Senast publicerat 01-12-2021 09:42

Regeringens proposition RP 223/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till godkännande och sättande i kraft av Europarådets konvention om samproduktion av filmverk samt till lag om europeiska konventionen om samproduktion av filmverk

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner Europarådets i Rotterdam den 30 januari 2017 ingångna reviderade konvention om samproduktion av filmverk. Konventionens syfte är att främja och underlätta uppkomsten av samproduktioner av filmverk mellan parterna genom att fastställa regler som ska tillämpas i sådana produktioner. 

Konventionen ersätter den europeiska konventionen om samproduktion av filmverk som parterna antog i Europarådet 1992. Efter godkännandet av den reviderade konventionen tillämpas emellertid den europeiska konventionen ännu mellan sådana stater där den ena är part i den reviderade konventionen och den andra är part enbart i den europeiska konventionen. Således kommer även den europeiska konventionen att förbli i kraft nationellt. 

Den europeiska konventionen sattes i kraft i Finland 1995 på förordningsnivå enligt dåvarande statsförfattningsrättsliga praxis. Förutom att propositionen innehåller ett lagförslag om sättande i kraft av de bestämmelser i den reviderade konventionen som hör till området för lagstiftningen, innehåller propositionen även ett förslag om att de bestämmelser i den europeiska konventionen som enligt grundlagen och dess tolkningspraxis för närvarande hör till området för lagstiftningen lyfts upp till lagnivå. 

Den reviderade konventionen trädde i kraft internationellt den 1 oktober 2017. För Finlands del träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för deponering av Finlands godkännandeinstrument. Den lag som gäller den reviderade konventionen avses träda i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet samtidigt som konventionen träder i kraft för Finlands del. Den lag som gäller den europeiska konventionen avses träda i kraft så snart som möjligt vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Europeiska kulturkonventionen

År 1954 antog Europarådet den europeiska kulturkonventionen som utgör grunden för det europeiska samarbetet inom kultur, utbildning, ungdomsverksamhet, idrott och språk samt förmedlar gemensamma värderingar. Syftet med konventionen är att bland medborgare i alla medlemsstater och andra europeiska stater som ansluter sig till konventionen främja studier och forskning i de andra deltagande staternas språk, historia och kultur samt i deras gemensamma kultur. 

Finland anslöt sig till konventionen 1970 (FördrS 6/1970). Förutom att Europarådets medlemsstater kan ansluta sig till konventionen kan även en sådan europeisk stat ansluta sig som inte är medlem i Europarådet men som bjudits in av Europarådets ministerkommitté att ansluta sig till konventionen. Fyrtiosju av Europarådets medlemsstater och tre utomstående stater har anslutit sig till konventionen (per den 24 augusti 2021). 

Europeisk konvention om samproduktion av filmverk

Efter antagandet av den europeiska kulturkonventionen genomfördes det europeiska kultursamarbetet inom filmbranschen i huvudsak i form av samproduktioner. I syfte att främja utvecklingen av samproduktioner ingicks i Strasbourg den 2 oktober 1992 den europeiska konventionen om samproduktion av filmverk (FördrS 48/1995, nedan den europeiska konventionen). Konventionen trädde i kraft internationellt den 1 april 1994 och för Finlands del den 1 september 1995 (förordningen om ikraftträdande av den europeiska konventionen om samproduktion av filmverk 1002/1995). 

Konventionen innehåller bestämmelser om förhållandet mellan parterna vid multilateral samproduktion av filmverk med ursprung inom parternas territorium. Konventionen syftar till att främja europeisk samproduktion av filmverk och innehåller bestämmelser om bland annat finansiering av filmverk och förmåner som beviljas. Konventionen är öppen för undertecknande av Europarådets medlemsstater och andra stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen. 

Konventionen har haft stor betydelse för utvecklingen av samproduktioner av filmverk i Europa och därigenom för hela den europeiska filmproduktionens framgång. Den har skapat en gemensam regleringsgrund och fungerande praxis för multilaterala samproduktioner mellan konventionsstaterna och för samarbetet inom filmbranschen. Den har även ökat antalet bilaterala avtal mellan mindre stater där man kunnat dra nytta av bestämmelserna i konventionen. På det hela taget har antalet samproduktioner och deras spridning över statsgränserna ökat till följd av konventionen. 

Utöver Finland har 42 av Europarådets medlemsstater ratificerat eller anslutit sig till konventionen. Därutöver har konventionen undertecknats av Vatikanstaten (per den 24 augusti 2021). 

Det har skett avsevärda förändringar i produktionen av filmverk och i verksamhetsmiljön sedan 1992. I och med ny teknologi har filmverkets hela livscykel från produktion till distribution och förevisning digitaliserats och samtidigt har offentliga nationella och regionala finansieringssystem för filmverk utvecklats bland annat till följd av olika incitamentsystem. Många mindre europeiska länder, som till exempel Finland, strävar aktivt efter att utveckla och internationalisera sin filmsektor. Branschen har öppnat sig och utvecklats i en mer multilateral och global riktning. Producenterna utnyttjar även i sina internationella samproduktioners sammansättning och processer i större utsträckning än tidigare de nya möjligheter den digitala miljön erbjuder. 

Konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) antog 2005 en konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Konventionen utgör en grund för den internationella kulturpolitiken och stärker det internationella samarbetet på områdena för kultur och kulturpolitik. Konventionens syfte är bland annat att skydda och främja mångfalden av kulturella uttryck, att skapa förutsättningar för kulturer att fritt kunna blomstra och samspela och på så sätt berika varandra samt att uppmuntra till dialog mellan kulturer för att säkerställa mer omfattande och balanserade kulturutbyten i världen. 

Utöver Finland har 150 stater och Europeiska unionen anslutit sig till konventionen (situationen per den 24 september 2021). Finland anslöt sig till konventionen 2007 (FördrS 16/2007). 

1.2  Beredning

Beredning av den reviderade konventionen

År 2011 beställde Europarådet en bedömning av genomförandet av och behovet av att se över den europeiska konventionen om samproduktion av filmverk. En rapport som upprättats utifrån bedömningen publicerades 2012 https://www.o-spi.co.uk/wp-content/uploads/2013/09/Evaluation-of-the-European-Convention-on-Cinematographic-Co-Production.pdf

Enligt rapporten är den europeiska konventionen ett flexibelt och välfungerande instrument vid sidan av den nationella lagstiftningen och bilaterala samproduktionsavtal och har skapat gemensamma handlingssätt och gemensam praxis för att genomföra och administrera internationella filmproduktioner. Det framgick emellertid av rapporten att konventionen inte i tillräcklig utsträckning beaktar det digitala genombrottet inom filmproduktion och finansieringsinstrumentens utveckling. Det har även uppstått ett behov av samproduktioner inom filmbranschen med andra än europeiska länder. 

I Europarådet ansågs det med stöd av rapporten att regleringen av samproduktion av filmverk nödvändigtvis måste revideras för att den även i fortsättningen ska kunna svara mot förändringarna inom filmindustrins tekniska och företagsekonomiska miljö och bibehålla sin betydelse som ett samarbetsfrämjande instrument. För revideringen inrättades en kommitté bestående av de 43 parterna i den europeiska konventionen och en expertgrupp bestående av 15 experter där även Finland var representerad. 

Europarådets ministerkommitté antog Europarådets reviderade konvention om samproduktion av filmverk (nedan den reviderade konventionen) den 30 januari 2017. Konventionen är öppen för undertecknande av Europarådets medlemsstater och andra stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen. Därutöver kan Europarådets ministerkommitté, efter att ha rådgjort med parterna i konventionen, inbjuda såväl varje stat som inte är medlem av Europarådet som Europeiska unionen att ansluta sig till konventionen. 

Till och med den 27 maj 2021 har 25 av Europarådets medlemsstater ratificerat eller anslutit sig till den reviderade konventionen och tio av Europarådets medlemsstater har undertecknat den. Fram till ovannämnda datum har ingen stat som inte är medlem i Europarådet anslutit sig till konventionen. 

Den nationella beredningen

Det nationella ikraftsättandet av den reviderade konventionen har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet. 

Den 29 maj 2020 bad undervisnings- och kulturministeriet via webbplatsen utlåtande.fi remissinstanserna yttra sig om ändamålsenligheten av att underteckna och godkänna konventionen om samproduktion av filmverk, om de åtgärder som ikraftsättandet förutsätter och om vilka av bestämmelserna i konventionen som kräver riksdagens medverkan. En begäran om utlåtande skickades till Aalto-universitetet, Ålands landskapsregering, Audiovisual Producers Finland – APFI rf, Business Finland Ab, Elisa Abp, Nationella audiovisuella institutet, Kopiosto rf, kommunikationsministeriet, MTV Oy, Nelonen Media Live Oy, inrikesministeriet, Finlands filmstiftelse, arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet och Rundradion Ab. 

Remissinstanserna ansåg på bred front att det är ändamålsenligt att den reviderade konventionen godkänns. Ålands landskapsregering konstaterade att eftersom Åland enligt 18 § 1 mom. 14 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har behörighet att avgöra kulturfrågor som rör landskapet, ska även landskapsregeringen utses till en sådan behörig myndighet som avses i artikel 5.5 i den reviderade konventionen till vilken ansökningar om samproduktionsstatus ska underställas för godkännande. Finansministeriet framhöll att det när man bedömer nya åtaganden och avtalsåtaganden är ändamålsenligt att noga beakta coronapandemins konsekvenser för den offentliga ekonomin samt förändringarna i penningspelsverksamhetens vinstprognoser. 

Republikens president beviljade fullmakt att underteckna den reviderade konventionen den 22 oktober 2020, och konventionen undertecknades den 18 november 2020 med förbehåll för godkännande. 

Utlåtanden om regeringens proposition har begärts av samma instanser av vilka utlåtande begärdes den 29 maj 2020. Utlåtandena finns tillgängliga i statsrådets projektregister med identifieringskoden OKM031:00/2020. Remissinstanserna ansåg att propositionen är värd att understöda och att den främjar internationaliseringen av finländska filmproduktioner. 

Utifrån de utlåtanden som kommit in och de diskussioner som förts med sakkunniga vid utrikesministeriet och justitieministeriet har propositionen ändrats bl.a. så att det i införandelagarna inte föreslås några bestämmelser om de i artikel 5 i den europeiska konventionen och i den reviderade konventionen avsedda behöriga myndigheter som behandlar ansökningar om samproduktionsstatus. Bestämmelser om Finlands filmstiftelses uppgifter finns i lagen om statlig finansiering för främjande av filmkulturen (1174/2018). I fråga om landskapet Åland hör utfärdandet av bestämmelser om den behöriga myndigheten i landskapet till landskapets lagstiftningsbehörighet. I fråga om de förklaringar som avses i artikel 5 i konventionerna begärs inte heller riksdagens godkännande, eftersom förklaringarna kan jämföras med tekniska notifikationer, som i huvudsak baserar sig på bestämmelser i konventionerna och som inte i sig har någon konstitutiv verkan och därför inte regleras genom lag. Undervisnings- och kulturministeriet kommer i samband med ikraftträdandet av lagarna att fatta beslut om givande av förklaringarna och i enlighet med 8 § i lagen om Finlands författningssamling (188/2000) ge förklaringarna genom ministeriets meddelande som publiceras i fördragsserien. 

Målsättning

Såväl den europeiska konventionen som den reviderade konventionen syftar till att mer flexibelt och enkelt främja uppkomsten av samproduktion av filmverk genom att fastställa en miniminivå för de regler som ska tillämpas vid samproduktion. För den europeiska konventionens del gäller denna målsättning europeiska samproduktioner, medan målsättningen för den reviderade konventionen är bredare och gäller internationella samproduktioner. 

Konventionerna genomför även målen i den europeiska kulturkonventionen som Finland godkände 1970 och i Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar som Finland godkände 2007, eftersom de fastställer samproduktion av filmverk som ett verktyg för att skapa och ge uttryck för kulturell mångfald. 

De viktigaste förslagen

3.1  Lagen om Europarådets konvention om samproduktion av filmverk

I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner de bestämmelser i Europarådets reviderade konvention om samproduktion av filmverk som hör till området för lagstiftningen sådana Finland har förbundit sig till bestämmelserna. Propositionen innehåller också ett förslag till så kallad blankettlag, genom vilken de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft. 

3.2  Lagen om europeiska konventionen om samproduktion av filmverk

Den europeiska konventionen sattes i kraft i Finland 1995 på förordningsnivå enligt dåvarande statsförfattningsrättsliga praxis. Det föreslås att de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen lyfts upp till lagnivå. Propositionen innehåller således ett förslag till blankettlag genom vilken de bestämmelser i den europeiska konventionen som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft sådana Finland har förbundit sig till dem.  

Propositionens konsekvenser

4.1  Ekonomiska konsekvenser

Propositionen har inga direkta konsekvenser för statsbudgeten eller den offentliga ekonomin. 

Bestämmelser om statlig finansiering som beviljas för utarbetande av filmmanuskript, för produktion och distribution av film samt för annat främjande av filmkulturen finns i lagen om statlig finansiering för främjande av filmkulturen (1174/2018). Lagen syftar enligt 2 § till att främja en mångsidig och professionell inhemsk filmproduktion, ett brett och heltäckande filmutbud och en bred och heltäckande filmdistribution, internationell lansering av inhemsk film och inhemska filmskapare, filmkulturen och dess utveckling. Arbetet i dessa syften ska utgå från delaktighet, pluralism, kulturell mångfald och konstens frihet. 

Undervisnings- och kulturministeriet kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten anvisa Finlands filmstiftelse statsunderstöd för utarbetande av filmmanuskript, för produktion och distribution av film samt för annat främjande av filmkulturen. Finlands filmstiftelse är en privaträttslig stiftelse som grundades 1969. Dess syfte är att främja och utveckla finländsk filmkultur och audiovisuell kultur i Finland och i utlandet. För att förverkliga sitt syfte stöder filmstiftelsen finländsk film och annan bildprogramproduktion, spridning och visning av film och andra bildprogram i Finland och i utlandet och stärker med andra motsvarande metoder filmkulturen och den audiovisuella kulturen i Finland och stöder internationell lansering av inhemsk film och inhemska filmskapare. 

Den finansiering som är avsedd för främjande av filmkulturen har i statsbudgeten budgeterats ur vinstmedel från penningspelsverksamhet enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001), som beviljas för att främja konst. Medlen utgör en finansieringspost utanför budgetramen. I de statsunderstödsbeslut som ministeriet meddelar Finlands filmstiftelse varje år fastställs de allmänna målen för användningen av det anslag som anvisas för stiftelsen och som stiftelsen beviljar vidare. 

Den finansiering som staten beviljar för filmproduktion är en betydande del av den totala finansieringen av den finländska filmproduktionen. Av de filmverk som genomförs i Finland har den statliga finansieringen haft en roll i över 80 procent av de filmverk som producerats i Finland. Statsunderstödets andel av produktionsbudgeten för ett enskilt filmverk är cirka 42 procent. I budgeten för 2021 har det reserverats ett anslag på cirka 25 miljoner euro för främjande av inhemsk film. Ur anslaget stöds filmproduktion med totalt cirka 18 miljoner euro. År 2019 beviljades sammanlagt 75 projekt produktionsstöd och 34 inhemska långfilmer hade premiär. Propositionen kommer inte i sig att påverka nivån på anslagen för att främja filmkulturen eller på villkoren för hur de beviljas. 

4.2  Konsekvenser för myndigheterna

Enligt 3 § 4 mom. i lagen om statlig finansiering för främjande av filmkulturen sköter Finlands filmstiftelse när den beviljar statsunderstöd av statliga medel uppgifter som ankommer på en statsbidragsmyndighet. Den övriga verksamheten vid Finlands filmstiftelse får inte äventyra skötseln av denna offentliga förvaltningsuppgift. Filmstiftelsens verksamhet och organisation regleras i stiftelsens stadgar och arbetsordning. 

Under åren 2014—2019 beviljade Finlands filmstiftelse produktionsstöd till såväl internationella majoritetssamproduktioner som internationella minoritetssamproduktioner. Av dessa var 27 majoritetssamproduktioner, varav 11 var långfilmsproduktioner. Av produktionerna var 52 minoritetssamproduktioner, av vilka 21 var långfilmsproduktioner. Cirka fem majoritetssamproduktioner och tio minoritetssamproduktioner beviljas stöd varje år. 

I och med den reviderade konventionen kommer antalet stödansökningar för samproducerade filmverk som riktas till Finlands filmstiftelse sannolikt att öka inom helheten produktionsstöd. Den kalkylerade ökningen av ansökningar bedöms dock inte orimligt öka Finlands filmstiftelses administrativa börda. Till övriga delar bedöms propositionen inte ha några nämnvärda konsekvenser för myndigheternas verksamhet. 

4.3  Konsekvenser för företagen

I och med det nationella ikraftsättandet av den reviderade konventionen kommer finländska produktionsbolag att ha bättre möjlighet att ingå i stora internationella produktioner, och det samlade know-how från dessa kommer att ha en utvecklande inverkan på hela branschen. Godkännandet av konventionen kommer att främja uppkomsten av internationella samproduktioner och för sin del ha positiva effekter på såväl ökningen av filmproduktionernas budgetar och omsättning som på utvecklingen av sysselsättningen och kompetensen i branschen. Deltagandet i internationella filmproduktioner ger finländska produktionsbolag internationell kompetens, synlighet och trovärdighet, vilket är viktigt i förhandlingar med utländska finansiärer och samarbetspartners. 

Den genomsnittliga produktionsbudgeten för finländska långfilmer är betydligt lägre än för europeiska filmer. Produktionsbudgeten för en inhemsk långfilm låg år 2019 på i genomsnitt 1,7 miljoner euro medan genomsnittet i Europa var cirka 4 miljoner euro. Ikraftsättandet av den reviderade konventionen försätter finländska producenter i en mer fördelaktig ställning i jakten på finansiering och samarbetspartners för sina filmprojekt från länder som ratificerat konventionen. Detta eftersom minimibidraget enligt den reviderade konventionen inte får vara mindre än fem procent och maximibidraget inte överstiga 80 procent av de totala produktionskostnaderna. Tidigare var motsvarande andelar 10 respektive 70 procent. Ändringen sänker tröskeln för att delta i produktioner som minoritetsproducent och möjliggör på motsvarande sätt en ökning av majoritetsproducentens andel. Ändringen gör det lättare för i synnerhet producenter i länder som likt Finland har en mindre produktionskapacitet att delta i större internationella produktioner. 

Om Finland inte ansluter sig till den reviderade konventionen kommer finländska produktionsbolags och produktioners relativa ställning i europeiska samproduktioner att försvagas ytterligare jämfört med produktionsbolag i stater som har anslutit sig till konventionen. Detta eftersom samproduktioner med finländska deltagare följer de nuvarande, snävare villkoren gällande finansieringsandelar. I praktiken har detta redan lett till situationer där finländska producenter, som i jämförelse med sina internationella producentkollegor arbetar med en mycket liten budget, inte har kunnat delta i internationella samproduktioner på grund av kravet på en högre finansieringsandel i den gällande konventionen. 

Åren 2015—2019 ansökte 45 bolag om produktionsstöd från Finlands filmstiftelse för internationellt samproducerade filmverk, och 28 bolag beviljades stöd. Åren 2014—2016 beviljade Finlands filmstiftelse produktionsstöd till 90 produktionsbolag eller filmproduktionskooperativ. Den totala omsättningen för de granskade 90 bolagen uppgick år 2016 till sammanlagt cirka 75 miljoner euro. Cirka 30 procent av de bolag som erhöll stöd (ca 25 bolag) hade en omsättning på över 100 000 euro men under 500 000 euro. Cirka 80 procent av filmbolagen hade en omsättning på mindre än 500 000 euro. Åren 2014—2016 hade 12—13 bolag en omsättning på över en miljon euro. 

Enligt en rapport från Europeiska audiovisuella observatoriet är omkring var fjärde film som produceras i EU en europeisk samproduktion. Samproduktioner har möjlighet att uppnå ett större antal tittare och nå större marknader än nationella filmer samt möjlighet att få finansiering från fler finansieringskällor inklusive offentlig finansiering. Dessutom är samproduktioner ett resultat av ett kreativt, ekonomiskt och praktiskt samarbete som grundar sig på delad expertis och skapar kontakter mellan olika geografiska och språkliga områden och kontexter. 

