5
Sänkning av fastighetsbeskattningen för havsbaserade vindkraftverk genom förordning av finansministeriet
Eftersom grunden för sänkning av fastighetsbeskattningen för havsbaserade vindkraftverk är deras högre beskattningsvärde jämfört med landbaserade vindkraftverk, vilket beror på de höga byggkostnaderna, är det mest motiverat att genomföra den åtgärd som avses i regeringsprogrammet genom att sänka beskattningsvärdet för havsbaserade vindkraftverk i stället för att alternativt fastställa en särskild skatteprocentsats för dem, vilket i sig kunde anses vara möjligt.
Eftersom bestämmelser om de återanskaffningsvärden som ligger till grund för beskattningsvärdena utfärdas genom förordning av finansministeriet, genomförs åtgärden genom en ändring av förordningen.
För att havsbaserade vindkraftverk ska få samma ställning i fastighetsbeskattningen som landbaserade vindkraftverk ska till återanskaffningsvärdet för havsbaserade vindkraftverk räknas 35 procent av byggkostnaderna, medan motsvarande andel för landbaserade vindkraftverk och andra byggnader och konstruktioner som värderas på basis av byggkostnaderna är 75 procent.
Till förordningen om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader, som årligen utfärdas i praktiken med samma innehåll, men så att de värden som anges i förordningen justeras i enlighet med byggnadskostnadsindex, ska ett nytt 2 mom. fogas till 21 § i vilket det föreskrivs om värdering enligt byggkostnader, enligt följande:
Som återanskaffningsvärde betraktas 35 procent av byggkostnaderna för ett kraftverk som huvudsakligen har anlagts eller monterats från ett fartyg och vars fundament finns på ett vattenområde och som året om ligger under vattnet på den teoretiska medelvattenhöjden eller är flytande och den el som det producerar överförs till markområdet med hjälp av en undervattenskabel.
Genom de krav som ingår i bestämmelsen avgränsas ändringen till att gälla sådana kraftverk som faktiskt är belägna på ett vattenområde och till vilka det hänförs särskilda kostnader i anslutning till havsbyggande som i väsentlig grad beror på att kraftverket anläggs från ett fartyg. Om det däremot i sig är fråga om ett kraftverk som anläggs på ett havsområde, men anläggandet kan ske från stranden med hjälp av sådan teknik som tillämpas i fråga om landbaserade vindkraftverk, varvid det inte heller finns någon betydande skillnad i byggkostnaderna, finns det inga grunder för att sänka fastighetsskatten.
En sådan bestämmelse skulle vara neutral i fråga om produktionsform och skulle därför även gälla vågkraftverk som kan anläggas i framtiden.
Tillämpningen av en dimensionering på 35 procent av byggkostnaderna baserar sig på en uppskattning av hur fastighetsskattebelastningen på havsbaserad vindkraft per producerad energimängd ska fås på samma nivå som på landbaserad vindkraft. Uppskattningen grundar sig på uppgifter som Finska vindkraftföreningen fått av företag inom branschen.
Effekten hos sådana landbaserade vindkraftverk som nu för tiden anläggs i Finland är vanligen 45 MW. Investeringskostnaderna för ett landbaserat vindkraftverk inklusive fundament uppgår till cirka 4,34,5 miljoner euro. Fastighetsskattebasen utgör i genomsnitt ca 30 procent av detta, dvs. ca 1,3 miljoner euro. När återanskaffningsvärdet utgör 75 procent av byggkostnaderna uppgår kraftverkets återanskaffningsvärde till ca 1 miljon euro under det första året. Med skatteprocentsatsen 3,1 är skatten under det första året ca 30 000 euro, dvs. ca 7 000 euro/MW. Fastighetsskatten under ett kraftverks livscykel i förhållande till produktionen är ca 1,59 euro/MWh, när man beaktar det årliga åldersavdraget på 2,5 procent för vindkraftverk.
Vindkraftverk med en effekt på cirka 14 MW kommer sannolikt att anläggas i de havsbaserade vindkraftsparker som det för närvarande finns planer på att anlägga i Finland. Investeringskostnaderna för ett sådant havsbaserat vindkraftverk inklusive fundament kommer enligt nuvarande uppskattning att uppgå till ca 18 miljoner euro. Fastighetsskattebasen utgör ca 50 procent av denna investering, dvs. 8,9 miljoner euro. Återanskaffningsvärdet för det första året uppgår till 6,675 miljoner euro. Med skatteprocentsatsen 3,1 är skatten under det första året närapå 207 000 euro, dvs. ca 14 800 euro/MW. Fastighetsskatten under ett kraftverks livscykel i förhållande till produktionen är ca 3,45 euro/MWh, när man beaktar det årliga åldersavdraget på 2,5 procent för vindkraftverk.
