2
Nuläge och bedömning av nuläget
2.1
Gasdrivna paketbilar och lastbilar
Vid utgången av 2023 var andelen paketbilar som drivs med alternativa drivkrafter sammanlagt 1,4 procent. Vid utgången av 2023 fanns det 1 184 gasdrivna paketbilar i användning i trafik. Försäljningspriset på nya gasdrivna paketbilar varierade beroende på modell mellan cirka 50 000 och 60 000 euro år 2021. Utbudet av gasdrivna paketbilar är mycket begränsat, varför det är svårt att bedöma deras anskaffningspris i förhållande till traditionella förbränningsmotorbilar.
Övergången till fossilfria drivkrafter har framskridit långsamt i fråga om trafiken med tunga fordon. Vid utgången av 2023 var andelen lastbilar som drivs med alternativa drivkrafter 0,7 procent. Vid utgången av 2023 fanns det cirka 440 gasdrivna lastbilar i användning i trafik. Trots att andelen gasdrivna lastbilar bland första registreringarna har börjat öka under den senaste tiden är deras andel av fordonsbeståndet fortfarande mycket liten. Gasdrivna lastbilar är ny teknik som utvecklas. Tills vidare finns det begränsad information om och erfarenhet av användningen av denna teknik. Gasdrivna lastbilar delas in i fordon som använder komprimerad naturgas eller biogas (nedan även
CNG/CBG
, på engelska compressed natural gas eller compressed biogas) och fordon som använder flytande naturgas (nedan även
LNG/LBG
, på engelska liquefied natural gas eller liquefied biogas). Variationsintervallet för anskaffningspriset för tunga fordon är stort beroende på fordonets egenskaper och storlek. Med kalkylatorn på Transport- och kommunikationsverket webbsida uppskattas det att anskaffningspriset på gasdrivna lastbilar är 1,3 gånger högre än på dieseldrivna lastbilar.
Anskaffningsstöd för gasdrivna lastbilar har kunnat sökas sedan den 1 december 2020 och för gasdrivna paketbilar sedan den 1 januari 2022. Enligt lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter kan anskaffningsstöd för paketbil eller lastbil beviljas en sådan fysisk person eller ett sådant företag som köper eller förbinder sig att i minst tre år hyra en ny gasdriven paketbil eller lastbil som inte har genomgått första registrering. Anskaffningsstöd kan under ett kalenderår beviljas en fysisk person för anskaffning eller långtidshyrning för eget bruk av endast en paketbil eller lastbil och ett företag för anskaffning av sammanlagt högst fem paketbilar eller lastbilar.
Stöd för anskaffning av en sådan paketbil eller lastbil vars huvudsakliga drivkraft är gas beviljas enligt gällande lag dock inte i de minimis-förordningen avsedda företag som utför godstransporter på väg för annans räkning för anskaffning av en paketbil eller lastbil som är avsedd för godstransporter på väg. Med avvikelse från vad som konstateras ovan kan ett företag dock beviljas anskaffningsstöd i sådana situationer där den faktiska godstransporten i enlighet med de minimis-förordningen endast är ett inslag. Stödet får dock inte användas för anskaffning av fordon som är avsedda för godstransporter på väg.
Enligt den gällande lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter beviljas anskaffningsstöd för paketbilar eller lastbilar inte sådana företag i svårigheter som avses i den allmänna gruppundantagsförordningen. Anskaffningsstöd kan beviljas endast om inget annat understöd av statens medel har beviljats för anskaffningen.
Den sökande ska lämna in ansökan om stöd före en bindande anskaffning eller långtidshyrning av ett fordon. Transport- och kommunikationsverket betalar ut anskaffningsstödet till stödmottagaren på basis av ett positivt stödbeslut. Anskaffningsstöd kan beviljas endast en gång för en och samma paketbil eller lastbil.
Det stödbelopp som beviljas för en gasdriven paketbil är 2 000 euro. Anskaffningsstödet för lastbilar som använder komprimerad gas som drivkraft är graderat enligt fordonets massa. Stöd kan beviljas till ett belopp av 2 000, 4 000 eller 6 000 euro. Stöd kan beviljas till ett belopp av 14 000 euro för anskaffning av en lastbil som använder flytande gas som drivkraft. Det maximala beloppet av anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar eller lastbilar som beviljas ett företag får inte överstiga 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Det totala beloppet av stöd per företag för gasdrivna paketbilar eller lastbilar får i enlighet med de minimis-förordningen inte överstiga 200 000 euro under en period av tre beskattningsår.
Anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar eller lastbilar kan enligt den gällande lagen sökas till och med den 31 december 2024. Åren 2022–2023 reserverades det anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar för sammanlagt 2 ansökningar. Under samma period reserverades det anskaffningsstöd för gasdrivna lastbilar för sammanlagt 172 ansökningar. Dessutom kom det till Transport- och kommunikationsverket in sex ansökningar om anskaffningsstöd för gasdrivna lastbilar i januari-mars 2024. I antalet ansökningar och det anslag som reserverats har man även beaktat sådana ansökningar i fråga om vilka inget slutligt beslut har fattats. Således är det möjligt att en del av de inkomna ansökningarna inte uppfyller lagens villkor för beviljande av stöd och att de måste avslås.
Efterfrågan på gasdrivna paketbilar begränsas av ett mycket snävt utbud. Det genomsnittliga antalet ansökningar per månad i fråga om gasdrivna lastbilar har 2022 och 2023 i stort sett varit lika stort, med undantag för oktober-december 2023, då antalet ansökningar ökade exceptionellt mycket. Det stora antalet ansökningar i slutet av 2023 kan ha påverkats av beredskapen inför de ändringar i lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter som trädde i kraft den 31 december 2023 och som begränsar beviljandet av anskaffningsstöd för gasdrivna lastbilar när det gäller anskaffning av fordon som är avsedda för godstransporter på väg.
| Ansökningar totalt (paketbilar) | Euro (paketbilar) | Ansökningar totalt (lastbilar) | Euro (lastbilar) |
Januari | 0 | 0 | 3 | 26 000 |
Februari | 0 | 0 | 4 | 40 000 |
Mars | 1 | 1144,84 | 4 | 56 000 |
April | 0 | 0 | 3 | 34 000 |
Maj | 0 | 0 | 6 | 68 000 |
Juni | 0 | 0 | 4 | 56 000 |
Juli | 0 | 0 | 9 | 109 443,48 |
Augusti | 0 | 0 | 8 | 104 000 |
September | 0 | 0 | 3 | 34 000 |
Oktober | 0 | 0 | 12 | 120 000 |
November | 0 | 0 | 11 | 150 766,16 |
December | 1 | 2 000 | 55 | 702 712,88 |
Sammanlagt | 2 | 3 144,84 | 122 | 1500 922,52 |
Tabell 1 Läget 2023 för ansökningar om anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar och lastbilar, uppgifter per 9.1.2024, Transport- och kommunikationsverket
Ansökningar totalt (paketbilar) | Euro (paketbilar) | Ansökningar totalt (lastbilar) | Euro (lastbilar) |
2 | 3 144,84 | 178 | 2 096 971,27 |
Tabell 2 Totalläget 2022–2024 för ansökningar om anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar och lastbilar, uppgifter per 27.3.2024, Transport- och kommunikationsverket
2.2
Konvertering av personbilar till etanol- eller gasdrift
En bensindriven bil kan konverteras så att den blir gas- eller etanoldriven. Anordningar för etanolkonvertering säljs av flera olika aktörer. Etanolkonverteringar och gaskonverteringar kan låta utföras på bilverkstäder. Konvertering av en personbil möjliggör bilkörning med lägre utsläpp också för dem för vilka det inte är möjligt att skaffa en ny bil.
Det höginblandade etanolbränsle (E85) som säljs i Finland består av etanol (cirka 70–85 procent) och bensin (cirka 15–30 procent). Den bensin som används är huvudsakligen fossil, medan etanolen är förnybar, ofta framställd av olika avfallsflöden.
Transport- och kommunikationsverket, Utredning om utvidgningspotentialen av godkännandeprocessen för etanol- och gaskonverteringsserier, 21.11.2022, Traficoms forskningsrapporter och utredningar 5/2022 (endast på finska med sammandrag på svenska).
Den gas som används i trafiken kan däremot vara antingen fossil eller förnybar, det vill säga biometan. År 2022 var andelen förnybart metan 98 procent av allt metan som användes i vägtrafiken.
Priset på höginblandat etanolbränsle är för närvarande rätt konkurrenskraftigt jämfört med priset på bensin. Literpriset på höginblandat etanolbränsle har i typiska fall varierat mycket mellan stationerna och varit något lägre än priset på bensin. Prisskillnaden per liter jämfört med bensin har i genomsnitt minskat sedan början av 2010-talet. Exempelvis kostade höginblandat etanolbränsle den 22 januari 2024 uppskattningsvis 1,2–1,7 euro/liter (inklusive mervärdesskatt), medan genomsnittspriset på bensin (95E10) var 1,7 euro/liter.