De senaste åren har undervisnings- och kulturministeriet, Finlands filmstiftelse och föreningen för finländska av-producenter APFI rf gjort stora satsningar på att internationalisera produktionsbolag och finländska produktionsmiljön. Internationaliseringen har också främjats av produktionsincitament för den audiovisuella branschen. 

Innovationsfinansieringsverket Business Finland kan bevilja audiovisuella produktioner som genomförs i Finland kompensation för produktionskostnader. Kompensationen för produktion av audiovisuella verk kan utgöra högst 25 procent av de stödberättigande kostnaderna för den i Finland genomförda produktionen eller dess delområde. Bestämmelser om beviljande, betalning och användning av kompensation finns i statsrådets förordning om kompensation för audiovisuella produktioner (1138/2020). 

4.4  Samhälleliga konsekvenser

Konst och kultur har en viktig roll för att främja ett öppet och tolerant samhälle. Konstens kulturella verkningar uppstår ur hur konsten berikar människors upplevelser, tankar och känslor samt hur konsten kommenterar, utvecklar och förnyar kulturen samt utökar kulturarvet. De sociala verkningarna omfattar bland annat människors delaktighet, medverkan, hälsa och välfärd samt samhälleliga funktioner och identiteter. 

Utöver de sociala verkningarna har kulturen och de kreativa branscherna en viktig roll i ekonomin. År 2019 utgjorde de med en omsättning på 643 miljarder euro och ett totalt mervärde på 253 miljarder euro 4,4 procent av EU:s bruttonationalprodukt. I Finland står kulturen för cirka 3,3 procent av bruttonationalprodukten. De kreativa branscherna hörde också till de största sysselsättarna i Europa, eftersom de sysselsatte över 7,6 miljoner människor i Europa – mer än åtta gånger mer än telekommunikationsbranschen och tre gånger mer än bilindustrin. Även i Finland är kulturen en mycket arbetskraftsintensiv bransch, som sysselsätter upp till 135 000 finländare. Kultursektorn är klart jämlikare än andra branscher och sysselsätter en stor andel av den unga och utbildade befolkningen. Den audiovisuella branschen är en expanderande sektor inom de kreativa branscherna. 

Konventionens bestämmelser och förhållande till lagstiftningen i Finland

Den reviderade konventionen innehåller regler som ska tillämpas vid internationell samproduktion av filmverk. I det följande presenteras bestämmelserna i konventionen och konstateras till vilka delar de avviker från bestämmelserna i den europeiska konventionen, som sattes i kraft i Finland 1995. 

5.1.1  Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel 1.Konventionens målsättning. Målsättningen för den reviderade konventionen har utökats från den europeiska konventionens målsättning. Medan den europeiska konventionens målsättning är att främja utvecklingen av europeisk samproduktion, har den reviderade konventionen som mål att i ett bredare perspektiv främja utvecklingen av internationell samproduktion. En redogörelse över de bakomliggande orsakerna till det utvidgade tillämpningsområdet finns i punkt 1.2 i propositionen. 

Artikel 2.Omfattning. Bestämmelserna om konventionens omfattning i artikel 2 i den reviderade konventionen motsvarar innehållsmässigt bestämmelserna i artikel 2 i den europeiska konventionen. 

Enligt punkt 1 ska konventionen reglera förbindelserna mellan parterna inom området multilateral samproduktion med ursprung inom parternas territorium. 

Enligt punkt 2 ska konventionen tillämpas på samproduktioner med minst tre samproducenter, som är etablerade i tre olika parter i konventionen (punkt 2 a), samt samproduktioner med minst tre samproducenter, som är etablerade i tre olika parter i konventionen och en eller flera samproducenter som inte är etablerade i dessa parter. Det totala bidraget från samproducenter som inte är etablerade i parter i konventionen får dock inte överstiga 30 procent av den totala produktionskostnaden. Konventionen ska tillämpas på ovannämnda produktioner endast på villkor att verket motsvarar definitionen av ett ”officiellt samproducerat filmverk” enligt artikel 3 punkt c i enlighet med konventionen (punkt 2 b). I den europeiska konventionen används termen ”europeiskt filmverk” för ett sådant verk. 

Enligt punkt 3 ska bestämmelser i bilaterala avtal som slutits mellan parterna i denna konvention fortsätta att tillämpas på bilaterala samproduktioner. Vad gäller multilaterala samproduktioner, ska bestämmelserna i konventionen däremot gälla före bestämmelserna i bilaterala avtal mellan parterna i konventionen. Bestämmelserna om bilaterala samproduktioner ska förbli i kraft endast om de inte står i motsats till bestämmelserna i den reviderade konventionen. 

I punkt 4 anges det att i avsaknad av ett avtal som reglerar bilaterala förbindelser för samproduktion mellan två parter i konventionen ska konventionen även tillämpas på bilaterala samproduktioner, om inte någon av de berörda parterna har gjort ett förbehåll enligt artikel 22. 

Bestämmelser om hur den reviderade konventionen ska tillämpas i förhållande till tillämpningen av den europeiska konventionen finns i artikel 16 i den reviderade konventionen. 

Artikel 3.Definitioner. I artikeln definieras fyra termer som används i den reviderade konventionen. Innehållsmässigt skiljer sig inte dessa från termerna i den europeiska konventionen. 

I punkt a definieras vilka slags filmverk som omfattas av bestämmelserna i den reviderade konventionen. Med termen ”filmverk” avses ett verk oberoende av längd eller medium, i synnerhet filmverk såsom spelfilm, animerad film och dokumentärfilm, som följer gällande bestämmelser för filmindustrin i var och en av de berörda parterna och som är avsedda att visas på biografer. I artikel 3 punkt a i den europeiska konventionen definieras ”filmverk” som ett verk oberoende av längd eller medium, i synnerhet filmverk såsom spelfilm, animerad film och dokumentärfilm, som följer gällande bestämmelser för den befintliga filmindustrin i var och en av de berörda parterna och som är avsedda att visas på biografer. 

I punkt b definieras termen ”samproducenter”. Termen avser filmproducerande bolag eller producenter som är etablerade i parterna i denna konvention och som är bundna av ett kontrakt om samproduktion. 

I punkt c definieras ”officiellt samproducerat filmverk” som ett filmverk (nedan film) som uppfyller de villkor som fastställs i bilaga II till konventionen. I den europeiska konventionen används termen ”europeiskt filmverk” istället för officiellt samproducerat filmverk. 

Enligt punkt d avses med ”multilateral samproduktion” en film producerad av minst tre samproducenter enligt artikel 2.2. 

5.1.2  Kapitel II Regler tillämpliga på samproduktioner

Artikel 4.Likställande med nationella filmer. I punkt 1 anges det att filmverk som framställts såsom multilaterala samproduktioner som faller inom ramen för denna konvention ska åtnjuta de förmåner som beviljas nationella filmer genom de lag- och författningsbestämmelser som gäller i var och en av de parter som medverkar i berörd samproduktion. Bestämmelsen skiljer sig från den europeiska konventionen genom att den istället för europeiska filmverk mer omfattande gäller de filmverk som hör till den reviderade konventionens tillämpningsområde. Ändringen har samband med den reviderade konventionens bredare tillämpningsområde. 

Den viktigaste av de förmåner som avses i artikeln är tillträdet till de nationella finansieringsinstrumenten och stödprogrammen för film. Andra fördelar kan vara till exempel rätt till skatteavdrag eller andra motsvarande incitamentsystem oavsett land. Därutöver räknas samproducerade filmverk till de nationella filmkvoterna. 

Enligt punkt 2 beviljas förmånerna varje samproducent av den part i vilken denna är etablerad. Förmånerna beviljas på de villkor och med de begränsningar som föreskrivs i de lag- och författningsbestämmelser som gäller i den parten och i enlighet med bestämmelserna i tillämplig konvention. 

Artikel 5.Villkor för att erhålla samproduktionsstatus. Enligt punkt 1 ska varje samproduktion av filmverk vara föremål för godkännande av de behöriga myndigheterna i de parter där samproduktion är upprättad efter samråd mellan de behöriga myndigheterna och i enlighet med de förfaranden som fastställts i bilaga I till konventionen. 

Enligt punkt 2 ska ansökningar om samproduktionsstatus underställas behöriga myndigheter för godkännande enligt det ansökningsförfarande som fastställts i bilaga I. Detta godkännande ska vara definitivt utom i fall av underlåtenhet att följa inledande åtaganden beträffande konstnärliga, finansiella eller tekniska frågor. 

I punkt 3 anges vilka slags projekt som inte ska tillerkännas sådan samproduktionsstatus som avses i konventionen. Sådana är projekt av uppenbar pornografisk art eller projekt som förespråkar diskriminering, hat eller våld eller öppet kränker mänsklig värdighet. 

Enligt artikel 5.3 i den europeiska konventionen kan projekt av uppenbar pornografisk art eller sådana som förespråkar våld eller öppet kränker mänsklig värdighet inte tillerkännas samproduktionsstatus. Till skillnad från den reviderade konventionen nämns inte i den europeiska konventionen projekt som förespråkar diskriminering eller hat separat som hinder för samproduktionsstatus. Sådana projekt kan dock berättiga våld eller öppet kränka mänsklig värdighet, vilka omständigheter utgör ett hinder för beviljande av samproduktionsstatus enligt den europeiska konventionen. 

Enligt punkt 4 ska de förmåner som ges på grund av samproduktionsstatus beviljas samproducenter som anses inneha tillräckliga tekniska och finansiella resurser och tillräckliga yrkeskvalifikationer. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att producenter som deltar i en samproduktion har den yrkeskompetens som krävs för att slutföra projektet. 

Enligt punkt 5 ska varje fördragsslutande part utse de behöriga myndigheter som nämns i punkt 2 genom en förklaring given vid tiden för undertecknandet eller vid tiden för deponeringen av dess ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument. Denna förklaring kan ändras vid vilken senare tidpunkt som helst. Undervisnings- och kulturministeriet har för avsikt att i den förklaring som ges i samband med deponeringen av godkännandeinstrumentet meddela att de behöriga myndigheterna i Finland är Finlands filmstiftelse och i fråga om landskapet Åland Ålands landskapsregering. 

Finland gav 1995 i samband med deponeringen av det godkännandeinstrument som gällde den europeiska konventionen en förklaring enligt vilken den behöriga myndigheten i Finland är undervisningsministeriet, med vars bemyndigande Finlands filmstiftelse får avgöra ansökningar om samproduktionsstatus. Det är meningen att denna förklaring ska ses över så att som behöriga myndigheter också i fråga om den europeiska konventionen ska anges Finlands filmstiftelse och i landskapet Åland Ålands landskapsregering. Avsikten är att förklaringen ska ges efter det att Ålands lagting har gett sitt bifall till att konventionen godkänns. 

Både den förklaring som gäller den reviderade konventionen och den förklaring som gäller den europeiska konventionen ges i enlighet med 8 § i lagen om Finlands författningssamling genom ett meddelande från undervisnings- och kulturministeriet som publiceras i fördragsserien. 

Artikel 6.Förhållanden mellan samproducenternas bidrag. Omdefinieringen av förhållandena mellan samproducenternas bidrag utgör vid sidan av utvidgningen av konventionens tillämpningsområde den andra stora ändringen i den reviderade konventionen i förhållande till bestämmelserna i den europeiska konventionen. 

Enligt artikel 6 punkt 1 i den reviderade konventionen får minimibidraget vid multilateral samproduktion inte vara mindre än fem procent och maximibidraget inte överstiga 80 procent av den totala produktionskostnaden för filmverket. När minimibidraget är mindre än 20 procent eller om samproduktionen är enbart finansiell, får den berörda parten vidta åtgärder för att minska eller upphäva tillgången till nationellt produktionsstöd. 

Minimibidraget vid multilateral samproduktion enligt den europeiska konventionen får inte vara mindre än 10 procent och maximibidraget får inte överstiga 70 procent av den totala produktionskostnaden för filmverket. Ett så litet minimibidrag har varit problematiskt att tillämpa i stater där filmindustrin fortfarande är småskalig. I dessa stater kan producenter inte skaffa tillräcklig finansiering för att delta med minimibidrag i mer ambitiösa samproduktioner. För att ge yrkesfolk i branschen i små länder möjlighet att delta i större samproduktioner tillsammans med erfarna samarbetspartner och få värdefull sakkunskap och skapa användbara kontakter och kunna erbjuda ett betydelsefullt ekonomiskt och kreativt bidrag, har i den reviderade konventionen minibidraget sänkts till fem procent och maximibidraget höjts till 80 procent. 

I Finland har det hittills inte konstaterats fall där en part i den europeiska konventionen skulle ha vidtagit åtgärder för att minska eller förhindra möjligheten att tillämpa ett nationellt produktionsstödsystem. Enligt den förklarande rapporten till konventionen (s. 5) har en sådan option ansetts nödvändig för att lösa problem i sådana länder där samproducenter automatiskt beviljas stöd, oberoende av hur stor den nationella andelen i samproduktionen är. 

I punkt 2 finns bestämmelser om förhållandena mellan bidragen när den reviderade konventionen ersätter ett bilateralt avtal. Minimibidraget får då inte vara mindre än 10 procent och maximibidraget får inte överstiga 90 procent av den totala produktionskostnaden för filmverket. När minimibidraget är mindre än 20 procent eller om samproduktionen är enbart finansiell, får parten vidta åtgärder för att minska eller upphäva tillgången till nationellt produktionsstöd. 

I en motsvarande situation får minimibidraget vid multilateral samproduktion enligt den europeiska konventionen inte vara mindre än 20 procent och maximibidraget får inte överstiga 80 procent av den totala produktionskostnaden för filmverket. Den europeiska konventionen innehåller inga bestämmelser enligt vilka en part kunde vidta åtgärder för att minska eller förhindra möjligheten att tillämpa ett nationellt produktionsstödsystem i situationer där konventionen ersätter ett bilateralt avtal. 

Artikel 7.Samproducenternas rättigheter till filmverket. Enligt artikel 7 punkt 1 i den reviderade konventionen måste kontraktet om samproduktion garantera varje samproducent gemensamt ägande av materiella och immateriella rättigheter till filmverket. Enligt den förklarande rapporten till konventionen (s. 6) ska det av kontraktet om samproduktion tydligt framgå att målet för samproduktionen är att skapa gemensamt ägande av alla rättigheter som behövs för att producera, distribuera och använda filmverken. Ordalydelsen i punkten har ändrats jämfört med den europeiska konventionen, för att förtydliga begreppet gemensamt ägande och beakta den teknologiska utvecklingen i branschen. I den europeiska konventionen är föremålet för samproducenternas gemensamma ägande filmverkets originalbild- och originalljudnegativ dvs. materiella rättigheter. 

Den nationella lagstiftningen om upphovsrätt grundar sig på grundlagen och på riksdagens grundlagsutskotts praxis i fråga om den. Enligt 15 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens egendom tryggad. I fråga om upphovsrätt gäller egendomsskyddet framför allt ekonomiska rättigheter (GrUU 28/2004 rd), såsom rätten att bestämma om användningen av ett verk i kommersiellt eller annars ekonomiskt betydelsefullt syfte (GrUU 7/2005 rd). 

I 1 § i upphovsrättslagen (404/1961) föreskrivs att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket, vare sig det utgör en skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, ett musikaliskt eller sceniskt verk eller ett filmverk, ett fotografiskt verk eller något annat bildkonstverk, ett alster av byggnadskonst, konsthantverk eller konstindustri eller har kommit till uttryck på något annat sätt. I lagen föreskrivs bl.a. om de ekonomiska rättigheter (2 §) och moraliska rättigheter (3 §) som upphovsrätten innefattar samt om gemensamt verk (6 §), upphovsrättens giltighetstid i fråga om filmverk (43 §), producenten av bildupptagningar (46 a §) och territoriell tillämpning av lagen (63 §). 

Bestämmelserna om samproducenternas rättigheter till filmverket i den reviderade konventionen och i första meningen i artikel 7 i den europeiska konventionen kan ha relevans med tanke på tolkningen av de nationella bestämmelserna om upphovsrätt. 

Vidare ska enligt artikel 7.1 i den reviderade konventionen kontraktet innefatta bestämmelsen att originalet (den första färdiga versionen) ska förvaras på en plats som samproducenterna gemensamt kommit överens om och garantera dem fri tillgång till det. Enligt den förklarande rapporten till den reviderade konventionen (s. 6) avses med ett filmverks original, eller på originalspråket eller -språken filmverkets första färdiga version, även allt sådant material i anslutning till filmverket som behövs för att producera alternativa språkversioner. Motsvarande bestämmelse ingår i den europeiska konventionen. 

I punkt 2 anges det att kontraktet om samproduktion måste garantera varje samproducent åtkomsträtt till material och original som möjliggör duplicering av filmverket. I den europeiska konventionen gäller denna rättighet ett duplikatnegativ eller annat hjälpmedel för duplicering. 

Artikel 8.Teknisk och konstnärlig medverkan. Eftersom konventionen ger det samproducerade arbetet de deltagande parternas nationaliteter, måste detta erkännande av nationalitet enligt den förklarande rapporten till konventionen (s. 6) återspeglas i genuin teknisk och konstnärlig medverkan av skådespelare och medlemmar i filmteamet från de länder som deltar i produktionen. Denna medverkan skapar en länk mellan det samproducerade arbetet och de länder vars nationalitet samproduktionen får. 

I punkt 1 bestäms det att vart och ett av samproducenternas bidrag ska innefatta en faktisk teknisk och konstnärlig medverkan. I princip och i enlighet med internationella åtaganden som binder parterna, måste samproducenternas bidrag rörande kreativ, teknisk och konstnärlig personal, rollbesättningar och teknisk utrustning svara mot deras investering. Om en samproducents bidrag inte står i rätt förhållande till producentens investering, kan behöriga myndigheter neka att tillerkänna produktionen samproduktionsstatus. Termerna ”teknisk” och ”konstnärlig” tolkas enligt den nationella lagstiftningen och filmindustrins standarder. 

Konstens frihet tryggas i 16 § i grundlagen, som gäller kulturella rättigheter. Bestämmelsen har ett nära samband med grundlagens 12 § som gäller yttrandefrihet. Enligt den juridiska litteraturen förutsätter respekten för konstens frihet, som anknyter till de grundläggande fri- och rättigheterna, att kriteriet för definitionen av konst ställs relativt lågt. Med andra ord, om det kan visas något tecken på att ett fenomen åtminstone i en del av konstvärlden kan förstås som konst, bör rättsordningen behandla fenomenet som konst. 

I punkt 2 anges det att med beaktande av internationella åtaganden som binder parterna och filmmanuskriptets krav, måste det filmteam som medverkar i filmarbetet bestå av medborgare i de stater som deltar i samproduktionen och efterbearbetning ska i regel genomföras i dessa stater. 

Syftet med bestämmelsen är för det första att säkerställa att filmteamet inte omfattar medlemmar som har ett svagare skydd än medborgarna i de stater som är partner i samproduktionen. Medlemmar i filmteamet som är lagligt etablerade i stater som deltar i samproduktionen jämställs med medborgare i dessa stater. Syftet med bestämmelsen är för det andra att säkerställa att det i samproduktionen inte används tekniska lokaler i andra stater än de som hör till samproduktionen. Efterproduktionen kan utföras i en stat som inte är part i samproduktionen endast om det inte finns tillräckliga tekniska möjligheter i parterna. 

Bestämmelserna i artikeln motsvarar bestämmelserna om tekniskt och konstnärlig medverkan i artikel 8 i den europeiska konventionen. 

Artikel 9.Finansiella samproduktioner. Konventionernas syfte är inte att på bred front främja sådana samproduktioner där det bland deltagarna finns enbart finansiella samproducenter, utan varje samproducent ska i regel även erbjuda produktionen ett tekniskt och konstnärligt bidrag som står i proportion till det finansiella bidraget. Enbart finansiellt deltagande kan dock övervägas för att undvika komplicerade samarbetsstrukturer i situationer där behovet av att respektera produktionens kulturella identitet och säkerställa enhetliga konstnärliga val annars skulle förhindra ett effektivt tekniskt och konstnärligt samarbete. I artikeln anges det under vilka förutsättningar även dessa produktioner kan beviljas samproduktionsstatus. 

