Senast publicerat 11-11-2022 11:03

Regeringens proposition RP 257/2022 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 f § i lagen om skatteredovisning och 124 och 124 b § i inkomstskattelagen samt till lagar som har samband med dem

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att de bestämmelser i lagen om skatteredovisning och i inkomstskattelagen som gäller skattetagargruppernas utdelning av samfundsskatten och den temporära tillämpningen av utdelningen för skatteåren 2023–2027 ändras. Dessutom föreslås det att det till lagarna fogas bestämmelser som gäller skatteåren 2028 och 2029, till följd av vilket giltighetstiden för lagen om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och lagen om temporär ändring av inkomstskattelagen förlängs med två år. 

Genom ändringarna av utdelningen kompenseras kommunerna för konsekvenserna av den sänkning av avgifterna för småbarnspedagogik och den höjning av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn som ingår i budgetpropositionen för 2023 och som genomförs för att stärka köpkraften. 

Genom ändringarna av utdelningen kompenseras kommunerna enligt nettobelopp också för de förändringar i skatteintäkterna som ändringen i beskattningsgrunden för samfundsbeskattningen medför, i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2023. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

De ekonomiska utsikterna har försämrats sedan våren 2022, särskilt till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den ökande inflationen. Statsminister Sanna Marins regering fattade vid budgetmanglingen den 1 september 2022 beslut om att, som en del av regeringens åtgärder för att stödja köpkraften, sänka avgifterna för småbarnspedagogik permanent med 70 miljoner euro och höja vårdtillägget till stödet för privat vård av barn permanent med 100 euro per månad. 

Undervisnings- och kulturministeriet har berett en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken RP 228/2022 rd. Avsikten är att den ändring som gäller sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik ska träda i kraft den 1 mars 2023. Till följd av sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik beräknas kommunernas intäkter från avgifterna minska med 70 miljoner euro per år. Social- och hälsovårdsministeriet har berett en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om stärkande av köpkraft 2023 och till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn RP 236/2022 rd. I den propositionen föreslås det att lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn ändras från och med den 1 mars 2023. Genom ändringen genomförs en höjning av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn, vilket beräknas medföra en kostnad på 1,5 miljoner euro för kommunerna. 

I enlighet med det beslut som regeringen fattade vid budgetmanglingen kompenseras kommunerna med 100 miljoner euro på skatteårsnivå för konsekvenserna av sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn genom en ändring av kommunernas utdelning av samfundsskatten. I denna proposition ingår de förslag som gäller ändringen i kommunernas utdelning av samfundsskatten och som hänger samman med dessa kompensationer. 

Dessutom har regeringen överlämnat till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 samt lagstiftning om utvidgad beskattning av förtäckt dividend, RP 227/2022 rd. Finansministeriet har berett ovannämnd proposition. Regeringens beslut att förlänga möjligheten till dubbel avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar vid beskattningen till att gälla inte bara 2020–2023 utan också 2024 och 2025 beräknas minska intäkterna från samfundsskatten med cirka 275 miljoner euro 2024 och med cirka 218 miljoner euro 2025. Ändringen ökar intäkterna från samfundsskatten med cirka 123 miljoner euro 2026, med cirka 92 miljoner euro 2027, med cirka 69 miljoner euro 2028 och med cirka 52 miljoner euro 2029 bedömt enligt nivån 2024. 

I enlighet med programmet för statsminister Sanna Marins regering ska kommunerna kompenseras enligt nettobelopp för sådana ändringar i beskattningsgrunderna som påverkar den kommunala ekonomin. De kompensationer som gäller grunden för samfundsskatten genomförs genom en ändring av utdelningen av samfundsskatten. I denna proposition ingår den förslag som gäller ändringen i kommunernas utdelning av samfundsskatten och som hänger samman med ändringen i beskattningsgrunden. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Propositionen har behandlats vid ett separat sammanträde i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 10 oktober 2022. 

Utkastet till proposition var på remiss den 21 september–3 oktober 2022. 

