2.1  Finansieringen av grundläggande yrkesutbildning

Den grundläggande yrkesutbildningen finansieras av staten och kommunerna tillsammans. Bestämmelser om hur finansieringsansvaret fördelas mellan kommunerna och staten finns i 6 och 8 § i finansieringslagen. Enligt bestämmelserna fås kommunernas invånarbaserade finansieringsandel genom att de andelar som motsvarar den kommunala finansieringsandelen och som beräknats utifrån statsandelsgrunderna för gymnasieutbildning som ordnats av kommunerna, samkommunerna, privata utbildningsanordnare och staten samt för grundläggande yrkesutbildning vid läroanstalter och i form av läroavtalsutbildning räknas samman, varefter det erhållna beloppet divideras med landets invånarantal. I kommunens finansieringsandel inräknas inte studerande utan hemkommun i Finland eller gymnasiestuderande för vilka undervisning ordnas utomlands. 

År 2016 har kommunernas självfinansieringsandel av driftskostnaderna för undervisningsverksamhet uppgått till 58,11 procent och statens finansieringsandel till 41,89 procent. Kostnaderna fördelas mellan staten och kommunerna enligt en invånarspecifik huvudmannamodell som grundar sig på kommunens finansieringsandel. Kommunen deltar i finansieringen av grundläggande yrkesutbildning med ett belopp per invånare, som enligt en prognostiserad uppskattning kalkylmässigt uppgår till 173,26 euro år 2016. För gymnasier och grundläggande yrkesutbildning uppgår den sammanräknade självfinansieringsandelen till 238,46 euro år 2016, till vilket har lagts ett belopp på 53,65 euro per invånare med anledning av att kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor har strukits. Den offentliga finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning utgör i sin helhet statsfinansiering och ingår inte i fördelningen av kostnader mellan staten och kommunerna. 

Finansieringsandelen för en enskild kommun fås genom att den riksomfattande invånarrelaterade finansieringsandelen för kommunerna multipliceras med kommunens invånarantal. Statsandelen för en kommun fås genom att den kalkylerade grunden för statsandelen för respektive utbildningsform multipliceras med procentandelen för finansieringen för den aktuella utbildningsformen och de sålunda erhållna talen per utbildningsform räknas samman, varefter kommunens finansieringsandel dras av från beloppet i fråga. 

Finansieringen av yrkesutbildning beviljas och betalas direkt till utbildningsanordnaren. Inom grundläggande yrkesutbildning består finansieringen av produkten av antalet studerande och priset per enhet per prestation. Till utbildningsanordnarna betalas finansieringen enligt priset per enhet till fullt belopp med undantag för kommuner i fråga om vilka kommunandelen per invånare dras av från den statsandelsfinansiering som de får. 

Finansieringen av grundläggande yrkesutbildning grundar sig på det antal elever och studerande som utbildningsanordnarna uppgett vid statistikföringstidpunkterna. Uppgifterna om de studerande samlas in årligen enligt uppgifterna på två statistikföringsdagar. Som finansieringsgrundande studerande kan uppges de studerande som studerar på heltid. 

Finansieringen från finansårets början bestäms utifrån antalet studerande under det föregående året. Bestämmelser om beräkningen av antalet studerande inom grundläggande yrkesutbildning finns i 48 § i finansieringslagen. För grundläggande yrkesutbildning beräknas förskottsfinansieringen för finansåret enligt det genomsnittliga antalet studerande året före finansåret. Den slutliga justerade finansieringen bestäms vid utgången av finansåret när det faktiska antalet studerande under finansåret har klarnat. Undervisnings- och kulturministeriet justerar före utgången av finansåret den finansiering som beviljats enligt 50 § i finansieringslagen så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet studerande under finansåret. 

Utbildningsanordnarens högsta antal studerande fastställs i tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning. Enligt 50 § i finansieringslagen beviljas finansiering under finansåret dock högst enligt det totala antal studerande som fastställts i tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning. Närmare bestämmelser om beräkningen av antalet studerande i grundläggande yrkesutbildning finns i 21 § i statsrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009), nedan finansieringsförordningen. Finansieringen beviljas och justeras på basis av det viktade medeltalet av antalet studerande den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd. 

Kostnader för och antalet studerande i yrkesutbildning 

År 2016 uppgår statsandelsanslagen för yrkesutbildning sammanlagt till uppskattningsvis 1 872 miljoner euro. Av detta belopp har en statsandelsfinansiering på 1 657 miljoner euro riktats till driftskostnaderna för grundläggande yrkesutbildning, varav kommunernas finansieringsandel uppgår till 1 171 miljoner euro och statens till 486 miljoner euro. Yrkesinriktad tilläggsutbildning finansieras av staten, och till driftskostnaderna för denna har riktats en statsandelsfinansiering på sammanlagt 255 930 000 euro (inklusive utbildning vid läroanstalter, läroavtalsutbildning och finansiering av särskilda yrkesläroanstalter). 

År 2014 uppgick kostnaderna för grundläggande yrkesutbildning till i genomsnitt 11 679 euro per studerande. Om man ser till utbildningsområdena fanns de högsta driftskostnaderna per studerande inom naturbruk och miljöområdet (15 619 euro) och de lägsta inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (8 153 euro). I följande tabell presenteras driftskostnaderna för grundläggande yrkesutbildning enligt utbildningsområde 2014. 

Tabell 1. 

De största utgiftsposterna inom driftskostnaderna är undervisningsutgifter (56 procent) och fastigheter (17 procent). 

Enligt datainsamlingsuppgifterna från september 2015 förfogar den grundläggande yrkesutbildningen över fastigheter på sammanlagt 3 086 632 m2, varav ägarbaserade lokaler 2 545 110 m2. Den genomsnittliga kostnaden per kvadrat var 91 euro, och i genomsnitt 21,2 m2 stod till förfogande per studerande. 

I följande tabell presenteras undervisningskostnaderna för grundläggande yrkesutbildning 2014. 

Tabell 2. 

Det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning är 10 465,32 euro år 2016. Priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning vid läroanstalter varierar enligt utbildningsområde från ungefär 7 670 euro inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området till ungefär 14 440 euro inom naturbruk och miljöområdet. De mervärdesskattefria priserna per enhet varierar enligt anordnare från ungefär 7 000 euro till ungefär 15 000 euro. För vissa utbildningsanordnare inom exceptionellt dyra enskilda utbildningsområden och för vissa utbildningsanordnare som utför en särskild utbildningsuppgift inom specialundervisning kan priset per enhet vara ännu högre än vad som nämns ovan. 

Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik påbörjade sammanlagt cirka 69 700 nya studerande sina studier inom grundläggande yrkesutbildning under kalenderåret 2014. Av dessa började cirka 46 000 studera inom grundläggande yrkesutbildning för avläggande av grundexamen och 23 700 inom grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen. År 2014 bestod den genomsnittliga åldersklassen 16—18-åringar av omkring 60 700 unga. Under de senaste åren har ungefär 43—45 procent, dvs. ungefär 26 000—27 000 personer, av dem som avslutat den grundläggande utbildningen inlett grundläggande yrkesutbildning direkt efter att ha slutfört grundstadiet. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer den genomsnittliga åldersklassen 16—18-åringar att bestå av cirka 59 100 unga år 2017. Ungdomsåldersklassen beräknas minska ytterligare år 2018 (58 700), men efter det beräknas den visa en svag ökning år 2019 och fortsätta öka efter det. Det beräknas att 2014 års nivå kommer att nås år 2021. 

Tabell 3. 

