7.1
Lagen om ändring av lagen om växtskyddsmedel
2 §.Tillämpningsområde.
I 1 mom. föreslås det att genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel nämns. Samtidigt ges direktivet kortformen ramdirektivet. Till 2 mom. 3 punkten fogas ett omnämnande av kontrollförordningen. Genom den föreslagna lagen utfärdas de bestämmelser som behövs för att komplettera kontrollförordningen. I övrigt motsvarar paragrafen till sitt innehåll den gällande bestämmelsen.
3 §.Förhållande till vissa författningar.
Hänvisningar i paragrafen preciseras till hänvisningar till gällande lagstiftning. I 2 mom. korrigeras hänvisningarna till foderlagen (1263/2020) och livsmedelslagen (297/2021). Samtidigt ersätts hänvisningen i 2 mom. till förordning (EG) nr 396/2005 med en hänvisning till förordningens kortform, som anges i 2 § 2 mom. 2 punkten. Hänvisningen i 4 mom. ändras till en hänvisning till den gällande avfallslagen (646/2011).
4 §.Definitioner.
Det föreslås att verksamhetsutövare som definieras i 1 mom. 5 punkten ändras till aktör genom hänvisning till en aktör enligt definitionen i artikel 3.29 i kontrollförordningen. Enligt den artikeln avses med aktör varje fysisk eller juridisk person som har en eller flera av de skyldigheter som fastställs i de bestämmelser som avses i artikel 1.2 i den förordningen. Med aktör avses dessutom enligt förslaget en aktör som åläggs krav i denna lag, såsom utbildningsanordnare och examensanordnare samt testare och användare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Momentets 1–4 punkt ändras inte. För begreppet
integrerat växtskydd
i 7 punkten används i allmänspråket
integrerad bekämpning
med samma innebörd. Båda motsvarar det engelska begreppet
integrated pest management
, vars förkortning
IPM
används mycket allmänt.
Till 1 mom. fogas definitioner av tillsynsmyndighet, obemannat luftfartyg, import, export och transitering. Med den allmänna beteckningen tillsynsmyndighet avses de myndigheter som sköter tillsynsuppgifter enligt lagen, det vill säga Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen samt Tullen. I definitionen av obemannat luftfartyg hänvisas det till den definition som används i luftfartslagen (864/2014). Definitionerna av import, export och transitering används för att beskriva godstrafiken mellan Finland och länder utanför EU, till skillnad från importen och exporten på EU:s inre marknad.
I 2 mom. ersätts hela titeln Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel med kortformen ”ramdirektivet”, som nämns i 2 § 2 mom.
7 §.Hantering och lagring av växtskyddsmedel samt behandling av deras förpackningar och rester.
Termen verksamhetsutövare i 1 mom. ändras till
aktör
.
9 §.Utbildningsanordnare.
I 1 mom. föreslås det att omnämnandet av godkännandet av utbildningsprogrammet stryks, eftersom det i jord- och skogsbruksministeriets förordning om utbildningsprogrammet i hantering och användning av växtskyddsmedel (201/2012) föreskrivs mycket utförligt om utbildningsprogrammets innehåll. I praktiken har utbildningsprogrammen motsvarat kraven väl. Säkerhets- och kemikalieverket har möjlighet att även i fortsättningen övervaka innehållet i utbildningsprogrammen till exempel genom stickprov.
I 2 mom. stryks omnämnandet av utbildare som är anställda hos utbildningsanordnaren, eftersom endast fysiska personer godkänns som utbildningsanordnare. Syftet med ändringen är att säkerställa att de som godkänts som utbildningsanordnare har tillräcklig kompetens och erfarenhet samt att utbildningsanordnarna behandlas lika. På detta sätt kvarstår även utbildningsanordnarens rätt hos personen i fråga oberoende av arbetsgivaren. Utbildningsanordnaren har huvudansvaret för att anordna utbildningen. Samtidigt föreslås det att det till 2 mom. fogas en möjlighet för utbildningsanordnaren att anlita sakkunniga vid tillhandahållandet av utbildningen. Innehållet i utbildningen i hantering och användning av växtskyddsmedel är mycket omfattande och för att kunna åstadkomma den bästa utbildningen är det ändamålsenligt att utbildningsanordnaren ges möjlighet att i utbildningen i fråga om vissa ämnesområden som utbildare anlita sakkunniga som är väl insatta i ämnesområdena. Som sakkunniga kan anlitas personer som har specialkompetens och gedigen erfarenhet inom ämnesområdet. Utbildningen ska uppfylla kraven i jord- och skogsbruksministeriets förordning om utbildningsprogrammet i hantering och användning av växtskyddsmedel (6/2012). I momentet stryks också kravet på godkännande av utbildningsprogrammet av den orsak som nämns i samband med 1 mom.
Det föreslås att 3 mom. upphävs och att bestämmelserna om återkallande av godkännandet i den gällande bestämmelsen flyttas till det nya 39 b § i 8 kap.
Paragrafens 4 och 5 mom. blir nya 3 och 4 mom. och deras innehåll ändras inte.
11 §.Examensanordnare.
Det föreslås med hänvisning till motiveringen till 9 § att endast fysiska personer i fortsättningen godkänns som examensanordnare. I 2 mom. stryks omnämnandet av de utbildare som är anställda hos examensanordnaren. Säkerhets- och kemikalieverket bedömer ansökan och godkänner som examensanordnare en fysisk person som har den kompetens och erfarenhet som krävs enligt 11 §. Dessutom stryks omnämnandet av återkallande av godkännande i gällande 2 mom. Bestämmelser om detta föreslås i den nya 39 b § i 8 kap. om administrativa tvångsmedel.
13 §.Testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel.
Med hänvisning till motiveringen till 9 § föreslås det att omnämnandet av den som är anställd hos den som testar spridningsutrustning stryks i 1 mom., eftersom det föreslås att endast fysiska personer godkänns som testare av spridningsutrustning. Säkerhets- och kemikalieverket bedömer ansökningarna och godkänner som testare av spridningsutrustning en fysisk person som har den kännedom om området som krävs enligt 13 § och den kompetens och de färdigheter som testningen kräver. Dessutom stryks omnämnandet av återkallande av godkännande i gällande 1 mom. Bestämmelser om detta föreslås i den nya 39 b § i 8 kap. om administrativa tvångsmedel.
17 §.Användning av växtskyddsmedel i yrkesverksamhet samt försäljning eller annan överlåtelse av växtskyddsmedel för användning i yrkesverksamhet.
Det föreslås att 1 mom. ändras så att en person får använda växtskyddsmedel i yrkesverksamhet endast om han eller hon har avlagt examen enligt 10 § och är registrerad i det register som avses i 35 §. Det föreslås att 2 mom. ändras så att kravet på att visa upp ett examensbevis avseende växtskyddsmedel vid köp slopas. Enligt 11 § 3 mom. ska personer som avlagt examen registreras i det register som avses i 35 §. Lantbruksbutiker som säljer växtskyddsmedel kan utan svårighet kontrollera köparens behörighet i den offentliga informationstjänsten, om vilken det föreslås bestämmelser i den nya 35 a §. Köparens identitet ska kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt vid köptillfället. Identiteten kan fastställas med hjälp av en identitetshandling eller på något annat jämförbart tillförlitligt sätt. Den föreslagna bestämmelsen underlättar också för aktörer som använder växtskyddsmedel, eftersom kravet på att medföra examensbevis för att visa upp det slopas.
18 §.Godkännande av institutioner som testar växtskyddsmedel.
Det föreslås att 2 mom. upphävs. Det föreslås att bestämmelsen om återkallande av godkännandet i det moment som upphävs flyttas till det nya 39 b § i 8 kap.
19 §.Försök i forsknings- och utvecklingssyfte.
Ordalydelsen i 1 mom. preciseras och till momentet fogas en hänvisning till sådana försök i forsknings- och utvecklingssyfte som avses i artikel 54.1 i växtskyddsmedelsförordningen. I momentet preciseras också att det är fråga om ett försök som förutsätter utsläppande i miljön av ett växtskyddsmedel som inte är godkänt för det användningsändamål som det används för i försöket. Det kan alltså vara fråga om ett preparat som inte alls har godkänts i Finland eller ett preparat som inte har godkänts för det ändamål som det används för i försöket. Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket Säkerhets- och kemikalieverket beviljar tillstånd för försök som utförs med obemannade luftfartyg i forsknings- och utvecklingssyfte. Det föreslås att 5 mom. som gäller återkallande av tillstånd för försök upphävs. Bestämmelser om detta föreslås i den nya 39 b § i 8 kap. om administrativa tvångsmedel.