Det kom in tre utlåtanden under remisstiden. Begäran om utlåtande och de utlåtanden som getts finns tillgängliga i den offentliga tjänsten på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med projektkoden VM113:00/2022

Nuläge och bedömning av nuläget

Bestämmelser om skattetagargruppernas permanenta utdelning finns i 12 § i lagen om skatteredovisning (532/1998). Bestämmelser om den utdelning av samfundsskatt för skatteåren 2020–2027 som ska tillämpas temporärt finns i 12 f § i lagen om skatteredovisning, vilket innebär att den nu gällande 12 § i lagen om skatteredovisning tillämpas nästa gång vid de redovisningar som görs för skatteåret 2028. Bestämmelser om de senaste ändringarna i utdelningen av samfundsskatt finns i lag 1262/2021, som träder i kraft den 1 januari 2023. 

I 124 § 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs det om inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund, väglag och allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet. Med avvikelse från det som sägs ovan föreskrivs det i 124 b § i den lagen om hur skatten bestäms för skatteåren 2020–2027. Inkomstskattesatsen för dessa samfund motsvarar kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna. Bestämmelser om de senaste ändringarna i inkomstskattesatserna för den inkomst som delvis skattefria samfund, väglag och allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet finns i lag 1264/2021, som träder i kraft den 1 januari 2023. 

Den överföring av finansiella resurser från kommunerna till staten som reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet, nedan social- och hälsovårdsreformen, medför träder i kraft vid ingången av 2023. I samband med social- och hälsovårdsreformen beslutades det att kommunernas utdelning av samfundsskatten ska minskas med en tredjedel och att statens utdelning ska höjas i motsvarande grad vid ingången av 2023. I fråga om de ändringar i utdelningen av samfundsskatten som godkändes i samband med social- och hälsovårdsreformen har det lämnats en regeringsproposition RP 241/2020 rd, som gäller lag 621/2021. Senare har den utdelning av samfundsskatt som grundar sig på social- och hälsovårdsreformen ändrats genom lag 1262/2021, som träder i kraft den 1 januari 2023 och som behandlas i regeringens proposition RP 213/2021 rd. Genom den proposition som nu lämnas ska den utdelning som träder i kraft den 1 januari 2023 och som det föreskrivs om i lag 1262/2021 ändras. Den sänkning på en tredjedel i kommunernas utdelning som följer av social- och hälsovårdsreformen har således beaktats också i kalkylen över utdelningen av samfundsskatten i denna proposition som lämnas efter det att social- och hälsovårdsreformen har godkänts. 

De enskilda kommunernas utdelning av samfundsskatten bestäms i enlighet med 13 § i lagen om skatteredovisning. Kommunens utdelning är medelvärdet av den utdelning som beräknats på basis av uppgifterna i de två senast verkställda beskattningarna. Kommunens utdelning beräknas som en relativ andel av summan av företagsverksamhetsposten och skogsposten i förhållande till summan av motsvarande tal för alla kommuner. 

Intäktskalkylen för debiteringen av samfundsskatt för 2023 är 8 019 miljoner euro och motsvarande intäktskalkyl för 2024 är 8 315 miljoner euro. De kompensationer som i fråga om utdelningen görs till följd av ändringarna i beskattningsgrunderna baserar sig på intäktskalkylerna för samfundsskatten innan ändringarna i beskattningsgrunderna har beaktats i dessa intäktskalkyler. Intäktskalkylerna är prognoser och de baserar sig på finansministeriets bedömning av den allmänna ekonomiska utvecklingen och företagens ekonomiska utveckling vid tidpunkten för överlämnandet av denna proposition. Intäktskalkylerna revideras i enlighet med nya prognoser för den ekonomiska utvecklingen och uppgifter om utfallet. Också rundradioskatten har beaktats i intäktskalkylerna. 

Målsättning

Propositionen hänför sig till de åtgärder för att stärka köpkraften som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna. Ett syfte med propositionen är att kompensera kommunerna för de minskade avgiftsintäkterna till följd av de permanent sänkta avgifterna för småbarnspedagogik samt av kostnaderna för det permanent höjda vårdtillägget till stödet för privat vård av barn. 