Polttoaine.net, hämtad 23.1.2024, med undantag för Karleby 1,07 euro/liter och Villmanstrand 2 euro/liter.
I Finland finns det för närvarande redan drygt 180 stationer som tillhandahåller E85-bränsle
eFlexFuels-webbplatsen, hämtad 23.1.2024, https://eflexfuel.com/fi/e85-stations.
, vilket innebär att distributionen av det är begränsat jämfört med bränsledistribution (2 032 stationer)
Trafikservicehandlarna rf:s webbplats. I februari 2023 fanns det i Finland 757 bemannade bensinstationer och 1 275 obemannade distributionsställen, det vill säga sammanlagt 2 032 stationer. https://www.liikennepalvelukauppiaat.fi/ajankohtaista/huoltoasemat-2020-taydennysraportti/
eller jämfört med sådana laddningspunkter för elbilar som är tillgängliga för allmänheten och som lämpar sig väl med tanke på långdistanskörning (laddningspunkter för snabbladdning tillgängliga för allmänheten vid sammanlagt 845 laddningspooler
Sähköinen Liikenne ry, 3.11.2023, Sähköisen liikenteen tilannekatsaus Q3/2023 (på finska).
). Priset på biogas är lägre än priset på höginblandat etanolbränsle, men följer priset på råoljebaserade bränslen, även om variationen jämfört med etanol har varit mindre. Priset på biogas varierar mellan olika regioner och aktörer omkring 1,4–1,9 euro/kilogram, vilket motsvarar ett literpris på cirka 0,9–1,2 euro vid bensinkörning.
Transport- och kommunikationsverket, bränslekostnadsjämförelse (på finska), hämtad 6.2.2024, .
https://www.traficom.fi/fi/polttoainekustannusvertailu
Vilken effekt etanol- och gaskonverteringar har på minskningen av växthusgasutsläpp påverkas i hög grad av bränsleråvaran och tillverkningsprocessen. I detta sammanhang avses med utsläppsminskning för etanol (utsläppsfaktor) utsläppen av E85 som säljs separat jämfört med fossil bensin. För närvarande finns det inga exakta uppgifter om den genomsnittliga utsläppsminskningen för etanol som säljs separat i Finland. Etanol som säljs separat i Finland har antagits vara avfallsbaserad. När man granskar utsläppen under hela livscykeln har man antagit att den etanol som säljs separat kommer att ge en utsläppsminskningsvinst på 80 procent jämfört med utsläppen under livscykeln från fossil bensin.
St1 Oy:s webbplats, hämtad 23.1.2024 (på finska), .
https://www.st1.fi/yksityisille/tuotteet-ja-palvelut/polttonesteet/bensiinit-ja-re85/re85
Användningen av biometan har däremot uppskattats minska utsläppen med cirka 90 procent jämfört med bensin beroende på råvaran för biometanet.
Gasum Oy:s webbplats, hämtad 7.2.2024, .
https://www.gasum.com/sv/gasum/produkter-och-tjanster/biogas-och-flytande-biogas/utslapp-fran-biogas
I fråga om etanol bör det dock beaktas att det på grund av det lägre energiinnehållet förbrukas upp till en tredjedel mer bränsle jämfört med hur mycket bensin det förbrukas på motsvarande sträcka. De höginblandade biodrivmedel (biogas och E85-bränsle) som används i konverterade bilar och som distribueras separat ingår i den finländska distributionsskyldigheten. Enligt Finlands klimatpanel minskar distributörerna mängden biodrivmedel som blandas in i andra drivmedel (bensin och diesel) i samma utsträckning som försäljningen av höginblandade biodrivmedel och biometan ökar.
Finlands klimatpanel, Bilkalkylatorn (på finska), hämtad 1.2.2024, .
https://tieto.traficom.fi/sites/default/files/media/file/HENKIL%C3%96AUTOT_K%C3%84YTT%C3%96OPAS%20JA%20LASKENNAN%20PERUSTEET.pdf
Detta minskar för sin del de verkningar på utsläppen som konversionerna åstadkommer. Om bilbeståndet å andra sidan inte utvidgas med fler fordon som drivs med höginblandad etanol eller gas, ökar inte heller användningen av höginblandad etanol eller biogas i trafiken. Enligt företaget AFRY:s utredningar sänker den ökade användningen av biogas i trafiken pumppriserna på drivmedel (jämfört med grundprognosen), eftersom produktionskostnaderna för biogas är lägre än för andra avancerade biodrivmedel. Fullgörandet av distributionsskyldigheten uttryckligen med biogas och inte med dyrare flytande biodrivmedel förutsätter att det finns tillräckligt med gasdrivna fordon i trafiken. Etanolkonverteringarna leder till att de lokala utsläppen från trafiken ökar vid kallstart.