Källa: Vipunen 

2.2  Priserna per enhet för undervisnings- och kulturverksamhet

2.3  Finansieringen av förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i finansieringslagen

Kommunen är skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Huvuddelen av den statsandel för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som beviljas kommunerna utgör en del av den statsandel för kommunal basservice som beviljas av finansministeriet. Bestämmelser om finansieringen finns i lagen om statsandel för kommunal basservice. Beräkningen av statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för kommunens statsandelsuppgifter. År 2016 är statsandelsprocenten för kommunal basservice 25,47 och uppgår kommunens kalkylerade självfinansieringsandel till 3 640,75 euro per invånare. 

I finansieringslagen föreskrivs det om finansiering av sådana verksamheter inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som inte finansieras med den åldersklassbaserade statsandel som finansministeriet administrerar. Sådan finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning som administreras av undervisnings- och kulturministeriet avser i lagen om grundläggande utbildning avsedd påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga samt undervisning som ordnas utomlands, undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt lagen om grundläggande utbildning, skolhemsundervisning, grundläggande utbildning som ordnas vid en internatskola och flexibel grundläggande utbildning. Enligt 5 § 3 punkten i finansieringslagen bestäms finansieringen för dessa verksamheter på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om finansieringen för varje anordnare. 

Grunden för priset per enhet för den förskoleundervisning och grundläggande utbildning som undervisnings- och kulturministeriet administrerar utgörs av hemkommunsersättningens grunddel, som fastställs av finansministeriet och som är 6 693,89 euro år 2016. Från och med 2016 gäller att 194,08 euro dras av som en permanent besparing från hemkommunsersättningens grunddel när priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning beräknas. Priset per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning beräknas så att den erhållna skillnaden multipliceras med elevantalet inom respektive verksamhet och med en koefficient som anges i finansieringslagen. 

Koefficienterna enligt finansieringslagen är 1,26 för grundläggande utbildning, 2,49 för förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen och 1,41 för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga. 

Finansieringen av förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen bestäms utifrån det genomsnittliga antalet studerande på beräkningsdagen den 20 september under finansåret och under det föregående året. Finansieringen består helt och hållet av statlig finansiering. Enligt 12 § 2 mom., som gäller 2016, ska beloppet av den finansiering som beviljas för de elever inom förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som fram till beräkningsdagen den 20 september 2016 har fått undervisning i minst fyra men mindre än åtta månader i en följd multipliceras med talet 0,5. De elever som anmälts under beräkningsdagen den 20 september 2016 påverkar också den finansiering som beviljas 2017. 

Finansieringen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga gäller över 16-åriga elever vid internatskolor och femåriga elever inom förskoleundervisning som omfattas av förlängd läroplikt. För andra studerande över 16 år sänks det ovannämnda priset per enhet med 49 procent. 

För slutförande av enskilda läroämnen som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs för andra än läropliktiga beviljas utbildningsanordnaren finansiering till ett belopp som fås genom att det pris per enhet som fastställts inom ramen för statsbudgeten multipliceras med det kalkylerade elevantalet. År 2016 är priset per enhet för ämnesundervisning 3 594,49 euro per elev och priset per enhet inklusive mervärdesskatt 3 732,16 euro för en privat utbildningsanordnare. 

Utöver basfinansieringen för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt lagen om grundläggande utbildning beviljas utbildningsanordnaren tilläggsfinansiering av undervisnings- och kulturministeriet. Tilläggsfinansieringen gäller inte elever inom förberedande undervisning för invandrare och inte elever inom ämnesundervisning. Tilläggsfinansieringen är bunden till hemkommunsersättningens grunddel med koefficienten 2,97, för elever med mycket svår utvecklingsstörning multiplicerad med talet 1,79. År 2016 är det mervärdesskattefria priset per enhet för elever med mycket svår utvecklingsstörning 30 939,10 euro och är det mervärdesskattefria priset per enhet för andra elever som omfattas av förlängd läroplikt 19 304,44 euro. 

Om utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas vid en internatskola, beviljas utbildningsanordnaren finansiering för elever som erbjuds inkvartering och måltider vid internatskolan. Tillägg för internatskola gäller i praktiken grundläggande utbildning som ordnas vid folkhögskolor och de privata anordnare av grundläggande utbildning som utifrån sitt tillstånd att ordna utbildning ordnar utbildning vid en internatskola. Tillägget för internatskola är bundet till hemkommunsersättningens grunddel med koefficienten 0,46. År 2016 är tillägget för internatskola 2 989,91 euro (utan mervärdesskatt) per elev. 

Privata anordnare av grundläggande utbildning som enligt tillståndet att ordna utbildning såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna skolhemsundervisning beviljas tilläggsfinansiering för elever som får undervisning vid ett skolhem. Skolhemsförhöjningen är bunden till hemkommunsersättningens grunddel med koefficienten 1,86. År 2016 är skolhemsförsörjningen inklusive mervärdesskatt 12 552,68 euro per elev. 

Enligt 18 § i finansieringslagen är finansieringen av grundläggande utbildning som ordnas utomlands bunden till hemkommunsersättningens grunddel med koefficienten 1,23. Finansieringen per elev kan höjas eller sänkas genom förordning av statsrådet eller undervisnings- och kulturministeriet. Höjningen eller sänkningen kan vara högst 20 procent. 

Enligt 5 § i lagen om grundläggande utbildning kan kommunen i den omfattning kommunen beslutar ordna flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7—9. Enligt 16 § i finansieringslagen kan en privat utbildningsanordnare, utöver basfinansieringen för grundläggande utbildning, för de tilläggskostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning beviljas ett belopp som fås när det antal elever som deltar i den flexibla grundläggande utbildningen multipliceras med det per elev bestämda priset per enhet för den nämnda utbildningen. Inom ramen för statsbudgeten har undervisnings- och kulturministeriet fastställt priset per enhet för flexibel grundläggande utbildning till 3 100 euro per elev år 2016. År 2016 får 121 kommuner och en samkommun finansiering för flexibel grundläggande utbildning för sammanlagt 1 855 elever. 

Enligt 17 § i finansieringslagen beviljas privata anordnare av grundläggande utbildning finansiering för inledande av verksamheten för tiden från ingången av den månad under vilken verksamheten inleds till utgången av det finansår för vilket anordnaren inte får hemkommunsersättning enligt lagen om statsandel för kommunal basservice. 

Den slutliga justerade finansieringen för grundläggande utbildning bestäms vid utgången av finansåret när det faktiska antalet studerande har klarnat. Finansieringen av den grundläggande utbildningen justeras enligt 50 § 2 mom. i finansieringslagen i enlighet med det genomsnittliga elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret och det genomsnittliga elevantalet den 20 september under finansåret. Elevantalet korrigeras dock inte för eleverna inom flexibel grundläggande utbildning eller när det gäller det kalkylerade antalet studerande inom ämnesundervisning. 

Enligt 44 § 2 mom. i finansieringslagen kan en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas extra statsunderstöd för utjämning av de verkningar som ändringarna av statsandelssystemet medför. Detta extra understöd beviljas utöver vad som bestäms om hemkommunsersättning i lagen om statsandel för kommunal basservice. Enligt detaljmotiveringen till paragrafen ska också Englantilaisen koulun säätiö, Helsingin Kansainvälisen Koulun Vanhempain Yhdistys ry och Kouluyhdistys Pestalozzi Schulverein Skolföreningen ry beviljas extra understöd för finansieringen av det första året av den tvååriga förskoleundervisning som ingår i deras tillstånd att ordna grundläggande utbildning. 