Den föreslagna ändringen kommer att sänka återanskaffningsvärdet till 3,56 miljoner euro under det första året. Med skatteprocentsatsen 3,1 kommer skatten under det första året att uppgå till 110 000 euro, dvs. 6 900 euro/MW. Fastighetsskatten under ett kraftverks livscykel i förhållande till produktionen blir ca 1,62 euro/MWh, när man beaktar det årliga åldersavdraget på 2,5 procent för vindkraftverk.
Till följd av ändringen kommer fastighetsskattekostnaden på 1,62 euro/MWh under livscykeln för ett havsbaserat vindkraftverk ungefär att motsvara kostnaden för ett landbaserat vindkraftverk 1,59 euro/MWh. I beräkningarna ovan har man inte beaktat de årliga höjningar av återanskaffningsvärdena som motsvarar förändringen i byggnadskostnadsindex.
Den föreslagna ändringen ska tillämpas på kraftverk vars anläggande har inletts 1.1.2021 eller därefter. Fastighetsskatt kommer att påföras dem först för skatteåret 2022, eftersom fastighetsägaren enligt 5 § i fastighetsskattelagen avser den som äger fastigheten vid ingången av kalenderåret. Vid ingången av 2021 kan det således inte finnas sådana havsbaserade vindkraftverk som skulle omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde, inte ens halvfärdiga. Ändringen sätts i kraft genom den förordning som ska utfärdas i slutet av 2021 och som ska tillämpas vid beskattningen för 2022.
I Finland finns för närvarande en havsbaserad vindkraftspark i Björneborg som har genomförts som ett pilotprojekt. Syftet med sänkningen av fastighetsbeskattningen av havsbaserade vindkraftverk är att förbättra förutsättningarna för byggandet av ny vindkraft och därför är det inte motiverat att sänka fastighetsskatten i fråga om redan anlagda vindkraftsparker. Dessutom bör det noteras att nämnda vindkraftspark har godkänts för tariffsystemet utöver att ett investeringsstöd på 20 miljoner euro har beviljats för den. Tills vidare har bygglov inte beviljats för projekt som för närvarande är under planering.
Havsbaserad vindkraft har bedömts erbjuda en avsevärd tilläggspotential för vindkraftsbyggandet. Exempelvis enligt en utredning som konsultbyrån McKinsey & Company utförde för Sitra Cost-efficient emission reduction pathway to 2030 for Finland, Sitra studies 140. 2018 skulle Finlands årliga havsbaserade vindkraftsproduktion kunna uppgå till 15 TWh år 2030, varvid den havsbaserade vindkraften skulle täcka ca 15 procent av elförbrukningen i Finland, som uppskattas vara 102 TWh. Åtgärden bedöms öka utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, men det går inte att lägga fram några kvantitativa bedömningar.
Kommunernas skatteinkomster kommer inte att minska till följd av ändringen. Till den del ändringen medför att byggandet av havsbaserad vindkraft ökar, kommer fastighetsskatteinkomsterna att öka i motsvarande omfattning i de kommuner där kraftverken anläggs. Om man antar att havsbaserad vindkraft byggs så att årsproduktionen når upp till 15 TWh, kommer skatteinkomsterna att öka med 24,3 miljoner euro, om fastighetsskattekostnaden är 1,62 euro/MWh.
En utbyggnad av havsbaserad vindkraft stöder Finlands mål om kolneutralitet och minskar växthusgasutsläppen inom energisektorn.
Innan ändringen genomförs måste Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens försäkra sig om att bestämmelserna om statligt stöd i EUF-fördraget inte utgör något hinder. Från arbets- och näringsministeriets avdelning för arbetslivs- och marknadsfrågor har man vänt sig till kommissionens generaldirektorat för konkurrens för att få bekräftelse på att en sänkning av fastighetsskatten på havsbaserade vindkraftverk genom den planerade åtgärden inte anses som en selektiv åtgärd i den mening som avses i reglerna om statligt stöd och att det således inte är fråga om statligt stöd. Vid tidpunkten för överlämnandet av denna proposition är ärendet fortfarande under behandling i kommissionen. Också från branschens sida har det ansetts viktigt att man kan säkerställa att åtgärden är förenlig med reglerna om statligt stöd. Möjligheten att en åtgärd senare skulle betraktas som ett förbjudet statligt stöd skulle innebära en betydande ekonomisk osäkerhet som i praktiken skulle kunna hindra eller begränsa investeringsbeslut.
I samband med remissbehandlingen av regeringens proposition har remissinstanserna haft tillfälle att yttra sig också i fråga om den åtgärd som gäller havsbaserade vindkraftverk och som ska verkställas genom förordning. Alla som yttrat sig i frågan har understött den planerade åtgärden.