Kraven för godkännande av konvertering finns i den föreskrift som Transport- och kommunikationsverket med stöd av 7 § i fordonslagen (82/2021) har utfärdat om ändring av bilars och till dem tillhörande släpvagnars konstruktion (TRAFICOM/194495/03.04.03.00/2019). Konverteringarna underlättades genom lagstiftning i och med de ändringar som trädde i kraft den 1 april 2023 och genom vilka en ny 7 a § fogades till fordonslagen. Enligt det nya 7 a § 1 mom. i fordonslagen får ett fordon, trots bestämmelserna i 7 § 1–4 mom., ändras på ett sådant sätt att det inte uppfyller de tekniska krav som avses i bestämmelserna endast om ändringarna inte har mer än ringa inverkan på fordonets säkerhet eller miljöegenskaper. I 7 a § 1 mom. i den lagen föreskrivs för Transport- och kommunikationsverket rätt att meddela föreskrifter i ärendet. Transport- och kommunikationsverket utfärdade den 5 juni 2023 en föreskrift om ändring av punkt 6.3 i föreskriften om ändring av bilars och till dem tillhörande släpvagnars konstruktion (TRAFICOM/534395/03.04.03.00/2022) Föreskriften trädde i kraft den 19 juni 2023 och syftar till att genomföra målet med ändringen av fordonslagen att underlätta drivkraftskonverteringarna till den del det handlar om konvertering till etanoldrift.
Enligt uppgifter från Transport- och kommunikationsverket
Fordonsbesiktningssystemet KATSA, hämtad 8.3.2024.
finns det cirka 5 300 personbilar som ändringsbesiktats som etanoldrivna i användning på de finländska vägarna. I Finland finns det dessutom enligt efterfrågan på stöd för gaskonverteringar något under 700 personbilar som ändringsbesiktats som gasdrivna. Etanoliautoilijat ry har uppskattat att det finns cirka 3 000 etanolbilar som inte genomgått ändringsbesiktning i användning i trafik.
Etanoliautoilijat ry, hämtad 1.2.2024, https://www.etanoliautoilijat.fi/faktoja-etanoliautoilusta/.
Dessutom finns det cirka 4 500 fabrikstillverkade etanolbilar i användning i trafik i Finland. Den genomsnittliga åldern på etanolkonverterade personbilar som används i trafik är cirka 22 år, vilket betyder att de är långt äldre än de personbilar som används i trafik i Finland
År 2023 var den genomsnittliga åldern för personbilsbeståndet 13,2 år, museibilarna inte medräknade. Källa Transport- och kommunikationsverket, hämtad 20.3.2024. .
https://tieto.traficom.fi/sv/statistik/personbilar-i-trafik-drivkrafter-utslapp-och-genomsnittlig-alder
.
I Finland understöddes konvertering av personbilar till gas- eller etanoldrift 2018–2022. Enligt 12 § i lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter, som trädde i kraft den 1 januari 2022, kunde konverteringsstöd beviljas till ett belopp av 1 000 euro för konvertering av en personbil så att den blir gasdriven eller 200 euro för konvertering av en personbil så att den blir etanoldriven. Konverteringsstöd kunde enligt 6 § 3 mom. betalas endast en gång för en och samma personbil. Konverteringsstöd kunde under ett kalenderår beviljas en fysisk person eller, för näringsverksamhet, en juridisk person eller en enskild näringsidkare högst en gång. Konverteringsstöd beviljades enligt 4 mom. i den paragrafen inte företag i svårigheter. Konverteringsstöd kunde beviljas endast om inget annat understöd av statens medel hade beviljats för konverteringen. Enligt 16 § 1 mom. i lagen söktes konverteringsstöd hos Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. i den paragrafen föreskrevs det att om den som ansökte om konverteringsstöd var en fysisk person, skulle i ansökan om konverteringsstöd lämnas uppgifter om den använda ändringsserien, om vem som utfört ändringen och om den godkända ändringsbesiktningen. Transport- och kommunikationsverket beviljade sökanden konverteringsstöd. Om den som ansökte om konverteringsstöd var en juridisk person eller en enskild näringsidkare, skulle sökanden enligt 16 § 3 mom. i den lagen lämna in en ansökan om beviljande av stöd till Transport- och kommunikationsverket innan konverteringen genomförts. Transport- och kommunikationsverket fattade ett villkorligt beslut i ärendet. Transport- och kommunikationsverket betalade ut konverteringsstödet till sökanden efter att ha fått kännedom om ändringsbesiktningen.