Beviljande av samproduktionsstatus i situationer som avses i artikeln förutsätter enligt punkt 1 för det första att inget annat följer av de speciella villkor och begränsningar som fastställts i de lagar och andra författningar som gäller i parterna. Därutöver ska samproduktionen uppfylla alla villkor som fastställs i punkterna 1 a–d. 

Enligt punkt 1 a förutsätter beviljande av samproduktionsstatus att samproduktionen innefattar ett eller flera minoritetsbidrag som endast gäller finansiering i enlighet med kontraktet om samproduktion. Varje nationell andel får emellertid inte vara vare sig mindre än tio procent eller större än 25 procent av produktionskostnaderna Om bidraget till samproduktionen är mindre än 20 procent och enbart finansiell, får den berörda parten vidta åtgärder för att minska eller upphäva tillgången till nationellt produktionsstöd. Den maximala medverkandeandelen kan frångås på de villkor som anges i punkt 1 i artikel 22 som gäller förbehåll. Bestämmelsen motsvarar artikel 9 punkt 1 a i den europeiska konventionen. 

Enligt punkt 1 b förutsätter tillerkännandet av samproduktionsstatus att samproduktionen innefattar en samproducent med majoritet som lämnar ett faktiskt tekniskt och konstnärligt bidrag och som uppfyller villkoren för att ett filmverk ska bli erkänt som ett nationellt verk i dess eget land. Bestämmelsen motsvarar artikel 9 punkt 1 b i den europeiska konventionen. 

Enligt punkt 1 c kan samproduktionsstatus tillerkännas i artikeln avsedda samproduktioner under förutsättning att samproduktionen medverkar till att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog. Enligt artikel 9 punkt 1 c i den europeiska konventionen förutsätter tillerkännandet av samproduktionsstatus för finansiella samproduktioner att samproduktionerna medverkar till att främja en europeisk identitet. Skillnaden i bestämmelserna hänför sig till att målen för den reviderade konventionen har utvidgats från främjande av utvecklingen av europeisk samproduktion av filmverk till främjande av utvecklingen av internationell samproduktion. 

Enligt punkt 1 d förutsätter tillerkännandet av status som finansiell samproduktion dessutom att de samproduktioner som avses i artikeln förekommer i samproduktionskontrakt som innefattar bestämmelser för fördelning av intäkter. Detta är enligt den förklarande rapporten till konventionen (s. 7) nödvändigt för att man ska kunna undvika att i produktionen deltar sådana finansinstitut som inte har del i produktionens risker och vinster. Bestämmelsen motsvarar artikel 9 punkt 1 d i den europeiska konventionen. 

I punkt 2 anges det att finansiella samproduktioner endast ska tillerkännas samproduktionsstatus när de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande i varje enskilt fall. Vid prövningen av tillerkännande av samproduktionsstatus ska bestämmelserna om upprätthållande av allmän balans i artikel 10 särskilt beaktas. Förutsättningarna för att behöriga myndigheter i det enskilda fallet ska kunna erkänna ekonomiska samproduktioner kan leda till individuella avtal mellan staterna. Bestämmelsen motsvarar artikel 9.2 i den europeiska konventionen. 

Artikel 10.Allmän balans. I artikeln finns bestämmelser om den allmänna balansen mellan samproduktionsförbindelserna. Parterna ges möjlighet att kräva att balansen återställs, om de observerar bristande ömsesidighet. Enligt den förklarande rapporten till den reviderade konventionen (s. 7) kräver konventionens anda en flexibel och öppen bedömning av denna princip. 

Enligt punkt 1 måste en allmän balans upprätthållas mellan parterna vad beträffar samproduktioner med avseende på både det totala belopp som investerats och den konstnärliga och tekniska medverkan i samproducerade filmverk. Obalans kan uppstå t.ex. mellan andelen nationella investeringar som riktas till finansiering av utländska filmer och andelen utländska investeringar som riktas till finansiering av den nationella filmindustrin, eller mellan majoritetsproduktioner och minoritetsgruppsproduktioner med en eller flera partnerstater under en viss tidsperiod. Obalans kan exempelvis även uppstå genom att användningen av regissörer och konstnärlig och teknisk personal i samproduktioner inte motsvarar antalet majoritets- och minoritetsproduktioner. Bestämmelsen motsvarar artikel 10.1 i den europeiska konventionen. 

Enligt punkt 2 kan en part som inom en rimlig tidsperiod observerar en nedgång i sina samproduktionsförbindelser med en eller flera andra parter vägra att ge en förestående samproduktion sitt godkännande till dess att balansen i filmverksförbindelserna med den eller de parterna har återupprättats. Enligt den förklarande rapporten till den reviderade konventionen (s. 7) kan vägran att ge godkännande till en samproduktion emellertid endast kunna användas som en sista utväg, efter resultatlösa förhandlingar mellan parterna. Bestämmelsen har ändrats jämfört med artikel 10.2 i den europeiska konventionen genom att konstaterandet att en part kan vägra att ge sitt godkännande med sikte på att upprätthålla sin kulturella identitet har strukits. 

Artikel 11.Inträde och vistelse. I artikelns första mening konstateras det att i enlighet med gällande lagar och andra författningar samt internationella åtaganden ska varje part underlätta inträde och vistelse, liksom även beviljande av arbetstillstånd inom sitt territorium, för teknisk och konstnärlig personal från andra parter som medverkar i en samproduktion. 

Enligt 9 § 4 mom. i grundlagen regleras rätten för utlänningar att resa in i Finland och att vistas i landet genom lag. Enligt detaljmotiveringen i den regeringsproposition som ledde till att paragrafen stiftades motsvarar paragrafen 7 § i regeringsformen (RP 1/1998 rd, s. 80). Enligt regeringens proposition med förslag till ändring av grundlagarnas stadganden om de grundläggande fri- och rättigheterna är utgångspunkten för stadganden om utlänningars rätt att röra sig över Finlands gränser den gällande huvudregeln i internationell rätt, enligt vilken en utlänning allmänt taget inte har rätt att slå sig ner i ett annat land. Ur kravet på en lag kan man förutom förbudet mot diskriminering och godtycklighet i behandlingen av utlänningar också härleda kravet på att grunderna för och beslutsförfarandet vid ankomsten till och vistelsen i landet skall regleras så att de sökandes rättsskydd garanteras. (RP 309/1993 rd, s. 56) 

På utlänningars inresa och utresa samt på deras vistelse och arbete i Finland tillämpas utlänningslagen (301/2004) och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den. Enligt 3 § 1 punkten avser utlänningar i denna lag var och en som inte är finsk medborgare. I 11 § i utlänningslagen föreskrivs om villkor för en utlännings inresa. Enligt paragrafen krävs det av en utlänning som kommer till Finland att 1) han eller hon har ett sådant giltigt resedokument som förutsätts och som berättigar till gränsövergång, 2) han eller hon har ett sådant giltigt visum, uppehållstillstånd, uppehållstillstånd för arbetstagare eller uppehållstillstånd för företagare som krävs, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning eller ett internationellt fördrag som är bindande för Finland, 3) han eller hon vid behov kan visa upp handlingar av vilka det framgår syftet med och förutsättningarna för den planerade vistelsen och kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning med beaktande av såväl den planerade vistelsens längd som återresan till utreselandet eller genomresan till ett sådant tredjeland till vilket hans eller hennes inresa är garanterad, eller att han eller hon på lagligt sätt förmår skaffa sig sådana medel, 4) han eller hon inte har meddelats inreseförbud, och 5) han eller hon inte anses äventyra allmän ordning och säkerhet, folkhälsan eller Finlands internationella förbindelser. Enligt 12 § 1 mom. i lagen finns bestämmelser om gränspassage vid Europeiska unionens yttre gränser i kodexen om Schengengränserna. 

Bestämmelser om utlänningars vistelse i Finland finns i 4 kap. i utlänningslagen. Enligt lagens 33 § är ett uppehållstillstånd antingen tidsbegränsat eller permanent. Tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas för vistelse av tillfällig karaktär (tillfälligt uppehållstillstånd) eller för vistelse av kontinuerlig karaktär (kontinuerligt uppehållstillstånd). Tillståndsmyndigheten avgör syftet med vistelsen i landet med hänsyn till de uppgifter som utlänningen lämnat om syftet med inresan. I lagens 36 § finns bestämmelser om allmänna villkor för beviljande av uppehållstillstånd och situationer då uppehållstillstånd kan vägras. 

I 40 § i utlänningslagen finns bestämmelser om laglig vistelse i Finland. Laglig vistelse enligt 1 mom. är 1) vistelse med uppehållstillstånd som beviljats av en finsk myndighet, 2) vistelse utan uppehållstillstånd i högst tre månader, om utlänningen kommer från en stat av vars medborgare inte krävs uppehållstillstånd, 3) vistelse utan visum i högst tre månader inom en period av sex månader räknat från inresan till Schengenområdet, om utlänningen kommer från en stat av vars medborgare inte krävs visum, 4) vistelse med Schengenvisum i högst tre månader inom en period av sex månader räknat från inresan, 5) vistelse med en Schengenstats nationella visum i högst tre månader räknat från visumets första giltighetsdag, 6) vistelse i högst tre månader med uppehållstillstånd som beviljats av en Schengenstat, samt 7) vistelse under pågående, i 52 b § avsedd betänketid i fråga om ett offer för människohandel och en i 52 d § avsedd tredjelandsmedborgare som vistats och arbetat olagligt i landet. 

I 5 kap. i utlänningslagen föreskrivs om uppehållstillstånd för arbetstagare och företagare och annat uppehållstillstånd för förvärvsarbete. Enligt lagens 70 § 1 mom. är syftet med systemet med uppehållstillstånd för arbetstagare att systematiskt, snabbt och smidigt främja tillgången på arbetskraft med beaktande av arbetsgivares och utländska arbetstagares rättssäkerhet samt möjligheterna för den arbetskraft som redan finns på arbetsmarknaden att få arbete. I 72 § föreskrivs om ansökan om uppehållstillstånd för arbetstagare och bilagor till den. I 73 § finns bestämmelser om arbets- och näringsbyråns delbeslut på ansökan om uppehållstillstånd för arbetstagare och i 76 § finns bestämmelser om Närings-, trafik- och miljöcentralens delbeslut med anledning av ansökan om uppehållstillstånd för företagare. 

Enligt lagens 77 § 1 mom. beviljas annat uppehållstillstånd för förvärvsarbete en utlänning som bland annat yrkesmässigt verkar inom vetenskap, kultur eller konst med undantag av forskare och restaurangmusiker (4 punkten). Enligt 3 mom. ska utlänningens försörjning vara tryggad genom inkomster från förvärvsarbete under den tid som uppehållstillståndet gäller. 

I lagens 79 § finns bestämmelser om situationer då en utlänning har rätt att förvärvsarbeta i Finland utan uppehållstillstånd. Denna rätt har bland annat en utlänning som utifrån en inbjudan eller ett avtal kommer som yrkeskonstnär för högst tre månader. 

Enligt den andra meningen i artikel 11 i den reviderade konventionen ska varje part tillåta tillfällig import och reexport av utrustning som är nödvändig för produktion och distribution av filmverk som faller inom ramen för konventionen. 

Tullagen (304/2016) tillämpas i Finland på tullklarering, tullövervakning och tullbeskattning av varor som förs in i och ut från Europeiska unionens tullområde samt av varor som transporteras via Finlands tullområde, utöver vad som bestäms om detta i unionslagstiftningen. Lagen tillämpas vid sidan av unionslagstiftningen på statistikföring av handeln mellan Finland och andra länder samt på bekämpningen av tullbrott, om inte något annat bestäms i lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015). 

Enligt 3 § i tullagen är Tullen den tullmyndighet och behöriga myndighet som avses i unionens tullagstiftning, om inte något annat särskilt föreskrivs. Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets rätt att utföra tulluppgifter finns i 24 § i gränsbevakningslagen (578/2005). Bestämmelser om en polismans rätt att utföra tullåtgärder finns i 2 kap. 21 § i polislagen (872/2011). I 8 § i tullagen föreskrivs om Tullens rätt att kontrollera en vara, tillverkningen och lagringen av den samt bokföringsmaterial och andra affärshandlingar samt att ta prov på varan. I 10 § finns bestämmelser om kvarhållande av varor och i 11 § om omhändertagande av varor. Tullen har även enligt 29 § i tullagen rätt att för verkställighet av ett frysningsbeslut som fattats med stöd av internationella förpliktelser som är bindande för Finland, beslut som fattats med stöd av artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen, förordningar som utfärdats med stöd av artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förordningar som utfärdats med stöd av lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967) eller med stöd av lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism (325/2013) förhindra att en vara förs in till eller ut från Finland. 

Vid tillämpningen av tullagstiftningen bör hänsyn tas till den andra meningen i artikel 11 i den reviderade konventionen, enlig vilken varje part ska tillåta tillfällig import och reexport av utrustning som är nödvändig för produktion och distribution av filmverk som faller inom ramen för konventionen. 

Artikel 11 i den europeiska konventionen innehåller i övrigt samma bestämmelser som artikel 11 i den reviderade konventionen, men i andra meningen i artikeln åläggs parterna att dessutom tillåta distribution av filmverk som faller inom ramen för konventionen. 

Artikel 12.Omnämnande av samproduktionsländer. Enligt punkt 1 ska samproducerade filmverk presenteras med omnämnande av samproduktionsländerna. Enligt punkt 2 ska namnen på dessa länder klart framgå i för- och/eller eftertexter, i allt PR-material och när filmverken visas. Bestämmelserna i artikeln svarar mot bestämmelserna i artikel 12 i den europeiska konventionen. 

Artikel 13.Export. I artikeln finns bestämmelsers om alternativa förfaranden i en situation där en samproducerad film exporteras till ett land där import av filmverk är föremål för kvotering och en av de samproducerande parterna inte har rätt till fritt införande av sina filmverk till det importerande landet. 

Enligt punkt a ska filmen i regel läggas till kvoten för det land som har majoritetsdeltagande i produktionen. I punkt b anges det att vad gäller filmer som olika länder har medverkat till i samma omfattning, ska filmen läggas till det lands kvot som har bäst exportmöjligheter till det importerande landet. I punkt c anges det att när bestämmelserna i punkterna a och b inte kan tillämpas, ska filmverket läggas till den parts kvot som tillhandahåller regissören. Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i artikel 13 i den europeiska konventionen. 

Artikel 14.Språk. I artikeln bestäms det att när samproduktionsstatus beviljas, kan en parts behöriga myndigheter hos samproducenten som är etablerad där anhålla om en slutlig version av filmen på ett av den partens språk. 

Enligt den förklarande rapporten till den reviderade konventionen (s. 8) kan en behörig myndighet beroende på landets kulturella traditioner antingen kräva en dubbad eller en textad slutlig version av filmen. Kravet på att använda ett kulturellt lämpligt språk hör samman med konventionens målsättning att främja uppkomsten av officiella samproduktioner som ett verktyg för att skapa och ge uttryck för kulturell mångfald. Att spela in en film på ett språk som inte följer av de krav som manuskriptet ställer utan endast av rent kommersiella skäl, strider därmed mot konventionens anda. Det har emellertid visat sig omöjligt att definiera detta juridiskt, eftersom det kulturellt lämpliga språket i allmänhet anses vara det språk som det är naturligt för karaktärerna att tala enligt manuskriptet. Enligt denna definition kan berättelsens språk vara helt orelaterat till samproduktionens finansieringsstruktur. 

Artikeln utesluter inte parternas möjlighet att fastställa språkliga regler för åtkomst till vissa stödsystem, förutsatt att sådana arrangemang inte diskriminerar filmens nationalitet. 

Bestämmelsen motsvarar artikel 14 i den europeiska konventionen. 

Artikel 15.Festivaler. Artikeln innehåller bestämmelser om vem av parterna i en samproduktion som får visa en samproducerad film vid en internationell filmfestival. Om inte samproducenterna beslutar annat, ska samproducerade filmverk visas vid internationella festivaler av den part där majoriteten av samproducenterna är etablerade. Om det finansiella deltagandet är lika stort, visas filmen av den part som tillhandahåller regissören. Bestämmelsen motsvarar artikel 15 i den europeiska konventionen. 

5.1.3  Kapitel III Slutbestämmelser

Artikel 16.Konsekvenserna av konventionen. I punkt 1 bestäms det att för den reviderade konventionens parter ersätter den reviderade konventionen den europeiska konventionen. I förbindelser mellan en part i den reviderade konventionen och en part i den europeiska konventionen som inte har ratificerat den reviderade konventionen, ska emellertid enligt punkt 2 den europeiska konventionen fortsätta att gälla. Därför måste också den europeiska konventionen fortsätta att gälla även om Finland skulle förbinda sig till den reviderade konventionen. 

Artikel 17.Uppföljning av konventionen och ändring av bilagorna I och II. Den europeiska konventionen har inte förutsett inrättandet av en uppföljningsmekanism. I punkt 1 i artikel 17 i den reviderade konventionen har uppgiften att följa upp konventionen ålagts styrelsen för den europeiska fonden Eurimages som inrättats för att stödja samproduktion och distribution av skapande film- och audiovisuella verk. 

I anslutning till Europarådet inrättades år 1989 en fond för att stödja samproduktion och distribution av skapande film- och audiovisuella verk (Eurimages). Fonden har 40 medlemsstater (situationen per den 6 september 2021) som alla utser sin representant till dess styrelse. Finland har varit medlem i fonden sedan 1990. Fonden beviljar stöd för produktion av sådana spelfilmer, dokumentärfilmer och animerade filmer avsedda att visas på biografer som samproducerats av minst två medlemsländer. Fondens stödprogram är samproduktionsstöd, distributionsstöd och biografstöd. Den viktigaste stödformen, samproduktionsstödet, riktas till produktion av spelfilmer, animerade filmer och dokumentärfilmer avsedda att visas på biografer. 

Även en part i den reviderade konventionen som inte är medlem i Eurimages kan enligt punkt 2 vara företrädd i fondens styrelse när styrelsen utför de uppgifter som den ålagts i konventionen. Den nominerande medlemmen står för de kostnader som följer av deltagandet. Varje part som är företrädd i styrelsen har en röst. 

Enligt punkt 3 får styrelsen för att främja en effektiv tillämpning av konventionen lägga fram förslag för att underlätta utbytet av erfarenheter och god praxis mellan parterna (punkt 3 a) samt uttrycka sin åsikt i frågor som rör tillämpningen och genomförandet av konventionen (punkt 3 b). 

I artikeln fastställs ett förenklat förfarande för att göra ändringar i bilagorna till konventionen. Ett sådant förfarande är nödvändigt för att teknologiska och finansiella ändringar rörande filmindustrin ska kunna göras i de tekniska bilagorna och bilagorna ska kunna hållas uppdaterade utan att hela konventionen ses över. 

Enligt punkt 4 kan varje part, ministerkommittén eller styrelsen för Eurimages föreslå ändringar i bilagorna. Europarådets generalsekreterare delger parterna de föreslagna ändringarna. Syftet med förfarandet är att säkerställa att bestämmelserna i bilagorna hålls relevanta med hänsyn till filmindustrins allmänna praxis. Enligt punkt 5 får ministerkommittén efter samråd med parterna godkänna en föreslagen ändring med kvalificerad majoritet. Ändringen träder i kraft ett år efter att den delgavs parterna. Inom denna tidsfrist ska en part meddela generalsekreteraren om den motsätter sig att ändringen träder i kraft. Om en tredjedel av parterna meddelar generalsekreteraren att de motsätter sig ändringen, ska enligt punkt 6 ändringen inte träda i kraft. Om mindre än en tredjedel av parterna motsätter sig ändringen, ska ändringen enligt punkt 7 träda i kraft för de parter som inte har meddelat att de motsätter sig den, men inte för de parter som motsätter sig den. 

