2.1  Lagstiftning och praxis

EU-lagstiftningen  

För programperioden 2014—2020 har två fonder inom området för inrikes frågor inrättats, dvs. asyl-, migrations- och integrationsfonden samt fonden för inre säkerhet.  

Asyl-, migrations- och integrationsfonden har inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG, nedan asyl-, migrations- och integrationsförordningen. Fonderna får stödja asylpolitik och vidarebosättning, laglig invandring samt integration av tredjelandsmedborgare och återvändanden. 

Fonden för inre säkerhet indelas i ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. Fonden har inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG, nedan förordningen om inrättande av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, och genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF. 

Med ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering är det möjligt att stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande, bekämpa olaglig invandring, säkerställa likabehandling av tredjelandsmedborgare i de olika medlemsstaterna samt stödja gränskontrollen för att säkerställa dels en enhetlig och hög nivå på kontrollen av de yttre gränserna, dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket. Genom polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering kan polissamarbete och informationsutbyte främjas, brottslighet förebyggas och gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet samt terrorism bekämpas, medborgarna och för EU livsviktiga infrastrukturer skyddas samt säkerhetsrisker och kriser hanteras. 

Allmänna bestämmelser om fonder inom området för inrikes frågor finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering, nedan den horisontella förordningen. 

Både i asyl-, migrations- och integrationsfonden och i fonden för inre säkerhet ingår en yttre dimension, med riktade stödåtgärder för att förbättra samarbetet med tredjeländer och stärka vissa centrala aspekter i deras respektive gränsövervaknings- och förvaltningskapacitet på områden av intresse för EU:s migrationspolitik och EU:s mål för den inre säkerheten. Åtgärder som stöds ur fonderna ska om det är lämpligt komplettera det ekonomiska stöd som ges genom EU:s instrument för bistånd till tredjeländer. 

Genom EU:s särskilda förordningar om fonderna inom området för inrikes frågor skapas ramarna för finansieringen av EU:s inrikes frågor. I de särskilda och fondspecifika förordningarna definieras syftet med fonderna och deras tillämpningsområde, finansiering och åtgärder för genomförande. I EU:s allmänna förordning om fonderna inom området för inrikes frågor ingår allmänna genomförandebestämmelser för båda fonderna.  

Finland har från och med programperioden 2000—2004 genomfört finansieringsprogram inom området för inrikes frågor. Under programperioden 2014—2020 beräknas EU-finansieringen av de nationella programmen som stöds av fonderna inom området för inrikes frågor uppgå till ca 150 miljoner euro. I den summan ingår en uppskattning av det kompletterande anslagsbelopp som Finland får enligt artikel 17 i asyl-, migrations- och integrationsfondsförordningen. 

Specialförordningarna om fonderna inom området för inrikes frågor och den horisontella förordningen trädde i kraft i maj 2014.  

Nationell lagstiftning och praxis  

Regeringens proposition (RP 112/2014 rd) med förslag till lag om fonderna inom området för inrikes frågor lämnades till riksdagen den 4 september 2014. Ärendet lämnades till förvaltningsutskottet som gav sitt betänkande den 2 oktober 2014 (FvUB 23/2014 rd). Förvaltningsutskottet ansåg det motiverat att genom lagen införa de villkor för de nationella programmen och deras förvaltning som fastställs i Europeiska unionens lagstiftning. Utskottet välkomnade strävan att minska den administrativa bördan för dem som söker och får stöd samt för de behöriga myndigheterna. Utskottet ansåg propositionen vara behövlig och angelägen. 

Lagen om fonderna inom området för inrikes frågor (903/2014) trädde i kraft den 1 januari 2015 och statsrådets förordning om fonderna inom området för inrikes frågor (351/2015) den 7 april 2015.  

Genom lagen om fonderna inom området för inrikes frågor uppfylls de krav som ställs på förvaltningen av de nationella programmen i Europeiska unionens lagstiftning. I lagen finns bestämmelser om beredning, samordning, förvaltning och övervakning av de nationella programmen för fonderna inom området för inrikes frågor. Lagen tillämpas på understöd som beviljas av medel i fonderna inom området för inrikes frågor och i lagen finns bestämmelser om beviljande, utbetalning och övervakning av stöd. På stödet tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) om inte något annat föreskrivs i lag. 