Åren 2018–2022 kom det in totalt 7 625 ansökningar om konverteringsstöd, av vilka cirka 90 procent, det vill säga 6 925 ansökningar gällde konvertering till etanoldrift och cirka 10 procent, det vill säga 700 ansökningar gällde konvertering till gasdrift. Enligt uppgifter från Transport- och kommunikationsverket har juridiska personer och enskilda näringsidkare beviljats stöd för 2 gaskonverteringar och för 1 etanolkonvertering. Största delen av konverteringsstöden beviljades alltså till fysiska personer.
Ingen tilläggsfinansiering har anvisats för anskaffningsstöd för renodlade elbilar eller för konverteringsstöd 2023–2024, men enligt Transport- och kommunikationsverkets uppskattning (30 januari 2024) är cirka 2,4 miljoner euro av det anslag som tidigare budgeterats ännu oanvänt. Det är fråga om ett treårigt reservationsanslag som beviljades 2022 för anskaffningsstöd för renodlade elbilar, inklusive stöd för gas- och etanolkonverteringar. Således kan konverteringsstöd beviljas inom ramen för budgetbesluten 2022. Utifrån det uppskattade antalet ansökningar räcker anslaget för uppskattningsvis cirka fyra kalenderår. Anslaget kan utan ombudgetering användas till utgången av 2024. Mer information om beräkningsgrunderna finns i underavsnitt 4.2.2.
2.3
Europeiska unionens lagstiftning
Enligt Europeiska unionens lagstiftning är statligt stöd till företagsverksamhet i princip förbjudet (artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
EUF-fördraget
). Offentliga stöd till företagsverksamhet kan dock vara förenliga med den inre marknaden. Europeiska kommissionen har utfärdat ingående bestämmelser om vilka statliga stöd som är tillåtna och om vilka tillvägagångssätt som ska följas när stöd beviljas.
Stöd för gasdrivna paketbilar och lastbilar enligt den gällande lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter beviljas med stöd av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (den så kallade de minimis-förordningen). Kommissionen offentliggjorde den 13 december 2023 en ny de minimis-förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (den så kallade reviderade de minimis-förordningen). Enligt övergångsbestämmelsen i artikel 7.4 i de minimis-förordningen har medlemsstaterna sex månader på sig att uppdatera den nationella stödlagstiftningen om man vill bevilja stöd med stöd av den förordningen.
Innehållet i den reviderade de minimis-förordningen har med hänsyn till anskaffningsstöden för gasdrivna paketbilar och lastbilar behandlats ovan i underavsnitt 1.1.
Enligt artikel 36b.2 i gruppundantagsförordningen (investeringsstöd till förvärv av rena fordon eller utsläppsfria fordon och för efterhandsanpassning av fordon) ska stöd beviljas för inköp eller leasing under en period av minst tolv månader av rena fordon, som åtminstone delvis drivs med el eller vätgas, eller utsläppsfria fordon och för efterhandsanpassning av fordon som gör det möjligt att klassificera dem som rena fordon eller utsläppsfria fordon. Etanol- eller gaskonverterade personbilar kan inte anses vara utsläppsfria i enlighet med artikel 36b i gruppundantagsförordningen. Enligt artikel 2.102f led a i gruppundantagsförordningen avses med rent fordon när det gäller lätta vägfordon ett rent fordon enligt definitionen i artikel 4.4 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG. Enligt artikel 4.4 a i direktivet om främjande av rena vägtransportfordon till stöd för utsläppssnål mobilitet avses med ett rent fordon ett fordon i kategori M
1
, M
2
eller N
1
med maximalt koldioxidutsläpp, uttryckt som gram per kilometer, och med utsläpp av föroreningar under faktisk körning som understiger en procentandel av de tillämpliga utsläppsgränser som anges i tabell 2 i bilagan. Enligt den tabellen skulle utsläppen från etanol- eller gaskonverterade fordon inte underskrida utsläppsgränserna i den tabellen. Detta innebär att konverteringsstöd inte kan beviljas med stöd av gruppundantagsförordningen. Om man i fortsättningen vill bevilja företag konverteringsstöd, måste man hitta en annan grund för beviljandet av dem i EU:s lagstiftning om statligt stöd.
Konverteringsstöd kan beviljas med stöd av den reviderade de minimis-förordningen. Enligt artikel 3.1 i den reviderade de minimis-förordningen ska stödåtgärder inte anses uppfylla samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget och därför inte omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om de uppfyller villkoren i förordningen. I bestämmelserna bör man beakta de förutsättningar för beviljande av stöd som anges i den reviderade de minimis-förordningen och som i tillämpliga delar beskrivs ovan i underavsnitt 1.1.