I punkt 8 anges det att när en ändring av en bilaga till konventionen har trätt i kraft i enlighet med punkterna 5 och 7 i artikeln och en part har meddelat att den motsätter sig ändringen, ska ändringen träda i kraft i parten den första dagen den följande månaden efter att parten har meddelat Europarådets generalsekreterare att den godkänner ändringen. En part som har meddelat att den motsätter sig en ändring kan när som helst återta sin invändning genom att underrätta Europarådets generalsekreterare om detta. 

Enligt 9 punkten får, om ministerkommittén godkänner en ändring, varken en stat eller Europeiska unionen uttrycka sitt samtycke till att vara bunden till konventionen utan att samtidigt godkänna ändringen. 

Artikel 18.Undertecknande, ratifikation, godtagande och godkännande. Enligt punkt 1 står den reviderade konventionen öppen för undertecknande av Europarådets medlemsstater och andra stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen och som kan uttrycka sitt samtycke till att vara bundna genom undertecknande utan förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande (punkt 1 a) eller genom undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, följt av ratifikation, godtagande eller godkännande (punkt 1 b). Finland undertecknade avtalet den 18 november 2020 med förbehåll för godkännande. 

Enligt punkt 2 deponeras ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumenten hos Europarådets generalsekreterare. 

Bestämmelserna om ratifikation, godtagande och godkännande i den reviderade konventionen motsvarar bestämmelserna i artikel 16 i den europeiska konventionen. 

Artikel 19.Ikraftträdande. Enligt punkt 1 träder den reviderade konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer utgången av en period av tre månader från den dag då tre stater, inbegripet minst två medlemsstater i Europarådet, har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 18. Den reviderade konventionen trädde i kraft internationellt den 1 oktober 2017. 

Bestämmelsen skiljer sig från regleringen i den europeiska konventionen genom att den europeiska konventionen trädde i kraft den första dagen i den månad som följde utgången av en period av tre månader från den dag då fem stater, inbegripet minst fyra medlemsstater i Europarådet, hade uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen. Den europeiska konventionen trädde i kraft internationellt den 1 april 1994. 

I punkt 2 bestäms det att beträffande en signatärstat som därefter uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av den reviderade konventionen, träder den i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för undertecknandet eller deponeringen av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet. Bestämmelsen motsvarar till denna del artikel 17.2 i den europeiska konventionen. 

Artikel 20.Tillträde för icke-medlemsstater. Enligt artikel 20 punkt 1 kan Europarådets ministerkommitté, efter att ha rådgjort med parterna, inbjuda såväl varje stat som inte är medlem av Europarådet som Europeiska unionen att ansluta sig till denna konvention genom ett beslut som fattats av majoriteten, enligt vad som föreskrivs i artikel 20 d i Europarådets stadga, och genom enhällig omröstning av konventionsstaternas företrädare som är berättigade att sitta i ministerkommittén. Bestämmelsen skiljer sig från bestämmelsen i artikel 18.1 i den europeiska konventionen på så sätt att det i den europeiska konventionen för att en stat som inte är medlem i Europarådet skulle kunna inbjudas att ansluta sig till konventionen förutsattes att den berörda staten är europeisk. I den reviderade konventionen ställs inget sådant krav. Ändringen hänför sig till utvidgningen av den reviderade konventionens tillämpningsområde. 

För att en utomeuropeisk stat ska kunna ansluta sig som part i den reviderade konventionen förutsätts i praktiken att staten i fråga först uttrycker sitt intresse för detta. Innan sekretariatet officiellt tar upp ärendet på ministerkommitténs dagordning ska sekretariatet enligt Europarådets praxis höra medlemsstaternas delegationer och tredje stater som är parter i konventionen om begäran om medlemskap. Efter hörandet behandlar ministerkommittén begäran om undertecknande och ratifikation. Ministerkommitténs beslut om att till en stat som visat sitt intresse framställa en begäran om att ansluta sig ska vara enhälligt. Därefter bjuder generalsekreteraren in vederbörande stat att ansluta sig till konventionen och den utomeuropeiska staten kan deponera sitt anslutningsinstrument hos Europarådets generalsekreterare på det sätt som anges i artikel 18. 

I punkt 2 bestäms det att beträffande varje anslutande stat, eller Europeiska unionen i händelse av dess anslutning, träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för deponering av anslutningsinstrumentet hos Europarådets generalsekreterare. Bestämmelsen motsvarar artikel 18.2 i den europeiska konventionen. 

Artikel 21.Territoriell klausul. Enligt punkt 1 kan varje stat vid tiden för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument ange på vilket eller vilka territorier konventionen ska tillämpas. 

Enligt punkt 2 kan varje part vid en senare tidpunkt, genom en förklaring ställd till Europarådets generalsekreterare, utöka tillämpningen av konventionen till något annat territorium som anges i förklaringen. Beträffande ett sådant territorium träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för generalsekreterarens mottagande av förklaringen. 

Enligt punkt 3 kan en förklaring som avgetts enligt de två föregående punkterna, med avseende på ett territorium som anges i förklaringen, återkallas genom en förklaring ställd till generalsekreteraren. Återkallandet ska börja gälla den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tremånadersperiod från dagen för generalsekreterarens mottagande av sådan förklaring. 

Bestämmelserna i den territoriella klausulen i den reviderade konventionen motsvarar bestämmelserna i artikel 19 i den europeiska konventionen. 

Artikel 22.Förbehåll. Enligt punkt 1 kan en stat vid tiden för undertecknandet av konventionen eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument förklara att artikel 2.4 inte ska tillämpas på dess bilaterala samproduktionsförbindelser med en eller flera parter. I den nämnda artikeln definieras tillämpningen av konventionen på bilaterala samproduktioner om inget förbehåll har gjorts av någondera parten på denna punkt. Staten kan dessutom förbehålla sig rätten att fastställa en maximal medverkandeandel olik den som fastställts i artikel 9 punkt1 a. Inget annat förbehåll får göras. 

Enligt punkt 2 kan varje part som har gjort ett förbehåll enligt föregående punkt helt eller delvis återkalla det genom en notifikation ställd till Europarådets generalsekreterare. Återkallandet börjar gälla då generalsekreteraren mottagit notifikationen. 

Bestämmelserna om förbehåll i den reviderade konventionen motsvarar bestämmelserna i artikel 20 i den europeiska konventionen. 

Artikel 23.Uppsägning. Enligt punkt 1 kan en part när som helst säga upp den reviderade konventionen genom en notifikation ställd till Europarådets generalsekreterare. 

Enligt punkt 2 ska en sådan uppsägning börja gälla den första dagen i den månad som följer efter utgången av en sexmånadersperiod efter den dag då generalsekreteraren mottog notifikationen. 

Bestämmelserna om uppsägning i den reviderade konventionen motsvarar bestämmelserna i artikel 21 i den europeiska konventionen. 

Artikel 24.Notifikationer. I artikeln föreskrivs om de notifikationer som Europarådets generalsekreterare ska ge såväl rådets medlemsstater som Europeiska unionen och varje stat som har anslutit sig till den reviderade konventionen eller har inbjudits att göra så. Dessa notifikationer gäller varje undertecknande (punkt a), deponering av ett ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument (punkt b), dagen för ikraftträdande av konventionen i enlighet med artiklarna 19, 20 och 21 (punkt c), varje förbehåll som gjorts och varje förbehåll som återkallats i enlighet med artikel 22 (punkt d), förklaring som givits om i artikel 5.5 avsedda behöriga myndigheter som behandlar ansökningar om samproduktion (punkt e), varje uppsägning notifierad i enlighet med artikel 23 (punkt f) samt andra rättsakter, notifikationer eller meddelanden rörande konventionen (punkt g). 

Bestämmelsen avviker från bestämmelserna i den europeiska konventionen genom att förbehåll och återkallande av förbehåll inte nämns i den konventionens artikel 22 som gäller notifieringar. 

Bilaga I – Ansökningsförfarande 

Både den reviderade konventionen och den europeiska konventionen innehåller två bilagor. 

I bilaga I finns bestämmelser om det ansökningsförfarande genom vilket de i vardera konventionens artikel 5.2 avsedda behöriga myndigheterna beviljar samproduktionsstatus enligt den berörda konventionen. Jämfört med den europeiska konventionen har bestämmelserna om ansökningsförfarandet i den reviderade konventionen ändrats till de delar som anges nedan. 

Enligt bilaga 1 till den reviderade konventionen ska en ansökan om preliminär samproduktionsstatus lämnas till de behöriga myndigheterna ”i god tid” innan huvudsaklig fotografering eller animation börjar. I den europeiska konventionens bilaga 1 som gäller ansökningsförfarandet konstateras att ansökan ska lämnas in två månader innan filminspelningen börjar. Till ansökan ska bifogas de dokument som nämns i bilagan så att den behöriga myndigheten kan översända dem till övriga parters myndigheter för kännedom senast en månad före filminspelningen börjar. Myndigheterna kan även begära alla övriga dokument som behövs för att bedöma ansökan enligt den nationella lagstiftningen. 

Slutlig samproduktionsstatus beviljas när filmen färdigställts och när de behöriga myndigheterna har behandlat de slutliga produktionsdokumenten. Den parts behöriga myndighet som innehar minoritetsandel i aktiekapitalet ska inte ge sitt godkännande förrän den part som innehar majoritetsandel i aktiekapitalet har yttrat sig. I bilagan till den europeiska konventionen nämns inte ansökan om preliminär produktionsstatus eller beviljande av slutlig samproduktionsstatus. 

Bilaga II 

Den reviderade konventionen

I bilaga II till den reviderade konventionen anges villkoren för att en film ska kunna betraktas som ett officiellt samproducerat filmverk enligt artikel 3 punkt c i konventionen. Bilagan innehåller poäng för olika inslag med vars hjälp filmens huvudgenre dvs. fiktiv film, animerad film och dokumentär bedöms. 

Ett fiktivt filmverk anses som en officiell samproduktion i enlighet med artikel 3 punkt c, om det uppnår minst 16 poäng av totalt 21 möjliga i fråga om inslag som härstammar från parterna i konventionen enligt tabellen i bilagan. Regissörens ökande betydelse har beaktats i den reviderade konventionen genom att höja poängen för regissören från tre till fyra. 

Enligt den förklarande rapporten till den reviderade konventionen (s. 10) ska de behöriga myndigheterna, om samproducenterna är etablerade i parter i den reviderade konventionen och den konventionen tillämpas men i produktionen används personal och lokaler som är etablerade i parter i den europeiska konventionen, jämställa dessa inslag med inslagen för etablerade i parter i den reviderade konventionen. För animationer tillämpas motsvarande jämställande för utgifter och arbeten som verkställts i parter i 1992 års konvention. 

De tre poängen för manusförfattare kan fördelas mellan olika inslag på basis av nationalitet. Begreppen som gäller ledande medlemmar i filmteamet har uppdaterats enligt branschens praxis, och för produktionsplatsen för visuella effekter (VFX) och datorgrafik (CGI) har beviljats en ny poäng för att svara mot den ökade betydelsen av dessa effekter i produktionsverksamheten. Vad gäller inspelningsplats ska det beaktas att studio eller inspelningsplats ger en poäng och att inspelningsplatsen endast beaktas i poängsättningen när en studio inte används. 

Den nya skalan för animationer har utvecklats i samarbete med experter i branschen och grundar sig delvis på den skala som Eurimages använder. Skalan kan användas i projekt som använder såväl traditionell 2D-teknik som 3D-animationsteknik. Även om 75 procent av kostnaderna eller arbetena ska verkställas i parterna i den reviderade konventionen, kan för varje 25 procent av det utförda arbetet beviljas en poäng så att dessa insatser totalt ger tre poäng. Således får ett projekt vars andel av animationskostnaderna i parterna i konventionen är 50 procent två poäng för denna insats. För att ett projekt ska kunna anses som en officiell samproduktion enligt den reviderade konventionen ska det erhålla totalt 15 av 23 poäng. 

Poängskalan för dokumentärer har utvidgats och uppdaterats jämfört med den version som används av Eurimages. Skalan beskriver regissörens betydelse i skapandet av dokumentärer genom att regin ger fyra poäng. Manusförfattarens mindre insats i dessa filmer avspeglas i att manusförfattaren ger en poäng. Produktionsplatsen för visuella effekter (VFX) och datorgrafik (CGI) har också uppmärksammats eftersom dessa ofta har en betydande inverkan på dokumentärproduktionen. Eftersom alla personer eller funktioner som nämns i poängskalan inte används i vissa dokumentärprojekt, anses projektet som en officiell samproduktion enligt den reviderade konventionen om det får 50 procent av det totala antalet tillämpliga poäng. 

Den europeiska konventionen

Bilaga II till den europeiska konventionen innehåller poäng för olika inslag med vars hjälp en film kan hänföras till kategorin europeiskt filmarbete i den mening som avses i artikel 3 punkt c i konventionen. 

I den förklarande rapporten till den europeiska konventionen (s. 8) konstateras det att med beaktande av att syftet med konventionen är att skapa europeiska filmverk, ansågs det nödvändigt att definiera begreppet så objektivt som möjligt och som utgångspunkt ta samproduktionsparternas europeiska ursprung. Detta tolkas i vid bemärkelse som en hänvisning till etableringen av samarbetsparterna i en stat inom det europeiska geografiska området, utan att man särskiljer mellan de länder som har undertecknat konventionen och andra europeiska länder. 

Syftet med tabellen i bilaga II är inte att undanta samproduktion från bestämmelserna i artikel 8 som gäller olika parters tekniska och konstnärliga medverkan i samproduktionen. Tabellen utgör endast en nödvändig men inte i sig tillräcklig förutsättning för tillerkännande av samproduktionsstatus. 

Värderingspoängen har fördelats på tre grupper: en kreativ yrkesgrupp, en konstnärligt utövande yrkesgrupp och en teknisk yrkesgrupp. Producenter nämns inte i tabellen, eftersom samproducenter som är etablerade i parternas territorium redan med stöd av artikel 2 i konventionen ska övervaka samproduktionen. I den kreativa gruppen värderas filmmanuskriptet lika mycket som regin. I fråga om den konstnärligt utövande gruppen beräknas antalet poäng utifrån de faktiska inspelningsdagarna. I fråga om den tekniska yrkesgruppen fördelas värderingspoänget till studion, och den geografiska platsen beaktas endast om ingen studio används. 

Specialmotivering till lagförslaget

6.1  Lagen om Europarådets konvention om samproduktion av filmverk

1 §. I paragrafen föreslås en sedvanlig blankettlagsbestämmelse enligt vilken de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen ska gälla som lag sådana som Finland har förbundit sig till dem. 

2 §. I paragrafen föreslås en bestämmelse enligt vilken de bestämmelser i konventionen som inte hör till området för lagstiftningen sätts i kraft genom förordning av statsrådet. 

3 §. Paragrafen innehåller en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse enligt vilken bestämmelser om ikraftträdandet av lagen utfärdas genom förordning av statsrådet. Lagen avses träda i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning, efter att Åland har gett sitt bifall enligt 59 § 1 mom. i självstyrelselagen för Åland och samtidigt som konventionen träder i kraft för Finlands del. 

6.2  Lagen om europeiska konventionen om samproduktion av filmverk

1 §. I paragrafen föreslås en sedvanlig blankettlagsbestämmelse enligt vilken de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen ska gälla som lag sådana som Finland har förbundit sig till dem. Eftersom den europeiska konventionen sattes i kraft i Finland 1995 på förordningsnivå enligt dåvarande statsförfattningsrättsliga praxis, lyfts i paragrafen upp till lagnivå sådana bestämmelser i konventionen som för närvarande enligt grundlagen och dess tolkningspraxis hör till området för lagstiftningen. 

2 §. I paragrafen föreslås en bestämmelse enligt vilken de bestämmelser i konventionen som inte hör till området för lagstiftningen sätts i kraft genom förordning av statsrådet. 

3 §. Paragrafen innehåller en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse enligt vilken bestämmelser om ikraftträdandet av lagen utfärdas genom förordning av statsrådet. Lagen avses träda i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning så snart som möjligt efter det att Ålands lagting har gett sitt bifall till att Finland förbinder sig till konventionen. Lagtingets bifall inhämtades inte 1995 när konventionen sattes i kraft i Finland genom förordning. 

Ikraftträdande

Regeringens mål är att den reviderade konventionen ska godkännas så snabbt som möjligt 2022 efter det att riksdagen har godkänt konventionen och det lagförslag som gäller den, och Ålands lagting har gett sitt bifall i ärendet i enlighet med 59 § 1 mom. i självstyrelselagen för Åland. Det lagförslag som gäller den reviderade konventionen avses träda i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet samtidigt som konventionen träder i kraft för Finlands del. 

Det lagförslag som gäller den europeiska konventionen avses träda i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning så snart som möjligt efter det att riksdagen har godkänt lagförslaget om konventionen och Ålands lagting har gett sitt bifall i ärendet. 

Om Ålands lagting godkänner ikraftträdandelagarna, ska ett lämpligt omnämnande av detta tas in i de förordningar som gäller ikraftträdandet av lagarna. 

Ålands lagtings bifall

Såväl den europeiska konventionen som den reviderade konventionen innehåller bestämmelser som rör kultur, vilka enligt 18 § 14 punkten i självstyrelselagen för Åland hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt det utlåtande (11.9.2020) som Ålands landskapsregering lämnade i samband med lagberedningen innebär detta att landskapsregeringen ska utses till den behöriga myndighet som avses i artikel 5.2 i den reviderade konventionen till vilken sådana ansökningar om samproduktionsstatus som hör till landskapets behörighet ska underställas. Motsvarande bestämmelse finns även i artikel 5.2 i den europeiska konventionen. 

Eftersom konventionerna innehåller bestämmelser som hör till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet, ska i enlighet med 59 § 1 mom. i självstyrelselagen Ålands lagtings bifall inhämtas för att bestämmelserna ska träda i kraft i landskapet. 

Verkställighet och uppföljning

Den europeiska konventionen har inte förutsett inrättandet av en uppföljningsmekanism. Enligt artikel 17 i den reviderade konventionen ligger ansvaret för uppföljningen av den reviderade konventionen hos styrelsen för den europeiska filmstödsfonden Eurimages, som inrättats för att stödja samproduktion och distribution av skapande film- och audiovisuella verk. Styrelsen får lägga fram förslag för att underlätta utbytet av erfarenheter och god praxis mellan parterna samt uttrycka sin åsikt i frågor som rör tillämpningen och genomförandet av konventionen och ge parterna särskilda rekommendationer i detta hänseende. Styrelsen kan även föreslå Europarådets generalsekreterare att ändra bilaga I och II till konventionen. 

Finland är medlem i fonden Eurimages och har därmed även en företrädare i fondens styrelse. Därutöver följer undervisnings- och kulturministeriet samt Finlands filmstiftelse utvecklingen av internationella samproduktioner i filmbranschen. 

10  Behovet av riksdagens samtycke, bestämmelser i den europeiska konventionen som hör till området för lagstiftningen samt behandlingsordning

10.1  Behovet av riksdagens samtycke

Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs riksdagens godkännande för bland annat fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning kräver riksdagens godkännande. Enligt 95 § 1 mom. i grundlagen sätts de bestämmelser i fördrag och andra internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen i kraft genom lag. I övrigt sätts internationella förpliktelser i kraft genom förordning. 

Enligt grundlagsutskottet ska en bestämmelse i en internationell överenskommelse anses höra till området för lagstiftningen, om den gäller utövande eller inskränkning av någon grundläggande fri- eller rättighet som är skyddad i grundlagen, om den i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter eller skyldigheter, om den sak som bestämmelsen gäller är sådan att det enligt grundlagen ska föreskrivas i lag om den eller om det finns lagbestämmelser om den sak som bestämmelsen gäller eller om det enligt rådande uppfattning i Finland ska lagstiftas om saken. Enligt dessa kriterier hör en bestämmelse om en internationell förpliktelse till området för lagstiftningen oavsett om den strider mot eller överensstämmer med en lagbestämmelse i Finland (GrUU 11/2000 rd, GrUU 12/2000 rd och GrUU 19/2010 rd). 