2.4  Kompetensprogrammet för unga vuxna och yrkesutbildning för invandrare

Undervisnings- och kulturministeriet inledde 2013 ett kompetensprogram för unga vuxna i syfte att erbjuda unga vuxna som saknar examen på andra stadiet en stödd möjlighet att avlägga en yrkesinriktad examen. Från ingången av 2014 har de anslag som anvisats för kompetensprogrammet för unga vuxna beviljats som statsunderstöd med stöd 45 a § som temporärt fogats till finansieringslagen. I fråga om yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning har tilläggsfinansiering för kompetensprogrammet för unga vuxna beviljats i form av statsandelar. 

Genom statsunderstöd kan man finansiera studierna för studerande som inte har fullgjort den grundläggande utbildningens lärokurs eller som saknar examen efter denna och som är 20—29 år det år då utbildningen inleds. 

Statsunderstöd kan beviljas utbildningsanordnare som avses i 8 § i lagen om yrkesutbildning och i 4 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Ett villkor för beviljande av understöd är att utbildningsanordnaren har en plan som visar att sökanden vid en läroanstalt ordnar grundläggande yrkesutbildning med statsandelsfinansiering i sådan omfattning att det studerandeantal som fastställts för sökanden i tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning nås. För anordnande av yrkes- och specialyrkesexamina och examenstillfällen kan statsunderstöd beviljas, om det i ansökan ingår en plan som visar att sökanden vid en läroanstalt ordnar utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen med statsandelsfinansiering enligt minst det antal studerandeårsverken som undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med 49 § 1 mom. har godkänt som grund för statsandelsfinansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning. 

Statsunderstöd får inte användas för sådana kostnader för studerande som finansieras med statsandel eller som sådan arbetskraftsutbildning som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). 

Av de 20—29-åringar som saknade examen på andra stadiet hade 9 160 inlett studier vid en läroanstalt och 785 läroavtalsutbildning inom ramen för kompetensprogrammet för vuxna före september 2015. Årsbudgeten för programmet har varit 52 miljoner euro, varav 4 miljoner euro har riktats till uppsökande och stödjande verksamhet. I genomsnitt har 4 000 studerande per år påbörjat en utbildning. Programmet har genomförts vid cirka 60 läroanstalter. Före oktober 2015 hade sammanlagt 1 075 examina och 3 060 examensdelar avlagts inom programmet. Av examina var 294 yrkesinriktade grundexamina och 765 yrkesexamina. Antalet specialyrkesexamina var 16. 

Enligt Statistikcentralen har andelen personer med utländsk bakgrund av Finlands befolkning ökat från 0,8 till 5,9 procent under perioden 1990—2014. År 2015 immigrerade 28 746 personer till Finland. Enligt arbets- och näringsministeriet bodde ungefär 195 500 utländska medborgare i Finland 2012, och antalet utländska medborgare beräknas öka till ungefär 330 000 personer fram till 2020 och till ungefär 500 000 personer fram till 2030. År 2015 kom sammanlagt 32 400 asylsökande till Finland. 

Inom grundläggande yrkesutbildning studerar sammanlagt ungefär 19 000 studerande med ett främmande språk som modersmål. Antalet personer med ett främmande språk som modersmål som söker in och antas till grundläggande yrkesutbildning har ökat mycket under de senaste åren. Före grundläggande yrkesutbildning kan en invandrare delta i handledande utbildning. Utbildningens syfte är att komplettera och fördjupa kunskaperna i undervisningsspråket, förbättra studiefärdigheterna och stödja övergången till fortsatta studier, i första hand till grundläggande yrkesutbildning. Utbildningen lämpar sig för invandrarnas utbildningsbehov efter det att de redan förvärvat språkkunskaper i integrationsutbildningen eller på något annat sätt. Den handledande utbildningen omfattar 60 kompetenspoäng och innehåller obligatoriska, valbara och fritt valbara utbildningsdelar. 

Yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avläggs som fristående examen utgör ofta ett utbildningsalternativ som lämpar sig för invandrare. Antalet studerande med ett främmande språk som modersmål som avlägger yrkes- och specialyrkesexamina har de facto ökat. Proportionellt sett har ökningen var störst bland dem som avlägger yrkesexamen inom social- och hälsovård, men ökningen i antalet studerande har varit störst inom teknik och kommunikation. 

4.1  Målsättning

Statsminister Juha Sipiläs regering har i sitt regeringsprogram förbundit sig att under regeringsperioden fatta de beslut om besparingar och strukturella reformer som behövs för att täcka underskottet i de offentliga finanserna. Regeringsprogrammet omfattar en överenskommelse om anpassningsåtgärder som omedelbart stärker de offentliga finanserna. Enligt planen för de offentliga finanserna 2017—2020 ska för yrkesutbildning anvisas en anslagsbesparing på 190 miljoner euro från och med 2017. Syftet med denna proposition är att genomföra den besparing inom yrkesutbildningen som regeringen utstakat. 

Målet med regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas konkurrenskraftsavtal är att förbättra det finländska arbetets och företagens konkurrenskraft, öka den ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetstillfällen. Avtalet stöder samtidigt anpassningen av de offentliga finanserna. I enlighet med konkurrenskraftsavtalet ändras nivån och finansieringsansvaret för socialförsäkringsavgifterna och socialskyddsavgifterna och skärs semesterpenningarna för den offentliga sektorn ner med 30 procent från den nuvarande nivån 2017—2019. Syftet med denna proposition är att genomföra de kostnadsnivåsänkande ändringar som konkurrenskraftsavtalet medför när det gäller finansiering av verksamheter som avses i finansieringslagen och finansiering av läroanstalter som avses i lagen om fritt bildningsarbete. 

Den ökande invandringen och invandrarnas utbildningsbehov innebär att det behövs ändringar som gäller ordnandet av grundläggande utbildning och yrkesutbildning. Exempelvis inom yrkesutbildningen finns det ett ökat behov av erkännande av examina och identifiering av kompetens och av olika kompletterande studier. Ett syfte med denna proposition är att ge dem som flyttar till Finland förutsättningar att fungera som likvärdiga medlemmar i det finska samhället. Ett mål är också att effektivisera ordnandet av grundläggande utbildning och göra det möjligt att snabbt inleda undervisning exempelvis när antalet elever ökar kraftigt till följd av invandring. 

4.2  Alternativ

4.3  De viktigaste förslagen

Besparingar i yrkesutbildningen 

I anslagen för grundläggande yrkesutbildning ska det sparas 190 miljoner euro från och med 2017. Besparingen ska genomföras så att det antal studerande som utgör grund för det högsta finansieringsbeloppet för grundläggande yrkesutbildning fastställs till en nivå som ligger 12,44 procent under det högsta antalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning. Besparingen ska i sin helhet riktas till kommunernas andel av finansieringen för grundläggande yrkesutbildning på så sätt att finansieringsförhållandet mellan staten och kommunerna, dvs. procentsatsen för statsandelen, ändras. 

Ändringar 2017—2019 med anledning av konkurrenskraftsavtalet 

De effekter som den temporära sänkningen av semesterpenningen enligt konkurrenskraftsavtalet har för kommunernas och samkommunernas finansiering genomförs i fråga om gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning genom att statsandelen och finansieringen beviljas till ett mindre belopp så att den minskning som de sänkta semesterpenningarna genererar i sin helhet riktas till statsfinanserna. 

Vad gäller de effekter som den temporära sänkningen av semesterpenningen har för finansieringen av andra verksamheter enligt finansieringslagen och för finansieringen av läroanstalter enligt lagen om fritt bildningsarbete genomförs de för kommunerna och samkommunerna genom att finansieringen beviljas till ett mindre belopp så att avdraget görs i statsandelsgrunden. 

Vid beräkningen av den sänkta semesterpenningens effekter har semesterpenningarnas andel av personalkostnaderna 2014 omvandlats så att den motsvarar den prognostiserade finansieringsnivån i budgetpropositionen för 2017. 