6
Remissvar
På grund av propositionens brådskande natur har man varit tvungen att avvika från de sedvanliga anvisningarna om remiss och hörande i samband med lagberedning. Propositionen har varit på remiss med en kortare tidsfrist än vanligt för att riksdagen ska ha möjlighet att behandla lagändringarna så att de i enlighet med övergångsbestämmelsen i de minimis-förordningen kan träda i kraft senast den 1 juli 2024. Remissbehandlingen ordnades 21 februari–22 mars 2024.
Utkastet till proposition var på remiss hos sammanlagt 32 instanser, inbegripet organisationer, företrädare för näringslivet, ministerier och statliga myndigheter.
Dessa instanser var jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet, statsrådets kansli, miljöministeriet, Ålands landskapsregering, Transport- och kommunikationsverket, Konkurrens- och konsumentverket, Autoalan Keskusliitto ry, Autoalan tiedotuskeskus, Bilimportörerna och -industrin rf, Bioenergi rf, Finsk Energiindustri rf, Etanoliautoilijat ry, Gasgrid Finland Oy, Gasum Oy, Avfallshanteringsförening rf, Naturresursinstitutet, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Neste Abp, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Suomen Kaasuyhdistys ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Finlands miljöcentral och Teknologiateollisuus ry.
Det kom in 29 yttranden om utkastet till proposition, och av dem lämnades tre in efter det att remissbehandlingen avslutats. Remissyttrande lämnades av jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, Ålands landskapsregering, Transport- och kommunikationsverket, Konkurrens- och konsumentverket, Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf (gemensamt yttrande), Bioenergi rf, Etanoliautoilijat ry, Gasum Oy, Naturresursinstitutet, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Finlands miljöcentral, Sähköinen Liikenne ry, Rahtarit ry, North European Oil Trade Oy (NEOT), Företagarna i Finland rf, Logistiikkayritysten Liitto ry, Suomen Taksiliitto ry, StepOne Tech Oy och Suomalainen Energiaosuuskunta (SEO).
Av de ovannämnda meddelade jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och inrikesministeriet att de inte har något att yttra i ärendet.
Remissinstanserna understödde allmänt anskaffningsstöden för paketbilar och lastbilar som en metod för att minska utsläppen från trafiken. De ändringar som föreslogs på grund av ändringarna i EU:s lagstiftning om statligt stöd ansågs allmänt vara viktiga. Dessutom ansåg många remissinstanser att konverteringsstöden är ett sätt att främja en rättvis omställning och understödde att möjligheten att ansöka om stöden återinförs i lagen. Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf lyfte i sitt yttrande däremot fram synpunkter enligt vilka konverteringsstöden inte är motiverade. Av remissinstanserna hade Finlands miljöcentral ingen entydig ståndpunkt när det gäller konverteringsstöd.
De ändringsförslag som lades fram i yttrandena gällde i huvudsak en förlängning av ansökningstiden för stödprogrammet och lagens giltighetstid samt en utvidgning av de fordon som stöds och en höjning av stödbeloppen. Flera remissinstanser önskade att lagförslagen ska träda i kraft så snart som möjligt så att stöd för anskaffning av gasdrivna lastbilar ska kunna beviljas också företag som utför godstransporter på väg för annans räkning för anskaffning av en paketbil eller lastbil som är avsedd för godstransporter på väg och för att det inte ska bli ett avbrott i stödprogrammet.
I flera yttranden betonades biogasens roll när det gäller att uppnå utsläppsminskningar inom den tunga trafiken. Enligt yttrandet från Gasum Oy kan över en femtedel av landsvägstrafikens energianvändning täckas av potentialen för produktion av biogas. En del remissinstanser lyfte också fram de möjligheter elen ger att öka energieffektiviteten i logistikkedjorna och övergången från fossila bränslen. I fråga om väte konstaterades det i vissa yttranden att stödåtgärder fortfarande behövs för att inleda användningen av väte i trafiken. Konverteringsstöden (etanol och gas) ansågs i flera yttranden vara viktiga åtgärder bland annat för att i olika inkomstklasser minska utsläppen från det nuvarande bilbeståndet.
I vissa yttranden framkom behovet av att vid sidan av fordon stödja byggandet av distributionsinfrastruktur för alternativa drivkrafter. I ett yttrande framfördes det att det för yrkesmässig godstrafik bör skapas ett system där de kostnadsökningar som användningen av biodiesel medför kompenseras. I vissa yttranden önskades det att motiveringen till propositionen kompletteras särskilt i fråga om de huvudsakliga konsekvenserna och konsekvenserna för statsfinanserna.