Ett syfte med propositionen är också att, i enlighet med regeringsprogrammet, kompensera kommunerna för de förändringar i skatteintäkterna från samfundsskatten som följer av ändringen i beskattningsgrunden för näringsbeskattningen. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

4.1.1  Allmänt

I propositionen föreslås det att de konsekvenser som sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn har för kommunerna, i enlighet med vad som beslutades vid budgetmanglingen, ska kompenseras med 100 miljoner euro på skatteårsnivå genom utdelningen av samfundsskatt. Kompensationen till kommunerna börjar tillämpas vid ingången av 2023. 

Det föreslås att kommunerna genom en ändring av utdelningen av samfundsskatt kompenseras för de förändringar i intäkterna från samfundsskatten som följer av regeringens beslut att förlänga möjligheten till dubbel avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar vid beskattningen till att gälla inte bara 2020–2023 utan också 2024 och 2025. 

Vilka effekter var och en av de ändringar som kompenseras har för utdelningen av samfundsskatt räknas ut separat utifrån en intäktskalkyl för samfundsskatt där effekten av den ändrade beskattningsgrunden inte har beaktats. 

4.1.2  Ändring av 12 och 12 f § i lagen om skatteredovisning

I denna proposition föreslås det att 12 § i lagen om skatteredovisning ska ändras. 

Det föreslås att kommunernas i 12 § avsedda fasta andel av intäkterna från samfundsskatten höjs med 1,25 procentenheter från 21,88 procent till 23,13 procent och att statens utdelning sänks i motsvarande grad från 78,12 procent till 76,87 procent. 

I propositionen föreslås det också att 12 f § i lagen om skatteredovisning ska ändras. 

Inga ändringar föreslås i 12 f § 1–3 punkten i lagen om skatteredovisning, där det föreskrivs om skattetagargruppernas utdelning skatteåren 2020–2022. Ändringar föreslås i 12 f § 4–8 punkten, som gäller skattetagargruppernas utdelning skatteåren 2023–2027. Till följd av beslutet att förlänga möjligheten till dubbel avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar vid beskattningen till att gälla 2024 och 2025 behöver också till lagens 12 f § fogas nya 9 och 10 punkter om skattetagargruppernas utdelning skatteåren 2028 och 2029. I och med de punkter som fogas till paragrafen behöver också rubriken för 12 f § ses över så att den motsvarar ändringen. 

Lagens 12 f § ändras på det sätt som beskrivs ovan, så att kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten höjs med 1,25 procentenheter och statens utdelning i motsvarande grad sänks vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2023. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2024 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 1,95 procentenheter och sänks statens utdelning i motsvarande grad. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2025 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 1,81 procentenheter och sänks statens utdelning i motsvarande grad. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2026 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 0,95 procentenheter och sänks statens utdelning i motsvarande grad. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2027 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 1,02 procentenheter och sänks statens utdelning i motsvarande grad. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2028 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 1,08 procentenheter och sänks statens utdelning i motsvarande grad. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2029 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 1,12 procentenheter och sänks statens utdelning i motsvarande grad. 

Av de ovannämnda höjningarna av kommunernas utdelning av samfundsskatten hänför sig 1,25 procentenheter till kompensationen till kommunerna för sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn. De övriga ändringar av utdelningen som gäller skatteåren 2023–2029 hänför sig till kompensationen för effekterna på skatteintäkterna av ändringen i beskattningsgrunden för näringsbeskattningen. 

I tabellerna nedan presenteras den i lag 1262/2021 föreskrivna utdelningen till staten och kommunerna, de effekter som de nya ändringarna i beskattningsgrunderna har på utdelningen och den i propositionen föreslagna utdelningen skatteåret 2023. 

Tabell 1. Den utdelning av samfundsskatten till staten som blir permanent och utdelningen per skatteår 2023–2029 

 

Permanent 

2023 

2024 

2025 

2026 

2027 

2028 

2029 

Den i lag 1262/2021 föreskrivna utdelning som ska träda i kraft 1.1.2023. För 2028 och 2029 görs jämförelsen med den permanenta utdelningen. 

78,12 

77,55 

78,53 

78,39 

78,30 

78,23 

78,12 

78,12 

Ändringar (procentenheter) totalt, varav 

-1,25 

-1,25 

-1,95 

-1,81 

-0,95 

-1,02 

-1,08 

-1,12 

- Förlängningen av förhöjda avskrivningar 

-0,70 

-0,56 

0,30 

0,23 

0,17 

0,13 

- Sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn 

-1,25 

-1,25 

-1,25 

-1,25 

-1,25 

-1,25 

-1,25 

-1,25 

Den föreslagna utdelningen 

76,87 

76,30 

76,58 

76,58 

77,35 

77,21 

77,04 

77,00 

Tabell 2. Den utdelning av samfundsskatten till kommunerna som blir permanent och utdelningen per skatteår 2023–2029 

 

Permanent 

2023 

2024 

2025 

2026 

2027 

2028 

2029 

Den i lag 1262/2021 föreskrivna utdelning som ska träda i kraft 1.1.2023. För 2028 och 2029 görs jämförelsen med den permanenta utdelningen. 

21,88 

22,45 

21,47 

21,61 

21,70 

21,77 

21,88 

21,88 

Ändringar (procentenheter) totalt, varav 

1,25 

1,25 

1,95 

1,81 

0,95 

1,02 

1,08 

1,12 

- Förlängningen av förhöjda avskrivningar 

0,70 

0,56 

-0,30 

-0,23 

-0,17 

-0,13 

- Sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn 

1,25 

1,25 

1,25 

1,25 

1,25 

1,25 

1,25 

1,25 

Den föreslagna utdelningen 

23,13 

23,70 

23,42 

23,42 

22,65 

22,79 

22,96 

23,00 

4.1.3  Ändring av 124 och 124 b § i inkomstskattelagen

I denna proposition föreslås en ändring av 124 § 3 mom. och 124 b § i inkomstskattelagen. 

Med hänvisning till det som beskrivs ovan i kapitel 4.1.2 föreslås det i propositionen ändringar i utdelningen av samfundsskatt enligt 12 § i lagen om skatteredovisning och i den temporära utdelningen av samfundsskatt enligt 12 f § i den lagen. Till följd av dessa ändringar föreslås det att 124 § 3 mom. och 124 b § i inkomstskattelagen ändras så att inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet även i fortsättningen ska motsvara kommunernas andel av samfundsskatten. Således görs det en ändring i den i 124 § 3 mom. föreskrivna inkomstskattesatsen och i den i 124 b § 4–8 punkten föreskrivna inkomstskattesatsen för skatteåren 2023–2027. Inga ändringar föreslås i 124 b § 1–3 punkten i inkomstskattelagen, där det föreskrivs om fastställande av skatten för skatteåren 2020–2022. Till 124 b § fogas också nya 9 och 10 punkter som anger inkomstskattesatserna för den inkomst som delvis skattefria samfund, väglag och allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet skatteåren 2028 och 2029. I och med de punkter som fogas till paragrafen behöver också rubriken för 124 b § ses över så att den motsvarar ändringen. 

4.1.4  Lagarna om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen

I propositionen föreslås det på det sätt som beskrivs i kapitlen 4.1.2 och 4.1.3 att bestämmelser om skattetagargruppernas utdelning och om inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund och väglag samt allmännyttiga samfund erhållit från en fastighet ska utfärdas också för skatteåren 2028 och 2029 med anledning av beslutet att förlänga möjligheten till dubbel avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar vid beskattningen till att gälla 2024 och 2025. Därför förlängs giltighetstiden för lagen om temporär ändring av lagen om skatteredovisning (1573/2019) och lagen om temporär ändring av inkomstskattelagen (1574/2019) med två år. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Kompensation till kommunerna för sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik samt höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn

Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 1,25 procentenheter för att kompensera sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn ökar kommunernas intäkter från samfundsskatten med 100 miljoner euro skatteåret 2023. Statens skatteintäkter minskar i motsvarande grad. Den föreslagna ändringen beräknas öka kommunernas redovisningar av samfundsskatt med cirka 90 miljoner euro 2023 och minska statens redovisningar med motsvarande belopp. Ändringen beräknas dessutom öka kommunernas redovisningar av samfundsskatt med cirka 100 miljoner euro 2024 och minska statens redovisningar med motsvarande belopp. Under de följande åren kommer effekten att variera beroende på beloppet av den debiterade samfundsskatten. 

