2.1
Information om tillgänglighet
Information om stationers tillgänglighet
Den information som samlas in i Europeiska unionens järnvägsbyrås ERSAD-databas är information om järnvägsstationers tillgänglighet. Den information som samlas in gäller till exempel den fysiska tillgängligheten vad gäller plattformsområden, en stations tjänster, toaletter och parkering, men också tillgången till tjänster. Informationen gäller bland annat öppettiderna för stationers tjänster, informationsskyltars tillgänglighet och huruvida plattformsområden och anknytande linjer är tillgängliga. En del av informationen finns redan i digital form. Till exempel Trafikledsverket innehar den information om plattformsområden som krävs. All den information om tillgänglighet som ska samlas in i ERSAD-databasen finns dock ännu inte att tillgå hos enskilda aktörer, utan även helt ny information ska samlas in för databasen.
På formatering och utbyte av ERSAD-tillgänglighetsinformation tillämpas NeTEx- och Transmodel-standarder. Syftet med användningen av enhetliga standarder är att säkerställa informationens kompatibilitet och lämplighet på EU-nivå med tanke på den slutliga ERSAD-databasen.
ERSAD-informationen hänför sig till en mer omfattande helhet av reseinformation inom persontrafik, och bestämmelser om denna helhet finns bland annat i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster och i 154 § i lagen om transportservice (320/2017) i synnerhet med tanke på utnyttjandet av informationen och slutanvändarna av informationstjänsterna.
ERA började hösten 2020 utveckla en databas som är avsedd för passagerare. I nuläget används en prototyp av ERSAD-databasen. Produktionsversionen beräknas bli klar under 2023. När produktionsversionen är klar torde kommissionen förutsätta att medlemsstaterna informerar den om att de har utnämnt en nationell åtkomstpunkt samt förvänta sig att medlemsstaterna överför resultaten av förteckningarna över tillgångar till ERSAD-databasen.
Syftet med att information om tillgänglighet görs tillgänglig i större utsträckning än tidigare via en ERSAD-databas som omfattar EES-området är att främja möjligheterna för personer med nedsatt funktionsförmåga att resa inom EES-området. Information om att en stations olika funktioner och dess omgivning är tillgängliga är viktig för passagerare både med tanke på planeringen och genomförandet av resor.
Fastställande av ansvarig aktör
I artikel 7a i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/772 föreskrivs det om insamling, lagring och utbyte av uppgifter om stationers tillgänglighet. Enligt den artikeln ska det för varje station finnas ett organ som ansvarar för utbyte av uppgifter om tillgänglighet. Med andra ord ska det nationellt utnämnas en aktör som ansvarar för överföringen av uppgifter till ERSAD-databasen. Den aktör som utnämns kan vara stationsspecifik eller densamma för alla stationer. Enligt genomförandeförordningen skulle medlemsstaterna ha utnämnt en ansvarig aktör som sköter ERSAD-databasen senast den 16 mars 2020. Finland bad om tilläggstid för att utnämna en ansvarig aktör. Tilläggstiden för att utnämna en ansvarig aktör löpte ut hösten 2021. I Finland har det inte entydigt kunnat fastställas en enda aktör som ska sköta stationsförvaltarens skyldigheter, vilket har försvårat avgörandet av ansvarsfrågan. På stationer finns det flera olika aktörer som äger stationernas olika strukturer och funktioner. Trafikledsverket äger plattformsområdena, men stationsfastighetens ägare kan vara till exempel en trafikoperatör eller en kommun.
Förteckning över tillgångar
I artikel 7 i PRM-YTE-förordningen fastställs att det ska upprättas och genomföras en nationell förteckning över tillgångar. Enligt artikeln ska varje medlemsstat se till att en förteckning över tillgångar upprättas och genomförs i syfte att identifiera hinder för tillgänglighet, tillhandahålla information till användarna samt övervaka och utvärdera framstegen i fråga om tillgänglighet. I praktiken samlas det i förteckningen över tillgångar in så kallad inledande information med tanke på ERA:s databas. Närmare bestämmelser om insamling, lagring och utbyte av uppgifter om tillgänglighet publiceras i ERA:s tillämpningsanvisning. I tillämpningsanvisningen beskrivs den information som enligt genomförandeförordningen ska samlas in av de organ som ansvarar för att samla in, lagra och utbyta information om tillgänglighet.