I artikel 2 i den reviderade konventionen bestäms det om konventionens tillämpningsområde, i artikel 3 om definitioner av de begrepp som används i konventionen, i artikel 4 om att samproduktion som avses i konventionen ska likställas med nationella filmer och i artikel 6 om förhållandet mellan samproducenternas bidrag. Bilaga II innehåller bestämmelser om villkoren för att en film officiellt ska betraktas som ett i konventionen avsett samproducerat filmverk. Om de begrepp som definieras i en konvention eller de bestämmelser som avser tillämpningsområdet gäller frågor som hör till området för lagstiftningen, påverkar definitionerna indirekt innehållet och tillämpningen av dessa materiella bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, och de hör därför också själva till området för lagstiftningen (GrUU 6/2001 rd och GrUU 24/2001 rd). Eftersom de ovannämnda bestämmelserna indirekt påverkar tillämpningen av lagen om statlig finansiering för främjande av filmkulturen, som gäller filmproduktion, hör de till området för lagstiftningen och förutsätter således riksdagens samtycke. Bestämmelserna förutsätter inga ändringar i lagstiftningen. 

I den sista meningen i artikel 11 i den reviderade konventionen finns bestämmelser om en skyldighet att tillåta tillfällig import och reexport av utrustning som är nödvändig för produktion och distribution av filmverk som faller inom ramen för konventionen. Bestämmelser om import av varor finns i tullagen. Eftersom den nämnda artikeln indirekt påverkar tillämpningen av tullagen, hör den till området för lagstiftningen och förutsätter riksdagens samtycke. Bestämmelsen förutsätter dock inte ändringar i lagstiftningen. 

10.2  Bestämmelser i den europeiska konventionen som hör till området för lagstiftningen

Den europeiska konventionen och den reviderade konventionen motsvarar till sitt innehåll i stor utsträckning varandra, och också de bestämmelser i konventionerna som hör till området för lagstiftningen avser samma artiklar. Artiklarna 2, 3, 4, 6 och 11 samt bilaga II till den europeiska konventionen hör till området för lagstiftningen på samma grunder som i fråga om den reviderade konventionen. 

10.3  Behandlingsordning

De konventioner som avses i förslaget innehåller inga förpliktelser som gäller grundlagen i den mening som avses i 94 § 2 mom. eller 95 § 2 mom. i grundlagen. Den reviderade konventionen kan enligt regeringens uppfattning godkännas med enkel majoritet och förslagen till lagar om sättande i kraft av konventionerna godkännas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 1 

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det att 

riksdagen godkänner Europarådets i Rotterdam den 30 januari 2017 ingångna konvention om samproduktion av filmverk. 

Kläm 2 

Eftersom både den reviderade konventionen och den europeiska konventionen innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, föreläggs riksdagen samtidigt följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om Europarådets konvention om samproduktion av filmverk 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europarådets i Rotterdam den 30 januari 2017 ingångna konvention om samproduktion av filmverk gäller som lag sådana Finland har förbundit sig till dem. 
2 § 
Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 § 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om europeiska konventionen om samproduktion av filmverk 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i den i Strasbourg den 2 oktober 1992 ingångna europeiska konventionen om samproduktion av filmverk (FördrS 48/1995) ska gälla som lag, sådana Finland har förbundit sig till dem. 
2 § 
Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 § 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 25 november 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen 
Fördragstext

EUROPARÅDETS KONVENTION OM SAMPRODUKTION AV FILMVERK (REVIDERAD) 

Inledning 

Medlemsstaterna i Europarådet och övriga stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen (ETS nr 18) och som undertecknat denna konvention, 

som anser att Europarådets målsättning är att uppnå en ökad sammanhållning mellan dess medlemmar, särskilt för att skydda och främja de ideal och principer som utgör deras gemensamma arv, 

som anser att skapandefrihet och yttrandefrihet utgör grundfaktorer för dessa principer, 

som anser att värnandet om den kulturella mångfalden i de olika europeiska länderna är en av målsättningarna i den europeiska kulturkonventionen, 

som beaktar Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, upprättad i Paris den 20 oktober 2005, som erkänner att kulturell mångfald är kännetecknande för mänskligheten och strävar efter att förstärka skapande, produktion, spridning, distribution och nyttjande av kulturyttringar, 

som anser att samproduktion av filmverk, ett globalt instrument för att skapa och uttrycka kulturell mångfald, borde öka, 

som är medvetna om att film är ett viktigt medium för kultur- och konstyttringar och har en central uppgift i att upprätthålla yttrandefrihet, mångfald och kreativitet samt demokratiskt medborgarskap, 

som är fast beslutna att utveckla dessa principer och erinrar om ministerkommitténs rekommendationer till medlemsstaterna om film och den audiovisuella sektorn, i synnerhet rekommendationen Rec(86)3 om främjande av audiovisuell produktion i Europa och rekommendationen CM/Rec(2009)7 om nationell filmpolitik och mångfalden av kulturyttringar, 

som medger att resolutionen Res(88)15, genom vilken en europeisk fond inrättades för att stödja samproduktion och distribution av skapande film- och audiovisuella verk, ”Eurimages”, har ändrats så att även andra än Europarådets medlemsstater kan ansluta sig till fonden, 

som har beslutat att uppnå dessa mål genom gemensamma åtgärder för att främja samarbete och fastställa regler som lämpar sig för all samproduktion av filmverk, 

som anser att antagandet av gemensamma regler bidrar till att minska restriktionerna och uppmuntra samarbete inom området samproduktion av filmverk, 

som beaktar den tekniska, ekonomiska och finansiella utvecklingen inom filmindustrin sedan den europeiska konventionen om samproduktion av filmverk (ETS nr 147) öppnades för undertecknande 1992, 

som anser att denna utveckling kräver en revidering av 1992 års konvention för att säkerställa att denna ram för samproduktion av filmverk fortsättningsvis är relevant och effektiv, 

som erkänner att syftet med denna konvention är att ersätta den nuvarande europeiska konventionen om samproduktion av filmverk, 

har enats om följande. 

Kapitel 1 

Allmänna bestämmelser 

Artikel 1 

Konventionens målsättning 

Parterna i denna konvention förbinder sig att främja utvecklingen av internationell samproduktion av filmverk i enlighet med följande bestämmelser. 

Artikel 2 

Omfattning 

1. Denna konvention ska reglera förbindelserna mellan parterna inom området multilateral samproduktion med ursprung inom parternas territorium. 

2. Denna konvention ska tillämpas på 

a) samproduktioner med minst tre samproducenter, som är etablerade i tre olika parter i konventionen, och 

b) samproduktioner med minst tre samproducenter, som är etablerade i tre olika parter i konventionen och en eller flera samproducenter som inte är etablerade i dessa parter. Det totala bidraget från samproducenter som inte är etablerade i parter i konventionen får dock inte överstiga 30 procent av den totala produktionskostnaden. 

Denna konvention ska under alla omständigheter endast tillämpas på villkor att verket motsvarar definitionen av ett officiellt samproducerat filmverk enligt artikel 3 punkt c nedan. 

3. Bestämmelser i bilaterala avtal som slutits mellan parterna i denna konvention ska fortsätta att tillämpas på bilaterala samproduktioner. 

Vad gäller multilaterala samproduktioner, ska bestämmelserna i denna konvention gälla före bestämmelserna i bilaterala avtal mellan parterna i konventionen. Bestämmelserna om bilaterala samproduktioner ska förbli i kraft, om de inte står i motsats till bestämmelserna i denna konvention. 

4. I avsaknad av ett avtal som reglerar bilaterala förbindelser för samproduktion mellan två parter i denna konvention ska konventionen även tillämpas på bilaterala samproduktioner, om inte förbehåll gjorts av någon av de berörda parterna enligt villkoren i artikel 22. 

Artikel 3 

Definitioner 

I denna konvention avses med 

a) termen ”filmverk”: ett verk oberoende av längd eller medium, i synnerhet filmverk såsom spelfilm, animerad film och dokumentärfilm, som följer gällande bestämmelser för filmindustrin i var och en av de berörda parterna och som är avsedda att visas på biografer, 

b) termen ”samproducenter”: filmproducerande bolag eller producenter som är etablerade i parterna i denna konvention och som är bundna av ett kontrakt om samproduktion, 

c) termen ”officiellt samproducerat filmverk” (nedan ”film”): filmverk som uppfyller villkoren fastställda i bilaga II, som är en integrerad del av denna konvention, 

d) termen ”multilateral samproduktion”: filmverk producerat av minst tre samproducenter enligt artikel 2.2 ovan.  

Kapitel II 

Regler tillämpliga på samproduktioner 

Artikel 4 

Likställande med nationella filmer 

1. Filmverk som framställts såsom multilaterala samproduktioner och som faller inom ramen för denna konvention ska åtnjuta de förmåner som beviljas nationella filmer genom de lag- och författningsbestämmelser som gäller i var och en av de parter i denna konvention som medverkar i berörd samproduktion. 

2. Förmånerna ska beviljas varje samproducent av den part i vilken denna är etablerad, på de villkor och med de begränsningar som föreskrivs i de lag- och författningsbestämmelser som gäller i den parten och i enlighet med bestämmelserna i denna konvention. 

Artikel 5 

Villkor för att erhålla samproduktionsstatus 

1. Varje samproduktion av filmverk ska vara föremål för godkännande av de behöriga myndigheterna i de parter där samproduktion är upprättad efter samråd mellan de behöriga myndigheterna och i enlighet med de förfaranden som fastställts i bilaga I. Denna bilaga ska utgöra en integrerad del av denna konvention. 

2. Ansökningar om samproduktionsstatus ska underställas behöriga myndigheter för godkännande enligt det ansökningsförfarande som fastställts i bilaga I. Detta godkännande ska vara definitivt utom i fall av underlåtenhet att följa inledande åtaganden beträffande konstnärliga, finansiella eller tekniska frågor. 

3. Projekt av uppenbar pornografisk art eller sådana som förespråkar diskriminering, hat eller våld eller öppet kränker mänsklig värdighet kan inte tillerkännas samproduktionsstatus. 

4. De förmåner som ges på grund av samproduktionsstatus ska beviljas samproducenter som anses inneha tillräckliga tekniska och finansiella resurser och tillräckliga yrkeskvalifikationer. 

5. Varje fördragsslutande part ska utse de behöriga myndigheter som nämns i punkt 2 ovan genom en förklaring given vid tiden för undertecknandet eller vid tiden för deponeringen av dess ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument. Denna förklaring kan ändras vid vilken senare tidpunkt som helst. 

Artikel 6 

Förhållanden mellan samproducenternas bidrag 

1. Vid multilateral samproduktion får minimibidraget inte vara mindre än fem procent och maximibidraget inte överstiga 80 procent av den totala produktionskostnaden för filmverket. När minimibidraget är mindre än 20 procent eller samproduktionen är enbart finansiell, får den berörda parten vidta åtgärder för att minska eller upphäva tillgången till nationellt produktionsstöd. 

2. När denna konvention ersätter ett bilateralt avtal mellan två parter enligt bestämmelserna i artikel 2.4, får minimibidraget inte vara mindre än tio procent och det största bidraget inte överstiga 90 procent av den totala produktionskostnaden för filmverket. När minimibidraget är mindre än 20 procent eller samproduktionen är enbart finansiell, får den berörda parten vidta åtgärder för att minska eller upphäva tillgången till nationellt produktionsstöd. 

Artikel 7 

Samproducenternas rättigheter till filmverket 

1. Kontraktet om samproduktion måste garantera varje samproducent gemensamt ägande av materiella och immateriella rättigheter till filmverket. Kontraktet ska innefatta bestämmelsen att originalet (den första färdiga versionen) ska förvaras på en plats som samproducenterna gemensamt kommit överens om och garantera dem fri tillgång till det. 

2. Kontraktet om samproduktion måste även garantera varje samproducent åtkomsträtten till materialet och originalet för användning för duplicering. 

Artikel 8 

Teknisk och konstnärlig medverkan 

1. Var och en av samproducenternas bidrag ska innefatta en faktisk teknisk och konstnärlig medverkan. I princip och i enlighet med internationella åtaganden som binder parterna, måste samproducenternas bidrag rörande kreativ, teknisk och konstnärlig personal, rollbesättningar och teknisk utrustning svara mot deras investering. 

2. Med beaktande av internationella åtaganden som binder parterna och filmmanuskriptets krav, måste det filmteam som medverkar i filmarbetet bestå av medborgare i de stater som deltar i samproduktionen och efterbearbetning ska i regel genomföras i dessa stater. 

Artikel 9 

Finansiella samproduktioner 

1. Trots bestämmelserna i artikel 8 och med beaktande av de speciella villkor och begränsningar som fastställts i de lagar och andra författningar som gäller i parterna, kan samproduktioner tillerkännas samproduktionsstatus enligt bestämmelserna i denna konvention om de uppfyller följande villkor: 

a) de innefattar ett eller flera minoritetsbidrag som endast kan finansieras, i enlighet med kontraktet om samproduktion, under förutsättning att varje nationell andel varken är mindre än tio procent eller större än 25 procent av produktionskostnaderna, 

b) de innefattar en samproducent med majoritet, som lämnar ett faktiskt tekniskt och konstnärligt bidrag och uppfyller villkoren för att ett filmverk ska bli erkänt som ett nationellt verk i dess eget land,  

c) de medverkar till att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog, och 

d) de förekommer i samproduktionskontrakt som innefattar bestämmelser för fördelning av intäkterna. 

2. Finansiella samproduktioner ska endast tillerkännas samproduktionsstatus när de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande i varje enskilt fall, i synnerhet med beaktande av bestämmelserna i artikel 10 nedan. 

Artikel 10 

Allmän balans 

1. En allmän balans måste upprätthållas mellan parterna vad beträffar samproduktioner med avseende på både det totala belopp som investerats och den konstnärliga och tekniska medverkan i samproducerade filmverk. 

2. En part som inom en rimlig tidsperiod observerar en nedgång i sina samproduktionsförbindelser med en eller flera andra parter kan vägra att ge en förestående samproduktion sitt godkännande till dess att balansen i filmverksförbindelserna med den eller de parterna har återupprättats. 

Artikel 11 

Inträde och vistelse 

I enlighet med gällande lagar och andra författningar samt internationella åtaganden ska varje part underlätta inträde och vistelse, liksom även beviljande av arbetstillstånd inom sitt territorium, för teknisk och konstnärlig personal från andra parter som medverkar i en samproduktion. Likaledes ska varje part tillåta tillfällig import och reexport av utrustning som är nödvändig för produktion och distribution av filmverk som faller inom ramen för denna konvention. 

Artikel 12 

Omnämnande av samproduktionsländer 

1. Samproducerade filmverk ska presenteras med omnämnande av samproduktionsländerna. 

2. Namnen på dessa länder ska klart framgå i för- och/eller eftertexter, i allt PR- material och när filmverken visas. 

Artikel 13 

Export 

När ett samproducerat filmverk exporteras till ett land där import av filmverk är föremål för kvotering och en av de samproducerande parterna inte har rätt till fritt införande av sina filmverk till det importerande landet 

a) ska filmverket i regel läggas till kvoten för det land som har majoritetsdeltagande, 

b) vad gäller filmverk som olika länder har medverkat till i samma omfattning, ska filmverket läggas till det lands kvot som har bäst exportmöjligheter till det importerande landet, 

c) när bestämmelserna i punkterna a och b ovan inte kan tillämpas, ska filmverket läggas till den parts kvot som tillhandahåller regissören. 

Artikel 14 

Språk 

När samproduktionsstatus beviljas, kan en parts behöriga myndigheter hos samproducenten som är etablerad där anhålla om en slutlig version av filmverket på ett av den partens språk. 

Artikel 15 

Festivaler 

Om inte samproducenterna beslutar annat, ska samproducerade filmverk visas vid internationella festivaler av den part där majoriteten av samproducenterna är etablerade eller, vid lika finansiellt deltagande, av den part som tillhandahåller regissören. 

Kapitel III 

Slutbestämmelser 

Artikel 16 

Konsekvenserna av konventionen 

1. Denna konvention ersätter för dess parter den europeiska konventionen om samproduktion av filmverk som öppnades för undertecknande den 2 oktober 1992. 

2. I förbindelser mellan en part i denna konvention och en part i 1992 års konvention som inte har ratificerat denna konvention ska 1992 års konvention fortsätta att gälla. 

Artikel 17 

Uppföljning av konventionen och ändring av bilagorna I och II 

1. För uppföljningen av denna konvention ansvarar styrelsen för den europeiska fonden ”Eurimages” som inrättats för att stödja samproduktion och distribution av skapande film- och audiovisuella verk. 

2. En part i denna konvention som inte är medlem i ”Eurimages” kan vara företrädd och ha en röst i styrelsen för ”Eurimages” när styrelsen utför de uppgifter som den ålagts i denna konvention. 

3. För att främja en effektiv tillämpning av konventionen får styrelsen för ”Eurimages” 

a) lägga fram förslag för att underlätta utbytet av erfarenheter och god praxis mellan parterna, 

b) uttrycka sin åsikt i frågor som rör tillämpningen och genomförandet av denna konvention och ge parterna särskilda rekommendationer i detta hänseende. 

4. För att uppdatera bestämmelserna i bilagorna I och II till denna konvention för att säkerställa deras fortsatta relevans för filmindustrins allmänna praxis, kan varje part, ministerkommittén eller styrelsen för Europeiska fonden ”Eurimages”, som inrättats för att stödja samproduktion och distribution av skapande film- och audiovisuella verk, föreslå ändringar av bilagorna. Europarådets generalsekreterare delger parterna de föreslagna ändringarna. 

5. Efter samråd med parterna får ministerkommittén godkänna en ändring som föreslås i enlighet med punkt 4 med den majoritet som anges i artikel 20 d i Europarådets stadga. Ändringen träder i kraft efter utgången av en period på ett år från den dag då den delgavs parterna. Under detta år får en part meddela generalsekreteraren att den motsätter sig att ändringen träder i kraft. 

6. Om en tredjedel av parterna meddelar Europarådets generalsekreterare att de motsätter sig att ändringen träder i kraft, träder ändringen inte i kraft. 

7. Om mindre än en tredjedel av parterna meddelar att de motsätter sig ändringen, ska ändringen träda i kraft för de parter som inte har meddelat att de motsätter sig den. 

8. När en ändring har trätt i kraft i enlighet med punkterna 5 och 7 i denna artikel och en part har meddelat att den motsätter sig ändringen, ska ändringen träda i kraft i parten den första dagen den följande månaden efter att parten har meddelat Europarådets generalsekreterare att den godkänner ändringen. En part som har motsatt sig en ändring kan när som helst återta sin invändning genom att underrätta Europarådets generalsekreterare om detta. 

9. Om ministerkommittén godkänner en ändring får varken en stat eller Europeiska unionen uttrycka sitt samtycke till att vara bunden till konventionen utan att samtidigt godkänna ändringen. 

Artikel 18 

Undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande 

1. Denna konvention ska stå öppen för undertecknande av Europarådets medlemsstater och andra stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen och som kan uttrycka sitt samtycke till att vara bundna genom 

a) undertecknande utan förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, eller genom 

b) undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, följt av ratifikation, godtagande eller godkännande. 

2. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumenten ska deponeras hos Europarådets generalsekreterare. 

Artikel 19 

Ikraftträdande 

1. Denna konvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer utgången av en period av tre månader från den dag då tre stater, inbegripet minst två medlemsstater i Europarådet, har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 18. 

2. Beträffande en signatärstat som därefter uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av konventionen, träder den i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för undertecknandet eller deponeringen av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet. 

Artikel 20 

Tillträde för icke-medlemsstater 

1. Efter denna konventions ikraftträdande kan Europarådets ministerkommitté, efter att ha rådgjort med parterna, inbjuda såväl varje stat som inte är medlem av Europarådet som Europeiska unionen att ansluta sig till denna konvention genom ett beslut som fattats av majoriteten, enligt vad som föreskrivs i artikel 20 d i Europarådets stadga, och genom enhällig omröstning av konventionsstaternas företrädare som är berättigade att sitta i ministerkommittén. 

2. Beträffande varje anslutande stat, eller Europeiska unionen i händelse av dess anslutning, träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för deponering av anslutningsinstrumentet hos Europarådets generalsekreterare. 

Artikel 21 

Territoriell klausul 

1. Varje stat kan vid tiden för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument ange på vilket eller vilka territorier denna konvention ska tillämpas. 