4.2.2  Kompensation till kommunerna för effekterna på skatteintäkterna av ändringen i beskattningsgrunden för näringsbeskattningen

Regeringens beslut att förlänga möjligheten till dubbel avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar vid beskattningen till att gälla 2024 och 2025 beräknas minska kommunernas intäkter från samfundsskatten med cirka 59 miljoner euro 2024 och med cirka 47 miljoner euro 2025 bedömt enligt nivån 2024. Ändringen ökar kommunernas intäkter från samfundsskatten med cirka 27 miljoner euro 2026, med cirka 20 miljoner euro 2027, med cirka 15 miljoner euro 2028 och med cirka 11 miljoner euro 2029 bedömt enligt nivån 2024.  

De i denna proposition föreslagna ändringar av utdelningen som hänför sig till näringsbeskattningen ökar kommunernas intäkter från samfundsskatten 2023–2025 och 2027–2029 och minskar dem 2026 så att de nämnda samfundsskattegrundernas effekter på skatteintäkterna är neutrala för kommunerna. Ändringarna minskar statens intäkter från samfundsskatten 2023–2025 och 2027–2029 och ökar statens skatteintäkter i motsvarande grad 2026. Alla skatteintäktskalkyler har beräknats i enlighet med debiteringskalkylen för samfundsskatten vid tidpunkten för överlämnandet av lagförslagen. De faktiska effekterna på skatteintäkterna per år framgår vid debiteringen av den slutliga samfundsskatten när beskattningen har slutförts vid utgången av oktober det år som följer på skatteåret. 

4.2.3  Konsekvenser för enskilda kommuner

Konsekvenserna för enskilda kommuner av kompensationen för sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn kan inte bedömas exakt, eftersom det när denna bedömning görs inte finns tillgång till exakta uppgifter om hur dessa åtgärder fördelar sig mellan de enskilda kommunerna. Det kan dock bedömas att kompensationen för dessa åtgärder riktar sig ojämnt till enskilda kommuner i förhållande till kostnaderna för sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn. Avgifterna för småbarnspedagogik bildas i stor utsträckning utifrån storleken på de familjer som bor i kommunen, deras inkomster och tid inom småbarnspedagogiken, medan intäkterna av samfundsskatten bestäms på basis av intäkterna från samfundsskatt samt kommunens utdelning, som i stor utsträckning påverkas av de samfundsskatter som företagen i kommunen betalar. Således kan det bedömas att den relativt sett största andelen av kompensationen går till de kommuner vars inflöde av samfundsskatt per invånare är högre än i andra kommuner.  

Remissvar

Propositionen var ute på remiss under perioden 21.9–3.10.2022. Begäran om utlåtande skickades till följande instanser: undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund rf och Skatteförvaltningen. Yttrande om propositionen har lämnats av Skatteförvaltningen, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund rf. Skatteförvaltningen hade inget att anmärka på utkastet till proposition. Social- och hälsovårdsministeriet har i sitt utlåtande konstaterat att kommunernas kostnader för höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn beräknas uppgå till 1,5 miljoner euro och att höjningen görs vid ingången av 2023. Till övriga delar har ministeriet inte haft något att yttra i ärendet. Finlands Kommunförbund rf har tagit fasta på att kompensationen för sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik genom höjning av utdelningen av samfundsskatt riktas rätt ojämnt till enskilda kommuner i förhållande till kostnaderna för sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och för höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn. Finlands Kommunförbund har dessutom konstaterat att sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik och kompensationen för den skulle riktas bättre, om kompensationen gjordes som en del av statsandelen för kommunal basservice i förhållande till 0–5-åringar. Finlands Kommunförbund anser dock allmänt att det är bra att kommunerna kompenseras för konsekvenserna av ändringarna i avgifterna för småbarnspedagogik. Till övriga delar hade Kommunförbundet inget att anmärka på propositionen. 

Utifrån social- och hälsovårdsministeriets utlåtande har i propositionen preciserats kostnaderna för höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. 

Enligt vad som föreslås ska ändringen av 12 § i lagen om skatteredovisning tillämpas från och med skatteåret 2030 och ändringarna i 12 f § 4–8 punkten samt den nya 9 och 10 punkten tillämpas på redovisningarna av samfundsskatt för skatteåren 2023–2029. 