För att den planerade temporära sänkningen av semesterpenningarna inte ska beaktas på nytt när finansiering beviljas för 2020—2022 läggs ett belopp som motsvarar sänkningen av semesterpenningarna till driftskostnaderna åren 2020—2022. 

Huvudmännens och utbildningsanordnarnas finansiering sjunker på grund av förändringen om -0,7 procent i den enligt den gällande finansieringslagen uppskattade kostnadsnivån. Uppskattningen av kostnadsnivån påverkas av den nivå på socialförsäkringsavgifterna och socialskyddsavgifterna samt den överföring av finansieringsansvaret från arbetsgivaren till arbetstagaren som konkurrenskraftsavtalet medför. Den uppskattade sänkta kostnadsnivån beaktas genom att minimibeloppen av de genomsnittliga priserna per enhet ändras så att de motsvarar uppskattningen av den sänkta kostnadsnivån. 

Yrkesutbildning för invandrare och kompetensprogrammet för unga vuxna 

Det föreslås att 45 a § i finansieringslagen ändras temporärt så att yrkesutbildning för invandrare ska kunna finansieras genom statsunderstöd 2017. Utbildning som finansieras med statsunderstöd föreslås omfatta grundexamina inom grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktade grundexamina som avläggs som fristående examina och utbildning som förbereder för sådana, handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning samt yrkesexamina och specialyrkesexamina och utbildning som förbereder för sådana. Även stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster ska kunna ordnas med statsunderstöd. Avsikten är att man vid beviljande av statsunderstöd och vid utbildning som ordnas med hjälp av statsunderstöden ska utnyttja de verksamhetsmodeller som tagits fram inom ramen för kompetensprogrammet för unga vuxna. 

Det föreslås att giltigheten för bestämmelsen om statsunderstödsfinansiering för kompetensprogrammet för unga vuxna förlängs med två år. 

Finansieringen av förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga 

Finansieringen av förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen ändras enligt förslaget så att finansieringen på ett striktare sätt än för närvarande kopplas till den faktiska omfattningen av undervisningen. Finansieringen av förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen bestäms i fortsättningen på basis av närvaromånader, inte längre enligt den årliga beräkningsdagen. Med en närvaromånad avses en tidsperiod på 30 kalenderdagar under vilken en elev har varit elev hos utbildningsanordnaren. 

Finansieringen för finansåret bestäms så att skillnaden mellan det faktiska antalet närvaromånader och antalet uppskattade närvaromånader under året före det år som föregår finansåret läggs till det uppskattade antalet närvaromånader under finansåret. Uppskattningen är utfallet under året före det år som föregår finansåret, och med anledning av en betydande förändring i antalet studerande kan det ändras på ansökan av utbildningsanordnaren. 

Anordnare av förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen har haft möjlighet att temporärt till utgången av 2017 få finansiering för elever som inte varit närvarande på beräkningsdagen men för vilka det har ordnats förberedande undervisning i minst fyra månader i en följd. Den temporära bestämmelsen kan inte tillämpas när bestämningsgrunden för finansieringen ändras till närvaromånader. På grund av detta föreslås utbildningsanordnarna kunna få övergångsersättning 2017. 

Finansieringen för andra än läropliktiga ändras enligt förslaget så att finansieringen grundar sig på de kurser som eleverna slutfört i stället för på den årliga beräkningsdagen. När det gäller grundläggande utbildning för andra än läropliktiga föreslås kurspriset i fortsättningen vara neutralt visavi anordnaren. Det per kurs bestämda priset per enhet föreslås vara detsamma oavsett om undervisningen ordnas vid en internatskola eller vid någon annan läroanstalt (exempelvis kvällsgymnasier). Heltidsstudier ska kunna bedrivas även någon annanstans än vid internatskolor. Ett separat tillägg för internatskola betalas dock även i fortsättningen för studerande som inkvarteras vid internatskolan. Finansieringen av ämnesundervisningen ändras inte, och dess pris per enhet bestäms även i fortsättningen årligen inom ramen för statsbudgeten. 

För studerande som behöver undervisning under hela begynnelse- och slutskedet av den grundläggande utbildningen föreslås det maximala antalet kurser vara 100. För studerande som utöver undervisning under begynnelse- och slutskedet också behöver undervisning under ett läs- och skrivskede föreslås det maximala antalet kurser däremot vara 130. 

Finansieringen för finansåret bestäms enligt förslaget utifrån det uppskattade antalet slutförda kurser under finansåret samt utgående från skillnaden mellan det faktiska antalet slutförda kurser och antalet uppskattade slutförda kurser under året före det år som föregår finansåret. Uppskattningen är utfallet under året före det år som föregår finansåret, och med anledning av en betydande förändring i antalet studerande kan det ändras på ansökan av utbildningsanordnaren. 

Reformering av vissa bestämmelser som gäller utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning 

Bestämmelserna i 11—15 och 18 § i den gällande finansieringslagen sammanförs enligt förslaget i två paragrafer: den föreslagna 11 §, där det föreskrivs om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning, och den föreslagna 29 §, där det föreskrivs om priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. 

Den bestämmelse som gäller finansiering av verksamhet som privata anordnare av grundläggande utbildning inleder och utvidgar preciseras enligt förslaget så att den motsvarar etablerad praxis. Enligt förslaget ska finansiering beviljas när anordnaren beviljas tillstånd att ordna utbildning eller när tillståndet att ordna utbildning utvidgas eller när undervisningen utvidgas till en ny årskurs. Det föreslås att finansieringen beräknas enligt det uppskattade antalet elever. När det gäller förskoleundervisning och grundläggande utbildning som finansieras med stöd av finansieringslagen föreslås det att beräkningsfaserna förenklas genom att de årliga justeringsbesluten slopas. Till 11 § fogas dessutom en bestämmelse som motsvarar nuvarande praxis och gäller tilläggsfinansiering för förlängd läroplikt för elever inom påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen. 

Ändring av bestämmelserna om privata språkskolor 

Det föreslås att finansieringen av förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras så att när det gäller privata språkskolor som har haft tillstånd att ordna tvåårig förskoleundervisning för femåringar ska det första året av förskoleundervisningen omfattas av statsandelssystemet. Englantilaisen koulun säätiö, Helsingin Kansainvälisen Koulun Vanhempain Yhdistys ry och Kouluyhdistys Pestalozzi Schulverein Skolföreningen ry har beviljats statsunderstöd för det första året av den tvååriga förskoleundervisning som ingår i deras tillstånd att ordna grundläggande utbildning. 

Museer, teatrar och orkestrar 

Det föreslås att 35 a § i finansieringslagen ändras så att det från de priser per enhet för museer, teatrar och orkestrar som beräknas i enlighet med 35 § från och med 2017 årligen ska dras av 15 996 euro för museer, 10 323 euro för teatrar och 10 253 euro för orkestrar. Syftet med avdraget är att permanenta 2017 års besparing i enlighet med rambeslutet för 2016—2019. 

5.1  Ekonomiska konsekvenser

De föreslagna ändringarna minskar finansieringen för undervisnings- och kulturverksamhet och fritt bildningsarbete och ändrar bestämningsgrunderna och inriktningen för finansieringen. Besparingen om 190 miljoner euro inom grundläggande yrkesutbildning och besparingarna för museer, teatrar och orkestrar minskar finansieringen med sammanlagt ungefär 194 miljoner euro enligt 2017 års nivå. 