2. Varje part kan vid en senare tidpunkt, genom en förklaring ställd till Europarådets generalsekreterare, utöka tillämpningen av denna konvention till något annat territorium som anges i förklaringen. Beträffande ett sådant territorium träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för generalsekreterarens mottagande av förklaringen. 

3. En förklaring som avgetts enligt de två föregående punkterna kan, med avseende på ett territorium som anges i förklaringen, återkallas genom en förklaring ställd till generalsekreteraren. Återkallandet ska börja gälla den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tremånadersperiod från dagen för generalsekreterarens mottagande av sådan förklaring. 

Artikel 22 

Förbehåll 

1. En stat kan vid tiden för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument förklara att artikel 2.4, inte ska tillämpas på dess bilaterala samproduktionsförbindelser med en eller flera parter. Den kan dessutom förbehålla sig rätten att fastställa en maximal medverkandeandel olik den som fastställts i artikel 9.1 a. Inget annat förbehåll får göras. 

2. Varje part som har gjort ett förbehåll enligt föregående punkt kan helt eller delvis återkalla det genom en notifikation ställd till Europarådets generalsekreterare. Återkallandet ska börja gälla från dagen för generalsekreterarens mottagande av en sådan notifikation. 

Artikel 23 

Uppsägning 

1. En part kan när som helst säga upp denna konvention genom en notifikation ställd till Europarådets generalsekreterare. 

2. En sådan uppsägning ska börja gälla den första dagen i den månad som följer efter utgången av en sexmånadersperiod efter den dag då generalsekreteraren mottog notifikationen. 

Artikel 24 

Notifikationer 

Europarådets generalsekreterare ska notifiera såväl rådets medlemsstater som Europeiska unionen och varje stat som har anslutit sig till denna konvention eller har inbjudits att göra så om 

a) varje undertecknande, 

b) deponering av ett ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument, 

c) dag för ikraftträdande av denna konvention i enlighet med artiklarna 19, 20 och 21, 

d) varje förbehåll som gjorts och varje förbehåll som återkallats i enlighet med artikel 22, 

e) varje förklaring avgiven i enlighet med artikel 5.5, 

f) varje uppsägning notifierad i enlighet med artikel 23, 

g) andra rättsakter, notifikationer eller meddelanden rörande denna konvention. 

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat denna konvention. 

Upprättad i Rotterdam den 30 januari 2017 på engelska och franska, vilka båda texter har lika giltighet, i ett enda exemplar som ska deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare ska översända bestyrkta kopior såväl till de stater som omnämns i artikel 18.1, som till Europeiska unionen och varje stat som har inbjudits att ansluta sig till denna konvention. 

Bilaga I – Ansökningsförfarande 

För att ha nytta av bestämmelserna i denna konvention måste samproducenterna, som är etablerade i parterna, i god tid innan huvudsaklig fotografering eller huvudsaklig animation börjar, inkomma med en ansökan om preliminär samproduktionsstatus och bifoga nedan angivna dokument. Följande dokument måste de behöriga myndigheterna erhålla i tillräckligt antal för att de ska kunna översända dessa till de andra parternas behöriga myndigheter och senast en månad innan filminspelningen börjar: 

– en redogörelse för situationen beträffande upphovsmännens rättigheter, 

– en sammanfattning av filmen, 

– en preliminär lista över tekniska och konstnärliga bidrag från varje berört land, 

– en budget och preliminär finansplan, 

– en preliminär produktionsplan, 

– det kontrakt om samproduktion som tecknats mellan samproducenterna eller en kortare deal memo. Detta dokument måste innefatta klausuler som föreskriver fördelning av intäkter eller marknader mellan samproducenterna. 

Slutlig samproduktionsstatus beviljas när filmen färdigställts och när de nationella myndigheterna har behandlat följande slutliga produktionsdokument: 

– en fullständig kedja av överföring av äganderätten, 

– det slutliga manuskriptet, 

– den slutliga listan över tekniska och konstnärliga bidrag från varje berört land, 

– den slutliga kostnadsrapporten, 

– den slutliga finansplanen, 

– det kontrakt om samproduktion som tecknats mellan samproducenterna. Kontraktet måste innefatta klausuler som föreskriver fördelning av intäkter eller marknader mellan samproducenterna. 

Nationella myndigheter kan även begära alla övriga dokument som behövs för att bedöma ansökan enligt den nationella lagstiftningen. 

Ansökan och andra dokument ska om möjligt presenteras på den behöriga myndighets språk till vilken de överlämnas. 

De behöriga nationella myndigheterna ska till varandra översända ansökningen och bifogade dokument när dessa har erhållits. Den parts behöriga myndighet som innehar minoritetsandel i aktiekapitalet ska inte ge sitt godkännande förrän den har erhållit yttrande från den part som innehar majoritetsandel i aktiekapitalet. 

Bilaga II - Definition av filmverk som uppfyller villkoren 

1. Ett fiktivt filmverk uppfyller kraven för en officiell samproduktion i enlighet med artikel 3 punkt c, om det uppnår minst 16 poäng av totalt 21 möjliga i enlighet med nedanstående tabell över inslag som härstammar från parterna i konventionen. 

2. Med beaktande av samproduktionens egenskaper kan behöriga myndigheter efter att ha rådgjort sinsemellan bevilja samproduktionsstatus för verk som uppnår ett mindre antal poäng än de i regel erforderliga 16 poängen. 

COUNCIL OF EUROPE CONVENTION ON CINEMATOGRAPHIC CO-PRODUCTION (REVISED) 

Preamble 

The member States of the Council of Europe and the other States Parties to the European Cultural Convention (ETS No. 18), signatory hereto, 

Considering that the aim of the Council of Europe is to achieve greater unity between its 

members in order, in particular, to safeguard and promote the ideals and principles which form their common heritage; 

Considering that freedom of creation and freedom of expression constitute fundamental elements of these principles; 

Considering that fostering the cultural diversity of the various European countries is one of the aims of the European Cultural Convention; 

Having regard to the UNESCO Convention on the Protection and Promotion of the Diversity of Cultural Expressions (Paris, 20 October 2005), which recognises cultural diversity as a defining characteristic of humanity and strives to strengthen the creation, production, dissemination, distribution and enjoyment of cultural expressions; 

Considering that cinematographic co-production, an instrument of creation and expression of cultural diversity on a global scale, should be reinforced; 

Aware that film is an important means of cultural and artistic expression with an essential role in upholding the freedom of expression, diversity and creativity, as well as democratic citizenship; 

Determined to develop these principles and recalling the recommendations of the Committee of Ministers to member States on the cinema and the audiovisual field, and particularly Recommendation Rec(86)3 on the promotion of audiovisual production in Europe and Recommendation CM/Rec(2009)7 on national film policies and the diversity of cultural expressions; 

Acknowledging that Resolution Res(88)15 setting up a European Support Fund for the Coproduction and Distribution of Creative Cinematographic and Audiovisual Works “Eurimages” has been amended to allow the accession of non-member States; 

Resolved to achieve these objectives thanks to a common effort to foster co-operation and define rules which adapt themselves to cinematographic co-productions as a whole; 

Considering that the adoption of common rules tends to decrease restrictions and encourage co-operation in the field of cinematographic co-production; 

Considering the technological, economic and financial evolution of the film industry since the opening for signature of the European Convention on Cinematographic Co-production (ETS No. 147) in 1992; 

Believing that this development necessitates a revision of the 1992 Convention in order to ensure the continued relevance and effectiveness of this framework for cinematographic coproduction; 

Acknowledging that the present Convention is intended to replace the European Convention on Cinematographic Co-production, 

Have agreed as follows: 

Chapter I 

General provisions 

Article 1 

Aim of the Convention 

The Parties to this Convention undertake to promote the development of international cinematographic co-production in accordance with the following provisions. 

Article 2 

Scope 

1. This Convention shall govern relations between the Parties in the field of multilateral coproductions originating in the territory of the Parties. 

2. This Convention shall apply: 

a) to co-productions involving at least three co-producers, established in three different Parties to the Convention; and 

b) to co-productions involving at least three co-producers established in three different Parties to the Convention and one or more co-producers that are not established in such Parties. The total contribution of the co-producers who are not established in the Parties to the Convention may not, however, exceed 30% of the total cost of the production. 

In all cases, this Convention shall only apply on condition that the work meets the definition of an officially co-produced cinematographic work as defined in Article 3, sub-paragraph c, below. 

3. The provisions of bilateral agreements concluded between the Parties to this Convention shall continue to apply to bilateral co-productions. 

In the case of multilateral co-productions, the provisions of this Convention shall override those of bilateral agreements between Parties to the Convention. The provisions concerning bilateral co-productions shall remain in force if they do not contravene the provisions of this Convention. 

4. In the absence of any agreement governing bilateral co-production relations between two Parties to this Convention, the Convention shall also apply to bilateral co-productions, unless a reservation has been made by one of the Parties involved under the terms of Article 22. 

Article 3 

Definitions 

For the purposes of this Convention: 

a) the term “cinematographic work” shall mean a work of any length or medium, in particular cinematographic works of fiction, animation and documentaries, which complies with the provisions governing the film industry in force in each of the Parties concerned and is intended to be shown in cinemas; 

b) the term “co-producers” shall mean cinematographic production companies or producers established in the Parties to this Convention and bound by a co-production contract; 

c) the term “officially co-produced cinematographic work” (hereafter “the film”) shall mean a cinematographic work which meets the conditions laid down in Appendix II, which is an integral part of this Convention; 

d) the term “multilateral co-production” shall mean a cinematographic work produced by at least three co-producers as defined in Article 2, paragraph 2, above. 

Chapter II 

Rules applicable to co-productions 

Article 4 

Assimilation to national films 

1. Cinematographic works made as multilateral co-productions and falling within the scope of this Convention shall be entitled to the benefits granted to national films by the legislative and regulatory provisions in force in each of the Parties to this Convention participating in the coproduction concerned. 

2. The benefits shall be granted to each co-producer by the Party in which the co-producer is established, under the conditions and limits provided for by the legislative and regulatory provisions in force in that Party and in accordance with the provisions of this Convention. 

Article 5 

Conditions for obtaining co-production status 

1. Any co-production of cinematographic works shall be subject to the approval of the competent authorities of the Parties in which the co-producers are established, after consultation between the competent authorities and in accordance with the procedures laid down in Appendix I. This appendix shall form an integral part of this Convention. 

2. Applications for co-production status shall be submitted for approval to the competent authorities according to the application procedure laid down in Appendix I. This approval shall be final except in the case of failure to comply with the initial undertakings concerning artistic, financial or technical matters. 

3. Projects of a blatantly pornographic nature or those that advocate discrimination, hate or violence or openly offend human dignity cannot be accorded co-production status. 

4. The benefits provided by co-production status shall be granted to co-producers who are deemed to possess adequate technical and financial means, and sufficient professional qualifications. 

5. Each Contracting State shall designate the competent authorities mentioned in paragraph 2 above by means of a declaration made at the time of signature or when depositing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession. This declaration may be modified at any time afterwards. 

Article 6 

Proportions of contributions from each co-producer 

1. In the case of multilateral co-production, the minimum contribution may not be less than 5% and the maximum contribution may not exceed 80% of the total production cost of the cinematographic work. When the minimum contribution is less than 20% or the co-production is financial only, the Party concerned may take steps to reduce or bar access to national production support schemes. 

2. When this Convention takes the place of a bilateral agreement between two Parties under the provisions of Article 2, paragraph 4, the minimum contribution may not be less than 10% and the largest contribution may not exceed 90% of the total production cost of the cinematographic work. When the minimum contribution is less than 20% or the co-production is financial only, the Party concerned may take steps to reduce or bar access to national production support schemes. 

Article 7 

Rights of co-producers to the cinematographic work 

1. The co-production contract must guarantee to each co-producer joint ownership of the tangible and intangible property rights of the film. The contract shall include the provision that the film master (first completed version) shall be kept in a place mutually agreed by the coproducers, and shall guarantee them free access to it. 

2. The co-production contract must also guarantee to each co-producer the right to access the material and the film master for use as a medium of duplication. 

Article 8 

Technical and artistic participation 

1. The contribution of each of the co-producers shall include effective technical and artistic participation. In principle, and in accordance with international obligations binding the Parties, the contribution of the co-producers relating to creative, technical and artistic personnel, cast and facilities, must be proportional to their investment. 

2. Subject to the international obligations binding the Parties and to the demands of the screenplay, the crew involved in filming the work must be made up of nationals of the States which are partners in the co-production, and post-production shall normally be carried out in those States. 

Article 9 

Financial co-productions 

1. Notwithstanding the provisions of Article 8, and subject to the specific conditions and limits laid down in the laws and regulations in force in the Parties, co-productions may be granted co-production status under the provisions of this Convention if they meet the following conditions: 

a) include one or more minority contributions which may be financial only, in accordance with the co-production contract, provided that each national share is neither less than 10% nor more than 25% of the production costs; 

b) include a majority co-producer who makes an effective technical and artistic contribution and satisfies the conditions for the cinematographic work to be recognised as a national work in his or her country; 

c) help to promote cultural diversity and intercultural dialogue; and 

d) are embodied in co-production contracts which include provisions for the distribution of receipts. 

2. Financial co-productions shall only qualify for co-production status once the competent authorities have given their approval in each individual case, in particular taking into account the provisions of Article 10 below. 

Article 10 

General balance 

1. A general balance must be maintained in the cinematographic relations of the Parties, with regard both to the total amount invested and the artistic and technical participation in coproduction cinematographic works. 

2. A Party which, over a reasonable period, observes a deficit in its co-production relations with one or more other Parties may withhold its approval of a subsequent co-production until balanced cinematographic relations with that or those Parties have been restored. 

Article 11 

Entry and residence 

In accordance with the laws and regulations and international obligations in force, each Party shall facilitate entry and residence, as well as the granting of work permits in its territory, of technical and artistic personnel from other Parties participating in a co-production. Similarly, each Party shall permit the temporary import and re-export of equipment necessary to the production and distribution of cinematographic works falling within the scope of this Convention. 

Article 12 

Credits of co-producing countries 

1. Co-producing countries shall be credited in co-produced cinematographic works. 

2. The names of these countries shall be clearly mentioned in the credit titles, in all publicity and promotion material and when the cinematographic works are being shown. 

Article 13 

Export 

When a co-produced cinematographic work is exported to a country where imports of cinematographic works are subject to quotas and one of the co-producing Parties does not have the right of free entry for its cinematographic works to the importing country: 

a) the cinematographic work shall normally be added to the quota of the country which has the majority participation; 

b) in the case of a cinematographic work which comprises an equal participation from different countries, the cinematographic work shall be added to the quota of the country which has the best opportunities for exporting to the importing country; 

c) when the provisions of sub-paragraphs a and b above cannot be applied, the cinematographic work shall be entered in the quota of the Party which provides the director. 

Article 14 

Languages 

When according co-production status, the competent authority of a Party may demand from the co-producer established therein a final version of the cinematographic work in one of the languages of that Party. 

Article 15 

Festivals 

Unless the co-producers decide otherwise, co-produced cinematographic works shall be shown at international festivals by the Party where the majority co-producer is established, or, in the case of equal financial participation, by the Party which provides the director. 

Chapter III 

Final provisions 

Article 16 

Effects of the Convention 

1. This Convention shall replace, as regards its States Parties, the European Convention on Cinematographic Co-production, which was opened for signature on 2 October 1992. 

2. In relations between a Party to the present Convention and a Party to the 1992 Convention which has not ratified the present Convention, the 1992 Convention shall continue to apply. 

Article 17 

Follow-up of the Convention and amendments to Appendices I and II 

1. The Board of Management of the European Support Fund for the Co-production and 

Distribution of Creative Cinematographic and Audiovisual Works “Eurimages” shall be 

responsible for the follow-up of this Convention. 

2. Any Party to this Convention which is not a member of “Eurimages” may be represented and have one vote in the Board of Management of “Eurimages” when the Board carries out the tasks assigned to it by this Convention. 

3. In order to promote the effective application of the Convention, the Board of Management of “Eurimages” may: 

a) make proposals to facilitate the exchange between Parties of experience and good practice; 

b) formulate its opinion on any question concerning the application and the implementation of this Convention and make specific recommendations to Parties in this respect. 

4. In order to update the provisions of Appendices I and II of this Convention to ensure their continuing relevance to common practices in the cinematographic industry, amendments may be proposed by any Party, by the Committee of Ministers or by the Board of Management of the European Support Fund for the Co-production and Distribution of Creative Cinematographic and Audiovisual Works “Eurimages”. They shall be communicated by the Secretary General of the Council of Europe to the Parties. 

5. After having consulted the Parties, the Committee of Ministers may adopt an amendment proposed in accordance with paragraph 4 by the majority provided for in Article 20.d, of the Statute of the Council of Europe. The amendment shall enter into force following the expiry of a period of one year after the date on which it has been forwarded to the Parties. During this period, any Party may notify the Secretary General of any objection to the entry into force of the amendment in its respect. 

6. If one third of the Parties notifies the Secretary General of the Council of Europe of an objection to the entry into force of the amendment, the amendment shall not enter into force. 

7. If less than one third of the Parties notifies an objection, the amendment shall enter into force for those Parties which have not notified an objection. 

8. Once an amendment has entered into force in accordance with paragraphs 5 and 7 of this article and a Party has notified an objection to it, this amendment shall come into force in respect of the Party concerned on the first day of the month following the date on which the Party has notified the Secretary General of the Council of Europe of its acceptance of the amendment. A Party which has made an objection may withdraw it at any time by notifying the Secretary General of the Council of Europe. 

9. If the Committee of Ministers adopts an amendment, a State or the European Union may not express its consent to be bound by the Convention without accepting at the same time the amendment. 

Article 18 

Signature, ratification, acceptance, approval 

1. This Convention shall be open for signature by the member States of the Council ofEurope and the other States Parties to the European Cultural Convention which may express their consent to be bound by: 

a) signature without reservation as to ratification, acceptance or approval; or 

b) signature subject to ratification, acceptance or approval, followed by ratification, acceptance or approval. 

2. Instruments of ratification, acceptance or approval shall be deposited with the Secretary General of the Council of Europe. 

Article 19 

Entry into force 

1. The Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date on which three States, including at least two member States of the Council of Europe, have expressed their consent to be bound by the Convention in accordance with the provisions of Article 18. 

2. In respect of any signatory State which subsequently expresses its consent to be bound by it, the Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of signature or of the deposit of the instrument of ratification, acceptance or approval. 

Article 20 

Accession of non-member States 

1. After the entry into force of this Convention, the Committee of Ministers of the Council of Europe may, after consultation of the Parties, invite any State not a member of the Council of Europe, as well as the European Union, to accede to this Convention, by a decision taken by the majority provided for in Article 20.d, of the Statute of the Council of Europe, and by the unanimous vote of the representatives of the Contracting States entitled to sit on the Committee of Ministers. 

2. In respect of any acceding State or of the European Union, in the event of its accession, the Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of deposit of the instrument of accession with the Secretary General of the Council of Europe. 

Article 21 

Territorial clause 

1. Any State may, at the time of signature or when depositing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession, specify the territory or territories to which this Convention shall apply. 

2. Any Party may, at any later date, by a declaration addressed to the Secretary General of the Council of Europe, extend the application of this Convention to any other territory specified in the declaration. In respect of such territory, the Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of receipt of the declaration by the Secretary General. 

3. Any declaration made under the two preceding paragraphs may, in respect of any territory specified in such a declaration, be withdrawn by a notification addressed to the Secretary General. The withdrawal shall become effective on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of receipt of such notification by the Secretary General. 

Article 22 

Reservations 

1. Any State may, at the time of signature or when depositing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession, declare that Article 2, paragraph 4, does not apply to its bilateral co-production relations with one or more Parties. Moreover, it may reserve the right to fix a maximum participation share different from that laid down in Article 9, paragraph 1.a. No other reservation may be made. 

2. Any Party which has made a reservation under the preceding paragraph may wholly or partly withdraw it by means of a notification addressed to the Secretary General of the Council of Europe. The withdrawal shall take effect on the date of receipt of such notification by the Secretary General. 