Det föreslås att det gällande 6 mom. ändras och delas upp i 6 och 7 mom. Ordalydelsen i det nya 6 mom. preciseras så att momentet omfattar olika typer av försök som utförs i forsknings- och utvecklingssyfte. Det föreslås att det till momentet fogas en bestämmelse enligt vilken det till en ansökan som gäller ett försök i forsknings- och utvecklingssyfte där avsikten är att ett växtskyddsmedel sprids med ett obemannat luftfartyg ska fogas de tillstånd för luftfart som behövs. En person som har för avsikt att sprida ett växtskyddsmedel med ett obemannat luftfartyg ska registrera sig som UAS-operatör i Transport- och kommunikationsverkets register i enlighet med artikel 14 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg. Dessutom ska personen för flygbesprutningen lämna in en deklaration som avses i artikel 5.5 eller skaffa ett sådant tillstånd till drift i den
specifika
kategorin som avses i artikel 12 i den ovannämnda genomförandeförordningen. Om verksamheten till sin natur är sådan att den anses höra till den
certifierade
kategorin, behöver personen de intyg som avses i artikel 6 i förordningen. Då ska också det obemannade luftfartyg som används för drift i den
certifierade
kategorin registreras i enlighet med artikel 14 i förordningen.
Till den
certifierade
kategorin hör i enlighet med artikel 6 i ovannämnda genomförandeförordning bland annat drift som involverar transport av ”farligt gods som kan innebära hög risk för tredje part vid en olycka”. Växtskyddsmedel anses i allmänhet höra till sådant farligt gods. I det vägledande material (punkten GMI Article 6) i anslutning till genomförandeförordning (EU) 2019/947 som Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet Easa publicerat preciseras bestämmelsen så att transport av farligt gods anses höra till den
certifierad
e kategorin, om det gods som transporteras inte finns i en kraschskyddad behållare och skulle innebära hög risk för tredje part vid en olycka. Om driften sker i ett område där tredje parter som inte har någon anknytning till driften inte finns i närheten och deras tillträde till området förhindras, kan driften eventuellt klassificeras som drift i den
specifika
kategorin, eftersom det då inte uppkommer någon sådan hög risk för tredje parter som avses i artikel 6 i genomförandeförordningen och i det vägledadande materialet för artikeln. Klassificeringen av driften som drift i den
specifik
a kategorin förutsätter dock en riskbedömning enligt artikel 11 i genomförandeförordningen samt ett operativt tillstånd som Transport- och kommunikationsverket utfärdar utifrån prövning av varje enskilt fall i enlighet med artikel 12 och som förenas med behövliga verksamhetsvillkor.
Enligt det nya 7 mom. utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd, innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om villkoren för utförande av försök genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Nytt jämfört med den gällande bestämmelsen är bemyndigandet att utfärda förordning om villkoren för utförande av försök. Villkoren kan i praktiken gälla till exempel krav på avstånd från försöket till närmaste bebodda byggnad och vattendrag, vattencistern, vattentäkt och dess skyddsområde och naturskyddsområde enligt naturvårdslagen.
22 §. Utförande av flygbesprutning.
Det föreslås att sista meningen i 2 mom. upphävs och att bestämmelsen om övervakningen av flygbesprutning i det nuvarande momentet flyttas till den nya 24 b § i 6 kap.
22 a §.Spridning av växtskyddsmedel genom gasning
. Växtskyddsmedel som används i gasform i slutna utrymmen är till sina egenskaper betydligt farligare än andra växtskyddsmedel som kan användas och användningen av dem kräver särskilt skydd och yrkesskicklighet. Preparat som sprids genom gasning klassificeras som giftiga. Ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning utgör alltid en risk för den som sprider det. En förutsättning för säker användning är att de som sprider växtskyddsmedlet har tillräcklig kompetens och skicklighet. För att det ska vara möjligt att kontrollera kompetensen och skickligheten föreslås det att det till lagen fogas en ny bestämmelse enligt vilken Säkerhets- och kemikalieverket på ansökan beviljar användaren av ett preparat som sprids genom gasning tillstånd att använda det. Tillstånd beviljas om sökanden visar att han eller hon uppfyller de krav som beskrivs i 1 mom. Att kraven uppfylls kan visas genom intyg över genomförd utbildning. Det föreslagna 2 mom. förutsätter att den som utför spridningen gör en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket innan växtskyddsmedlet sprids genom gasning.
Enligt det nya 3 mom. ska närmare bestämmelser om vad som i 1 mom. avses med säker användning och med att den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och med att gasningen utförs på rätt sätt, om ansökan om tillstånd enligt 2 mom. samt om innehållet i anmälan enligt 3 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
23 §.Jord- och skogsbruksministeriet.
I 1 mom. föreslås det att det föreskrivs om vad som ingår i jord- och skogsbruksministeriets uppgifter på samma sätt som i den gällande bestämmelsen. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar innehållet, eftersom det i fortsättningen föreskrivs om alla tillsynsmyndigheters uppgifter i separata paragrafer. En ny uppgift för ministeriet är att det ska utse ett nationellt referenslaboratorium på framställning av Säkerhets- och kemikalieverket i enlighet med artikel 100 i kontrollförordningen.
24 §.Säkerhets- och kemikalieverket.
I paragrafen samlas de uppgifter som Säkerhets- och kemikalieverket har, om vilka det för närvarande föreskrivs i 24 § 1 mom., 26 § 1 mom. och 26 a §. I paragrafen stryks omnämnandena av de andra tillsynsmyndigheterna, om vilkas uppgifter det föreskrivs särskilt i 24 a, 24 b och 24 c §. Samtidigt upphävs 26 och 26 a §. Paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar det ändrade innehållet. I 1 mom. preciseras dessutom Säkerhets- och kemikalieverkets uppgifter i fråga om uppgiften att planera och styra tillsynen över växtskyddsmedel. I 2 mom. 2 och 3 punkten fastställs verket som behörig myndighet i fråga om vissa uppgifter som förutsätts i kontrollförordningen. Det föreslås att verket svarar för sådan samordning och sådana kontakter med kommissionen och övriga medlemsstater som avses i artikel 4.2 b i kontrollförordningen och är förbindelseorgan enligt artikel 103 i kontrollförordningen. I 1 mom. 6 punkten föreslås det att det för tydlighetens skull nämns att Säkerhets- och kemikalieverket vid behov fastställer temporära gränsvärden för bekämpningsmedelsrester enligt artikel 18.4 i resthaltsförordningen.
Verket ska också göra en framställning till jord- och skogsbruksministeriet om utseende av nationella referenslaboratorier enligt artikel 100 i kontrollförordningen.
24 a §.Livsmedelsverket.
Det föreslås att Livsmedelsverkets uppgifter flyttas från den gällande lagens 24 § till en ny 24 a §. I 1 mom. preciseras Livsmedelsverkets uppgifter vid planeringen, styrningen och utvecklingen av tillsynen över användningen av växtskyddsmedel. Tillsynsuppgifterna beskrivs mer noggrant i propositionen än i den gällande lagen och med likartad ordalydelse som i andra lagar som gäller insatsmaterial. Avsikten är att beskriva tillsynen i sin helhet, där tillsynsarbetet också omfattar planering och utveckling av det i syfte att förbättra tillsynen. Livsmedelsverket har också en styrningsuppgift med stöd av vilken verket styr närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer som besöker gårdar och andra ställen för att övervaka användningen av växtskyddsmedel. Till övriga delar förblir verkets uppgifter oförändrade.
24 b §.Närings-, trafik- och miljöcentralen.
Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter flyttas från den gällande lagens 24 § 3 mom. och 22 § 1 mom. till den nya 24 b §. Det föreslås att centralerna jämsides med Livsmedelsverket ska övervaka användningen av växtskyddsmedel samt hanteringen och lagringen i samband med den.
I 2 mom. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ska övervaka utförandet av flygbesprutning enligt 22 §.
24 c §.Tullen.
Det föreslås att Tullens uppgifter flyttas från den gällande lagens 24 § 4 mom. till den nya 24 c §. Det föreslås att bestämmelsen preciseras, eftersom den gällande bestämmelsen kan ha gett upphov till oklarheter i tillsynssituationer. Syftet med förslaget är att Tullen ska vara en självständig aktör i fråga om tillsynen.
I 1 mom. föreslås det att Tullen ska vara tillsynsmyndighet vid tillsynen över efterlevnaden av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag när det gäller import, export och transitering. Det föreslås att Tullen ska övervaka att de skyldigheter som gäller godkännande av växtskyddsmedel fullgörs när ett varuparti anländer till Finland från länder utanför Europeiska unionen. Enligt 2 mom. ska Tullen vid tillsynen iaktta tullagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag.
Med stöd av 13 § i kemikalielagen har Tullen självständig behörighet vid tillsynen över att EU:s kemikalielagstiftning iakttas. Genom att överföra behörigheten till Tullen också i fråga om växtskyddsmedel kan man undvika överföring av ärenden från en myndighet till en annan. Detta framgår särskilt tydligt av kontrollförordningens artikel 76, enligt vilken Tullmyndigheterna ska fördröja övergången till fri omsättning om de har anledning att tro att sändningen kan utgöra en risk för människors eller djurs hälsa, växtskydd, djurskydd eller, när det gäller genetiskt modifierade organismer och växtskyddsmedel, även för miljön, och omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om en sådan fördröjning. Den behöriga myndigheten ska reagera på detta inom tre arbetsdagar. Iakttagandet av artikel 76 utifrån de gällande bestämmelserna skulle, i förhållande till det nuvarande förfarandet enligt 38 § 3 punkten i lagen om växtskyddsmedel, ytterligare kunna öka överföringen av ärenden från en myndighet till en annan och trycket på Säkerhets- och kemikalieverket att vid sidan av sin egen tillsyn svara för tillsynen över produkter som Tullen stoppar under sin tillsyn.