Konkurrenskraftsavtalets effekter genomförs enligt förslaget genom att kostnadsnivån ändras för finansieringen enligt finansieringslagen och lagen om fritt bildningsarbete och genom att finansieringen minskas med anledning av den temporära sänkningen av semesterpenningarna. Till följd av den temporära sänkningen av semesterpenningarna enligt konkurrenskraftsavtalet minskar kommunernas och samkommunernas finansiering med sammanlagt cirka 23 miljoner euro för 2017. Effekten av arbetsgivares sänkta socialförsäkrings- och socialskyddsavgifter och av ändringarna i finansieringsansvaret beaktas som en del av den uppskattade ändringen av kostnadsnivån enligt finansieringslagen. 

Den sänkta koefficienten för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen sänker nivån på finansieringen per elev med ungefär 33 procent, vars effekt i euro beror av elevantalet. Utifrån det uppskattade elevantalet i budgetpropositionen för 2017 motsvarar effekten cirka 30 miljoner euro. 

5.2  Konsekvenser för kommunerna, utbildningsanordnarna, myndigheterna samt museernas, teatrarnas och orkestrarnas huvudmän

5.3  Samhälleliga konsekvenser

Besparingar i yrkesutbildningen 

Enligt regeringens spetsprojekt för att utveckla ungdomsgarantin i riktning mot en samhällsgaranti ska alla som går ut grundskolan också i fortsättningen garanteras en utbildningsplats. Målet äventyras inte ens i det fallet att alla som anordnar grundläggande yrkesutbildning genomför besparingen uteslutande genom att minska antalet studerande. 

En årskull som gått ut den grundläggande utbildningen består av cirka 59 000 elever, varav cirka 44—45 procent omedelbart efter slutförandet av den grundläggande utbildningen påbörjar antingen examensinriktad yrkesutbildning eller handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning. Sammanlagt påbörjade cirka 69 700 studerande grundläggande yrkesutbildning 2014. Vid den gemensamma ansökan 2016 fanns det cirka 82 900 nybörjarplatser i hela landet, varav cirka 45 400 inom yrkesutbildning. Vid den gemensamma ansökan våren 2015 fanns det inom yrkesutbildningen platser för 47 000 studerande och vid den gemensamma ansökan 2016 för 45 400 studerande. 

Om anordnarna genomför besparingen uteslutande genom att minska antalet studerande, kommer antalet nybörjarplatser inom grundläggande yrkesutbildning att minska kalkylmässigt med 6 000 platser. Om minskningen av antalet nybörjarplatser riktas uteslutande till den utbildning som omfattas av gemensam ansökan, kommer antalet nybörjarplatser att minska från nuvarande cirka 45 000 till cirka 39 000. Utbildningsutbudet räcker emellertid också i det fallet till för att täcka behovet av yrkesutbildning för den årskull som slutför den grundläggande utbildningen; dessutom kan utbildning alltjämt erbjudas även andra målgrupper, såsom de som gått ut gymnasiet och vuxna. 

Grundläggande yrkesutbildning ordnas med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning i form av grundexamina inom grundläggande yrkesutbildning och i form av fristående examina med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Av de yngsta som avlägger en yrkesinriktad grundexamen, dvs. personer i åldersklassen 15—19 år, antas 97 procent av de nya studerandena för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen inom grundläggande yrkesutbildning. 

Om utbildningsanordnarna anpassar sin verksamhet genom att minska antalet studerande, kan minskningen eventuellt komma att fokusera på grundläggande yrkesutbildning för fristående examen. Antagandet baserar sig på att ansökan till grundexamina inom grundläggande yrkesutbildning sker inom ramen för gemensam ansökan, och den utbildning som leder till sådana examina inleds i regel i augusti till skillnad från utbildning för fristående examina med kontinuerlig ansökan. En minskning av antalet studerande genast i början av året kommer således att hänföra sig i första hand till utbildning som förbereder för fristående examen. 

Av dem som deltar i utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som fristående examen är 97 procent vuxna och 11 procent invandrare med ett annat modersmål än finska eller svenska. En eventuell minskning av antalet studerande försämrar följaktligen i någon mån även deras möjligheter att delta i utbildning och avlägga en examen. När resurserna minskar kan det dessutom hända att utbildningsanordnarna börjar fokusera grundläggande utbildning som avläggs som fristående examina på sådana branscher och målgrupper som inte medför särskilda ekonomiska risker eller merkostnader. Detta kan ytterligare försämra antagningsmöjligheterna för de mest utsatta vuxenmålgrupperna. 

Den reform av examensstrukturen inom yrkesutbildningen som är aktuell minskar behovet att anpassa antalet studerande och dess negativa konsekvenser för antalet nybörjare. Den nya examensstrukturen möjliggör betydligt större individuell flexibilitet än i dagens läge, och framför allt för de vuxna i arbetslivet framstår examensdelar tydligare än förut som ett alternativ till att avlägga en hel examen. För dem som är verksamma i arbetslivet räcker det ofta med en examensdel eller till och med ännu mindre icke examensinriktade kompetenshelheter för att uppdatera kompetensen. I och med detta är målet att kunderna i fortsättningen ska kunna betjänas mer kostnadseffektivt med de disponibla resurserna. 

Genomförandet av besparingen torde medföra en anpassning av verksamheten också genom en minskning av personalutgifterna. En nedskärning av personalutgifterna kan påverka både personalstyrkan och personalstrukturen. En nedskärning av personalutgifterna kan innebära att tidsbegränsade arbetsavtal och tjänsteförhållanden för viss tid inte förnyas. En nedskärning kan också leda till pensionsarrangemang, uppsägningar, permitteringar och nedskärningar i vikariearrangemangen. Därutöver kan eventuella personalminskningar påverka undervisningskvaliteten när personalresurserna i förhållande till antalet studerande blir knappare, och såväl undervisningsvolymen som handledningen på arbetsplatserna kan minska. Utbildningsanordnarnas ekonomiska situation och möjligheter att kompensera den minskade statsandelsfinansieringen varierar. 

I den enkät som utfördes bland utbildningsanordnare uppgav många utbildningsanordnare att de antingen redan hade eller planerade sådana åtgärder för en effektivare verksamhet som innebär att minskningen av antalet lärare inte behöver återspeglas i kvaliteten eller tillgången. Speciellt nämndes möjligheterna att på ett nytt sätt utnyttja teknologin i undervisningen och omorganisera verksamheten. 

Besparingen kan också försämra tillgången till yrkesutbildning. Utbildningsanordnarna beslutar själva om sitt nätverk av läroanstalter. En effektivisering kan öka många utbildningsanordnares behov av att omvärdera nätverket av verksamhetsställen. En effektivisering kan medföra en strävan att sammanföra verksamheten i kostnadseffektiva enheter, och verksamheten kan koncentreras till stora tätorter i större utsträckning än i dag. 

Eventuella förändringar i nätverket av verksamhetsställen kan förlänga de studerandes dagliga resor. Förändringarna kan således öka rese- och inkvarteringskostnaderna. På längre sikt kan tillgången till utbildning förbättras genom att studier på arbetsplatsen och i en digital lärmiljö effektiviseras. 

En kvantitativ minskning av lokalerna innebär emellertid inte i alla situationer att tillgången på eller tillgängligheten till utbildning försämras. Enkäten bland utbildningsanordnarna visar att de största kvantitativa minskningarna av lokaler ser ut att genomföras i Nyland, Birkaland, Egentliga Finland och Norra Savolax. Åtminstone i de tre förstnämnda landskapen handlar det om att verksamheten sammanförs till större campus, och avståndet till utbildningen ökar inte nödvändigtvis i någon betydande grad. 

Kostnaderna för ordnandet av läroavtalsutbildning och priset per enhet för sådan utbildning är lägre än för utbildning vid läroanstalter. Besparingen sporrar utbildningsanordnarna till att effektivisera utnyttjandet av läroavtalsutbildning i stället för ordnandet av utbildning vid läroanstalter. En kvantitativ ökning av läroavtalsutbildningen är dock beroende av utbudet på nya läroavtalsplatser och av företagens och de offentliga samfundens förmåga att ta emot nya läroavtalsstuderande. Också läroavtalsstuderande behöver undervisning, handledning och stöd. Ett högklassigt genomförande av läroavtalsutbildningsprocessen kräver personalresurser för skötseln av samarbetet med arbetslivet. 