Enligt 3 § svarar inrikesministeriet för beredningen av de nationella programmen. Statsrådet godkänner programförslagen innan de sänds till Europeiska kommissionen för godkännande. I 4 § föreskrivs om nationella genomförandeprogram som preciserar de nationella programmen. Genomförandeprogrammen bereds av inrikesministeriet och godkänns av statsrådet.  

I 3 kap. föreskrivs om behöriga myndigheter för förvaltning av de nationella programmen och om andra aktörer i anslutning till förvaltningen av de nationella programmen. Enligt 8 § deltar övervakningskommittéerna i det administrativa arbetet för de nationella programmen. Övervakningskommittén för det nationella programmet för asyl-, migrations- och integrationsfonden består av de centrala samarbetsparterna med tanke på förvaltningen av migrationsströmmarna och Europeiska unionens gemensamma immigrations- och asylpolitik. Övervakningskommittéen för det nationella programmet för fonden för inre säkerhet består av de centrala samarbetsparterna med tanke på upprätthållandet av den inre säkerheten. 

I 9—21 § föreskrivs det om förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd från fonderna inom området för inrikes frågor, om stödansökningar, om förfaranden för beviljande och utbetalning av stöd och om övervakning av stöd.  

I statrådets förordning om fonderna inom området för inrikes frågor finns närmare bestämmelser om bl.a. förvaltningen av nationella genomförandeprogram och fonderna inom området för inrikes frågor, förutsättningar för stöd, stödets maximibelopp, stödberättigande kostnader samt engångsersättningar och standardiserade skalor av enhetskostnader. 

EU:s horisontella förordning och de fondspecifika särskilda förordningarna begränsar den nationella lagstiftningsmakten i fråga om stödmottagare, projekt och verksamhet som stöds, stödbelopp och stödform. I EU:s lagstiftning åläggs förpliktelser i fråga om användningen av EU:s medel i verksamheten för nationella program och förvaltningen. 

2.2  Bedömning av nuläget

Den nuvarande fondperioden för fonderna inom området för inrikes frågor inleddes 2014. Lagen om fonderna inom området för inrikes frågor trädde i kraft den 1 januari 2015. Lagen har fungerat relativt bra som rättsgrund för beredning, samordning, förvaltning och övervakning av fondernas nationella program. Vid halvtidsöversynen konstaterades att i och med de förändrade förhållandena under programperioden 2014—2020 har för fonderna inom området för inrikes frågor, i synnerhet i fråga om de nationella programmen, ändringsbehoven visat sig komma snabbare än väntat. Fram till juli 2017 har nationella program ändrats tre gånger och nationella genomförandeprogram två gånger. Ändringarna har delvis visat sig vara obetydliga eller av sådan teknisk karaktär att ändringarna inte inverkar på programmets innehåll. Det anses inte vara ändamålsenligt att sådana ändringar görs i statsrådet. Statsrådets beslutsfattande behöver dock bevaras som huvudregel, i synnerhet med tanke på beslut om ändringar i programmens innehåll samt när det gäller fördelning av andra än obetydliga belopp i euro.  

I fråga om projekt som får stöd i form av ett schablonbelopp konstaterades det vid halvtidsöversynen att annan finansiering och andra intäkter som fås också för dessa projekt ska beaktas vid beslutsprövningen av stödbeloppet.  

5.1  Beredningsskeden och beredningsmaterial

Inrikesministeriet tillsatte den 27 april 2017 en arbetsgrupp med uppgift att i form av en regeringsproposition utarbeta ett förslag till ändring av lagen om fonderna inom området för inrikes frågor och anknytande lagstiftning. Arbetsgruppen ska under projektet klarlägga och utifrån en utredning lägga fram motiverade ändringsförslag i synnerhet i fråga om ändring av nationella program och genomförandeprogram samt i fråga om utvidgande av kategorin för standardiserade skalor av enhetskostnader i synnerhet när det gäller åtgärder för återresa.  