När Tullen utövar självständig tillsyn ska Tullen fortfarande ha möjlighet att begära experthjälp om växtskyddsmedel av Säkerhets- och kemikalieverket.
24 d §.Naturresursinstitutet.
Bestämmelser om Naturresursinstitutets uppgifter finns i 26 § 2 mom. och 27 § i den gällande lagen. Naturresursinstitutets uppgifter samlas i den nya 24 d §, och 27 § upphävs. Det föreslås inga ändringar i Naturresursinstitutets uppgifter.
25 §.Auktoriserade inspektörer.
De gällande bestämmelserna om auktoriserade inspektörer preciseras genom att bestämmelserna kopplas till kontrollförordningen. I artikel 24 i kontrollförordningen finns det särskilda bestämmelser om offentlig kontroll och om åtgärder som de behöriga myndigheterna ska vidta när det gäller växtskyddsmedel. Enligt punkt 5 i den artikeln ska det vara tillåtet att delegera vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen till en eller flera fysiska personer. Artikel 28 i kontrollförordningen gäller de behöriga myndigheternas delegering av uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen. Uppgifter kan delegeras i enlighet med villkoren i artikel 30 i förordningen. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de fysiska personer till vilka sådana uppgifter delegerats har de befogenheter som krävs för att kunna utföra dessa uppgifter på ett verkningsfullt sätt.
Artikel 30 i kontrollförordningen innehåller bestämmelser om villkoren för delegering av uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen. Delegeringen ska vara skriftlig och innehålla en exakt beskrivning av de uppgifter som delegeras och de villkor under vilka de får utföras. De fysiska personerna ska ha den sakkunskap och den utrustning som krävs för att utföra uppgifterna samt vara väl kvalificerade och erfarna, och de ska vara fria från intressekonflikter när de utför uppgifterna. Bestämmelser om skyldigheter för fysiska personer till vilka uppgifter delegerats och för de delegerande behöriga myndigheterna finns i artiklarna 32 och 33 i kontrollförordningen.
Enligt det föreslagna 1 mom. kan Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket skriftligen utse en fysisk person (auktoriserad inspektör) att för viss tid utföra inspektioner som hänför sig till offentlig kontroll, såsom övervakning av användningen av växtskyddsmedel på en viss plats eller övervakning av vissa växtskyddsmedel. Bemyndigandet gäller inspektioner som hänför sig till offentlig kontroll och som personen utför i stället för någon av de tillsynsmyndigheter som avses i lagen. En auktoriserad inspektör har inte rätt att för utförande av sina uppgifter få tillträde till utrymmen som används för boende av permanent natur.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om att en auktoriserad inspektör ska utföra sitt uppdrag under överinseende av Säkerhets- och kemikalieverket eller Livsmedelsverket. De administrativa beslut som eventuellt ska fattas utifrån inspektionerna fattas av det verk som gett bemyndigandet.
På auktoriserade inspektörer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför sina uppdrag. Bestämmelser om detta föreslås i 3 mom. I momentet hänvisas också till skadeståndslagen som gäller skadeståndsansvar.
Enligt 4 mom. ska en auktoriserad inspektör på begäran visa upp det skriftliga bemyndigande som styrker inspektörens rätt att utöva tillsyn.
26 §. Statistikmyndigheter.
Paragrafen 26 § i gällande lag upphävs och dess 1 mom. flyttas till 24 § och dess 2 mom. flyttas till den nya 24 d § för att tydliggöra myndigheternas uppgiftsfördelning.
26 a §. Vissa uppgifter för Säkerhets- och kemikalieverket.
Paragrafen 26 a § i gällande lag upphävs och dess innehåll flyttas till 24 § för att tydliggöra myndigheternas uppgiftsfördelning.
27 §.Sakkunnigmyndighet
. Paragrafen 27 § i gällande lag upphävs och dess innehåll flyttas till 24 d § för att tydliggöra myndigheternas uppgiftsfördelning
28 §.Allmänna principer för organisering av tillsynen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynen över växtskyddsmedel. I 1 mom. föreslås bestämmelser om de centrala principerna för tillsynen, såsom objektivitet, regelbundenhet och ändamålsenlighet samt om hur tillsynen ska genomföras och stadierna i tillsynen. Dessutom ska övervakningen effektiviseras, om det kan misstänkas att ett preparat eller en aktörs verksamhet inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller lagen eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Syftet med bestämmelsen är att stödja en ändamålsenlig organisering av tillsynen och säkerställa en rättvis och proportionerlig inriktning av tillsynen. Tillsynsmyndigheten ska enligt det föreslagna 2 mom. på samma sätt som för närvarande dessutom vid behov ge behövliga råd eller uppmaningar när det gäller iakttagandet av bestämmelserna om växtskyddsmedel. Tillsynsmyndighetens vägledningsskyldighet gäller dock endast anvisningar om tillämpningen av lagstiftningen på allmän nivå, och myndigheten är inte skyldig att i enskilda fall ge verksamhetsutövaren detaljerade råd. När det gäller omfattningen av anvisningarna bör det beaktas att förtroendet för tjänstemannens opartiskhet inte får äventyras till följd av anvisningarna. Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för organisering av tillsynen får enligt det föreslagna 3 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Termen verksamhetsutövare ändras till aktör i 1 och 2 mom. Till övriga delar motsvarar paragrafen den gällande bestämmelsen.
29 §.Tillsynsplan.
Det föreslås att paragrafen ändras så att den motsvarar vad som i kontrollförordningen föreskrivs om tillsyn. Enligt artikel 109 i kontrollförordningen ska de behöriga myndigheterna utföra kontroll utifrån en flerårig nationell kontrollplan. Avsikten är att genom kontrollplanen främja planmässighet och öppenhet i offentlig kontroll för aktörerna. Kontrollplanen ska utarbetas och genomföras på ett samordnat sätt. Bestämmelser om innehållet i kontrollplanen finns i artikel 110 i kontrollförordningen. Enligt artikeln ska kontrollplanen omfatta offentlig kontroll inom alla de områden som omfattas av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 i förordningen och den ska planeras bland annat i enlighet med de allmänna bestämmelser om offentlig kontroll som finns i artikel 9 i förordningen. Enligt den sistnämnda artikeln ska offentlig kontroll utföras bland annat regelbundet, riskbaserat och med lämplig frekvens. Kontrollplanen ska innehålla allmän information om hur systemen för offentlig kontroll är uppbyggda och organiserade i medlemsstaten samt sådan detaljerad information om innehållet i kontrollplanen som anges närmare i artikel 110 i förordningen. Enligt artikel 111 ska kontrollplanen tillhandahållas allmänheten och uppdateras. Medlemsstaten ska för kommissionen utarbeta en årlig rapport enligt artikel 113 över resultaten av de kontroller som utförts enligt kontrollplanen.
Vid beredningen av den fleråriga kontrollplan som avses i kontrollförordningen ska Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket och Tullen tillsammans besluta vad tyngdpunkterna i tillsynen årligen ska ligga på. Varje myndighet ska utarbeta en tillsynsplan för sina egna ansvarsområden. Livsmedelsverket ska ansvara för insamlingen av tillsynsresultaten och rapporteringen till Europeiska kommissionen i enlighet med artiklarna 109.2 c och 113. Rapporteringen av resultaten enligt kontrollförordningen sker för närvarande genom Livsmedelsverket. I 2 mom. tas nuvarande praxis in i lagen. Livsmedelsverket ska också svara för att kontrollplanen tillhandahålls allmänheten i enlighet med artikel 111 till exempel genom att publicera den på sin webbplats.
Säkerhets- och kemikalieverket ska svara för samordningen av tillsynsplanen mellan myndigheterna.
30 §.Inspektionsrätt.
Det föreslås att 1 mom. ändras till en hänvisning till bestämmelserna om inspektioner i kontrollförordningen. Bestämmelser om allmänna krav på kontroll och annan offentlig verksamhet finns i artiklarna 9–15 i kontrollförordningen. Enligt artikel 9 ska riskbaserad kontroll utföras regelbundet och med lämplig frekvens. Enligt skäl 32 i ingressen i förordningen bör de behöriga myndigheterna fastställa frekvensen för offentlig kontroll med hänsyn till behovet av att anpassa kontrollen till risken och den förväntade graden av efterlevnad i olika situationer, inbegripet eventuella överträdelser av unionslagstiftningen om den jordbruksbaserade livsmedelskedjan genom bedrägligt eller vilseledande agerande.