Article 23 

Denunciation 

1. Any Party may, at any time, denounce this Convention by means of a notification addressed to the Secretary General of the Council of Europe. 

2. Such denunciation shall become effective on the first day of the month following the expiration of a period of six months after the date of receipt of the notification by the Secretary General. 

Article 24 

Notifications 

The Secretary General of the Council of Europe shall notify the member States of the Council of Europe, as well as the European Union and any State which has acceded to this Convention or has been invited to do so, of: 

a) any signature; 

b) the deposit of any instrument of ratification, acceptance, approval or accession; 

c) any date of entry into force of this Convention in accordance with Articles 19, 20 and 21; 

d) any reservation and withdrawal of reservation made in pursuance of Article 22; 

e) any declaration made in accordance with Article 5, paragraph 5; 

f) any denunciation notified in accordance with Article 23; 

g) any other act, notification or communication relating to this Convention. 

In witness whereof the undersigned, being duly authorised thereto, have signed this Convention. 

Done at Rotterdam, this 30th day of January 2017, in English and French, both texts being equally authentic, in a single copy which shall be deposited in the archives of the Council of Europe. The Secretary General of the Council of Europe shall transmit certified copies to the States mentioned in Article 18, paragraph 1, as well as to the European Union and any State which has been invited to accede to this Convention. 

Appendix I – Application procedure 

In order to benefit from the provisions of this Convention, the co-producers established in the Parties must, in due time before principal photography or principal animation commences, submit an application for provisional co production status and attach the documents listed below. These documents must reach the competent authorities in sufficient number for them to be communicated to the authorities of the other Parties at the latest one month before shooting commences: 

– a declaration of the situation of the authors’ rights; 

– a synopsis of the film; 

– a provisional list of the technical and artistic contributions from each of the countries involved; 

– a budget and a provisional financing plan; 

– a provisional production schedule; 

– the co-production contract or a short-form agreement (“deal memo”) made between the co-producers. This document must include clauses providing for the distribution of receipts or territories between the co-producers. 

Final co-production status is granted on completion of the film and after examination of the following definitive production documents by the national authorities: 

– a complete chain of title; 

– a final script; 

– a definitive list of the technical and artistic contributions from each of the countries involved; 

– a final cost report; 

– a definitive financing plan; 

– the co-production contract made between the co-producers. This contract must include clauses providing for the distribution of receipts or territories between the co-producers. 

National authorities can request any other document necessary for the evaluation of the application in accordance with national legislation. 

The application and other documents shall be presented, if possible, in the language of the competent authorities to which they are submitted. 

The competent national authorities shall send each other the application and attached documentation once they have been received. The competent authority of the Party with the minority financial participation shall not give its approval until the opinion of the Party with the majority financial participation has been received. 

Appendix II – Definition of a qualifying cinematographic work 

1. A cinematographic work of fiction qualifies as an official co-production in the sense of Article 3, sub-paragraph c, if with regard to the elements originating in the States Parties to the Convention, it obtains at least 16 points out of a possible total of 21, according to the list of elements set out below. 

2. Having regard to the characteristics of the co-production, the competent authorities may, after consulting each other, grant co-production status to a work with a number of points that is less than the normally required 16 points. 

Inslag som härstammar från parterna i konventionen 

Värderingspoäng 

 

Elements originating in States Parties to the Convention 

Weighting points 

Regissör 

 

Director 

Manusförfattare 

 

Scriptwriter 

Kompositör 

 

Composer 

Första rollen 

 

First role 

Andra rollen 

 

Second role 

Tredje rollen 

 

Third role 

Filmfotograf 

 

Head of Department – cinematography 

Ljudtekniker 

 

Head of Department – sound 

Filmredigerare 

 

Head of Department – picture editing 

Scenografi och kostym 

 

Head of Department – production or costume design 

Studio eller inspelningsplats 

 

Studio or shooting location 

Produktionsplats för visuella effekter (VFX) eller datorgrafik (CGI) 

 

Visual effects (VFX) or Computer-generated imagery (CGI) location 

Plats för efterbearbetning 

 

Post-production location 

Obs! 

____ 

 

N.B. 

____ 

Första, andra och tredje rollen fastställs enligt antal arbetsdagar. 

21 

 

First, second and third roles are determined by number of days worked. 

21 

3. Ett animerat filmverk uppfyller kraven för en officiell samproduktion i enlighet med artikel 3 punkt c, om det uppnår minst 15 poäng av totalt 23 möjliga i enlighet med nedanstående tabell. 

4. Med beaktande av samproduktionens egenskaper kan behöriga myndigheter efter att ha rådgjort sinsemellan bevilja samproduktionsstatus för verk som uppnår ett mindre antal poäng än de i regel erforderliga 15 poängen. 

3. A cinematographic animation work qualifies as an official co-production in the sense of Article 3, sub-paragraph c, if it obtains at least 15 points out of a possible total of 23, according to the list of elements set out below. 

4. Having regard to the characteristics of the co-production, the competent authorities may, after consulting each other, grant co-production status to a work with a number of points that is less than the normally required 15 points. 

Inslag som härstammar från parterna i konventionen 

Värderingspoäng 

 

Elements originating in States Parties to the Convention 

Weighting points 

Idé 

 

Conception 

Manus 

 

Script 

Karaktärdesign 

 

Character design 

Musik 

 

Music composition 

Regi 

 

Directing 

Bildmanus 

 

Storyboard 

Huvuddekoratör 

 

Chief decorator 

Datorbakgrund 

 

Computer backgrounds 

2D- eller 3D-layout och preliminär kameraplacering 

 

Layout (2D) or layout and camera blocks (3D) 

75 % av animationskostnaderna i parterna i konventionen 

 

75% of expenses for animation in States Parties to the Convention 

75 % av kostnaderna för renritning och ritning av mellanbilder samt färgläggning i stater som är parter i konventionen (2D)  

eller 

75 % av kostnaderna för färgläggning, ljussättning, riggning, modellering och texturering i stater som är parter i konventionen (3D) 

 

75% of the cleaning, inter-betweening and colouring in States Parties to the Convention (2D) 

or 

75% of the colouring, lighting, rigging, modelling and texturing in States Parties to the Convention (3D) 

Komposition eller kamera 

 

Compositing or camera 

Redigering 

 

Editing 

Ljud 

 

Sound 

 

_____ 

 

 

_____ 

 

23 

 

 

23 

5. Ett dokumentärt filmverk uppfyller kraven för en officiell samproduktion i enlighet med artikel 3 punkt c, om det uppnår minst 50 procent av det totala antalet tillämpliga poäng i enlighet med nedanstående tabell. 

6. Med beaktande av samproduktionens egenskaper kan behöriga myndigheter efter att ha rådgjort sinsemellan bevilja samproduktionsstatus för verk som inte uppnår de i regel erforderliga 50 procenten av det totala antalet tillämpliga poäng. 

5. A cinematographic documentary work qualifies as an official co-production in the sense of Article 3, sub-paragraph c, if it obtains at least 50% of the total applicable points according to the list of elements set out below. 

6. Having regard to the characteristics of the co-production, the competent authorities may, after consulting each other, grant co-production status to the work with less than the normally required 50% of the total applicable points. 

Inslag som härstammar från parterna i konventionen 

Värderingspoäng 

 

Elements originating in States Parties to the Convention 

Weighting points 

Regissör 

 

Director 

Manusförfattare 

 

Scriptwriter 

Kamera 

 

Camera 

Redigerare 

 

Editor 

Researcher 

 

Researcher 

Kompositör 

 

Composer 

Ljud 

 

Sound 

Inspelningsplats 

 

Shooting location 

Plats för efterbearbetning 

 

Post-production location 

Produktionsplats för visuella effekter (VFX) eller datorgrafik (CGI) 

 

Visual effects (VFX) or Computer-generated imagery (CGI) location 

 

_____ 

 

 

_____ 

 

16 

 

 

16 

EUROPEISK KONVENTION OM SAMPRODUKTIONAV FILMVERK 

Inledning 

Medlemsstaterna i Europarådet och övriga stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen och som undertecknat denna konvention, 

som beaktar att Europarådets målsättning är att uppnå en ökad sammanhållning mellan dess medlemmar, särskilt för att skydda och främja de ideal och principer som utgör deras gemensamma arv, 

som beaktar att skapandefrihet och yttrandefrihet utgör grundfaktorer för dessa principer, 

som beaktar att värnandet om den kulturella mångfalden i de olika europeiska länderna är en av målsättningarna i den europeiska kulturkonventionen, 

som beaktar att samproduktion av filmverk, ett instrument för att skapa och uttrycka kulturell mångfald på europeisk nivå, borde öka, 

som är angelägna om att utveckla dessa principer och erinrar om Ministerkommitténs rekommendationer inom filmen och AV-industrin, och framför allt om rekommendation nr R (86) 3 om främjandet av audiovisuell produktion i Europa, 

som erkänner att skapandet av Europeiska fonden för stöd till samproduktion och distribution av kreativa filmverk och audiovisuella verk, Eurimages, tillmötesgår intresset att uppmuntra europeisk samproduktion av filmverk och att en ny drivkraft sålunda har skapats för utveckling av samproduktion av filmverk i Europa, 

som har föresatt sig att uppnå detta kulturella mål tack vare en gemensam ansträngning att öka produktionen och definiera regler anpassade till europeisk multilateral samproduktion av filmverk i dess helhet, 

som beaktar att antagandet av gemensamma regler bidrar till att minska restriktionerna och uppmuntra europeiskt samarbete inom området samproduktion av filmverk, 

har kommit överens om följande: 

Kapitel I 

Allmänna bestämmelser 

Artikel 1 

Konventionens målsättning 

Parterna i denna konvention förbinder sig att främja utvecklingen av europeisk samproduktion av filmverk i enlighet med följande bestämmelser. 

Artikel 2 

Omfattning 

1. Denna konvention skall reglera förbindelserna mellan parterna inom området multilateral samproduktion med ursprung inom parternas territorium. 

2. Denna konvention skall tillämpas på 

a) samproduktioner med minst tre samproducenter, som är etablerade i tre olika parter i konventionen, och 

b) samproduktioner med minst tre samproducenter, som är etablerade i tre olika parter i konventionen och en eller flera samproducenter som inte är etablerade i dessa parter. Det totala bidraget från samproducenter som inte är etablerade i parter i konventionen får dock inte överstiga 30 % av den totala produktionskostnaden. 

Denna konvention skall under alla omständigheter endast tillämpas på villkor att det samproducerade verket motsvarar definitionen av europeiskt filmverk enligt artikel 3, punkt 3, nedan. 

3. Bestämmelser i bilaterala avtal som slutits mellan parterna i denna konvention skall fortsätta att tillämpas på bilaterala samproduktioner. 

Vad gäller multilaterala samproduktioner, skall bestämmelserna i denna konvention gälla före bestämmelserna i bilaterala avtal mellan parterna i konventionen. Bestämmelserna om bilaterala samproduktioner skall förbli i kraft, om de inte står i motsats till bestämmelserna i denna konvention. 

4. I avsaknad av ett avtal som reglerar bilaterala förbindelser för samproduktion mellan två parter i denna konvention skall konventionen även tillämpas på bilaterala samproduktioner, om inte förbehåll gjorts av någon av de berörda parterna enligt villkoren i artikel 20. 

Artikel 3 

Definitioner 

I denna konvention avses med 

a) termen ”filmverk”: ett verk oberoende av längd eller medium, i synnerhet filmverk såsom spelfilm, animerad film och dokumentärfilm, som följer gällande bestämmelser för den befintliga filmindustrin i var och en av de berörda parterna och som är avsedda att visas på biografer, 

b) termen ”samproducenter”: filmproducerande bolag eller producenter som är etablerade i parterna i denna konvention och som är bundna av ett kontrakt om samproduktion, 

c) termen ”europeiskt filmverk”: filmverk som uppfyller villkoren fastställda i bilaga II, som är en integrerad del av denna konvention, 

d) termen ”multilateral samproduktion”: filmverk producerat av minst tre samproducenter enligt artikel 2, punkt 2, ovan. 

Kapitel II 

Regler tillämpliga på samproduktioner 

Artikel 4 

Likställande med nationella filmer 

1. Europeiska filmverk som framställts såsom multilaterala samproduktioner och som faller inom ramen för denna konvention skall åtnjuta de förmåner som beviljas nationella filmer genom de lag- och författningsbestämmelser som gäller i var och en av de parter i denna konvention som medverkar i berörd samproduktion. 

2. Förmånerna skall beviljas varje samproducent av den part i vilken denna är etablerad, på de villkor och med de begränsningar som föreskrivs i de lag- och författningsbestämmelser som gäller i den parten och i enlighet med bestämmelserna i denna konvention. 

Artikel 5 

Villkor för att erhålla samproduktionsstatus 

1. Varje samproduktion av filmverk skall vara föremål för godkännande av de behöriga myndigheterna i de parter där samproduktion är upprättad efter samråd mellan de behöriga myndigheterna och i enlighet med de förfaranden som fastställts i bilaga 1. Denna bilaga skall utgöra en integrerad del av denna konvention. 

2. Ansökningar om samproduktionsstatus skall underställas behöriga myndigheter för godkännande enligt det ansökningsförfarande som fastställts i bilaga 1. Detta godkännande skall vara definitivt utom i fall av underlåtenhet att efterkomma inledande åtaganden beträffande konstnärliga, finansiella och tekniska frågor. 

3. Projekt av uppenbar pornografisk art eller sådana som förespråkar våld eller öppet kränker mänsklig värdighet kan inte tillerkännas samproduktionsstatus. 

4. De förmåner som ges på grund av samproduktionsstatus skall beviljas samproducenter som anses inneha fullgod teknisk och finansiell organisation och tillräckliga yrkeskvalifikationer. 

5. Varje fördragsslutande part skall utse de behöriga myndigheter som nämns i punkt 2 ovan genom en förklaring given vid tiden för undertecknandet eller vid tiden för deponeringen av dess ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument. Denna förklaring kan ändras vid vilken senare tidpunkt som helst. 

Artikel 6 

Förhållanden mellan samproducenternas bidrag 

1. Vid multilateral samproduktion får minimibidraget inte vara mindre än 10 % och maximibidraget inte överstiga 70 % av den totala produktionskostnaden för filmverket. När minimibidraget är mindre än 20 %, får den berörda parten vidta åtgärder för att minska eller upphäva tillgången till nationellt produktionsstöd. 

2. När denna konvention ersätter ett bilateralt avtal mellan två parter enligt bestämmelserna i artikel 2, punkt 4, får minimibidraget inte vara mindre än 20 % och det största bidraget inte överstiga 80 % av den totala produktionskostnaden för filmverket. 

Artikel 7 

Samproducenternas rättigheter 

1. Kontraktet om samproduktion måste garantera varje samproducent gemensamt ägande av originalbild- och originalljudnegativ. Kontraktet skall innefatta bestämmelsen att detta negativ skall förvaras på en plats som samproducenterna gemensamt kommit överens om och garantera dem fri tillgång till det. 

2. Kontraktet om samproduktion måste även garantera varje samproducent rätten till ett duplikatnegativ eller till varje annat hjälpmedel för duplicering. 

Artikel 8 

Teknisk och konstnärlig medverkan 

1. Var och en av samproducenternas bidrag skall innefatta en faktisk teknisk och konstnärlig medverkan. I princip och i enlighet med internationella åtaganden som binder parterna, måste samproducenternas bidrag rörande kreativ, teknisk och konstnärlig personal, rollbesättningar och teknisk utrustning svara mot deras investering. 

2. Med beaktande av internationella åtaganden som binder parterna och filmmanuskriptets krav, måste det filmteam som medverkar i filmarbetet bestå av medborgare i de stater som deltar i samproduktionen och efterbearbetning skall i regel genomföras i dessa stater. 

Artikel 9 

Finansiella samproduktioner 

1. Trots bestämmelserna i artikel 8 och med beaktande av de speciella villkor och begränsningar som fastställts i de lagar och andra författningar som gäller i parterna, kan samproduktioner tillerkännas samproduktionsstatus enligt bestämmelserna i denna konvention om de uppfyller följande villkor: 

a) de innefattar ett eller flera minoritetsbidrag som endast kan finansieras, i enlighet med kontraktet om samproduktion, under förutsättning att varje nationell andel varken är mindre än 10 % eller större än 25 % av produktionskostnaderna, 

b) de innefattar en samproducent med majoritet, som lämnar ett faktiskt tekniskt och konstnärligt bidrag och uppfyller villkoren för att ett filmverk skall bli erkänt som ett nationellt verk i dess eget land, 

c) de medverkar till att främja en europeisk identitet, och 

d) de förekommer i samproduktionskontrakt som innefattar bestämmelser för fördelning av intäkterna. 

2. Finansiella samproduktioner skall endast tillerkännas samproduktionsstatus när de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande i varje enskilt fall, i synnerhet med beaktande av bestämmelserna i artikel 10 nedan. 

Artikel 10 

Allmän balans 

1. En allmän balans måste upprätthållas mellan parterna vad beträffar samproduktioner med avseende på både det totala belopp som investerats och den konstnärliga och tekniska medverkan i samproducerade filmverk. 

2. En part som inom en rimlig tidsperiod observerar en nedgång i sina samproduktionsförbindelser med en eller flera andra parter kan, med sikte på att upprätthålla sin kulturella identitet, vägra att ge sitt godkännande åt en förestående samproduktion till dess att balansen i filmverksförbindelserna med den parten eller de parterna har återupprättas. 

Artikel 11 

Inträde och vistelse 

I enlighet med gällande lagar och andra författningar samt internationella åtaganden skall varje part underlätta inträde och vistelse, liksom även beviljande av arbetstillstånd inom sitt territorium, för teknisk och konstnärlig personal från andra parter som medverkar i en samproduktion. Likaledes skall varje part tillåta tillfällig import och reexport av utrustning som är nödvändig för produktion och distribution av filmverk som faller inom ramen för denna konvention. 

Artikel 12 

Omnämnande av samproduktionsländer 

1. Samproducerade filmverk skall presenteras med omnämnande av samproduktionsländerna. 

2. Namnen på dessa länder skall klart framgå i för och/eller eftertexter, i allt PR-material och när filmverken visas. 

Artikel 13 

Export 

När ett samproducerat filmverk exporteras till ett land där import av filmverk är föremål för kvotering och en av de samproducerande parterna inte har rätt till fritt införande av sina filmverk till det importerande landet 

a) skall filmverket i regel läggas till kvoten för det land som har majoritetsdeltagande, 

b) vad gäller filmverk som olika länder har medverkat till i samma omfattning skall filmverket läggas till det lands kvot som har bäst exportmöjligheter till det importerande landet, 

c) när bestämmelserna i punkterna a och b ovan inte kan tillämpas, skall filmverket läggas till den parts kvot som tillhandahåller regissören. 

Artikel 14 

Språk 

När samproduktionsstatus beviljas, kan en parts behöriga myndigheter hos samproducenten som är etablerad där anhålla om en slutlig version av filmverket på ett av den partens språk. 

Artikel 15 

Festivaler 

Om inte samproducenterna beslutar annat, skall samproducerade filmverk visas vid internationella festivaler av den part där majoriteten av samproducenterna är etablerade eller, vid lika finansiellt deltagande, av den part som tillhandahåller regissören. 

Kapitel III 

Slutbestämmelser 

Artikel 16 

Undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande 

1. Denna konvention skall stå öppen för undertecknande av Europarådets medlemsstater och andra stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen och som kan uttrycka sitt samtycke till att vara bundna genom 

a) undertecknande utan förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, eller genom 

b) undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, följt av ratifikation, godtagande eller godkännande. 

2. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumenten skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare. 

Artikel 17 

Ikraftträdande 

1. Denna konvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer utgången av en period av tre månader från den dag då fem stater, inbegripet minst fyra medlemsstater i Europarådet, har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 16. 

2. Beträffande en signatärstat som därefter uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av konventionen träder den i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för undertecknandet eller deponeringen av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet. 