Enligt artikel 7 om förteckning över tillgångar ska förteckningen över tillgångar uppdateras för att införliva uppgifter om ny infrastruktur och rullande materiel och om moderniserings- eller ombyggnadsarbeten som utförts på befintlig infrastruktur och rullande materiel. Medlemsstaterna får själva bestämma om modellen för hur informationen uppdateras. Den information som samlas in i ERSAD-databasen är huvudsakligen så kallad statisk information, det vill säga dess innehåll ändras i huvudsak till exempel i samband med renoveringar. Nationellt har det ansetts att information kan samlas in antingen genom att upprätta och genomföra en förteckning med jämna mellanrum eller genom att ålägga dem som äger informationen, såsom aktörerna på stationerna, att lämna information till databasen.
Organisering av uppgifter samt ansvariga aktörer
Lagen om Transport- och kommunikationsverket (935/2018) innehåller bestämmelser om Transport- och kommunikationsverkets ställning och uppgifter. Enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i den lagen har verket till uppgift att sköta sådana uppgifter inom trafik, transport och elektronisk kommunikation som gäller reglering, tillstånd, godkännanden, register och tillsyn. Verket har enligt 5 punkten till uppgift att utveckla och främja trafik-, transport- och kommunikationstjänsterna, utbudet av dessa tjänster och transport- och kommunikationsmarknadens funktionsduglighet. Verket sörjer också för uppgifter som avser användarnas och passagerarnas rättigheter. Således kan främjandet av tillgängligheten inom trafiken och utvecklandet av en reseinformationshelhet inom trafiken anses höra till Transport- och kommunikationsverkets uppgiftsområde. I 178 § i lagen om transportservice fastställs det även att Transport- och kommunikationsverket är allmän tillsynsmyndighet enligt lagen om transportservice.
Arbetet med att utveckla utbytet av mobilitetsinformation går inom hela Europa i en riktning där aktörernas informationsbehov förvaltas med hjälp av allt enhetligare modeller. Mobilitetsinformationen ingår också i hög grad i Europeiska kommissionens strategi för hållbar och smart trafik. Det är därför viktigt att en aktör som har särskilt kunnande om informationsutbytet som helhet ansvarar för ärendet.
Ansvarsområdet för Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab, som sedan ingången av 2019 är ett bolag som sköter statliga specialuppgifter, är att styra och leda sjö-, järnvägs- och vägtrafiken samt att samla in, hantera och utnyttja information om dem. I denna roll har Fintraffic sedan ingången av 2021 lett det så kallade projektet trafikens dataekosystem. Fintraffic erbjuder aktuell, öppen trafikinformation för applikationsutveckling inom väg-, järnvägs- och sjötrafiken i Finland. Fintraffics tjänster stöder medborgarnas rörlighet, näringslivets behov och transporter, säkerhetsmyndigheternas verksamhet samt Finlands konkurrenskraft och välfärd. Bolaget samlar in, förvaltar och tillhandahåller information samt skapar möjligheter för nya affärsverksamheter på marknaden. Bolag erbjuder och utvecklar progressiva, nya tjänster och bidrar till tillväxten hos de trafikmässiga ekosystemen (https://www.fintraffic.fi/fi/fintraffic/liikenteen-dataekosysteemi-lyhyesti). Insamlingen av ERSAD-information och informationstjänsten och informationsutbytet i anslutning till den stöder och kompletterar bolagets grundläggande uppgift och projektet trafikens dataekosystem, i vilket aktörerna aktivt deltar. I och med den föreslagna ändringen kan Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab producera, underhålla och utveckla ERSAD-informationstjänsten som en del av en större helhet av transportinformation.
Transport- och kommunikationsverket är den aktör som anmälts till kommissionen som ansvarigt organ för informationsutbytet. Det är mest ändamålsenligt att Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab organiserar insamlingen av information samt inrättandet och underhållet av databasen. Fintraffic ska också se till att en förteckning över tillgångar upprättas och genomförs. Det statsägda Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab har redan i nuläget liknande uppgifter. Bolaget sköter bland annat de uppgifter med att producera, underhålla och utveckla informationstjänsten som den nationella åtkomstpunkten (National Access Point, NAP) har enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster. Dessutom pågår vid Fintraffic ett projekt för sammanställning av reseinformation och datautveckling, och syftet med projektet är att utreda bland annat dessa processer, tillgången till och framtagandet av information samt fullgörandet av skyldigheterna enligt EU-förordningar (inklusive sådan information om tillgänglighet som ingår i reseinformation). Fintraffic utvecklar ett register över knutpunkter, och den information som ska lämnas till ERSAD-tillgänglighetsdatabasen ska bli en del av det.