Enligt artikel 5.1 h i kontrollförordningen ska det säkerställas att den behöriga myndighetens personal har tillträde till aktörernas lokaler och tillgång till deras dokumentation. Enligt artikel 15 ska aktörerna ge de behöriga myndigheternas personal tillgång till lokaler, omgivningar, transportmedel, datoriserade informationshanteringssystem, djur, varor, dokument och annan relevant information.
Bestämmelserna i kontrollförordningen ska också tillämpas på tillsynen över att de bestämmelser om växtskyddsmedel som utfärdats med stöd av denna lag följs.
Paragrafens 3 mom. är nytt. I det momentet föreslås bestämmelser om Säkerhets- och kemikalieverkets provtagning vid handel genom distanskommunikation. Enligt momentet får verket utan att identifiera sig beställa prov på växtskyddsmedel som erbjuds till försäljning genom distanskommunikation. Proven får användas i den offentliga kontrollen. Efter att provet fåtts ska aktören informeras om att provet har beställts för offentlig kontroll. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 36 i kontrollförordningen. I artikel 36.2 föreskrivs det att när de behöriga myndigheterna har fått tillgång till proverna ska de vidta alla åtgärder för att säkerställa att de aktörer från vilka dessa prover beställts underrättas om att proverna har tagits i samband med offentlig kontroll och, i förekommande fall, analyseras eller testas för denna offentliga kontroll, och att aktörerna har rätt till ett andra expertutlåtande enligt artikel 35 i kontrollförordningen på aktörens egen bekostnad.
Anonymitet är viktigt för att det ska vara möjligt att se samma information på en webbplats som en konsument ser. Informationen på en webbplats kan skilja sig åt beroende på om kontakten tas via en myndighetsdator eller till exempel via ens egen personliga dator. Det är också möjligt att det inte går att göra nätköp via myndighetens dator, medan det inte är något problem att köpa via en privat dator. När man använder en tillsynsdator utanför myndighetsnätet etableras kontakten inte via Säkerhets- och kemikalieverkets nät, utan till exempel via en mobiltelefon. I sådana fall kan tillsynsdatorns internetprotokolladress inte kopplas och spåras till Säkerhets- och kemikalieverket. Med hjälp av tillsynsdatorn försöker man hitta information om produkter och ansvarig instans samt dokumentera bevisen. Betalningssättet för anskaffning av produkter ska också ordnas så att det inte kan kopplas till en myndighet. Allt annat arbete som hänför sig till kontrollen görs med den egentliga myndighetsdatorn. Tillsynsdatorn har särskilda program för sparande av webbsidor. Kontrollen av distansförsäljning är utmanande och tidskrävande. När den ansvariga instansen har identifierats kan kontrollen ske på samma sätt som kontrollen av andra företagare som bedriver försäljning. Tillsynsmyndighetens rätt att skaffa prover utan att identifiera sig begränsas till växtskyddsmedel vars anskaffning under inga omständigheter är straffrättsligt straffbart, inte heller om anskaffningen görs av en myndighet.
Till följd av det föreslagna nya 3 mom. blir nuvarande 3 mom. 4 mom
.
31 §.Rätt att få uppgifter.
I 1 mom. föreslås bestämmelser om de behöriga myndigheternas rätt att få de uppgifter som inspektionerna och tillsynen förutsätter. Momentet motsvarar delvis 31 § i den gällande lagen. Den behöriga tillsynsmyndigheten och i 25 § avsedda auktoriserade inspektörer har för utövandet av tillsynen rätt att trots sekretessbestämmelserna av andra myndigheter, aktörer och andra som skyldigheterna enligt denna lag eller Europeiska unionens lagstiftning, såsom växtskyddsmedelsförordningen och kontrollförordningen, gäller få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen. Rätten att få uppgifter har begränsats till endast nödvändiga uppgifter, och uppgifterna behandlas endast inom ramen för tjänsteplikten och vid tillsynen över de bestämmelser som hör till tillämpningsområdet för den föreslagna lagen.
För tillsynen behövs uppgifter om aktörer som tillverkar, lagrar, släpper ut på marknaden, distribuerar, importerar eller exporterar växtskyddsmedel eller använder växtskyddsmedel eller gör försök med växtskyddsmedel. Likaså kan uppgifter på samma sätt som för närvarande behöva fås av utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 § och i 13 § avsedda testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel.
Uppgifterna gäller aktörernas näringsverksamhet. De uppgifter om aktörens verksamhet som behövs för tillsynen är inte nödvändigtvis allmänt kända eller lätta att få reda på, såsom till exempel aktörens ekonomiska situation. För tillsynen kan också sådana uppgifter dock behövas för att få en uppfattning om aktörens situation. För utövandet av tillsynen ska aktörerna i enlighet med artikel 15 i kontrollförordningen bistå myndigheterna vid utförandet av uppgifter. Uppgifterna inbegriper personuppgifter. Uppgifterna kan inbegripa personuppgifter, men känsliga uppgifter om en person behövs inte och tas inte med i uppgifterna.
Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter är artikel 6.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan
dataskyddsförordningen
.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om Säkerhets- och kemikalieverkets och Livsmedelsverkets rätt att trots sekretessbestämmelserna ur bötesregistret få de uppgifter som är nödvändiga för påförande av den påföljdsavgift som föreslås i 40 a §. Enligt 7 § i dataskyddslagen får personuppgifter som rör i artikel 10 i dataskyddsförordningen avsedda fällande domar i brottmål och överträdelser behandlas endast i begränsad utsträckning, till exempel om det föreskrivs om behandlingen i lag. Rätten att få uppgifter ur bötesregistret behövs för att man ska kunna iaktta förbudet mot dubbel straffbarhet, dvs. säkerställa att påföljdsavgift inte påförs den som redan dömts till bötesstraff för samma gärning i domstol. Rätten att få uppgifter begränsas endast till de uppgifter som är nödvändiga för att utreda dubbel straffbarhet.
Bestämmelser om bötesregistret finns i 5 kap. i lagen om verkställighet av böter. Uppgifterna om brott och straffrättsliga påföljder i bötesregistret ska hållas hemliga. Rättsregistercentralen får på begäran lämna ut uppgifter ur bötesregistret endast till dem vars rätt att få dessa uppgifter regleras särskilt genom lag.
Åtgärderna för att skydda den registrerades grundläggande rättigheter och intressen genomförs genom de skyddsåtgärder som anges i 6 § 2 mom. i dataskyddslagen. Sådana skyddsåtgärder är bland annat säkerställande av personalens kompetens och införande av olika slags tillsynsmetoder samt säkerställande av att de tekniska systemen fungerar. Även speciallagstiftningen i sig utgör en sådan skyddsåtgärd som förutsätts i dataskyddsförordningen.
Genom dataskyddslagens bestämmelser om skyddsåtgärder säkerställs en lämplig och tillräcklig skyddsnivå för att skydda den registrerades rättigheter och friheter vid behandlingen. Samtidigt beaktas de risker och hot som behandlingen av uppgifter som fås ur bötesregistret eventuellt medför för den registrerade. De föreslagna bestämmelserna om personuppgifter är exakta och noggrant avgränsade, och det finns grund enligt dataskyddsförordningen för behandlingen av personuppgifterna.
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter till andra myndigheter trots sekretessbestämmelserna finns i 32 §.
31 a §.Undersökning av myndighetsprov.
Enligt den föreslagna paragrafen ska myndighetsproverna undersökas av Livsmedelsverket eller av ett laboratorium som Livsmedelsverket eller Säkerhets- och kemikalieverket utsett i enlighet med kontrollförordningen. Laboratorierna utses på ansökan. Laboratoriet ansöker om att bli utsett på det sätt som anges närmare av myndigheten. Laboratorier som ansöker om att bli utsedda kan finnas i Finland eller i en annan medlemsstat i Europeiska unionen. Artikel 37 i kontrollförordningen innehåller bestämmelser om utseende av officiella laboratorier. Enligt punkt 1 i den artikeln ska de behöriga myndigheterna utse officiella laboratorier som ska utföra laboratorieanalyser, laboratorietester och laboratoriediagnostik på prover som tas vid offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i den medlemsstat på vars territorium dessa behöriga myndigheter verkar eller i en annan medlemsstat eller ett tredjeland som är avtalsslutande part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ett officiellt laboratorium ska enligt artikel 37.4 ha behövlig och tillräcklig sakkunskap, utrustning och infrastruktur samt kompetent personal. Uppgifterna ska utföras utan dröjsmål, opartiskt och fritt från intressekonflikter. Ackrediteringen av ett officiellt laboratorium ska överensstämma med standarden EN/ISO 17025, och ackrediteringen ska omfatta de metoder som används för myndighetsundersökningar.
34 §.Handräckning.
I 1 mom. föreskrivs det om tillsynsmyndigheternas skyldighet att ge varandra handräckning för utförande av uppgifter enligt denna lag. Det föreskrivs om handräckning av polisen och räddningsmyndigheten genom en hänvisning till paragraferna i fråga i polislagen och räddningslagen. Polisen ska också ge en auktoriserad inspektör handräckning, om inspektören hindras att utföra sitt uppdrag och det krävs att polisen utövar sina befogenheter för att hindret ska undanröjas.