Arbets- och näringsministeriet, Finsk Energiindustri rf, vars utlåtande Finlands Näringsliv rf har förenat sig med, Suomen Hyötytuuli Oy samt Finska vindkraftföreningen rf har i ett gemensamt utlåtande tillsammans med EPV Energia Ab, Suomen Merituuli Oy, OX2 Finland Oy, Rajakiiri Oy och wpd Finland Oy dessutom ansett att ändringen också bör tillämpas på befintliga havsbaserade vindkraftverk i Björneborg. Detta har motiverats bl.a. med att investerings- och lönsamhetskalkylerna hade utförts innan vindkraftverken överfördes från den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen till skatteprocentsatsen för kraftverk till följd av en ändring av 14 § 2 mom. i fastighetsskattelagen som trädde i kraft vid ingången av 2018. Enligt lagrummet ändrades beräkningsgrunden för gränsen för den nominella effekten så att effekten beräknas utifrån vindkraftsparkens sammanlagda effekt i stället för i fråga om ett enskilt kraftverk. Fastighetsskattebelastningen skulle komma att tredubblas och således försvaga projektets lönsamhet. Följden av att åtgärden även tillämpas på kraftverken i Björneborg skulle bli att fastighetsbeskattningen av dem närmar sig den nivå på vilken den låg före lagändringen.
6
Remissvar
Yttranden har begärts av 39 myndigheter, organisationer och sammanslutningar. Av dessa har yttrat sig: arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, Forststyrelsen, Skatteförvaltningen, Finsk Energiindustri rf, Finlands Näringsliv rf, EPV Energia Oy, Världsnaturfonden - World Wide Fund For Nature, Finlands stiftelse, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Natur och Miljö rf, OX2 Finland Oy, Suomen Hyötytuuli Oy, Finlands Kommunförbund rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Finska vindkraftföreningen rf, Rajakiiri Oy, Suomen Merituuli Oy, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, Skattebetalarnas Centralförbund rf och wpd Finland Oy.
Alla som yttrat sig i frågan har understött att naturskyddsområden som skyddats med stöd av 24 § i naturvårdslagen ska befrias från fastighetsskatt.
Finlands naturskyddsförbund rf har dessutom föreslagit att skattefriheten också ska gälla statens naturskyddsområden samt byggnader och byggplatser som finns på dessa och på privata naturskyddsområden.
Miljöministeriet har föreslagit att man ska överväga att också byggnader samt byggplatser som finns på naturskyddsområden ska lämnas utanför fastighetsskatten.
Skatteförvaltningen har föreslagit att man ska överväga att göra statens naturskyddsområden skattefria, varvid man också bör överväga huruvida skattepliktig mark och skattepliktiga byggnader på dessa områden fortfarande ska omfattas av fastighetsbeskattningen. På motsvarande sätt bör man överväga huruvida motsvarande objekt som finns i privata naturskyddsområden fortfarande ska omfattas av fastighetsbeskattningen.
Nämnda ändringsförslag har inte beaktats vid den fortsatta beredningen. Skattefrihet för byggnader och mark som eventuellt finns på områden som skyddats med stöd av 24 § i naturvårdslagen är inte motiverad eftersom de skattskyldiga ska behandlas likvärdigt. Däremot har det inte heller framkommit något särskilt behov av att lämna eventuella andra skattepliktiga objekt utanför skattefriheten, även med beaktande av att de fastighetsskatteinkomster som inflyter från naturskyddsområdena är låga.
Det finns däremot inget behov av att ändra den skattemässiga behandlingen av statens naturskyddsområden, eftersom skattefriheten för dem förverkligas på ett ändamålsenligt sätt genom de nuvarande bestämmelserna. De anses höra till samma ekonomiska helhet som de ekonomiskogar som förvaltas av Forststyrelsen och värderas således till noll euro som annan gårdsbruksmark. Områden som inte ska anses som annan gårdsbruksmark, såsom markområden för byggnader som finns inom ett naturskyddsområde samt byggnader som finns på dem, ska fortfarande utan särskild reglering omfattas av fastighetsbeskattningen.
Forststyrelsen har för sin del i sitt utlåtande ansett att propositionen är värd att understödja och konstaterat att den inte har något att yttra till övriga delar.
Skatteförvaltningen har dessutom föreslagit att man ska överväga att i propositionen inkludera vissa tekniska uppdateringar av fastighetsskattelagen som bereddes i samband med reformen av värderingssystemet i fråga om fastighetsbeskattningen och som inte har något direkt samband med värdering av fastigheter. Regeringen anser att det är ändamålsenligt att genomföra dessa ändringar i samband med reformen av värderingssystemet.
Finlands Kommunförbund rf anser att de förlorade skatteinkomsterna till följd av ändringen i beskattningsgrunderna ska kompenseras till de kommuner vars skatteinkomster sjunker till följd av ändringen.
Eftersom det inte är möjligt att bedöma de kommunspecifika konsekvenserna som kompensationen förutsätter innan fastighetsskatten för 2021 har verkställts och ärendet är av ringa ekonomisk betydelse, kompenseras inte förlusterna av skatteinkomster separat.
Under den fortsatta beredningen har lagförslaget preciserats så att utöver byggnader samt marken under dessa i naturskyddsområden även konstruktioner samt marken under dessa i enlighet med propositionens syfte lämnas utanför skattefriheten. Dessutom har ikraftträdandebestämmelsen preciserats och motiveringen till propositionen förtydligats och kompletterats till flera delar.