Artikel 18 

Tillträde för icke-medlemsstater 

1. Efter denna konventions ikraftträdande kan Europarådets Ministerkommitté inbjuda såväl varje europeisk stat som inte är medlem av Europarådet som Europeiska ekonomiska gemenskapen att ansluta sig till denna konvention genom ett beslut som fattas av majoriteten, enligt vad som föreskrivs i artikel 20 d i Europarådets stadgar, och genom enhällig omröstning av konventionsstaternas företrädare som är berättigade at sitta i Ministerkommittén. 

2. Beträffande varje anslutande stat, eller Europeiska ekonomiska gemenskapen i händelse av dess anslutning, träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för deponering av anslutningsinstrumentet hos Europarådets generalsekreterare. 

Artikel 19 

Territoriell klausul 

1. Varje stat kan vid tiden för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument ange på vilket eller vilka territorier denna konvention skall tillämpas. 

2. Varje part kan vid en senare tidpunkt, genom en förklaring ställd till Europarådets generalsekreterare, utöka tillämpningen av denna konvention till något annat territorium som anges i förklaringen. Beträffande ett sådant territorium träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period av tre månader från dagen för generalsekreterarens mottagande av sådan förklaring. 

3. En förklaring som avgetts enligt de två föregående punkterna kan, med avseende på ett territorium som anges i förklaringen, återkallas genom en förklaring ställd till generalsekreteraren. Återkallandet skall börja gälla den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tremånadsperiod från dagen för generalsekreterarens mottagande av sådan förklaring. 

Artikel 20 

Förbehåll 

1. En stat kan vid tiden för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument förklara att artikel 2, punkt 4, inte skall tillämpas på dess bilaterala samproduktionsförbindelser med en eller flera parter. Den kan dessutom förbehålla sig rätten att fastställa en maximal medverkandeandel olik den som fastställts i artikel 9, punkt 1 a. Inget annat förbehåll får göras. 

2. Varje part som har gjort ett förbehåll enligt föregående punkt kan helt eller delvis återkalla det genom en notifikation ställd till Europarådets generalsekreterare. Återkallandet skall börja gälla från dagen för generalsekreterarens mottagande av en sådan notifikation. 

Artikel 21 

Uppsägning 

1. En part kan när som helst säga upp denna konvention genom en notifikation ställd till Europarådets generalsekreterare. 

2. En sådan uppsägning skall börja gälla den första dagen i den månad som följer efter utgången av en sexmånadsperiod efter den dag då generalsekreteraren mottog notifikationen. 

Artikel 22 

Notifikationer 

Europarådets generalsekreterare skall notifiera såväl rådets medlemsstater som varje stat och Europeiska ekonomiska gemenskapen som får ansluta sig till denna konvention eller kan inbjudas att göra så om 

a) varje undertecknande, 

b) deponering av ett ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument, 

c) dag för ikraftträdande av denna konvention i enlighet med artiklarna 17, 18 och 19, 

d) varje förklaring avgiven i enlighet med artikel 5, punkt 5, 

e) varje uppsägning notifierad i enlighet med artikel 21, 

f) andra rättsakter, notifikationer eller meddelanden rörande denna konvention. 

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat denna konvention. 

Upprättad i Strasbourg, den 2 oktober 1992, på engelska och franska vilka båda texter har lika giltighet, i ett enda exemplar som skall deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare skall översända bestyrkta kopior såväl till de stater som omnämns i artikel 16, punkt 1, som till varje stat och till Europeiska ekonomiska gemenskapen som kan inbjudas att ansluta sig till denna konvention. 

BILAGA I Ansökningsförfarande 

För att ha nytta av bestämmelserna i denna konvention måste samproducenterna, som är etablerade i parterna, två månader innan filminspelningen börjar, inkomma med en ansökan om samproduktionsstatus och bifoga nedan angivna dokument. Följande dokument måste de behöriga myndigheterna erhålla i tillräckligt antal för att de skall kunna översända dessa till de andra parternas behöriga myndigheter och senast en månad innan filminspelningen börjar: 

- en kopia av kontraktet om förvärv av upphovsrätt eller varje annat bevis om förvärv av upphovsrätt för kommersiell bearbetning av verket, 

- ett detaljerat manuskript, 

- en lista över tekniska och konstnärliga bidrag från varje berört land, 

- en kalk yl och en detaljerad finansplan, 

- en produktionsplan för filmverket, 

- det kontrakt om samproduktion som tecknats mellan samproducenterna. Kontraktet måste innefatta klausuler som föreskriver för- delning av intäkter eller marknader mellan samproducenterna. 

Ansökan och andra dokument skall om möjligt presenteras på den behöriga myndig- hets spräk vilken de är underställda. 

De behöriga nationella myndigheterna skall tili varandra översända ansökningen och bifoga dokument när dessa har erhällits. Den parts behöriga myndighet som innehar minoritetsandel i aktiekapitalet skall inte ge sitt godkännande förrän den har erhållit yttrande från den part som innehar majoritetsandel i aktie - kapitalet. 

BILAGA II 

1. Ett filmverk betecknas som europeiskt i enlighet med artikel 3, punkt 3, om det uppnår minst 15 poäng av totalt möjliga 19 i enlighet med nedanstående tabell över europeiska inslag. 

2. Vad beträffar kraven på manuskriptet kan dem behöriga myndigheter, efter samråd med varandra och om de anser att verket likväl avspeglar en europeisk identitet, bevilja samproduktionsstatus för verk som uppnår ett mindre antal poäng än de i regel erforderliga 15 poängen. 

EUROPEAN CONVENTION ON CINEMATOGRAPHIC CO-PRODUCTION 

Preamble 

The member States of the Council of Europe and the other States party to the European Cultural Convention, signatory hereto, 

Considering that the aim of the Council of Europe is to achieve a greater unity between its members in order, in particular, to safeguard and promote the ideals and principles which form their common heritage; 

Considering that freedom of creation and freedom of expression constitute fundamental elements of these principles; 

Considering that the defence of cultural diversity of the various European countries is one of the aims of the European Cultural Convention; 

Considering that cinematographic co-production, an instrument of creation and expression of cultural diversity on a European scale, should be reinforced; 

Determined to develop these principles and recalling the recommendations of the Committee of Ministers on the cinema and the audiovisual field, and particularly Recommendation No. R (86) 3 on the promotion of audiovisual production in Europe; 

Acknowledging that the creation of the European Fund for the Support of Co-production and Distribution of Creative Cinematographic and Audiovisual Works, Eurimages, meets the concern encouraging European cinematographic co-production and that a new driving force has thus been given to the development of cinematographic co-productions in Europe; 

Resolved to achieve this cultural objective thanks to a common effort to increase production and define the rules which adapt themselves to European multilateral cinematographic co-productions as a whole; 

Considering that the adoption of common rules tends to decrease restrictions and encourage European co-operation in the field of cinematographic co-production, 

Have agreed as follows: 

Chapter I 

General provisions 

Article 1 

Aim of the Convention 

The Parties to this Convention undertake to promote the development of European cinematographic co-production in accordance with the following provisions. 

Article 2 

Scope 

1. This Convention shall govern relations between the Parties in the field of multilateral co-productions originating in the territory of the Parties. 

2. This Convention shall apply: 

a) to co-productions involving at least three co-producers, established in three different Parties to the Convention; and 

b) to co-productions involving at least three co-producers established in three different Parties to the Convention and one or more co-producers who are not established in such Parties. The total contribution of the co-producers who are not established in the Parties to the Convention may not, however, exceed 30% of the total cost of the production. 

In all cases, this Convention shall only apply on condition that the co-produced work meets the definition of a European cinematographic work as defined in Article 3, paragraph 3, below. 

3. The provisions of bilateral agreements concluded between the Parties to this Convention shall continue to apply to bilateral co-productions. 

In the case of multilateral co-productions, the provisions of this Convention shall override those of bilateral agreements between Parties to the Convention. The provisions concerning bilateral co-productions shall remain in force if they do not contravene the provisions of this Convention. 

4. In the absence of any agreement governing bilateral co-production relations between two Parties to this Convention, the Convention shall also apply to bilateral co-productions, unless a reservation has been made by one of the Parties involved under the terms of Article 20. 

Article 3 

Definitions 

For the purposes of this Convention: 

a) the term "cinematographic work" shall mean a work of any length or medium, in particular cinematographic works of fiction, cartoons and documentaries, which complies with the provisions governing the film industry in force in each of the Parties concerned and is intended to be shown in cinemas; 

b) the term "co-producers" shall mean cinematographic production companies or producers established in the Parties to this Convention and bound by a co-production contract; 

c) the term "European cinematographic work" shall mean a cinematographic work which meets the conditions laid down in Appendix II, which is an integral part of this Convention; 

d) the term "multilateral co-production" shall mean a cinematographic work produced by at least three co-producers as defined in Article 2, paragraph 2, above. 

Chapter II 

Rules applicable to co-productions 

Article 4 

Assimilation to national films 

1. European cinematographic works made as multilateral co-productions and falling within the scope of this Convention shall be entitled to the benefits granted to national films by the legislative and regulatory provisions in force in each of the Parties to this Convention participating in the co-production concerned. 

2. The benefits shall be granted to each co-producer by the Party in which the co-producer is established, under the conditions and limits provided for by the legislative and regulatory provisions in force in that Party and in accordance with the provisions of this Convention. 

Article 5 

Conditions for obtaining co-production status 

1. Any co-production of cinematographic works shall be subject to the approval of the competent authorities of the Parties in which the co-producers are established, after consultation between the competent authorities and in accordance with the procedures laid down in Appendix I. This appendix shall form an integral part of this Convention. 

2. Applications for co-production status shall be submitted for approval to the competent authorities according to the application procedure laid down in Appendix I. This approval shall be final except in the case of failure to comply with the initial undertakings concerning artistic, financial and technical matters. 

3. Projects of a blatantly pornographic nature or those that advocate violence or openly offend human dignity cannot be accorded co-production status. 

4. The benefits provided by co-production status shall be granted to co-producers who are deemed to possess adequate technical and financial means, and sufficient professional qualifications. 

5. Each Contracting State shall designate the competent authorities mentioned in paragraph 2 above by means of a declaration made at the time of signature or when depositing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession. This declaration may be modified at any later date. 

Article 6 

Proportions of contributions from each co-producer 

1. In the case of multilateral co-production, the minimum contribution may not be less than 10% and the maximum contribution may not exceed 70% of the total production cost of the cinematographic work. When the minimum contribution is less than 20%, the Party concerned may take steps to reduce or bar access to national production support schemes. 

2. When this Convention takes the place of a bilateral agreement between two Parties under the provisions of Article 2, paragraph 4, the minimum contribution may not be less than 20% and the largest contribution may not exceed 80% of the total production cost of the cinematographic work. 

Article 7 

Rights of co-producers 

1. The co-production contract must guarantee to each co-producer joint ownership of the original picture and sound negative. The contract shall include the provision that this negative shall be kept in a place mutually agreed by the co-producers, and shall guarantee them free access to it. 

2. The co-production contract must also guarantee to each co-producer the right to an internegative or to any other medium of duplication. 

Article 8 

Technical and artistic participation 

1. The contribution of each of the co-producers shall include effective technical and artistic participation. In principle, and in accordance with international obligations binding the Parties, the contribution of the co-producers relating to creative, technical and artistic personnel, cast and facilities, must be proportional to their investment. 

2. Subject to the international obligations binding the Parties and to the demands of the screenplay, the technical and craft team involved in filming the work must be made up of nationals of the States which are partners in the co-production, and post-production shall normally be carried out in those States. 

Article 9 

Financial co-productions 

1. Notwithstanding the provisions of Article 8, and subject to the specific conditions and limits laid down in the laws and regulations in force in the Parties, co-productions may be granted co-production status under the provisions of this Convention if they meet the following conditions: 

a) include one or more minority contributions which may be financial only, in accordance with the co-production contract, provided that each national share is neither less than 10% nor more than 25% of the production costs; 

b) include a majority co-producer who makes an effective technical and artistic contribution and satisfies the conditions for the cinematographic work to be recognised as a national work in his country; 

c) help to promote a European identity; and 

d) are embodied in co-production contracts which include provisions for the distribution of receipts. 

2. Financial co-productions shall only qualify for co-production status once the competent authorities have given their approval in each individual case, in particular taking into account the provisions of Article 10 below. 

Article 10 

General balance 

1. A general balance must be maintained in the cinematographic relations of the Parties, with regard both to the total amount invested and the artistic and technical participation in co-production cinematographic works. 

2. A Party which, over a reasonable period, observes a deficit in its co-production relations with one or more other Parties may, with a view to maintaining its cultural identity, withhold its approval of a subsequent co-production until balanced cinematographic relations with that or those Parties have been restored. 

Article 11 

Entry and residence 

In accordance with the laws and regulations and international obligations in force, each Party shall facilitate entry and residence, as well as the granting of work permits in its territory, of technical and artistic personnel from other Parties participating in a co-production. Similarly, each Party shall permit the temporary import and re-export of equipment necessary to the production and distribution of cinematographic works falling within the scope of this Convention. 

Article 12 

Credits of co-producing countries 

1. Co-producing countries shall be credited in co-produced cinematographic works. 

2. The names of these countries shall be clearly mentioned in the credit titles, in all publicity and promotion material and when the cinematographic works are being shown. 

Article 13 

Export 

When a co-produced cinematographic work is exported to a country where imports of cinematographic works are subject to quotas, and one of the co-producing Parties does not have the right of free entry for his cinematographic works to the importing country: 

a) the cinematographic work shall normally be added to the quota of the country which has the majority participation; 

b) in the case of a cinematographic work which comprises an equal participation from different countries, the cinematographic work shall be added to the quota of the country which has the best opportunities for exporting to the importing country; 

c) when the provisions of sub-paragraphs a and b above cannot be applied, the cinematographic work shall be entered in the quota of the Party which provides the director. 

Article 14 

Languages 

When according co-production status, the competent authority of a Party may demand from the co-producer established therein a final version of the cinematographic work in one of the languages of that Party. 

Article 15 

Festivals 

Unless the co-producers decide otherwise, co-produced cinematographic works shall be shown at international festivals by the Party where the majority co-producer is established, or, in the case of equal financial participation, by the Party which provides the director. 

Chapter III 

Final provisions 

Article 16 

Signature, ratification, acceptance, approval 

1. This Convention shall be open for signature by the member States of the Council of Europe and the other States party to the European Cultural Convention which may express their consent to be bound by: 

a) signature without reservation as to ratification, acceptance or approval; or 

b) signature subject to ratification, acceptance or approval, followed by ratification, acceptance or approval. 

2. Instruments of ratification, acceptance or approval shall be deposited with the Secretary General of the Council of Europe. 

Article 17 

Entry into force 

1. The Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date on which five States, including at least four member States of the Council of Europe, have expressed their consent to be bound by the Convention in accordance with the provisions of Article 16. 

2. In respect of any signatory State which subsequently expresses its consent to be bound by it, the Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of signature or of the deposit of the instrument of ratification, acceptance or approval. 

Article 18 

Accession of non-member States 

1. After the entry into force of this Convention, the Committee of Ministers of the Council of Europe may invite any European State not a member of the Council of Europe as well as the European Economic Community to accede to this Convention, by a decision taken by the majority provided for in Article 20.d of the Statute of the Council of Europe, and by the unanimous vote of the representatives of the Contracting States entitled to sit on the Committee of Ministers. 

2. In respect of any acceding State or of the European Economic Community, in the event of its accession, the Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of deposit of the instrument of accession with the Secretary General of the Council of Europe. 

Article 19 

Territorial clause 

1. Any State may, at the time of signature or when depositing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession, specify the territory or territories to which this Convention shall apply. 

2. Any Party may, at any later date, by a declaration addressed to the Secretary General of the Council of Europe, extend the application of this Convention to any other territory specified in the declaration. In respect of such territory, the Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of receipt of such declaration by the Secretary General. 

3. Any declaration made under the two preceding paragraphs may, in respect of any territory specified in such declaration, be withdrawn by a notification addressed to the Secretary General. The withdrawal shall become effective on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of receipt of such notification by the Secretary General. 

Article 20 

Reservations 

1. Any State may, at the time of signature or when depositing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession, declare that Article 2, paragraph 4, does not apply to its bilateral co-production relations with one or more Parties. Moreover, it may reserve the right to fix a maximum participation share different from that laid down in Article 9, paragraph 1.a. No other reservation may be made. 

2. Any Party which has made a reservation under the preceding paragraph may wholly or partly withdraw it by means of a notification addressed to the Secretary General of the Council of Europe. The withdrawal shall take effect on the date of receipt of such notification by the Secretary General. 

Article 21 

Denunciation 

1. Any Party may, at any time, denounce this Convention by means of a notification addressed to the Secretary General of the Council of Europe. 

2. Such denunciation shall become effective on the first day of the month following the expiration of a period of six months after the date of receipt of the notification by the Secretary General. 

Article 22 

Notifications 

The Secretary General of the Council of Europe shall notify the member States of the Council, as well as any State and the European Economic Community which may accede to this Convention or may be invited to do so, of: 

a) any signature; 

b) the deposit of any instrument of ratification, acceptance, approval or accession; 

c) any date of entry into force of this Convention in accordance with Articles 17, 18 and 19; 

d) any declaration made in accordance with Article 5, paragraph 5; 

e) any denunciation notified in accordance with Article 21; 

f) any other act, notification or communication relating to this Convention. 

In witness whereof the undersigned, being duly authorised thereto, have signed this Convention. 

Done at Strasbourg, this 2nd day of October 1992, in English and French, both texts being equally authentic, in a single copy which shall be deposited in the archives of the Council of Europe. The Secretary General of the Council of Europe shall transmit certified copies to the States mentioned in Article 16, paragraph 1, as well as to any State and to the European Economic Community which may be invited to accede to this Convention. 

Appendix I Application procedure 

In order to benefit from the provisions of this Convention, the co-producers established in the Parties must, two months before shooting commences, submit an application for co-production status and attach the documents listed below. These documents must reach the competent authorities in sufficient number for them to be communicated to the authorities of the other Parties at the latest one month before shooting commences: 

- a copy of the contract for the purchase of the copyright or any other proof of purchase of the copyright for the commercial exploitation of the work; 

- a detailed script; 

- a list of the technical and artistic contributions from each of the countries involved; 

- an estimate and a detailed financing plan; 

- a production schedule of the cinematographic work; 

- the co-production contract made between the co-producers. This contract must include clauses providing for the distribution of receipts or territories between the co-producers. 

The application and other documents shall be presented, if possible, in the language of the competent authorities to which they are submitted. 

The competent national authorities shall send each other the application and attached documentation once they have been received. The competent authority of the Party with the minority financial participation shall not give its approval until the opinion of the Party with the majority financial participation has been received. 

Appendix II 

1. A cinematographic work qualifies as European in the sense of Article 3, paragraph 3, if it achieves at least 15 points out of a possible total of 19, according to the schedule of European elements set out below. 

2. Having regard to the demands of the screenplay, the competent authorities may, after consulting together, and if they consider that the work nonetheless reflects a European identity, grant co-production status to the work with a number of points less than the normally required 15 points. 

Europeiska inslag 

Värderingspoäng 

 

European elements 

Weighting Points 

Den kreativa delen av insp lnf.ngsteamet 

 

 

Creative group 

 

Regissor 

 

Director 

Manusförfattare 

 

Scriptwriter 

Kompositör 

 

Composer 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skådespelare 

 

 

Performing group 

 

Första rollen 

 

First role 

Andra rollen 

 

Second role 

Tredje rollen 

 

Third role 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jnspe/ningspersonal 

 

 

Technical craft group 

 

Fotograf 

 

Cameraman 

Ljudtekniker 

 

Sound recordist 

Klippare 

 

Editor 

Scenograf 

 

Art director 

Studio eller inspelningsplats 

 

Studio or shooting location 

Plats för efterbearbetning 

 

Post-production location 

 

 

 

 

 

 

 

 

N.B. 

a. Första, andra och tredje rollen fastställs genom antal arbetsdagar. 

b. Vad artikel 8 beträffar, avser "konstnärlig" den kreativa delen av inspelningsteamet och skådespelarna, "teknisk" inspelningspersonalen. 

N. B. 

a First, second and third roles are determined by number of days worked. 

b So far as Article 8 is concerned, "artistic" refers to the creative and performing groups, "technical" refers to the technical and craft group.