Transport- och kommunikationsverket är både den myndighet som övervakar att driftskompatibilitetsdirektivet och de med stöd av det genom förordning av kommissionen angivna kraven på driftskompatibilitet iakttas och den myndighet som övervakar att järnvägssäkerhetskraven iakttas. Uppgiften har tilldelats Transport- och kommunikationsverket i 13 § i spårtrafiklagen (1302/2018). I egenskap av nationell säkerhetsmyndighet kan Transport- och kommunikationsverket också använda de påföljder som avses i 23 kap. i spårtrafiklagen, om lag eller direkt tillämpliga EU-förordningar inte iakttas. Transport- och kommunikationsverket anser att om uppgiften tilldelas verket och om det överför skötseln av uppgiften till Fintraffic, innebär det att Transport- och kommunikationsverket på basis av upphandlingskontraktet ska övervaka Fintraffic och som ansvarig aktör för ERSAD sig självt.
Inom förvaltningsområdet finns det också andra uppgifter där Transport- och kommunikationsverket har en så kallad dubbel roll som tillsynsmyndighet och som aktör som sköter myndighetsuppgifter. Transport- och kommunikationsverket utarbetade tidigare själv Katalogen över mobilitetstjänster, som är en av de NAP-tjänster som verket övervakar. Situationen förtydligades genom att lagen om transportservice (320/2017) ändrades så att Transport- och kommunikationsverket fick möjlighet att skaffa tjänsten av Fintraffic (RP 202/2020 rd). Avsikten har varit att verket ska kunna koncentrera sig på rollen som tillsynsmyndighet och myndighet som följer marknaden, utan något operativt systemansvar.
Annan lagstiftning som gäller information om hållplatser och terminaler
Bestämmelser om kompatibiliteten hos informationen i mobilitetstjänster och hos informationssystemen finns i lagen om transportservice. Enligt 154 § i den lagen ska den som tillhandahåller mobilitetstjänster se till att väsentliga och aktuella uppgifter om mobilitetstjänsterna finns att tillgå i maskinläsbart standardformat som lätt kan bearbetas, med hjälp av en förbindelse som upprättats i ett informationssystem för att användas fritt. I paragrafen föreskrivs det också om Transport- och kommunikationsverkets skyldighet att tillhandahålla teknisk service som kan användas för förmedling av information och om verkets rätt att skaffa den behövliga tjänsten av Fintraffic.
De i paragrafen avsedda väsentliga uppgifterna omfattar åtminstone information om rutter, hållplatser, tidtabeller, priser och tillgång till tjänsterna samt fordonens tillgänglighet. Närmare bestämmelser om de väsentliga uppgifterna finns i statsrådets förordning om väsentlig information om mobilitetstjänster (643/2017). I 3 § i den förordningen finns det i fråga om stationer, hamnar och terminaler bestämmelser om uppgifter om mobilitetstjänster. En del av den information som krävs i fråga om stationer är information om tillgänglighet.
Bestämmelserna i 154 § i lagen om transportservice har samband med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (ITS-direktivet) och med kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster (förordningen om multimodala reseinformationstjänster), och enligt dessa ska information om mobilitetstjänster tillhandahållas. Enligt artikel 3 i förordningen om multimodala reseinformationstjänster ska medlemsstaterna inrätta en nationell åtkomstpunkt där de som använder data får åtminstone de data som förordningen gäller och som tillhandahålls av transportmyndigheter, trafikföretag, infrastrukturförvaltare och leverantörer av behovsstyrda transporttjänster.
Med tanke på informationen om tillgänglighet är 154 § i lagen om transportservice den mest relevanta bestämmelsen. I 30 kap. i lagen om transportservice föreskrivs det också om Trafikledsverkets rätt att trots sekretessbestämmelserna av andra myndigheter och av dem som sköter lagstadgade uppgifter få sådan information som är nödvändig för att verket ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter. Enligt 236 § 1 mom. 6 punkten omfattar detta också hållplatser. I lagen om ett informationssystem för väg- och gatunätet (991/2003) föreskrivs det om informationssystemet för väg- och gatunätet som ska innehålla tillgängliga uppgifter om de allmänna och enskilda vägarnas samt gatornas position som en del av trafiksystemet, uppgifter om vägarnas och gatornas namn, längd, bredd, beläggningstyp, hastighets- och trafikbegränsningar och busshållplatser samt om andra centrala egenskaper hos dessa trafikleder. Närmare bestämmelser om de andra uppgifter om egenskaper som ska lagras i systemet utfärdas genom förordning av statsrådet. Kommunerna och närings-, trafik- och miljöcentralerna ansvarar för uppdateringen av uppgifterna.