35 §.Växtskyddsmedelsregister.
Den gällande 35 § om tillsynsregistret delas för tydlighetens skull upp i 35, 35 a och 35 b §. Registrets användningsområde utvidgas från att vara enbart tillsynsregister till att omfatta också identifiering av köparen vid köp av växtskyddsmedel. Paragrafens rubrik ändras så att den bättre motsvarar paragrafens innehåll. Tillsynen över växtskyddsmedel förutsätter att det finns tillgång till tillräckligt omfattande uppgifter om godkända växtskyddsmedel. Vid köp av växtskyddsmedel ska säljaren dessutom på ett tillförlitligt sätt kunna utreda att köparen har den examen som krävs för anskaffning av växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket ska föra register över godkända växtskyddsmedel, utbildningsanordnare och examensanordnare, testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och personer med avlagd examen inom området för växtskyddsmedel. Det föreslås att Säkerhets- och kemikalieverket är personuppgiftsansvarig enligt artikel 4 i dataskyddsförordningen.
I 2 mom. förtecknas de uppgifter om godkända växtskyddsmedel som ska föras in i registret. I registret ska införas namn på innehavaren av produktgodkännandet och dennes eventuella företrädare samt kontaktuppgifter, preparatets namn, preparatets verksamma ämne och mängd av ämnet, preparatets användningsändamål, bruksanvisning, begränsningarna i användningen, varningar och andra märkningar på förpackningar, giltighetstiden för produktgodkännandet samt uppgifter enligt 24 § 2 mom. 9 punkten om de årliga mängderna växtskyddsmedel som har släppts ut på marknaden.
I 3 mom. förtecknas de uppgifter som införas i registret i fråga om utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 §, testare enligt 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt om dem som avlagt sådan examen som avses i 10 §. Uppgifterna är namn och personbeteckning, modersmål och telefonnummer. Det föreslås att uppgifterna utökas med anteckning om återkallelse enligt 39 a eller 39 b § av registrering, godkännande eller tillstånd. Uppgifterna i 3 mom. har skrivits i form av en förteckning för att förtydliga bestämmelsen. Säkerhets- och kemikalieverket utövar tillsyn över och granskar aktörerna regelbundet. Uppgifterna i registret ska användas vid planeringen och genomförandet av Säkerhets- och kemikalieverkets tillsyn. Till exempel för kontroll av säljarnas behörighet ska tillsynsmyndigheten ha uppgifter om dem som avlagt examen och deras kontaktuppgifter. Uppgifterna i registret ska också användas vid bedömningen av och rapporteringen om handlingsprogrammet enligt 44 §.
Paragrafen innehåll motsvarar i huvudsak 35 § 1–3 mom. i den gällande lagen. Som en ny sak införs ett identifieringsnummer. Säkerhets- och kemikalieverket ska i fråga om dem som avlagt examen enligt 10 § inom området för växtskyddsmedel i registret föra in utöver identifikationsuppgifter även dagen då examen upphör att gälla och ett identifieringsnummer. Syftet med identifieringsnumret är att underlätta identifieringen av en person vid registersökningar. Som en ny sak tas det i paragrafen in också anteckning om återkallelse av registrering, godkännande eller tillstånd.
35 a §.Information om växtskyddsmedel och vissa aktörer.
I artikel 57 i växtskyddsmedelsförordningen föreskrivs det att medlemsstaterna på elektronisk väg ska hålla information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande återkallats i enlighet med förordningen; informationen ska åtminstone innehålla uppgift om namn eller firma för innehavaren av produktgodkännandet och numret på produktgodkännandet, produktens handelsnamn, typ av beredning, namnet på och kvantitet av varje verksamt ämne, skyddsämne eller synergist som det innehåller, klassificeringen, risk- och skyddsfraser, användningsområdet, skälen för upphävandet av ett produktgodkännande, om dessa avser säkerhetshänsyn, samt en förteckning över mindre användningsområden. I 1 mom. konstateras det att Säkerhets- och kemikalieverket på elektronisk väg ska hålla i artikel 57.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedd information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som har produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande har återkallats. Informationen är den del av det i 35 § avsedda registret som ska hållas tillgänglig för allmänheten. Momentet motsvarar 35 § 4 mom. i den gällande lagen.
Enligt 2 mom. ska Säkerhets- och kemikalieverket offentliggöra och föra utifrån de uppgifter som avses i 35 § 3 mom. en allmänt tillgänglig förteckning över utbildningsanordnare, examensanordnare samt testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Av förteckningen kan framgå aktörens geografiska verksamhetsområde, inom vilka ämnesområden aktören ordnar utbildningar och examina eller vilken typ av spridningsutrustning aktören testar. Förteckningen får inte utan den berörda personens samtycke innehålla personens hemadress eller andra kontaktuppgifter. Personen kan ge sitt samtycke till att hemadressen och kontaktuppgifterna offentliggörs. Samtycket utgör då en rättslig grund enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Samtycket ska ges skriftligt, muntligt eller på något annat klart och begripligt sätt, såsom genom ett kryss i rutan på webbplatsen. Samtycket ska vara en frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade godtar behandlingen av personuppgifter som rör honom eller henne för ändamålet i fråga.
35 b §.Användning och förande av växtskyddsmedelsregistret.
I paragrafen föreslås bestämmelser om användningen och förandet av det register som avses i 35 §. Enligt 1 mom. har tillsynsmyndigheterna rätt att använda registret vid tillsynen.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om avförande av uppgifter ur registret. Personuppgifter som gäller en fysisk person ska avföras ur registret tio år efter det att giltighetstiden för godkännandet av växtskyddsmedlet har löpt ut. I praktiken har det visat sig att resthalter av växtskyddsmedel kan hittas till exempel i grundvattnet mer än tio år efter det att användningen av preparatet har upphört, och därför kan det anses att bevaringstiden på tio år för alla uppgifter som gäller ett preparat i registret är motiverad med tanke på tillsynen. De ursprungliga godkännandehandlingarna finns vid behov tillgängliga också efter denna tidsfrist.
Det föreslås att de i enlighet med 35 § 3 mom. i registret införda identifikationsuppgifterna för fysiska personer som avses i 9, 11 och 13 § avförs ur registret två år efter det att godkännandet av aktören i fråga har upphört att gälla och uppgifterna om den som avlagt examen som avses i 10 § tre år efter det att examen har upphört att gälla. Godkännandet av utbildningsanordnare och examensanordnare samt testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel gäller i fem år. Examen gäller också i fem år. För tillsynen kan det behövas uppgifter under en kort tid också efter det att godkännandena av aktörerna samt deras examina har upphört att gälla. Därför är det motiverat att bevara uppgifterna i registret i två år efter det att godkännandet av aktören har upphört att gälla. Vid tillsynen över användningen av växtskyddsmedel kontrolleras den registerhållning över användningen av växtskyddsmedel som enligt artikel 67 i växtskyddsmedelsförordningen krävs av den som använder växtskyddsmedel. Vid tillsynen över att begränsningar i användningen av växtskyddsmedel iakttas är det ibland behövligt att granska dokumentationen för de tre senaste åren. Bestämmelsen om registerhållningen kräver att dokumentationen över användningen bevaras i tre år. I detta sammanhang är det bra att också kunna kontrollera att användarens examen har varit giltig tidigare år, om examen inte är giltig vid tidpunkten för tillsynen. Därför är det motiverat att uppgifterna bevaras i registret i tre år från den dag då examen har upphört att gälla. Paragrafen motsvarar i huvudsak 35 § 5 mom. i den gällande lagen.
I fråga om insamling av personuppgifter och införande av dem i registret samt om användning och utlämnande av registeruppgifter iakttas dataskyddsförordningen, dataskyddslagen (1050/2018) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. Bestämmelserna motsvarar till denna del gällande bestämmelser och grundar sig på utnyttjande av det nationella handlingsutrymmet bland annat i situationer där en person bestrider uppgifternas riktighet eller förbjuder behandlingen av uppgifterna.
35 c §.Offentlig informationstjänst.
I 1 mom. föreslås bestämmelser om att Säkerhets- och kemikalieverket genom det allmänna datanätet ur registret får lämna ut uppgifter om namnet på och identifieringsnumret för den som avlagt examen enligt 10 § inom området för växtskyddsmedel. För de uppgifter som uppstår på detta sätt används enligt förslaget benämningen offentlig informationstjänst.
Registret innehåller för närvarande uppgifter om cirka 27 000 personer som avlagt examen. På grund av registeruppgifternas omfattning räcker det inte att aktörerna identifieras i den offentliga informationstjänsten enbart på basis av namnet. Därför föreslås det att möjligheterna att identifiera aktörerna ska förbättras genom det identifieringsnummer som ges dem i enlighet med 35 § 3 punkten. I fråga om dem som använder växtskyddsmedel ska det av informationstjänsten framgå uppgifter om avlagd examen enligt 10 §, vilket enligt 17 § är en förutsättning för att växtskyddsmedel som är avsedda för yrkesmässig användning ska få säljas till aktören. Försäljarna ska alltså ha möjlighet att via informationstjänsten kontrollera om köparen har avlagt examen, om inte köparen har ett bevis över avlagd examen med sig vid köptillfället.
I 2 mom. föreslås det i enlighet med kraven på dataskydd att information i informationstjänsten enbart får sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller identifieringsnummer.
Begränsning av sökningen enbart till enkel sökning innebär avvikelse från bestämmelsen i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, enligt vilket personuppgifter ur en myndighets personregister, om inte något annat särskilt bestäms i lag, får lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter.
Den offentliga informationstjänsten ska inte innehålla uppgifter om avlidna aktörer, och uppgifterna om en avliden person ska avföras ur informationstjänsten omedelbart efter det att Säkerhets- och kemikalieverket via befolkningsdatasystemet har fått kännedom om att aktören avlidit. På bevarande av uppgifter som förts in i informationstjänsten tillämpas i fråga om annat än aktörens död eller återkallande av aktörens registrering vad som i 35 b § 2 mom. föreskrivs om bevarande av uppgifter.
36 §.Offentliggörande av tillsynsresultat.
I paragrafen föreslås bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten. Det föreslås att Tullen anges i 1 mom. som en av de myndigheter som offentliggör tillsynsresultaten.
Bestämmelser om skyldigheterna i fråga om konfidentiell behandling i anknytning till offentliggörande av information samt öppenhet i offentlig kontroll finns i artiklarna 8 och 11 i kontrollförordningen.
37 §.Föreläggande.
I paragrafen föreskrivs det om föreläggande från tillsynsmyndigheten, om aktören inte iakttar de bestämmelser som är förpliktande för aktören. Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen samt Tullen kan ålägga aktören att avhjälpa bristen inom en tid som med beaktande av ärendets natur är tillräckligt lång. Enligt artikel 138 i kontrollförordningen ska den behöriga myndigheten vidta någon av de åtgärder som avses i artikeln, om myndigheten konstaterar bristande efterlevnad. I detta fall ska hänsyn tas till den bristande efterlevnadens art och till den utsträckning i vilken aktören tidigare har efterlevt bestämmelserna. Tillsynsmyndigheten kan bestämma att missförhållandet ska avhjälpas omedelbart eller inom den tid som tillsynsmyndigheten anger.
38 §.Förbud.
Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud som meddelas av tillsynsmyndigheten. Behörigheten bestäms enligt den behörighet som föreskrivs för myndigheten i 24 och 24 a–24 c §. Säkerhets- och kemikalieverkets behörighet ska gälla situationer där brister i efterlevnaden av lagstiftningen, hälsorisker eller miljörisker hänför sig till ett växtskyddsmedel. Livsmedelsverket är behörigt när bristen hänför sig till användningen och hanteringen av ett växtskyddsmedel.
Paragrafhänvisningarna preciseras så att de motsvarar de föreslagna ändringarna. Bestämmelsen om import och export flyttas från 1 mom. till ett nytt 4 mom., där Tullen bemyndigas att i enlighet med sin behörighet enligt 24 c § förbjuda import och export, om ett växtskyddsmedel inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. där närings-, trafik- och miljöcentralen bemyndigas att i enlighet med behörigheten enligt den nya 24 b § förbjuda flygbesprutning, om flygbesprutningen inte uppfyller de krav som anges i denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Det föreslås att 3 och 4 mom. blir nya 5 och 6 mom.
I 6 mom. föreskrivs det att om ärendet inte tål dröjsmål, kan tillsynsmyndigheten utfärda ett temporärt förbud. Den fara som en lagstridig situation medför kan i vissa fall vara så stor att förbudet måste utfärdas innan ärendet har hunnit utredas ordentligt. Förbudet förfaller om den behöriga myndigheten inte fattar ett beslut i ärendet inom en vecka från det att det temporära förbudet meddelades.
39 §.Föreläggande om bortskaffande eller utförsel.
Det föreslås att paragrafen ändras i enlighet med Tullens behörighet enligt 24 c §. Bestämmelsen som gäller Tullens behörighet flyttas från 1 mom. till det nya 3 mom., varvid 3 mom. blir nytt 4 mom. Enligt det nya 3 mom. kan Tullen besluta att ett växtskyddsmedel som belagts med förbud enligt 38 § 3 mom. ska bearbetas på nytt, bortskaffas eller återsändas till det land från vilket det förts in i Finland.
39 a §.Återkallelse av registrering.
I 1 mom. föreslås bestämmelser om att registreringen enligt 35 § 3 mom. av den som avlagt examen enligt 10 § kan återkallas, om förutsättningarna för registrering inte längre uppfylls eller om aktören på något väsentligt sätt bryter mot de föreskrivna kraven och trots föreläggande från myndigheten inte avhjälper bristen inom utsatt tid. I det föreslagna momentet förutsätts det att förseelsen, utöver att den uppfyller de förutsättningar för återkallande av registrering som avses i artikel 138.2 j i kontrollförordningen, att den är väsentlig. Bestämmelsen motsvarar den bestämmelse om återkallande av utbildningsbevis som avses i artikel 5.2 i ramdirektivet.
Orsaken till att registreringen återkallas kan vara lagstridig verksamhet som framkommit i samband med tillsynen, i synnerhet om missbruket av växtskyddsmedel uppfyller de rekvisit för miljöförstöring eller hälsobrott som avses i 43 § eller definitionen av något annat brott.
Säkerhets- och kemikalieverket behöver inte ge en tidsfrist för avhjälpande av bristen, om bristen är så väsentlig att den enligt Säkerhets- och kemikalieverkets bedömning inte kan avhjälpas inom skälig tid.
Efter att registreringen återkallats får personen inte använda eller köpa växtskyddsmedel som godkänts för yrkesmässig användning.
Enligt 2 mom. förutsätts det för ny registrering, efter att en registrering har återkallats, att den examen som avses i 10 § avläggs på nytt. Genom att förutsätta att examen avläggs på nytt säkerställs det att användaren känner till de gällande kraven på användning av växtskyddsmedel.
39 b §.Återkallelse av vissa godkännanden och tillstånd.
Det föreslås att bestämmelserna om återkallelse av vissa godkännanden och tillstånd enligt den gällande lagen samlas i denna paragraf. Alla bestämmelser om återkallelse flyttas till kapitlet om administrativa tvångsmedel och påföljder, där de i sak hör hemma. I den gällande lagen föreskrivs det i 9 § 3 mom. om återkallande av godkännandet av en utbildningsanordnare, i 11 § 2 mom. om återkallande av godkännandet av en examensanordnare, i 13 § 1 mom. om återkallande av godkännandet av en testare av spridningsutrustning, i 18 § 2 mom. om återkallande av godkännandet av en institution som testar växtskyddsmedel och i 19 § 5 mom. om återkallande av tillstånd för försök.
En förutsättning för återkallelse är liksom för närvarande att verksamheten är väsentligt felaktig och att verksamheten inte har rättats till inom den tid som Säkerhets- och kemikalieverket har bestämt.
Säkerhets- och kemikalieverket behöver inte ge en tidsfrist för att rätta till verksamheten, om bristen är så väsentlig att den enligt Säkerhets- och kemikalieverkets bedömning inte kan avhjälpas inom skälig tid.
39 c §.Återkallelse av beslut om att utse ett laboratorium
. Den föreslagna paragrafen är ny. Enligt 1 mom. kan jord- och skogsbruksministeriet återkalla sitt beslut om utseendet av ett nationellt referenslaboratorium, om referenslaboratoriet eller den verksamhet som bedrivs där inte uppfyller kraven i artiklarna 100 och 101 i kontrollförordningen. Det missförhållande som leder till återkallandet ska vara väsentligt och referenslaboratoriet ska trots jord- och skogsbruksministeriets föreläggande inte ha avhjälpt bristerna inom skälig tid. Återkallelse är möjlig också med stöd av artikel 39 i kontrollförordningen, om villkoren i punkt 2 i artikeln uppfylls.
Enligt 2 mom. kan Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket återkalla sitt beslut om utseende av ett officiellt laboratorium, om laboratoriet på något väsentligt sätt bryter mot eller det i laboratoriets verksamhet på något väsentlig sätt bryts mot de krav som föreskrivs i denna lag, Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem och laboratoriet trots verkets föreläggande inte avhjälper bristerna inom skälig tid. Som väsentlig överträdelse av de föreskrivna kraven kan betraktas till exempel ett laboratoriums upprepade försummelser att anmäla en risk.
Enligt 3 mom. kan jord- och skogsbruksministeriet, Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket återkalla sitt beslut om utseende av ett laboratorium också för tiden för behandling av ett ärende, om det är nödvändigt på grund av att verksamheten medför oskälig skada för människors eller djurs hälsa eller för miljön eller om bristerna i verksamheten vid laboratoriet riskerar äventyra undersökningsresultatens tillförlitlighet. Som en sådan brist kan betraktas till exempel en grov försummelse av de korrigerande åtgärder som myndigheten förutsätter.
39 d §.Stängning av webbplats.
I paragrafen föreslås bestämmelser om att Säkerhets- och kemikalieverket kan bestämma att en webbplats eller del av en webbplats ska stängas, om ett växtskyddsmedel som saluförs via den inte har godkänts för användning som växtskyddsmedel eller de uppgifter som lämnas om växtskyddsmedlet orsakar eller av grundad anledning kan befaras orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, vilseleder köparen av växtskyddsmedlet på ett väsentligt sätt eller på något annat sätt väsentligen strider mot bestämmelserna om växtskyddsmedel. Stängningen av en webbplats ska genomföras med iakttagande av proportionalitetsprincipen så att man strävar efter att begränsningen ska vara proportionerlig genom att tillämpa tvångsmedel stegvis, dvs. genom att i första hand bestämma att endast den del eller sida på en webbplats ska stängas som tillhandahåller den skadliga produkten eller felaktiga informationen. Säkerhets- och kemikalieverket kan få behövliga uppgifter om växtskyddsmedel som saluförs via en webbplats till exempel genom sådan provtagning utan identifiering som avses i 30 § 3 mom. Säkerhets- och kemikalieverket kan bestämma att en webbplats eller del av en webbplats ska stängas till exempel om det växtskyddsmedel som säljs inte har godkänts som växtskyddsmedel. Ett föreläggande att stänga webbplatsen eller en del av den ska meddelas först om myndighetens föreläggande att avhjälpa missförhållandet inte har iakttagits.
Föreläggandet att stänga en webbplats kan meddelas temporärt för den tid då ärendet utreds eller missförhållandet avhjälps. Den temporära stängningen ska gälla tills Säkerhets- och kemikalieverket meddelar sitt slutliga avgörande i ärendet.
I artikel 138 i kontrollförordningen finns bestämmelser om åtgärder vid konstaterad bristande efterlevnad. Den behöriga myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder enligt artikel 138.2. En åtgärd som nämns är att beordra att de webbplatser som aktören driver eller använder läggs ner under en lämplig tidsperiod.
Den föreslagna paragrafen är ny. På motsvarande sätt föreskrivs det om stängning av webbplats bland annat i 63 § i livsmedelslagen (297/2021) och 58 § i foderlagen (1263/2020).
40 §.Vite och tvångsutförande.
I paragrafen tas in en möjlighet för Tullen, i enlighet med behörigheten enligt den nya 24 c §, att på motsvarande sätt som Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket förena ett i 37 § avsett föreläggande, ett i 38 § 1‒3 mom. avsett förbud och ett i 39 § avsett föreläggande om bortskaffande eller utförsel med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.
I 2 mom. hänvisas det till viteslagen (1113/1990), som innehåller allmänna bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande.
40 a §. Påföljdsavgift inom tillsynen över växtskyddsmedel
. I 1 mom. föreslås bestämmelser om den påföljdsavgift som påförs i ett administrativt förfarande. I fråga om en administrativ påföljdsavgift är det i sak fråga om en ekonomisk påföljd av straffkaraktär, som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) och grundlagsutskottet har ansett kunna jämställas med straffrättsliga påföljder. I lagen ska fortfarande ingå en bestämmelse om förseelser med hot om böter, men en del av de gärningar som omfattas av den nuvarande bestämmelsen om förseelser kommer att börja omfattas av den föreslagna bestämmelsen om administrativ påföljdsavgift.
Enligt artikel 139.1 i kontrollförordningen ska medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i förordningen och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. De föreskrivna sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. I artikel 138 i kontrollförordningen finns en förteckning över exempel på åtgärder som de behöriga myndigheterna kan vidta och i artikel 139.2 dessutom en bestämmelse enligt vilken medlemsstaterna ska säkerställa att ekonomiska sanktioner för överträdelser av bestämmelserna, om de begåtts genom bedrägligt eller vilseledande agerande, i enlighet med nationell rätt återspeglar antingen aktörens ekonomiska fördel eller, beroende på vad som är lämpligt, en procentandel av omsättningen.
Enligt 1 mom. ska Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket kunna påföra en administrativ påföljdsavgift för en i den föreslagna paragrafen avsedd gärning som de i samband med övervakningen har konstaterat att aktören har begått. Påföljdsavgiften är en nationell bestämmelse och kompletterar de åtgärder som anges i artikel 138.2 i kontrollförordningen. Påföljdsavgiften föreslås vara minst 300 och högst 5 000 euro. Påföljdsavgiftens minimi- och maximibelopp ska fastställas så att det motsvarar bland annat det belopp som föreskrivs i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor och i livsmedelslagen. I detta moment specificeras vilka skyldigheter förseelserna kan gälla för att en påföljdsavgift ska kunna påföras. Tillämpningsområdet för den föreslagna avgiften föreslås omfatta försummelser som det är enkelt att bevisa och inte kräver utredningsmässiga åtgärder.
Momentets 1–4 punkter och den skyldighet att lämna uppgifter enligt artikel 67.3 som nämns i 5 punkten i det momentet kommer inte längre att räknas som växtskyddsmedelsförseelse utan ska höra till gärningar för vilka sanktionen är påföljdsavgift. I fråga om dessa gärningar och försummelser har det ansetts att de är lätta att bevisa och att den påföljdsavgift som tillsynsmyndigheten påför kan anses vara en tillräcklig sanktion.
När det gäller försummelse enligt 6 punkten att till Säkerhets- och kemikalieverket lämna uppgifter om den som avlagt examen är det fråga om en ny sanktion. I bestämmelsen konstateras det att påföljdsavgift kan påföras den som försummar skyldigheten enligt 11 § 3 mom. att till Säkerhets- och kemikalieverket lämna uppgifter om dem som avlagt examen. Enligt den gällande lagstiftningen är examensanordnaren skyldig att lämna uppgifter om den som avlagt examen till Säkerhets- och kemikalieverket. Att låta bli att lämna uppgifterna har dock ingen direkt inverkan på den som avlagt examen, eftersom han eller hon enligt 17 § i den gällande lagen vid köp av växtskyddsmedel för användning i yrkesverksamhet ska visa upp ett giltigt bevis över avlagd examen enligt 10 § inom området för växtskyddsmedel. Enligt de nya bestämmelser som föreslås i lagen ska uppvisande av bevis dock inte i fortsättningen vara en förutsättning för köp av växtskyddsmedel, eftersom försäljaren kontrollerar att examen är giltig i den offentliga informationstjänsten enligt 35 c §. Informationstjänstens funktion förutsätter dock att de uppgifter som finns där har lämnats in i tid. Om examensanordnaren försummar att lämna uppgifterna, hindrar försummelsen att växtskyddsmedel köps och köparen orsakas skada av detta.
Vid övervägande av vilket tvångsmedel som kan komma i fråga för försummelse att lämna uppgifter till registret så lämpar sig administrativa tvångsmedel, såsom uppmaning eller vite, dåligt för den aktuella situationen. När man överväger tvångsmedel som tillgrips i sista hand har en registeranteckning som saknas vid köpet redan orsakat köparen skada, och ett lindrigare tvångsmedel har ingen korrigerande effekt på situationen. Hot om påföljdsavgift fungerar också avskräckande mot försummelse att lämna uppgifter. Försummelse har inte tidigare lett till sanktioner, men för att det system som i och med denna proposition föreskrivs för konstaterande av köparens behörighet ska fungera är det nödvändigt att parterna fullgör sina föreskrivna skyldigheter. Påföljdsavgiften är dessutom en lätt och enkel administrativ sanktion för parterna och kan med beaktande av försummelsen anses vara en skälig sanktion.
Enligt 2 mom. ska påföljdsavgiftens storlek bedömas från fall till fall. Utgångspunkten vid påförande av påföljdsavgift är att det ska ha en tillräcklig special- och allmänpreventiv verkan. Påföljdsavgiftens storlek grundar sig på en helhetsbedömning, och vid bestämmandet av avgiften ska hänsyn tas till bland annat förseelsens art, omfattning, skadlighet och hur ofta den upprepats. Graden av skadlighet kan till exempel återspeglas i arten av förseelse, såsom hur allvarlig och skadlig förseelsen är för samhället. Också den fördel som erhållits genom förseelsen ska beaktas. Skadlighet för samhället kan till exempel innebära ett förfarande som kan äventyra livsmedelssäkerheten, människors eller djurs hälsa eller miljöns säkerhet.
Proportionalitets- och ändamålsenlighetskraven på förvaltningsverksamheten ska uppfyllas vid påförandet av avgiften. Kraven på god förvaltning och rättssäkerhet ska beaktas. I fråga om beslut om påföljdsavgiften föreligger besvärsrätt. En påföljdsavgift som en myndighet påfört är verkställbar endast om den vunnit laga kraft, och förvaltningsdomstolens avgörande i ett ärende som gäller sökande av ändring är verkställbart i enlighet med vad som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
I 3 mom. beaktas förbudet mot dubbel straffbarhet, enligt vilket flera påföljder av straffkaraktär inte får påföras en fysisk person för samma gärning eller försummelse. Förbudet omfattar även administrativa påföljder av straffkaraktär för en och samma gärning. Förbudet mot dubbel straffbarhet hindrar dock inte att påföljdsavgift påförs utöver andra administrativa påföljder, såsom återkrav av jordbrukarstöd, vite eller återkallande av registrering.
Ingen dröjsmålsränta ska tas ut på påföljdsavgiften.
41 §.Växtskyddsmedelsförseelse.
Den gällande lagens 1 mom. 2–4 och 6 punkten samt den skyldighet att lämna uppgifter enligt artikel 67.3 som nämns i 7 punkten i det momentet ska börja omfattas av påföljdsavgiften inom tillsynen över växtskyddsmedel. Överträdelserna i dessa punkter kan bedömas vara av mindre betydelse och lätta att bevisa, varvid ett lättare påföljdsförfarande lämpar sig för dem.
Det föreslagna 2 mom. motsvarar den gällande bestämmelsen och innehåller en bestämmelse som ska förhindra sanktionskumulation. Med stöd av 6 kap. 12 § 4 punkten i strafflagen kan domstolen på grund av anhopning av påföljder avstå från att döma ut ett straff eller enligt 6 kap. 7 § 1 punkten som en strafflindande omständighet beakta de andra följder som brottet har lett till eller domen medför för gärningsmannen. Om både vite och straff döms ut för samma försummelse, är det i många fall fråga om en oskälig sanktionskumulation. Det är dock motiverat att låta bli att döma ut ett straff endast om även vite har dömts ut. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. om hörande av tillsynsmyndigheterna. I momentet föreskrivs det om Säkerhets- och kemikalieverkets och Livsmedelsverkets ställning som sakkunniga under en straffprocess på motsvarande sätt som till exempel i fråga om arbetarskyddsmyndigheten. Vid förundersökning av en gärning som omfattas av tillämpningsområdet för bestämmelserna om växtskyddsmedel och som är straffbar enligt strafflagen eller denna paragrafs 1 mom. ska myndigheten ges tillfälle att bli hörd. Åklagaren ska ge myndigheten tillfälle att yttra sig innan åtalsprövningen avslutas. Myndigheten ska ha rätt att närvara och yttra sig vid den muntliga förhandlingen i ärendet vid domstol. Genom expertutlåtande och deltagande i straffprocessen säkerställs den sakkunskap som hänför sig till växtskyddsmedel och tillämpningen av bestämmelserna om växtskyddsmedel vid förundersökning, åtalsprövning och domstolsbehandling. Detta gör det lättare för polisen och åklagaren att fatta beslut och ger stöd vid en eventuell rättegång. Brott avseende växtskyddsmedel kan uppfylla rekvisitet för hälsobrott enligt 44 kap. 1 § i strafflagen och för växtskyddsmedelsförseelse enligt 1 mom. i denna paragraf, men också för ett flertal andra brott. Av denna anledning har Livsmedelsverkets ställning som sakkunnig inte begränsats till hälsobrott och växtskyddsmedelsförseelser, utan den ska också gälla andra gärningar som är straffbara enligt strafflagen.
42 §.Polisanmälan.
I paragrafen föreskrivs det om polisanmälan. På samma sätt som i den gällande bestämmelsen ska Säkerhets- och kemikalieverket för sina auktoriserade inspektörers räkning och Livsmedelsverket för sina auktoriserade inspektörers och närings, trafik- och miljöcentralernas räkning göra polisanmälan om en misstänkt växtskyddsmedelsförseelse. Dessutom preciseras punkten om att avstå från att göra anmälan så att anmälan inte behöver göras om gärningen som helhet ska anses vara uppenbart ringa och det inte är fråga om upprepade överträdelser av myndigheternas förelägganden eller förbud.
47 a §.Skydd för rapportörers identitet.
I paragrafen föreslås bestämmelser om skydd för identiteten hos en fysisk person som rapporterat om en överträdelse. Genom den föreslagna bestämmelsen genomförs artikel 140 i kontrollförordningen, enligt vilken personer som till den behöriga myndigheten rapporterar faktiska eller potentiella överträdelser ska skyddas mot repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande behandling. Enligt skäl 91 i ingressen till kontrollförordningen bör vem som helst ha möjlighet att inkomma med nya uppgifter till de behöriga myndigheterna för att hjälpa dem att upptäcka fall av överträdelser av förordningen och av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 och i sådana fall ålägga sanktioner. Enligt ingressen kan avsaknad av tydliga förfaranden eller rädsla för repressalier avskräcka visselblåsare.
Bestämmelser om skydd för rapportörers identitet finns också till exempel i 18 § i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor, 81 § i livsmedelslagen och 99 § i lagen om djursjukdomar (76/2021).
Den föreslagna bestämmelsen om skydd för identiteten behövs för att uppnå ett mål av allmänt intresse. När det gäller växtskyddsmedel och användningen av dem handlar det om frågor som är viktiga med tanke på skyddet av människors hälsa och miljön samt livsmedelssäkerheten, och därför är det nödvändigt att överträdelser som gäller växtskyddsmedel eller användningen av dem kan rapporteras till myndigheterna utan rädsla till exempel för repressalier. En förutsättning för att rapportörens identitet ska hållas hemlig är att ett röjande av personens identitet kan bedömas orsaka personen skada. En sådan skada kan till exempel ha att göra med att rapportören har ett anställningsförhållande till den som rapporten gäller eller till exempel är dennes granne. Rapportören skyddas mot repressalier. Rapportörens subjektiva uppfattning om skadan räcker inte i sig för att de grunder för hemlighållande som avses i bestämmelsen ska tillämpas. Den nu föreslagna bestämmelsen skyddar ändå inte rapportören vid en eventuell rättegång, om han eller hon till exempel uppträder som vittne.
Enligt 24 § 1 mom. 15 punkten i offentlighetslagen är uppgifter om inspektion som ankommer på en myndighet eller någon annan omständighet som har samband med en övervakningsåtgärd sekretessbelagda, om utlämnandet av uppgifterna skulle äventyra övervakningen eller dess syfte eller utan vägande skäl skulle vara ägnat att åsamka den som har del i saken skada. Genom att hemlighålla rapportörens identitet tryggas tillsynsintressen.
Enligt kontrollförordningen bör vem som helst ha möjlighet att inkomma med nya uppgifter till de behöriga myndigheterna. Det är ändamålsenligt att i den föreslagna lagen föreskriva om grunden för hemlighållande av rapportörens identitet, även om huvudregeln för bestämmelser om grunder för hemlighållande är att bestämmelserna koncentreras till offentlighetslagen. På EU-nivå bereds lagstiftning om skydd för personer som rapporterar om överträdelser (kommissionens direktivförslag COM(2018) 218, den s.k. whistleblowing-regleringen), men den bedöms inte omfatta det skydd för rapportörer som avses i kontrollförordningen. Skyddet i det direktivet gäller rapportörer som i samband med sin arbetsrelaterade verksamhet upptäcker eller misstänker verksamhet som strider mot allmänintresset.
Enligt 11 § i offentlighetslagen har den som i ett ärende är sökande eller anför besvär eller någon annan vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller (part) rätt att hos den myndighet som behandlar eller har behandlat ärendet ta del av en myndighetshandling som kan eller har kunnat påverka behandlingen, även om handlingen inte är offentlig. Enligt 11 § 2 mom. 1 punkten i offentlighetslagen har de dock inte denna rätt när utlämnande av uppgifterna skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse eller på motsvarande sätt mot ett synnerligen viktigt enskilt intresse. Att lämna ut information om anmälan av en överträdelse till den som är föremål för anmälan kan strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse som avses i offentlighetslagen, om utlämnande av informationen kan äventyra den för tillsynsmyndigheten viktiga tillgången till information. Att lämna ut uppgifter om rapportören kan för sin del strida mot det viktiga enskilda intresse som avses i offentlighetslagen, om röjandet av rapportörens identitet äventyrar rapportörens säkerhet eller skyddet av privatlivet. Då ska partsoffentligheten begränsas. En förutsättning för att bestämmelsen ska kunna tillämpas är att det utifrån de omständigheter som framkommit i ärendet finns grundad anledning att bedöma att rapportören är i behov av skydd.
48 §.Ändringssökande.
Bestämmelser om sökande av ändring i beslut som gäller föreläggande och utdömande av vite samt föreläggande och verkställighet av hot om tvångsutförande finns i viteslagen. En hänvisningsbestämmelse om detta föreslås i det nya 3 mom. Nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom. Hänvisningen i 5 mom. till bestämmelsen om temporärt förbud i 38 § ändras så att den motsvarar den nya momentindelningen i 38 §.