Dessutom kan besparingen i den grundläggande yrkesutbildningen ge återverkningar i ordnandet av gymnasieutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning. Verksamhetsförutsättningarna för i synnerhet många läroanstalter inom fritt bildningsarbete är kopplade till ordnandet av yrkesutbildning. 

När den offentliga finansieringen av yrkesutbildningsverksamheten minskar i betydande grad blir det en viktig uppgift för undervisnings- och kulturministeriet att säkerställa att det finns ett högklassigt anordnarnät inom yrkesutbildningen med serviceförmåga samt att det finns utbildning som möter behoven hos olika sektorer i arbetslivet. I detta syfte har undervisnings- och kulturministeriet initierat att program för att utveckla anordnarstrukturen inom yrkesutbildningen. Målet med programmet är att säkerställa yrkesutbildningens serviceförmåga och tillgången till yrkesutbildning samt att utreda om yrkesutbildningsanordnarna trots nedgången i anslagsnivån har yrkesmässiga och ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utbildning som är förenlig med lagstiftningen om yrkesutbildning. 

Enligt uppgifterna från enkäten varierar yrkesutbildningsanordnarnas ekonomiska bärkraft kraftigt. En stor del av anordnarna uppger sig klara av att anpassa sin verksamhet så att kvaliteten och tillgången på utbildningen kan tryggas när de ekonomiska resurserna minskar. För en del utbildningsanordnare kommer de minskade anslagen dock antagligen att innebära betydande utmaningar. I sådana fall inleder ministeriet fortsatta diskussioner om de åtgärder som behövs för att trygga verksamhetsförutsättningarna. 

Besparingarna i de offentliga finanserna genomförs med framförhållning, och i enlighet med regeringsprogrammet genomförs besparingen i yrkesutbildningen därför 2017. Genomförandet av besparingen utgör den första etappen inom den reform av yrkesutbildningen på andra stadiet som i enlighet med regeringsprogrammet genomförs i sin helhet 2018. Reformen genomförs för att yrkesutbildningen mer flexibelt, högklassigt och effektivt ska generera kompetenstjänster för olika målgrupper. 

Yrkesutbildning för invandrare och kompetensprogrammet för unga vuxna 

Avsikten med de statsunderstöd som 2017 ska betalas för yrkesutbildning för invandrare är att erbjuda cirka 2 000 invandrare yrkesutbildning och tjänster som stöder studierna. Avsikten är att man genom anslaget ska utöka i synnerhet handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, utbildning som förbereder för fristående examen och till denna kopplade studier som förbättrar studiefärdigheterna. Syftet med de studier som förbättrar studiefärdigheterna är att även de som har bristfälliga studiefärdigheter eller brister i exempelvis de datatekniska färdigheterna eller språkkunnigheten ska kunna avlägga en fristående examen. 

För att främja invandrarnas tillträde till utbildning är avsikten att samtidigt se över rekommendationerna om språkkunnighet i grunderna för den handledande utbildningen för yrkesutbildning och att öka språkundervisningen under studierna för att göra det möjligt att efter en kortare integrationsutbildning än för närvarande påbörja studier inom den handledande utbildningen och efter den handledande utbildningen fortsätta inom examensinriktad utbildning. 

Integrationen av invandrare i det finska samhället främjas av att de så tidigt som möjligt integreras i en finländsk social gemenskap. Detta främjar också språkinlärningen. Inom en utbildning med statsunderstödsfinansiering är det enklare att integrera undervisningen i undervisningsspråket i en examensinriktad yrkesutbildning. Detta kan genomföras så att yrkesutbildningen och undervisningen i det undervisningsspråk som hänför sig till studieområdet kopplas närmare till varandra. Om utbildningen genomförs på arbetsplatserna främjar det förankringen på arbetsplatsen och motivationen att använda och utveckla språkkunskaperna i yrket. 

Statsunderstöd till kompetensprogrammet för unga vuxna innebär att i synnerhet unga som riskerar att bli marginaliserade får möjlighet att bli delaktiga av aktiv verksamhet. Utbildning som ordnas med hjälp av understöden främjar möjligheterna för unga vuxna i åldern 20—29 år som inte fullgjort den grundläggande utbildningens lärokurs eller som saknar examen efter grundstadiet att få tillträde till och kvarstå i arbetslivet samt nå en karriärutveckling. På detta sätt eftersträvas en förändring i sysselsättningsgraden för målgruppen. 

6.1  Beredningsskeden och beredningsmaterial

Proposition har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. 

Genomförandet av besparingarna i yrkesutbildningen utgör en del av reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet. För beredningen av reformen tillsatte undervisnings- och kulturministeriet den 12 november 2015 en bredbasig uppföljningsgrupp bestående av företrädare för de centrala intressentgrupperna inom yrkesutbildningen. Uppföljningsgruppen har behandlat den mekanism för genomförande av besparingarna som föreslås i denna proposition. 

Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte den 5 november 2015 en styrgrupp med uppgift att bereda och samordna ministeriets och förvaltningsområdets åtgärder på både kort och lång sikt till följd av asylsökningsläget och den växande invandringen. Styrgruppen skulle lämna sitt förslag om långsiktiga åtgärder till undervisnings- och kulturministeriet senast den 31 januari 2016. 

För yrkesutbildningens del föreslog styrgruppen bl.a. att den för invandrare avsedda handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning och den examensinriktade utbildningen ska utökas, framför allt fristående examina och utbildning som förbättrar studiefärdigheterna i anslutning till dessa, att undervisningen i finska eller svenska och stödet i form av handledning under studietiden ska stärkas och att språkundervisningen ska integreras i de övriga studierna. Styrgruppens ovannämnda förslag om yrkesutbildning har beaktats i denna proposition. 

I fråga om grundläggande utbildning föreslog styrgruppen att ordnandet av förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och av grundläggande utbildning för vuxna ska effektiviseras genom att finansieringen på ett striktare sätt än för närvarande kopplas till den faktiska omfattningen av undervisningen och att hindren för ett effektivt inledande av undervisning bör undanröjas. Styrgruppen ansåg att de nu aktuella förslagen till ändringar av finansieringslagen bör beredas så att ändringarna kan träda i kraft vid ingången av 2017. Styrgruppens ovannämnda förslag om grundläggande utbildning har beaktats i denna proposition. 

I finansministeriets brev till ministeriet daterat den 13 juni 2016 och i avsnittet om den kommunala ekonomin i budgetpropositionen för 2017 har det redogjorts för beräkningen av effekten av den temporära sänkning av semesterpenningarna som avses i konkurrenskraftsavtalet och för hur besparingen genomförs. Enligt finansministeriets brev kommer de spareffekter av nedskärningen i semesterpenningarna och förlängningen av arbetstiden som konkurrenskraftsavtalet medför i kommunarbetsgivarnas utgifter att beaktas till fullt belopp i dimensioneringen av statsandelarna. Enligt budgetpropositionen för 2017 dras en besparing som motsvarar den sänkta semesterpenningen av från statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet samt fritt bildningsarbete till fullt belopp. 

Propositionen behandlades av delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning den 27 september 2016. 

Propositionen har granskats vid justitieministeriets laggranskningsenhet. 

6.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

Den 7 juni 2016 sände undervisnings- och kulturministeriet ett propositionsutkast på remiss till följande remissinstanser: inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Riksdagens justitieombudsmans kansli, Kyrkostyrelsen/Kyrkans arbetsmarknadsverk, Migrationsverket, Utbildningsstyrelsen, dataombudsmannens byrå, Sametinget, KT Kommunarbetsgivarna, Undervisningssektorns Fackorganisation rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands Kommunförbund rf, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Företagarna i Finland rf, yrkesutbildningsanordnarna, 

Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry, Finlands näringsliv rf, Esbo stad, Forssa stad, Helsingfors stad, Helsingfors universitet, Idensalmi stad, Iltakoulujen Liitto IKLO ry, Enare kommun, Jyväskylä stad, Jyväskylä universitet, Kajana stad, Kalajoki stad, Kannus stad, Kansalaisopistojen liitto KoL - Medborgarinstitutens förbund ry, Kemi stad, Kiuruvesi stad, Kouvola stad, Kristinestads stad, Kuopio stad, Kuusamo stad, Lahtis stad, Villmanstrands stad, Lieksa stad, Maa- ja Metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Björneborgs stad, Borgå stad, Raseborgs stad, Raumo stad, Rovaniemi stad, Nyslotts stad, Bildningsarbetsgivarna rf, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto - SAKKI ry, Ledare för Yrkesutbildningen i Finland rf, Finlands nationalopera och -balett sr, Suomen Kansanopistoyhdistys - Finlands Folkhögskolförening ry, Finlands Sommaruniversitet rf, Finlands museiförbund rf, Suomen Nuoriso-Opiston kannatusyhdistys ry, Studiehandledarna i Finland rf, Suomen Opiskelija-Allianssi - OSKU ry, Läroavtalsutbildningsarrangörerna i Finland rf, Finlands Rektorer rf, Suomen Sinfoniaorkesterit ry, Suomen Teatterit - Finlands Teatrar ry, Suomen Urheiluopiston Kannatusosakeyhtiö, Tammerfors stad, Teatercentrum rf, Toimihenkilöjärjestöjen opintoliitto ry, Touko Voutilaisen koulusäätiö, Åbo stad, Urheiluopistojen Yhdistys ry, Nystads stad, Vasa stad, Vanda stad, Fritt Bildningsarbete rf, minoritetsombudsmannens byrå, Privatskolornas Förbund rf, Yksityisten Ammatillisten Oppilaitosten liitto ry och Etseri stad. 

Det inkom sammanlagt 84 remissvar; varav 74 från dem som fått begäran om utlåtande och 8 från andra. Utöver de som fått begäran om utlåtande yttrade sig Akavas Specialorganisationer rf, Finlands museiförbund, Specialyrkesläroanstalternas nätverk Ameo, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Suomen Näyttelijäliitto - Finlands Skådespelarförbund ry, Centralförbundet för Finlands Teaterorganisationer rf, Teatteri- ja mediatyöntekijöiden liitto Teme ry och Helsingfors stad/Svenska Arbetarinstitutet. 

Ett sammandrag av remissyttrandena har sammanställts vid undervisnings- och kulturministeriet. 

Besparingar i yrkesutbildningen 

Remissinstanserna ansåg att besparingarna i yrkesutbildningen var omfattande. I de flesta yttrandena krävdes det att sparåtgärderna slopas eller åtminstone genomförs etappvis under flera finansår. De flesta remissinstanserna ansåg att verksamhetslagstiftningen bör reformeras samtidigt som besparingarna genomförs. I flera remissyttranden påminde man om att det inte går att snabbt minska de fasta kostnaderna för anordnande av utbildning, exempelvis när det gäller fastighetsarrangemang och anpassning av personalstyrkan. I anslutning till detta efterlyste många också snabbare åtgärder för att underlätta möjligheterna att avträda fastigheter. 

I yttrandena oroade man sig över kontinuiteten i och framtiden för ett utbildningsutbud som möter kompetensbehoven. Det befarades att nedskärningarna försvårar tillgången på kunnig arbetskraft. Nedskärningarna i finansieringen ansågs också stå i strid med målen att förbättra sysselsättningen, eftersom nedskärningarna dels leder till uppsägningar av personal hos utbildningsanordnarna, dels i och med att de riktas till utbildning som förbereder för fristående examen försvårar tillträdet till utbildning i synnerhet för dem som är mest utsatta på arbetsmarknaden, för dem som ska byta yrke, för dem som ska komplettera sin kompetens och för vuxna invandrare. 

En stor del av ansåg det vara motiverat att utbildningsanordnarna själva genom egna beslut kan inrikta behövliga anpassningsåtgärder med hänsyn till sin egen situation och sina behov. Några remissinstanser ansåg dock att utbildningsanordnarnas prövningsrätt var oroväckande med tanke på prognostiseringen av konsekvenserna. Det ansågs att samarbetet och arbetsfördelningen mellan utbildningsanordnarna samt betydelsen av samarbete med arbetslivet accentueras när det gäller att säkerställa tillgången och kvaliteten på utbildningen. Det ansågs att besparingens inriktning på kommunens andel av finansieringen kunde förespråkas. Vissa remissinstanser ansåg att nedskärningarna borde riktas även till annan än grundläggande yrkesutbildning. En del av de remissinstanser som företrädde utbildningsanordnarna ansåg att regleringen av maximiantalet i anslutning till tillstånden att ordna utbildning borde slopas helt och hållet. 

Vissa remissorgan påpekade att besparingen per utbildningsanordnare var större än vad som hade kunnat förutses. I vissa yttranden ifrågasattes också storleken av den procentuella nedskärningen i det högsta antal studerande som ligger till grund för finansieringen i förhållande till den besparing som uppnås. Motiveringarna i propositionen har preciserats till denna del för att förhållandet mellan den minskade finansieringen å ena sidan och nedskärningen i det högsta antal studerande som ligger till grund för finansieringen å andra sidan ska bli genomskinligare. 

Många remissorgan oroade sig över hur konsekvenserna av nedskärningarna kommer att återspeglas i tillträdet till utbildning, i synnerhet i glesbygdsområden, samt över hur besparingarna kommer att påverka tillgången och kvaliteten på undervisning och handledning. I några yttranden framfördes att konsekvensbedömningen var bristfällig med tanke på jämlikhet och likabehandling. Konsekvensbedömningarna har preciserats till denna del. 

Yrkesutbildning för invandrare och kompetensprogrammet för unga vuxna 

Det ansågs att förslagen om att stödja yrkesutbildning för invandrare genom statsunderstöd kunde förespråkas. Inte enda remissinstans förhöll sig negativ till den föreslagna ändringen. 

I utkastet ingick ett förslag enligt vilket beviljande av understöd för utbildning av invandrare skulle villkoras av att statsunderstödet kan användas för att finansiera bara sådana invandrares studier som inte har fullgjort den grundläggande utbildningens lärokurs eller som saknar examen efter den grundläggande utbildningens lärokurs. Enligt några yttranden ansågs det vara svårt att verkställa detta och att villkoret skulle medföra onödiga ytterligare utredningar. I yttrandena ansågs det att inom ramen för understödet borde utbildningen kunna riktas till hela gruppen av invandrare eller att målgruppsdefinitionen bör bedömas med tanke på hur den främjar asylsökandes sysselsättning på arbetsmarknaden i Finland. Några utbildningsanordnare ansåg i sina yttranden att statsandelsfinansiering skulle vara ett enklare finansieringssätt för utbildningsanordnarna än understödsfinansiering. På basis av yttrandena har grunderna för beviljande av statsunderstöd luckrats upp i denna proposition i fråga om tidigare avlagda examina. 

Det framfördes önskemål om att finansiering av samma typ skulle riktas även till medborgarinstitutens invandrarutbildning, eftersom många invandrare har svårt att inleda yrkesinriktade studier utan grundläggande kunskaper och allmänna inlärningsfärdigheter. 