Fintraffic samordnar flera arbetsgrupper i vilka trafikens dataekosystem behandlas. Den arbetsgrupp för reseinformation som tillsattes utifrån en utredning om den digitala infrastrukturen för kollektivtrafikens reseinformationstjänster har bedömt nuläget och utvecklingsbehoven i fråga om bestämmelserna om information om hållplatser. I arbetsgruppens rapport har man granskat problemen med de nuvarande bestämmelserna om information. Det har ansetts problematiskt att informationen är oenhetlig när det gäller inte bara hållplatser och vägnätet utan också standardinformation om transporter, såsom information om rutter och tidtabeller. Oenhetlig information som baserar sig på flera källor orsakar problem för konsumenttjänsterna och medför även en kostnadsbörda för myndigheter, företag inom kollektivtrafiksektorn och dem som utvecklar resekedjetjänster. När det gäller stationer och terminaler har det också upplevts som problematiskt att endast en trafikoperatör har ansvarat för lagringen av viktig information. Arbetsgruppen har ansett att den nuvarande processen för hantering och lagring av information om hållplatser inte ger tillräckligt med data av tillräckligt hög kvalitet. Enligt rapporten bör ansvaret för insamling och lämnande av information om terminaler fastställas noggrant och vid behov bör det göras lagändringar. ERSAD-tillgänglighetsinformationen ska åtminstone till en början tas fram centraliserat med hjälp av en förteckning.
Register över knutpunkter
Fintraffic har gjort en utredning om ett register över knutpunkter, som det nationella genomförandet av ERSAD-informationen kan bli en del av. Tanken är att registret över knutpunkter för multimodal reseinformation ska utgöra ett omfattande basmaterial för multimodala trafiktjänsters digitala hållplats- och stationsinformation med attributinformation. Enligt planerna ska registret över knutpunkter inte bara innehålla information om ett objekts läge utan också en betydande mängd attributinformation om trafikleder, tjänster och tillgänglighet som är bunden till en funktionell helhet, såsom en enskild landsvägshållplats, passagerarhamn eller järnvägsstation, i anslutning till hållplatsfunktionerna. Registret över knutpunkter för reseinformation kompletterar de nuvarande och kommande systemen för hantering av information om infrastrukturer. Dessutom är avsikten att informationen i registret över knutpunkter ska finnas tillgänglig i realtid och i de standarder som EU kräver. Datamaterial ska enligt planerna i framtiden finnas tillgängligt särskilt om sådana objekt och områden där utbudet av trafiktjänster är stort. Från det nationella registret över knutpunkter ska det centraliserat tas in material som en del av hanteringen av information om infrastrukturer och Digiroad-informationen.
Främjande av likabehandling och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning
Syftet med propositionen är att främja likabehandlingen av personer med funktionsnedsättning. Jämlikhet är en central grundläggande rättighet. Enligt 6 § 1 mom. i Finlands grundlag är alla lika inför lagen. Detta är en central princip som gäller jämlikhet och jämställdhet. I 6 § 2 mom. i grundlagen föreskrivs det om förbud mot diskriminering. Enligt det momentet får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.
Även genom internationella människorättskonventioner strävar man efter att trygga lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning och möjligheterna att tillgodose dessa rättigheter. Den viktigaste av dessa konventioner är konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft internationellt 2008. I Finland fick konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll riksdagens godkännande i mars 2015. Finland ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll den 11 maj 2016, och de trädde i kraft i Finland den 10 juni 2016. I Finland inrättades kontaktpunkter i enlighet med kraven i konventionen, ett statligt samordningssystem och en oberoende mekanism. Finland rapporterade första gången 2019 om genomförandet av konventionen till kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som övervakar genomförandet. Även EU har anslutit sig till konventionen.
Syftet med konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Jämlikhet främjas av tillgänglighet, förbud mot diskriminering samt skäliga anpassningar och behövliga tjänster, stödåtgärder och hjälpmedel. För att förverkliga detta har konventionsstaterna bland annat åtagit sig att vidta alla ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder, administrativa och andra åtgärder för att uppfylla de rättigheter som erkänns i konventionen och att vidta alla ändamålsenliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att ändra eller avskaffa gällande lagar, bestämmelser, sedvänjor och bruk som är diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning.