medlemskap i EU SST förutsätter dessutom att rymdlaserteleskopet förmår upptäcka rymdobjekt som saknar geodetisk reflexionsprisma. Detta kräver att en effektiv laser skaffas till Skoggård teleskop. EU SST ersätter en del av anskaffningen och anskaffningen genomförs i sin helhet i samband med inrättandet av centrumet för rymdlägesbild. 

2.2 Nationell lagstiftning

I 1 § i lagen om Meteorologiska institutet (212/2018) föreskrivs det om Meteorologiska institutets ställning och verksamhetsidé. Enligt den är Meteorologiska institutet ett service- och forskningsinstitut som hör till kommunikationsministeriets förvaltningsområde och som producerar observations- och forskningsdata om atmosfären och haven samt väder-, havs- och klimattjänster för den allmänna säkerheten och för näringslivets och medborgarnas behov. 

I lagens 2 § föreskrivs det om Meteorologiska institutets uppgifter. Enligt 1 mom. har institutet till uppgift att producera vädertjänster och tjänster som innefattar fysikalisk information om havet för den nationella säkerhetens, trafikens, näringslivets och medborgarnas behov. Att producera en rymdlägesbild förfaller inte passa in i bestämmelsens ordalydelse, eftersom den antagligen inte kan betraktas som en vädertjänst och i synnerhet inte som en tjänst som innefattar fysikalisk information om havet. Verbet producera lämpar sig däremot för att beskriva Meteorologiska institutets verksamhet som lägesbildproducent.  

Meteorologiska institutet har också till uppgift att samla in och upprätthålla tillförlitlig information och kunskaper om atmosfärens och havens fysikaliska tillstånd och kemiska sammansättning och om klimatets tillstånd samt uppgifter om hur dessa tillstånd påverkar olika samhällssektorer i Finland och internationellt. I bestämmelsen beskrivs institutets uppgift att samla in och upprätthålla information. Insamling och upprätthållande kan beskriva de åtgärder som behövs för att forma en lägesbild. Bestämmelsen förefaller hänvisa till jordens atmosfär och särskilt dess förhållande till havet, och inte till rymden längre bort, så insamling och upprätthållande av den information som behövs för rymdlägesbildtjänster förefaller inte ingå i den uppgift att samla in och upprätthålla information som beskrivs i bestämmelsen. 

För det tredje är uppgiften att bedriva och främja meteorologisk forskning, fysikalisk havsforskning, polarforskning, rymdforskning och annan forskning med nära anknytning till verksamhetsområdet. Verksamheten vid centrumet för rymdlägesbild kan eventuellt betraktas som en del av Meteorologiska institutets uppgifter med stöd av denna bestämmelse, eftersom bestämmelsen beskriver institutets uppgift att bedriva och främja rymdforskning. Bestämmelsen kan dock behöva preciseras, eftersom den planerade uppgifterna för centrumet för rymdlägesbild omfattar även annat än att bedriva och främja rymdforskning, exempelvis just produktion av lägesbildtjänster. 

I lagstiftningen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde finns det flera exempel Lagen om Transport- och kommunikationsverket (935/2018) 3 § Cybersäkerhetscentrets uppgifter. Transport- och kommunikationsverkets cybersäkerhetscenter, nedan Cybersäkerhetscentret, har till uppgift att stödja, styra och övervaka informationssäkerheten och tillgodoseendet av integritetsskyddet vid elektronisk kommunikation. Cybersäkerhetscentret ska upprätthålla en lägesbild över den nationella cybersäkerheten.Lagen om fartygstrafikservice (623/2005) 16 a § Marin lägesbild. VTS-tjänsteleverantören ska producera en uppdaterad marin lägesbild på beställning av Trafikledsverket. Försvars- och säkerhetsmyndigheterna får lägesbilden till sitt förfogande utan ersättning.Luftfartslagen (864/2014) 116 § Upptagningar inom flygtrafiktjänsten. Leverantörer av flygtrafiktjänster ska se till att lägesbilder av trafiken och flygtrafiktjänstens tele- och radiokommunikation upptas och förvaras så att de är skyddade mot oberättigad insyn.Lagen om transportservice (320/2017) 137 § Uppgifter som hör till vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänsterna. Leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster har till uppgift att sörja för övervakningen av trafiksituationen på trafikleder (lägesbilden av trafiken) samt för anmälnings- och informationstjänsten i händelse av olyckor, farosituationer och situationer som påverkar smidigheten i trafiken. , där det i fråga om olika lägesbilder föreskrivs i lag om den ansvariga myndigheten eller så har uppgiften anförtrotts en privat aktör (då ska 124 § i grundlagen, dvs. överföring av utövning av offentlig makt på en privat aktör, beaktas) och så föreskrivs det t.ex. om förvaring eller delning av lägesbildsinformation. Detta talar för att det bör föreskrivs om rymdlägesbilden genom lag.  

I lagens 2 § 1 mom. finns den enda omständigheten som hänvisar till rymdlägesbilden i 6 punkten, enligt vilken Meteorologiska institutet särskilt ska utveckla och upprätthålla nya mätmetoder och modeller för tillämpning inom tjänster som gäller bl.a. rymden. I ljuset av de uppgifter som planerats för centrumet för rymdlägesbild är bestämmelsen snäv, eftersom den omfattar endast upprätthållande och utvecklande av nya mätmetoder och modeller, men inte något större tjänsteutbud. 

Enligt 3 punkten ska institutet särskilt producera tjänster inom sitt verksamhetsområde för tryggande av landets försvar och säkerställande av försvarsmaktens övriga verksamhet. För att institutet ska kunna utföra denna uppgift även när det gäller rymdlägesbildproduktion är det nödvändigt att komplettera institutets uppgifter som beskrivs i 1 mom. I lagen om försvarsmakten (551/2007) föreskrivs det inte direkt om Försvarsmaktens lägesbild, utan sammanställande och produktion av olika lägesbilder har ansetts utgöra en självklar del av uppgiften enligt 2 § 1 a-punkten. Enligt den punkten hör till Försvarsmaktens uppgifter det militära försvaret av Finland, vilket innefattar övervakning av landområdena, vattenområdena och luftrummet samt tryggande av den territoriella integriteten.  

Trots det ovanstående föreskrivs det i 30 a § (575/2018) i territorialövervakningslagen uttryckligen om lägesbild för territorialövervakningen. Enligt 1 mom. ska försvarsmakten sammanställa en lägesbild för territorialövervakningen för övervakning och tryggande av Finlands territoriella integritet och det beslutsfattande som gäller detta samt för stödjande av andra myndigheter. Lägesbilden sammanställs av behövliga uppgifter som försvarsmakten får i samband med territorialövervakningen eller av andra territorialövervakningsmyndigheter, av myndigheterna i en främmande stat och av internationella organ. För lägesbilden har försvarsmakten dessutom rätt att av leverantören av flygtrafikledningstjänster och av flygplatsoperatören få uppgifter om flygtrafiken samt andra uppgifter som är av betydelse för territorialövervakningen. För lägesbilden har försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet dessutom rätt att av leverantören av fartygstrafikservice utan ersättning få uppgifter om sjötrafiken samt andra uppgifter som är av betydelse för territorialövervakningen. 

Enligt 2 mom. får det i lägesbildsuppgifterna ingå personuppgifter, om personuppgifterna sammanhänger med tillstånd som avses i denna lag eller om det är behövligt att behandla personuppgifterna vid övervakningen av att tillståndsvillkoren eller de i denna lag föreskrivna begränsningarna i att röra sig på vissa områden och i annan verksamhet iakttas och vid utredning av en misstänkt territorieförseelse eller territoriekränkning. 

Bestämmelser om Lantmäteriverkets uppgifter finns i 2 § i lagen om Lantmäteriverket (1025/2018). Enligt den ska Lantmäteriverket inom sitt ansvarsområde 1) sörja för fastighetsbildnings- och ägoregleringsverksamheten, 2) bedriva vetenskaplig forskning och utveckling, 3) sörja för grunden för positionering och för produktionen av grundläggande geografisk information samt producera sakkunnigtjänster för samhället, 4) sörja för att behövliga register förs, 5) sörja för den allmänna utvecklingen inom sitt fackområde och delta i det internationella samarbetet, samt 6) sköta de övriga uppgifter som verket har enligt vad som särskilt föreskrivs eller jord- och skogsbruksministeriet bestämmer. 

I 10 § i lagen om Lantmäteriverket ingår ett bemyndigande att utfärda bestämmelser på lägre nivå. 

Utöver det som föreskrivs i lagen om Lantmäteriverket ska Lantmäteriverket enligt 1 § i statsrådets förordning om Lantmäteriverket (1068/2018) 1) bedriva vetenskaplig forskning inom geodesi, positionering, navigering, geoinformatik, kartografi, geografisk informationsteknik, fotogrammetri, laserskanning och fjärranalys, 2) ha hand om geodetisk och fotogrammetrisk metrologi, metrologi för laserskanning samt övrig metrologi som gäller geografisk information, 3) utföra landsomfattande geodetiska grundmätningar, upprätthålla mätnormaler i fråga om geodetiska och fotogrammetriska mätningar samt vara nationellt mätnormallaboratorium för längd och för acceleration vid fritt fall, 4) utveckla och prova metoder och utrustning som används inom geodesi, geografisk informationsteknik, positionering och fjärranalys samt främja ibruktagandet av dessa, 5) stödja förvaltningen och utvecklingen av infrastrukturen för geografisk information, 6) publicera uppgifter om sina undersökningsresultat och främja användningen av dessa. 

I 2 § i lagen om Lantmäteriverket och 1 § i statsrådets förordning om Lantmäteriverket innehåller inga uppgifter i anslutning till produktion av en rymdlägesbild, så en ny bestämmelse om uppgiften som gäller situationen i rymden måste fogas till bestämmelserna om Lantmäteriverkets verksamhet. I den nya uppgiften är det fråga om en relativt detaljerad uppgift inom Lantmäteriverkets uppgiftsfält, så det ska föreskrivas om den genom förordning av statsrådet. Av denna orsak föreslås det ingen ändring av lagen om Lantmäteriverket i denna proposition. Ett utkast till statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om Lantmäteriverket när det gäller den nya uppgiften i anslutning till situationen i rymden utgör bilaga till denna proposition. 

Arbets- och näringsministeriet är den tillstånds-, tillsyns- och registermyndighet för rymdverksamheten som avses i lagen om rymdverksamhet. Hit hör tillståndsgivning och övervakning av rymdföremål, såsom satelliter, i enlighet med de förpliktelser enligt FN:s rymdöverenskommelser som är bindande för Finland (t.ex. det s.k. rymdfördraget FördrS 56–57/1967) samt förande av det nationella registret över rymdföremål, från vilket uppgifter också rapporteras till FN i enlighet med registreringskonventionen (FördrS 9/2018). I och med den ändring av lagen om rymdverksamhet som trädde i kraft den 1 februari 2023 (97/2023) är arbets- och näringsministeriet också tillstånds- och tillsynsmyndighet för satellitbaserad fjärranalys. 

Enligt 18 § 1 mom. i lagen om rymdverksamhet har arbets- och näringsministeriet trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av information rätt att av andra myndigheter få sådan information om omständigheter som berör verksamhetsutövaren och fjärranalysaktören som är nödvändig för att ministeriet ska kunna sköta sina uppdrag enligt lagen om rymdverksamhet. 

Enligt 2 mom. har arbets- och näringsministeriet trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av myndigheter och av dem som utför offentliga uppdrag få för skötseln av sina uppgifter enligt denna lag nödvändig information om verksamhetsutövare och fjärranalysaktörer samt ledamöter och ersättare i deras styrelse eller förvaltningsråd, verkställande direktören och dennes ställföreträdare, ansvariga bolagsmän samt andra som hör till den högsta ledningen. Rätten att få information gäller också uppgifter ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002). 

Med stöd av lagen om rymdverksamhet har arbets- och näringsministeriet således trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av utlämnandet av information rätt att få nödvändig information som uppkommer i verksamheten vid centrumet för rymdlägesbild, när ministeriet behöver informationen för att sköta sina uppgifter enligt lagen om rymdverksamhet. 

Transport- och kommunikationsverket är nationell tillstånds- och tillsynsmyndighet för användningen av radiofrekvenser. Verket övervakar att användningen av frekvenser är effektiv och störningsfri och beviljar radiotillstånd för innehav och användning av radiosändare i enlighet med lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014), vilket omfattar även rymdsystem. Verket övervakar på eget initiativ och på grund av anmälningar även användningen av satellitfrekvenser, inklusive frekvenser för satellitpositionering, utreder radiostörningar och avvikelser i radiokommunikationen samt arbetar proaktivt för att göra det möjligt att informera om eller avhjälpa kommande störningar. 

Transport- och kommunikationsverket är också radiotillståndsmyndighet för finländska rymdföremål (satelliter). En väsentlig del av villkoren för beviljande av radiotillstånd är att koordinerings- och notifieringsförfarandet enligt Internationella teleunionens (ITU) radioreglemente i fråga om radioutrustning i rymdföremål som planeras tas i bruk eller som tagits i bruk. I detta förfarande, liksom när nationellt radiotillstånd beviljas, bedömer man verksamhetens störande inverkan på annan rymdverksamhet eller markbundna radionät globalt med beaktande av rymdföremålets exakta tekniska parametrar, såsom parametrar för omloppsbana, t.ex. bana och banhöjd, använda frekvenser samt sändningseffekter. För att utföra tillstånds- och tillsynsuppgifterna utnyttjar och behöver Transport- och kommunikationsverket information om satelliternas faktiska banor eller t.ex. information om satelliter som iakttagits på himlen vid respektive tidpunkt. 

Till Transport- och kommunikationsverkets uppgifter hör också att handleda och övervaka användarna av betydande satellittjänster. Exempelvis sjötrafiken och luftfarten samt i allt högre grad även järnvägs- och landsvägstrafiken är beroende av rymdtjänster, särskilt tids- och positionsuppgifter som skickas via satelliter. Verket är också trafiksäkerhetsmyndighet och styr vid behov i störningssituationer aktörerna även genom verkets egna åtgärder. Verket kan t.ex. på grund av hotfulla och störningssituationer i rymdverksamheten som avspeglar sig i luftrummet med stöd av 11 § i luftfartslagen (864/2014) av skäl som är nödvändiga för flygsäkerheten begränsa eller förbjuda luftfarten inom ett visst område för en tid av högst fyra veckor. 

Genom lagförslaget blir det möjligt att genomföra ett markbundet sensornät i Finland. Med sensornät hänvisas här till markbunden infrastruktur, som används för att observera rymden och förmedla lägesinformation i realtid till centrumet för rymdlägesbild. Transport- och kommunikationsverket är tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt lagen om markstationer och vissa radaranläggningar (96/2023). 

Som tillstånds- och tillsynsmyndighet för rymdsektorn granskar Transport- och kommunikationsverket genom samråd med de berörda parternas säkerhetsmyndigheter alltid även aspekterna på verksamheten med avseende på nationell säkerhet. När det gäller teknisk övervakning delar verket också information om säkerheten samt störningssituationer i rymdverksamheten på överenskommet sätt med andra nationella myndigheter. Transport- och kommunikationsverket företräder Finland i de av EU:s säkerhetsorgan där man kartlägger hot mot satellitsystem och beredskapen för sådana hot. Ansvaret för säkerhetsplaneringen av Europeiska unionens rymdprogramkomponenter – inklusive en gemensam rymdlägesbild – och säkerhetsgodkännanden av de system som används för att förverkliga rymdkomponenterna vilar på EU:s ovannämnda säkerhetsorgan samt på Transport- och kommunikationsverket, som deltar i deras arbete. 

Transport- och kommunikationsverket är med stöd av lag nationell ansvarig myndighet för satellitnavigationssystemet Galileos PRS-tjänst. Denna certifierade GNSS-tjänst för myndigheter och befullmäktigade användare av kritisk infrastruktur är den mest sensitiva av Galileos tjänster. Transport- och kommunikationsverket är skyldigt (EU:s PRS-beslut 1104/2011/EU) att underrätta Europeiska unionens säkerhetsorgan om störningar riktade mot PRS-tjänsten som man upptäckt. 

Transport- och kommunikationsverket godkänner i egenskap av nationell ansvarig myndighet de informationssystem som används vid centrumet för rymdlägesbild. Centrumet för rymdlägesbilds samt gränsöverskridande och/eller nationella kommunikationsförbindelser kan berörs av godkännande- eller ackrediteringsskyldighet som gäller internationella säkerhetsklassificerad information. Transport- och kommunikationsverket är utsedd datakommunikationssäkerhetsmyndighet i de fall där det fråga om att enligt lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004) ombesörja teknisk informationssäkerhet för internationellt säkerhetsklassificerad information och säkerhet för datakommunikation. Bestämmelser om verkets uppgifter i anslutning till bedömning och godkännande av informationssystem finns i lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation (1406/2011). I enlighet med de internationella förpliktelserna som gäller informationssäkerhet ska informationssystem som behandlar t.ex. EU:s och Natos säkerhetsklassificerade information genomgå en godkännandeprocess (ackreditering). Motsvarande förpliktelse gäller vanligtvis även internationell säkerhetsklassificerad information som omfattas av bi- eller multilaterala informationssäkerhetsavtal i fråga om den gränsöverskridande informationssystemdelen (eller dataförbindelser, kryptering och en eventuell nätsluss). 

Myndigheternas informationssystem som behandlar nationell säkerhetsklassificerad information berörs däremot inte av någon lagstadgad allmän förpliktelse att informationssystemet ska vara godkänt (ackrediterat). I enlighet med lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltning ska en myndighets informationshanteringsenhet dock följa upp informationssäkerhetens tillstånd i sin verksamhetsmiljö och säkerställa informationsmaterialens och informationssystemens informationssäkerhet under hela deras livscykel. Informationshanteringsenheten ska identifiera relevanta risker som är förenade med informationsbehandlingen och dimensionera informationssäkerhetsåtgärderna utifrån riskbedömningen (13 §). Enligt lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation kan myndigheterna ansöka om Transport- och kommunikationsverkets bedömning även för att skydda nationell säkerhetsklassificerad information som behandlas i informationssystem. I praktiken gör verket ändå inte bedömningar av t.ex. informationssystem av säkerhetsklassen begränsad tillgång, dvs. IV. 

Transport- och kommunikationsverkets uppgifter, för vilkas skötsel verket behöver även sekretessbelagda uppgifter som uppkommer inom centrumet för rymdlägesbild, beskrivs i avsnitt 7 Specialmotivering .  

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen) gäller offentlighet för och hemlighållande av handlingar som innehas av myndigheter. Enligt grundregeln är en handling offentlig, om det inte finns något i lag särskilt angivet skäl att hemlighålla den. Enligt 5 § avses med handling utom en framställning i skrift eller bild även ett meddelande som avser ett visst objekt eller ärende och uttrycks i form av tecken som på grund av användningen är avsedda att höra samman och vilket kan uppfattas endast med hjälp av automatisk databehandling eller en ljud- eller bildåtergivningsanordning eller något annat hjälpmedel. 