I arbetsgruppen ingick företrädare för utrikesministeriet, justitieministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet samt polisavdelningen, räddningsavdelningen, migrationsavdelningen, gränsbevakningsavdelningen, förvaltnings- och utvecklingsavdelningen, enheten för intern granskning och enheten för internationella frågor vid inrikesministeriet, Tullen, Polisstyrelsen, Migrationsverket och delegationen för etniska relationer. Ordföranden var från inrikesministeriet.  

I det inledande skedet av arbetsgruppens arbete ordnades den 9 maj 2017 ett diskussionsmöte för företrädare för intressentgrupperna för EU:s fonder för inrikes frågor där eventuella behov av uppdatering av den nationella lagstiftningen om fonderna behandlades.  

Dessutom kartlades ändringsbehoven genom en Webropol-enkät som var öppen 24.3–14.4.2017. I enkäten ingick två bakgrundsfrågor och åtta öppna frågor. Enkäten sändes till projektgenomförare inom EU-fonderna på området för inrikes frågor och till dem som finns på sändlistan för nyhetsbrev från EU-fonderna inom området för inrikes frågor. Inom den utsatta tiden kom det in 23 svar på enkäten. 

Utkastet till regeringsproposition har beretts i arbetsgruppen. Efter detta har utkastet till proposition färdigställts vid inrikesministeriet i enlighet med arbetsgruppens riktlinjer.  

5.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

Yttrande över arbetsgruppens slutrapport begärdes av 67 instanser. Yttrande begärdes av vissa ministerier som agerar inom verksamhetsområdet för fonderna inom området för inrikes frågor och av deras underlydande förvaltning, närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommuner, organisationer, föreningar, arbetsmarknadsorganisationer, Ålands landskapsregering samt avdelningar och fristående enheter vid inrikesministeriet och inrikesministeriets underlydande förvaltning. Det kom in totalt 14 yttranden. Dessutom meddelade fyra remissinstanser att de inte kommer att yttra sig om slutrapporten. 

I yttrandena understöddes förslagen av Polisyrkeshögskolan, utrikesministeriet, förläggningen i Joutseno, NTM-centralen i Nyland, Jyväskylä stad, Suomen Venäjänkielisten Yhdistysten Liitto - SVYL - Finljandskaja Assotsiatsija Russkojazytchnyh Obstshestv - FARO ry, Ålands landskapsregering, Helsingfors stad, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Kommunförbund rf.  

Inrikesministeriets förvaltnings- och utvecklingsavdelning föreslog i sitt yttrande att betalningsskyldigheten i fråga om de finansiella korrigeringar som kommissionen beslutar om regleras i lagen. Det ansågs i detta skede inte nödvändigt att foga bestämmelsen till lagen, men utredningen av ärendet fortsätter. 

Finansministeriet ansåg att förslagen i sig är motiverade, ändamålsenliga och att de bör understödjas, men ansåg att detaljmotiveringen till 3 § om programändringar kräver precisering. Motiveringen preciserades i enlighet med yttrandet. Finansministeriet ansåg med vissa förbehåll att det är ett steg i rätt riktning att statsrådets föreskrift om handläggningen av ärenden i statsrådets finansutskott kan ändras så att ändringar av nationella program och nationella genomförandeprogram inte behöver handläggas i utskottet, om beslutet enligt 3 och 4 § i lagen inte kräver behandling i statsrådet. Det är ändamålsenligt att behandla frågan nästa gång när föreskriften om finansutskottet ändras. 

Internationella organisationen för migration, International Organisation for Migration (nedan IOM), konstaterade i sitt yttrande att de internationella organisationernas ställning inte på ett tillräckligt sätt beaktas i den nuvarande lagstiftningen. I yttrandet specificerades inte närmare på vilket sätt organisationerna borde beaktas. Inrikesministeriet fortsätter diskussionen med IOM om hur organisationens ställning borde beaktas. Utgångspunkten för lagen om fonderna inom området för inrikes frågor är att alla sökande ska behandlas jämlikt.