Möjligheten för studerande inom kompetensprogrammet för unga vuxna att slutföra studierna med hjälp av understöd ansågs vara ett positivt alternativ, men i flera yttranden ansågs det vara beklagansvärt att kompetensprogrammet upphör och att den utgången står i konflikt med det dåliga sysselsättningsläget bland unga. 

Finansieringen av förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och av grundläggande utbildning för dem som passerat läropliktsåldern 

Remissorganen ansåg att propositionsutkastets förslag till ändringar av finansieringen för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och av grundläggande utbildning för dem som passerat läropliktsåldern till övervägande del var ändamålsenliga och motiverade. Alternativet att koppla finansieringen till antalet närvaromånader i stället för till den årliga beräkningsdagen ansågs vara ett behövligt förslag. I vissa remissyttranden framfördes dock oro över att undervisningskvaliteten kan äventyras, om utbildningsanordnarna börja samla kurser som ligger till grund för finansiering. 

I några yttranden ansågs tidtabellen för reformen vara alltför snabb. På basis av yttrandena har propositionsutkastet ändrats så att det 2017 och 2018 ska vara möjligt att ändra uppskattningen av antalet prestationer under finansåret när det gäller förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och grundläggande utbildning för dem som passerat läropliktsåldern. Samtidigt har detaljmotiveringen i propositionsutkastet preciserats. 

I fråga om förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen konstaterades det i yttrandena att en sänkning av priset per enhet och elev försvårar möjligheterna att ordna undervisning bl.a. i en situation där elevernas förmåga att studera varierar i hög grad. En del av remissorganen betonade att priset per enhet för grundläggande utbildning för dem som passerat läropliktsåldern bör höjas, eftersom kostnaderna för att ordna undervisningen överstiger det nuvarande priset per enhet. I vissa yttranden bedömdes dessutom att en sänkning av priset per enhet för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen försvårar möjligheterna att ordna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt och försämrar möjligheterna att ge eleverna stöd i ett tidigt skede. 

Trots det som framfördes i yttrandena föreslås det inte i denna proposition någon höjning av priserna per enhet för den utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning. Priset per enhet för den förberedande undervisningen följer rambeslutet för statsfinanserna. Priserna per enhet för den grundläggande utbildningen för dem som passerat läropliktsåldern har i propositionen fastställts så att finansieringen per elev ska vara så kostnadsneutral som möjligt. 

I propositionsutkastet föreslogs det att justeringen av finansieringen skulle slopas för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Några remissinstanser ansåg att förslaget var ett steg i rätt riktning och kunde förespråkas. I vissa yttranden ansågs det att möjligheten att slopa justeringen av finansieringen för gymnasieutbildning kunde bedömas i samband med reformen av finansieringen av gymnasieutbildning. Vissa yttranden uttryckte en negativ inställning till förslaget, eftersom utbildningsanordnaren beviljas finansiering enligt kostnaderna för ordnande av verksamheten på basis av det faktiska antalet elever och studerande. Den administrativa besparingen till följd av att justeringen av finansieringen slopas ansågs vara liten med hänsyn till fördelarna med förfarandet. I ett yttrande påpekades också att i kommuner där antalet studerande ökar måste anordnaren av gymnasieutbildning finansiera ökningen av antalet studerande helt och hållet med egna medel då finansieringen enligt priset per enhet kommer först i efterhand. I denna proposition föreslås inte att justeringsbeslutet om gymnasiernas finansiering ska slopas. 

Museer, teatrar och orkestrar 

I yttrandena om regeringspropositionen fästes uppmärksamhet vid sparåtgärdernas konsekvenser. 

Finlands museiförbund rf anser att de förslagna ändringarna av 35 a § i finansieringslagen bör beredas på nytt. Enligt museiförbundet försämrar de föreslagna nedskärningarna museibranschens möjligheter att tillhandahålla positiva effekter för det ekonomiska välståndet bl.a. genom inkomster av turism. Nedskärningarnas inverkan förvärras av underskottet i statsandelsårsverkena och av de ökade personal- och fastighetsutgifterna. Tidigare nedskärningar har redan inverkat negativt på museernas verksamhetsförutsättningar och utvecklingsmöjligheter. De genomförda och de föreslagna nedskärningarna medför svårigheter i synnerhet för mindre museer och museer utanför stadscentrumen, som har svårt att få kompenserande finansiering. 

Akavas Specialorganisationer rf/Museoalan ammattiliitto - Museifackförbundet - MAL ry anser att utkastet till regeringsproposition inte borde föras vidare i den föreslagna formen. Nedskärningarna i priserna per enhet enligt 35 a § i lagförslaget bör göras skäligare, och i den allmänna motiveringen till propositionen bör ingå en övergripande konsekvensbedömning av de planerade nedskärningarna. Enligt yttrandet kommer nedskärningarna att skada branschen på ett allvarligt sätt. Museerna har redan tidigare tvingats reducera sina tjänster och säga upp personal. De föreslagna nedskärningarna hotar i synnerhet museernas samhälleliga uppgift (integration av invandrare, Finland 100) och äventyrar tillgången till kultur. Nedskärningarna inverkar direkt på sysselsättningen inom museibranschen och indirekt på bl.a. sysselsättningen i serviceföretag. Lönenivån inom museibranschen är redan nu låg. 

Enligt teaterbranschens yttranden kan den minskade offentliga finansieringen för teatrar och orkestrar skönjas som en reducering av verksamhetens omfattning och därmed som minskade egna inkomster. I yttrandena uppmärksammas också den ökade arbetslösheten bland den konstnärliga personalen. Enligt branschens utredningar har de sparåtgärder som inleddes 2012 minskat sysselsättningen för både den ordinarie och den tillfälliga konstnärliga personalen med ungefär 12 procent fram till 2015. Fortsatta sparåtgärder kommer att öka arbetslösheten bland konstnärerna. 

Suomen Sinfoniaorkesterit ry anser att utkastet till regeringsproposition bör remitteras till ny beredning. Vid den fortsatta beredningen bör uppmärksamhet fästas vid följderna av eventuella nedskärningar och vid deras multiplikatoreffekter. Om propositionen genomförs kommer den enligt yttrandet att öka arbetslösheten. Eftersom ungefär 80 procent av orkestrarnas alla utgifter består av löne- och socialutgifter, kommer de föreslagna nedskärningarna tillsammans med nedskärningarna under tidigare år att försvaga hela orkesterinstitutionen. Suomen Sinfoniaorkesterit ry hänvisar i sitt yttrande till regeringsprogrammets spetsprojekt för tillgången till kultur och påpekar att nedskärningsförslagen strider mot regeringsprogrammet. 

Enligt Kommunförbundets yttrande försvårar sparåtgärderna i statsandelarna kommunernas totalekonomiska situation samt möjligheterna att ordna undervisnings- och kulturtjänster. 

På basis av yttrandena om museer, teatrar och orkestrar har propositionens konsekvensbedömning preciserats till denna del. 

Utöver de ändringar som beskrivits ovan har propositionen förtydligats och omdisponerats efter remissförfarandet. Propositionen har också kompletterats med bestämmelser som innebär att en effekt som motsvarar sänkningen av semesterpenningarna enligt konkurrenskraftsavtalet genomförs i finansieringen 2017—2019 för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning, grundläggande konstundervisning, fritt bildningsarbete samt för museer, teatrar och orkestrar. På grund av den anslagsökning som ingår i budgetpropositionen för 2017 har ordalydelsen i bestämmelsen om det statsunderstöd som beviljas för kompetensprogrammet för unga vuxna ändrats så att bestämmelsen möjliggör finansiering även för nya studerande som inleder studierna 2017.