Inom verksamheten vid centrumet för rymdlägesbild är det nödvändigt att dela information mellan de myndigheter som deltar i lägescentrumverksamheten samt Transport- och kommunikationsverket. När det är fråga om offentlig information får informationen delas fritt. När det är fråga om sekretessbelagd information ska 29 § om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet beaktas. Enligt den kan en myndighet till en annan myndighet lämna ut uppgifter ur sekretessbelagda handlingar, om 1) i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter, 2) sekretessplikt har föreskrivits till skydd för någons intressen och denne samtycker till att uppgifter lämnas ut, 3) handlingen behövs vid behandlingen av ett förhandsbesked, ett förhandsavgörande, sökande av ändring i ett myndighetsbeslut, en klagan med anledning av en åtgärd, ett underställt ärende eller av besvär som anförts hos ett internationellt lagskipnings- eller undersökningsorgan, eller 4) uppgiften behövs för att ett enskilt övervaknings- eller tillsynsuppdrag som är riktat mot en myndighet ska kunna utföras. 

Offentlighetslagens 17 § 2 mom. gör det möjligt att lämna ut en handling som är sekretessbelagd för allmänheten (vanligen till en annan myndighet), om sekretessbestämmelsen innehåller ett skaderekvisit och det intresse som skyddas av sekretessbestämmelsen inte äventyras om uppgiften lämnas ut. Utlämnandet av uppgifter får inte äventyra de intressen som skyddas genom sekretessbestämmelsen eller sekretessbestämmelserna. I 17 § 3 mom. sägs att vid prövning av om uppgifter som allmänheten inte ska ha tillgång till kan lämnas ut till en på förhand bestämd mottagare inom ramen för en bestämmelse som innehåller en offentlighets- eller sekretesspresumtion ska det säkerställas att mottagaren har i denna lag avsedd tystnadsplikt och att uppgifterna lämnas ut till andra än myndigheter och personer verksamma inom myndigheter endast på vägande allmänna skäl. Vid utlämnande av uppgifter ska man också beakta utgångspunkten för säkerhetsklassificerad information i 15 § 3 mom. i offentlighetslagen, enligt vilken den myndighet som upprättat handlingen beslutar om utlämnande av den. Av det följer att om en myndighet till en annan myndighet överlämnar en handling som faller utanför dess rätt att få information och som en annan myndighet har säkerhetsklassificerat eller för vars del denna andra myndighet i sin helhet har rätt att bedöma innehållets art, ska beslutet om utlämnande av handlingen eller informationen fattas av den myndighet som utfört klassificeringen eller den myndighet som bedömningen av ärendet i sin helhet hör till. 

I verksamheten vid centrumet för rymdlägesbild är det nödvändigt att dela även sekretessbelagd information mellan de myndigheter som deltar i verksamheten samt Transport- och kommunikationsverket som sköter tillstånds- och tillsynsuppgifter inom rymdbranschen. Trots att den gällande offentlighetslagen gör det möjligt att dela sekretessbelagd information i vissa situationer också utan en separat bestämmelser som ger rätt till informationsutbyte, anses det för tydlighetens skull nödvändigt att införa en separat bestämmelse med stöd av vilken de myndigheter som deltar i verksamheten vid centrumet för rymdlägesbild samt Transport- och kommunikationsverket till varandra kan utlämna sekretessbelagd information i syfte att producera en rymdlägesbild. Arbets- och näringsministeriet har med stöd av de gällande bestämmelserna rätt att få sådan information som är nödvändig för skötseln av ministeriets uppgifter enligt lagen om rymdverksamhet av andra myndigheter, så det är inte nödvändigt att ta in arbets- och näringsministeriet i den bestämmelse om informationsutbyte som införs nu.

2.3 Hotbilder mot rymdsäkerheten

Genom nationell rymdlägesbildverksamhet försöker stater förbereda sig på risker och hotbilder i anslutning till rymdverksamheten, rymden och rymdvädret. Dessa risker och hotbilder kan delas in i följande fyra kategorier: rymdväderfenomen som eventuellt stör eller äventyrar satellitsystems verksamhet eller markbunden kritisk infrastruktur, ökad kollisionsrisk mellan satelliter samt mellan satelliter och rymdskrot i den jordnära rymden, rymdskrot eller himlakroppar som tidvis närmar sig jorden som eventuellt kolliderar med jorden, och fientlig verksamhet mellan stater. 

Det vore särskilt viktigt att försöka förutse störnings- eller farosituationer som rörelserna hos föremål och himlakroppar i den jordnära rymden, rymdvädret samt satellitsystems verksamhet eventuellt orsakar för säkerheten i samhället, företag och egendom, miljön samt det militära försvaret. Särskilt rymdväderfenomen kan om de förverkligas äventyra inte bara satellitsystems verksamhet utan också verksamheten hos markbundna system som är kritiska för samhällets verksamhet, såsom tele- och datakommunikations- samt energisystem. Likaså kan mindre sannolika händelser i den nära rymden, såsom eventuella kollisioner med rymdföremål, rymdskrot eller himlakroppar (t.ex. asteroider) som störtar till jorden, om de förverkligas i värsta fall orsaka samhället omfattande mänskligt lidande, skadliga miljökonsekvenser samt negativa följder för egendom och ekonomi. 

Även inom EU uppmuntras medlemsländerna att förbereda sig på säkerhetsinvesteringar inför hot från rymden och rymdverksamheten. I EU:s rymdprogram, som inrättats genom EU:s rymdförordning, anses det nödvändigt att utveckla medlemsstaternas rymdrelaterade övervaknings- och spårningsförmåga särskilt för att skydda rymdverksamheten, rymdinfrastrukturen och medborgarna. I EU:s meddelande om en rymdstrategi för säkerhet och försvar betonas också vikten av att förbättra medlemsstaternas situationsmedvetenhet i anslutning till rymdhot. Inom Nato rekommenderar man likaså som ett led i försvarsplaneringens medvetenhet om situationen i rymden medlemsstaterna att förbereda sig särskilt på hotbilder inom rymdverksamheten. 

3  Målsättning

Syftet med denna proposition är att bereda ändringar i lagstiftningen, genom vilka det föreskrivs att det är vissa myndigheters lagstadgade uppgift att delta i uppdraget att producera en rymdlägesbild samt säkerställs att myndigheterna trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av information kan utbyta information som är nödvändig för skötseln av deras lagstadgade uppgifter. Avsikten är att centrumet för rymdlägesbild kan börja inrättas vid ingången av 2025. 

Målet för inrättandet av det nationellt centrumet för rymdlägesbild är att säkerställa att Finland har egen nationell förmåga att upptäcka, identifiera och vid behov genom framförhållning förbereda sig och reagera på hotbilder som eventuellt orsakas av rymden, rymdverksamhet och rymdvädret, som om de förverkligas i Finland kunde hindra eller störa användningen av centrala samhällsviktiga satellittjänster, hota verksamheten hos markbunden kritisk infrastruktur, befolkningens säkerhet eller orsaka andra störnings- eller farosituationer på marken. Centrumet för rymdlägesbild ska producera en koordinerad och aktuell rymdlägesbild för försvarsmakten, myndigheterna samt andra aktörer och företag som är kritiska med tanke samhällets verksamhet. Centrumet ska producera en rymdlägesbild i nära samarbete med Finlands internationella partner. Centrumet för rymdlägesbild ska ha förmåga att producera en nationell rymdlägesbild enligt 24/7-principen såväl under normala förhållanden som i allvarliga störningssituationer eller under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Alternativa handlingsvägar

6  Remissvar

Kommunikationsministeriet ombad intressentgrupperna att yttra sig om utkastet till regeringsproposition om ändring av lagen om Meteorologiska institutet och lagen om försvarsmakten. Remisstiden var 27 maj –30 juni 2024. 

Utlåtanden gavs av Aalto-universitetet, Business Finland, Försörjningsberedskapscentralen, Meteorologiska institutet, Transport- och kommunikationsverket, Lantmäteriverket, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Uleåborgs universitet, Puolustus- ja Ilmailuteollisuus PIA ry, försvarsministeriet, inrikesministeriet, Finlands Akademi samt arbets- och näringsministeriet. 

I remissvaren understöddes inrättandet av ett centrum för rymdlägesbild och lagförslagen i anslutning därtill. Det ansågs viktigt att det i samband med centrumets verksamhet förutom myndighetssamarbete även bedrivs omfattande samarbete med företag och forskarsamhället. 

Det föreslogs att Uleåborgs universitets Sodankylä geofysiska observatorium fogas till som en aktörer som deltar i centrumet för rymdverksamhet och det också ges möjlighet att dela sekretessbelagd information. I propositionen stannade man dock för rekommendationen från den styrgrupp som utrett ett centrum för rymdlägesbild, så att centrumet bygger på myndighetssamarbete mellan Meteorologiska institutet, Försvarsmakten och Lantmäteriverket och på samarbete med branschen och det övriga forskarsamhället som byggs upp kring detta myndighetssamarbete. 

Dessutom yttrade man sig om innehållet i den lägesbild som planerats för centrumet för rymdlägesbild och dess förhållande till de lägesbilder som Transport- och kommunikationsverket producerar. Motiveringen preciserades och kompletterades till denna del. 

Det föreslogs att Transport- och kommunikationsverket skulle läggas till de myndigheter som har rätt att utbyta sekretessbelagd information till den del det är fråga om information som är nödvändig för att verkets ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter. Även för arbets- och näringsministeriets del bad man att uppmärksamhet skulle fästas vid myndigheternas informationsutbyte och rätt att få information samt påpekades eventuellt behov av handräckning från andra aktörer inom rymdförvaltningen för att sköta Finlands internationella ansvar och uppgifter enligt lagen om rymdverksamhet. 

På grund av responsen ansågs det motiverat att lägga Transport- och kommunikationsverket till de myndigheter som har rätt till informationsutbyte, medan det ansågs att den gällande rätten till information enligt 18 § i lagen om rymdverksamhet tryggar arbets- och näringsministeriets möjligheter att få information för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Bestämmelsen om samarbete mellan myndigheterna i 10 § i förvaltningslagen (434/2003) ansågs trygga samarbetet inom rymdförvaltningen i syfte att uppfylla Finlands internationella förpliktelser. Till denna del beaktades de ändringar som görs i 1 och 2 § i lagen om Meteorologiska institutet, genom vilka Meteorologiska institutet knyts närmare rymdförvaltningen, vilket också preciserades i specialmotiveringen på grund av responsen. Sålunda ansågs en separat bestämmelse om handräckning inte nödvändig. 

Dessutom föreslogs det att bestämmelsen om informationsutbyte och motiveringen till den skulle preciseras och kompletteras särskilt i fråga om nödvändigheten av informationsutbyte. Paragrafförslaget, specialmotiveringen och motiveringen till lagstiftningsordningen kompletterades utifrån responsen i remissvaren och grundlagsutskottets utlåtandepraxis. 

7  Specialmotivering

8  Bestämmelser på lägre nivå än lag

I statsrådets förordning om Lantmäteriverket ingår bestämmelser om verkets uppgifter, personal, behörighetsvillkor, utnämning, förordnande av ställföreträdare och beslutsfattandet. Förordningen har utfärdats med stöd av 10 § i lagen om Lantmäteriverket, enligt vilken närmare bestämmelser om Lantmäteriverkets uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Det anses nödvändigt att ändra statsrådets förordning om Lantmäteriverket när det gäller verkets uppgifter för att genomföra de uppgifter för centrumet för rymdlägesbild som planerats för Lantmäteriverket. Ett utkast till förordning finns som bilaga till denna regeringsproposition. 

Med stöd av 10 § i lagen om Lantmäteriverket meddelas i arbetsordningen meddelas närmare föreskrifter om hur Lantmäteriverkets funktioner och uppgifter ska ordnas samt om verkets verksamhetsställen, servicepunkter och beslutanderätt. Lantmäteriverkets arbetsordning fastställs av generaldirektören och publiceras i Finlands författningssamling. Vid behov ska också arbetsordningen ändras. 

Bestämmelser om Meteorologiska institutets arbetsordning finns i 4 § i lagen om Meteorologiska institutet. Enligt den meddelar generaldirektören Meteorologiska institutets arbetsordning. Arbetsordningen innehåller föreskrifter om institutets organisation, utövande av beslutanderätten, institutets interna ledning, andra ställföreträdare än ställföreträdare för generaldirektören, andra ärenden som gäller institutets interna organisation. På grund av inrättandet av centrumet för rymdlägesbild blir det sannolikt också nödvändigt att ändra Meteorologiska institutets arbetsordning, åtminstone när det gäller centrumet för rymdlägesbilds ställning i organisationen. För ändringar i arbetsordningarna svarar på det sätt som beskrivs ovan generaldirektören för respektive myndighets del. 

9  Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 december 2024, då centrumet för rymdlägesbild kan börja inrättas. 

10  Verkställighet och uppföljning

Kommunikationsministeriet, försvarsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet svarar i enlighet med ansvaret för sina respektive förvaltningsområden och i samarbete för utvecklandet av verksamheten vid centrumet för rymdverksamhet och för uppföljning av lagstiftningens konsekvenser. 

11  Förhållande till andra propositioner

12  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Propositionen innehåller flera förslag vilkas förhållande till grundlagen behöver bedömas. Propositionen är av betydelse med tanke på rättsstatsprincipen och förvaltningens lagbundenhet som tryggas i 2 § 3 mom. i grundlagen. Enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska utövande av offentlig makt grunda sig på lag och lagen ska noggrant följas i all offentlig verksamhet. Iakttagandet av rättsstatsprincipen förutsätter att den som utövar offentlig makt alltid ska ha en behörighetsgrund som i sista hand återgår på en av riksdagen stiftad lag (RP 1/1998 rd, s. 75 och GrUU 29/2013 rd, s. 2/I). En myndighet kan således inte ha behörighet att utöva offentlig makt, om behörigheten saknar uttryckligt stöd i rättsordningen. Utgångspunkten är att det alltid ska framgå av lag vilken myndighet som är behörig (GrUU 67/2010 rd, s. 5). Sålunda är det nödvändigt att det föreskrivs genom lag om uppgiften att producera en rymdlägesbild, som anvisats myndigheter. 

Bestämmelserna om verksamheten vid centrumet för rymdlägesbild har knappt några konsekvenser som begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna utan snarare främjar de tillgodoseendet av dessa rättigheter. Det allmänna har också getts i uppdrag att tillgodose de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt 22 § i grundlagen ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Ofta förutsätter det faktiska förverkligandet av de grundläggande fri- och rättigheterna aktiva åtgärder från det allmännas sida, till exempel för att skydda individens grundläggande fri- och rättigheter mot kränkningar från utomståendes sida eller för att skapa faktiska förutsättningar för utövning av de grundläggande fri- och rättigheterna. Också utarbetandet av lagstiftning som tryggar och preciserar utövandet av de grundläggande fri- och rättigheterna hör till metoderna för att trygga dem (RP 309/1993 rd, s. 80). 

I 7 § 1 mom. i grundlagen tryggas allas rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Inrättandet av centrumet har framför allt en ökande effekt på hela samhällets och därigenom medborgarnas säkerhet, när medvetenheten om situationen i rymden och sålunda beredskapen för t.ex. störningar i system som utnyttjar satelliter växer.  

Dessutom ska det allmänna enligt 20 § 2 mom. i grundlagen verka för att alla tillförsäkras en sund miljö, vilket torde ha koppling till övervakningen av exceptionell rymdverksamhet (t.ex. en meteoritkollision), för att det ska vara möjligt att förbereda sig på den och således försäkra sig om att livsmiljön är sund. Sålunda främjar propositionen åtminstone indirekt tillgodoseendet av den grundläggande rättigheten som gäller miljön. 

I den observationsverksamhet som hänför sig till rymdlägesbilden och det informationsutbyte som hänför sig till delningen av information är avsikten inte att följa eller dela personuppgifter eller annan konfidentiell kommunikation, t.ex. datakommunikationsinnehåll, så förmedlingen av information inverkar inte på skyddet för privatlivet. Sålunda har det ansetts i propositionen att den sekretessbelagda information som avses i lagförslaget inte handlar om information som kränker skyddet för privatlivet enligt 10 § 1 mom. i grundlagen. 

Enligt 12 § 2 mom. i grundlagen, som föreskriver om offentlighetsprincipen, är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Den sekretessbelagda information som avses i propositionen gäller sådana handlingar som är sekretessbelagda enligt 24 § i offentlighetslagen. Handlingarna kan vara sekretessbelagda för att skydda ett allmänt intresse, såsom att säkerställa statens säkerhet. 

Förutsättningen för det informationsutbyte som föreslås i lagförslag 1 i propositionen är att utlämnandet av sekretessbelagd information är nödvändigt och att den information som utbyts hänför sig till situationen i rymden. Grundlagsutskottet har ansett att rätten till information, som går före sekretessbestämmelserna, i sista hand går ut på att den myndighet som är berättigad till informationen i och med sina egna behov åsidosätter de grunder och intressen som är skyddade med hjälp av den sekretess som gäller myndigheten som innehar informationen. Om innehållet inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att "uppgifterna är nödvändiga" för ett visst syfte. (se t.ex. PeVL 10/2014 rd s. 6/I, GrUU 17/2016 rd s. 5, GrUU 15/2018 rd s. 39) Grundlagsutskottet har ansett att grundlagen inte tillåter en generös och ospecificerad rätt att få uppgifter, inte ens om den är förenad med nödvändighetskriteriet (se t.ex. GrUU 35/2018 rd s. 28, GrUU 96/2022 rd s. 4). Lagförslag 1 i propositionen anses dock vara specificerat, eftersom det uttryckligen gäller information som situationen i rymden som är nödvändig för skötseln av Meteorologiska institutets, Försvarsmaktens, Lantmäteriverkets och Transport- och kommunikationsverkets lagstadgade uppgifter. 

I lagförslaget i propositionen samt i detaljmotiveringen specificeras att informationsutbytet mellan myndigheterna är nödvändigt för att utforma en heltäckande rymdlägesbild. Verksamheten vid centrumet för rymdlägesbild sker i samarbete mellan Meteorologiska institutet, Försvarsmakten och Lantmäteriverket. För Transport- och kommunikationsverkets uppgifter är det dessutom nödvändigt att få information om störningar i rymdmiljön för att sköta verkets lagstadgade uppgifter som specificeras i propositionens specialmotivering. Information som fåtts i verksamheten vid centrumet för rymdlägesbild kan behövas t.ex. för att upprätthålla lägesbilden över den nationella cybersäkerheten enligt 3 § i lagen om Transport- och kommunikationsverket. 

På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.