Förhållande till andra propositioner

7.1  Samband med andra propositioner

Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken, RP 228/2022 rd, som beretts av undervisnings- och kulturministeriet, och med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om stärkande av köpkraft 2023 och till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, RP 236/2022 rd, som beretts av social- och hälsovårdsministeriet. Dessutom har propositionen samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 samt lagstiftning om utvidgad beskattning av förtäckt dividend, RP 227/2022 rd, vilken beretts av finansministeriet. 

7.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av lagen om skatteredovisning 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av lagen om skatteredovisning (1573/2019) som följer: 
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020 och gäller till och med den 31 december 2029. 
Lagen tillämpas vid redovisningar av samfundsskatten för skatteåren 2020–2029. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av inkomstskattelagen (1574/2019) som följer: 
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020 och gäller till och med den 31 december 2029. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 12 och 12 f § i lagen om skatteredovisning 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skatteredovisning (532/1998) 12 och 12 f §, sådana de lyder, 12 § i lag 1262/2021 och 12 f § i lagarna 1573/2019, 559/2020, 1073/2020 och 1262/2021, som följer: 
12 § Skattetagargruppernas utdelning 
Samfundsskatten fördelas så att statens utdelning är 76,87 procent och kommunernas utdelning 23,13 procent. 
12 f § Skattetagargruppernas utdelning skatteåren 2020–2029 
Med avvikelse från 12 § fördelas samfundsskatten så att 
1) statens utdelning skatteåret 2020 är 57,87 procent och kommunernas utdelning 42,13 procent, 
2) statens utdelning skatteåret 2021 är 55,66 procent och kommunernas utdelning 44,34 procent, 
3) statens utdelning skatteåret 2022 är 66,24 procent och kommunernas utdelning 33,76 procent, 
4) statens utdelning skatteåret 2023 är 76,30 procent och kommunernas utdelning 23,70 procent, 
5) statens utdelning skatteåret 2024 är 76,58 procent och kommunernas utdelning 23,42 procent, 
6) statens utdelning skatteåret 2025 är 76,58 procent och kommunernas utdelning 23,42 procent, 
7) statens utdelning skatteåret 2026 är 77,35 procent och kommunernas utdelning 22,65 procent, 
8) statens utdelning skatteåret 2027 är 77,21 procent och kommunernas utdelning 22,79 procent, 
9) statens utdelning skatteåret 2028 är 77,04 procent och kommunernas utdelning 22,96 procent, 
10) statens utdelning skatteåret 2029 är 77,00 procent och kommunernas utdelning 23,00 procent. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Bestämmelserna i 12 § tillämpas från och med skatteåret 2030 och bestämmelserna i 12 f § 4–10 punkten vid redovisningar av samfundsskatt för skatteåren 2023–2029. 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 124 och 124 b § i inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 124 § 3 mom. och 124 b §, sådana de lyder, 124 § 3 mom. i lag 1264/2021 och 124 b § i lagarna 1574/2019, 560/2020, 1074/2020 och 1264/2021, som följer: 
124 § Fastställande av skatten 
Kläm 
Inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag enligt 18 § 3 mom. samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 4,63 procent. 
Kläm 
124 b § Fastställande av skatten för skatteåren 2020–2029 
Med avvikelse från 124 § 3 mom. är 
1) inkomstskattesatsen år 2020 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 8,43 procent, 
2) inkomstskattesatsen år 2021 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 8,87 procent, 
3) inkomstskattesatsen år 2022 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,75 procent, 
4) inkomstskattesatsen år 2023 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,74 procent, 
5) inkomstskattesatsen år 2024 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,68 procent, 
6) inkomstskattesatsen år 2025 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,68 procent, 
7) inkomstskattesatsen år 2026 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,53 procent, 
8) inkomstskattesatsen år 2027 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,56 procent, 
9) inkomstskattesatsen år 2028 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,59 procent, 
10) inkomstskattesatsen år 2029 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 4,60 procent. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 10 november 2022 
Statsminister Sanna Marin 
Finansminister Annika Saarikko