På basis av yttrandena har motiveringen till propositionen allmänt kompletterats bland annat genom att ta med konsekvenserna för statsfinanserna och tydligare än tidigare lyfta fram vilka konsekvenser anskaffningsstöden för gasdrivna paketbilar och lastbilar och konverteringsstöden har för antalet gasdrivna fordon och distributionsinfrastrukturen. Till förslagets huvudsakliga konsekvenser har dessutom fogats resultaten av den enkätundersökning om konverteringsstöd som Transport- och kommunikationsverket låtit göra. Även propositionens målsättning har preciserats något.
Finansministeriet lyfte i sitt yttrande fram brister i propositionsutkastet när det gällde konsekvenserna för statsfinanserna. Finansministeriet påpekade i sitt yttrande att man vid bedömningen av eventuella behov av personalresurser i första hand bör sträva efter att prioritera uppgifter och kostnader inom förvaltningsområdet med beaktande av det svaga läget i Finlands offentliga finanser och påminde om att beslut om resursfördelningen fattas i budgetarna och planen för de offentliga finanserna. Transport- och kommunikationsverket tog i sitt yttrande fasta på behovet av personalresurser i anslutning till stödbehandlingen. Utifrån finansministeriets yttrande har propositionens motiveringar kompletterats när det gäller konsekvenserna för statsfinanserna.
Enligt finansministeriets yttrande handlade propositionsutkastets målsättning mer om de viktigaste förslagen i propositionen än om de egentliga målsättningarna, och behovet av stödprogrammet bör fortfarande motiveras särskilt med tanke på distributionsskyldigheten. I flera andra yttranden (bland annat Finlands miljöcentral, Finlands naturskyddsförbund rf, Bioenergi rf, NEOT Oy, Etanoliautoilijat ry och StepOne Tech Oy) lyftes det fram olika synpunkter för att komplettera motiveringen till förslaget, bland annat med tanke på distributionsskyldigheten och effekterna av anskaffningsstöden för gasdrivna paketbilar och lastbilar. Konkurrens- och konsumentverket betonade i sitt yttrande vikten av uppföljning i efterhand.
På basis av finansministeriets yttrande har målsättningen med lagförslaget preciserats. Propositionens huvudsakliga konsekvenser har dessutom kompletterats med resultaten av den enkätundersökning som Transport- och kommunikationsverket låtit göra. Utifrån de ovannämnda yttrandena anges det dessutom tydligare än tidigare i motiveringen till propositionen vilka konsekvenser anskaffningsstöden för gasdrivna paketbilar och lastbilar och konverteringsstöden har för antalet gasdrivna fordon och distributionsinfrastrukturen.
Enligt miljöministeriets yttrande är de ändringar som ingår i propositionen motiverade och ett steg i rätt riktning med tanke på utvecklingen av utsläppen från trafiken, även om lagändringarnas uppskattade konsekvenser för utsläppen i sin helhet blir rätt marginella. Enligt miljöministeriets yttrande är transportsektorn en viktig del av ansvarsfördelningssektorn och effektiva åtgärder för att minska utsläppen behövs i allt större utsträckning under de kommande åren. Erfarenheterna av anskaffnings- och konverteringsstöden är positiva, vilket enligt miljöministeriets yttrande talar för att de ska fortsätta. Miljöministeriet lyfter i sitt yttrande fram att de stöd som nu föreslås också har en relativt god kostnadseffektivitet.
Ålands landskapsregering ansåg att lagförslaget i huvudsak är lagtekniskt, med undantag för förslagen om återinförande av konverteringsstödet. Ett återinförande av konverteringsstödet har enligt landskapsregeringen inget samband med självstyrelsepolitiska frågor eller näringsgrenar som är viktiga för Åland. Ålands landskapsregering ansåg därför att lagändringarna inte har några konsekvenser för Åland.
Transport- och kommunikationsverket ansåg i sitt yttrande att de ändringar som görs med stöd av den reviderade de minimis-förordningen är motiverade och konstaterade att de föreslagna ändringarna försätter stödsökandena i en jämlik ställning och underlättar verkets behandling av ansökan till denna del. Även Konkurrens- och konsumentverket, Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Bioenergi rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Rahtarit ry, Finlands miljöcentral, Logistiikkayritysten Liitto ry, Företagarna i Finland rf och SEO ansåg det vara viktigt att begränsningarna av anskaffningsstödet för gasdrivna lastbilar slopas i och med ändringarna i EU:s lagstiftning om statligt stöd. Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Bioenergi rf, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Logistiikkayritysten Liitto ry, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och SEO lyfte i sina yttranden fram att de understöder förslaget om att höja det totala beloppet av stöd per företag till 300 000 euro.
Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf framförde i sitt gemensamma yttrande att det är ytterst viktigt att ändringarna sätts i kraft så snabbt som möjligt och motiverade sin ståndpunkt bland annat med att efterfrågan på gasdrivna lastbilar upphörde i början av 2024. Också Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Bioenergi rf, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry och Logistiikkayritysten Liitto ry önskade att lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt.
Transport- och kommunikationsverket, Konkurrens- och konsumentverket, Etanoliautoilijat ry, Bioenergi rf, Gasum Oy, Rahtarit ry, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry och Finlands naturskyddsförbund rf understödde i sina yttranden förslagen om återinförande av konverteringsstöd för etanol- och gaskonverteringar och motiverade sina synpunkter bland annat med att stöden bidrar till utsläppsminskning och är en metod för att påskynda omställningen av trafiken bort från fossila bränslen på ett rättvist sätt. StepOne Tech Oy uppgav i sitt yttrande att bolaget allmänt understöder de förslag som Etanoliautoilijat ry lagt fram i sitt yttrande. Etanoliautoilijat ry betonade i sitt yttrande att konverteringsstödet är kostnadseffektivt.
Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf lyfte i sitt yttrande fram synpunkter, såsom att stoppa höjningen av bilbeståndets genomsnittliga ålder, att förbättra trafiksäkerheten, att minska de lokala utsläppen, ansvarsfrågor till följd av konverteringsarbeten samt de ringa konsekvenserna för avgasutsläppen, utifrån vilka man kan kritisera det föreslagna återinförandet av konverteringsstöden i lagen. Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf föreslog att det återstående anslaget för renodlade eldrivna personbilar, som nu föreslås bli använt till konverteringsstöd, överförs till anskaffningsstöden för gas-, el- och vätedrivna paketbilar och lastbilar, varvid verkningarna av anslaget på utsläppsminskningarna enligt dem obestridligen kan verifieras. Förslaget har inte beaktats vid färdigställandet av regeringspropositionen, eftersom det inte är förenligt med allmän budgetpraxis att ändra användningsändamålet för det budgeterade anslaget genom ombudgetering.
Flera remissinstanser föreslog att ansökningstiden för anskaffningsstöden för paketbilar och lastbilar ska förlängas och motiverade sina synpunkter med att stödprogrammet bidrar till att förnya fordonsbeståndet, att drivskraftsomställningen inom den tunga trafiken är i ett inledande skede, att investeringssäkerheten för företagen stärks och med att det anslag som anvisats för anskaffningsstöden inte kommer att kunna förbrukas på grund av det exceptionellt svåra marknadsläget. Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf, Finlands Transport och Logistik SKAL rf samt Logistiikkayritysten Liitto ry föreslog i sina yttranden att ansökningstiden för anskaffningsstöd ska förlängas så att stöd kan sökas fram till den 31 december 2027. Sähköinen Liikenne ry, Företagarna i Finland rf, Gasum Oy och SEO föreslog i sina yttranden att ansökningstiden för anskaffningsstöd ska förlängas jämfört med nuläget. Bioenergi rf och Suomen Biokierto ja Biokaasu ry föreslår att lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter ska vara i kraft till och med den 31 december 2028. Transport- och kommunikationsverket har uppskattat (27 mars 2024) att om antalet ansökningar i fråga om paketbilar och lastbilar i slutet av 2024 i snitt förblir oförändrat jämfört med 2023, blir cirka en miljon euro av de anslag som budgeterats 2022–2023 oanvända i fråga om lastbilar och cirka 2,2 miljoner euro i fråga om paketbilar. Den minskade efterfrågan på anskaffningsstöd för paketbilar och lastbilar som drivs med alternativa drivkrafter bedöms ha påverkats bland annat av det allmänna marknadsläget och begränsningarna i EU:s lagstiftning om statligt stöd, och så är även bedömningen av den 27 mars 2024 förenad med många osäkerhetsfaktorer. Förslagen om förlängning av ansökningstiderna har ändå inte beaktats vid färdigställandet av regeringspropositionen på grund av det allmänna ekonomiska läget.
Etanoliautoilijat ry, NEOT Oy och StepOne Tech Oy föreslog att nivån på konverteringsstödet för etanolkonverteringar ska höjas från 200 euro till 500 euro. Enligt Etanoliautoilijat ry är den nivå på konverteringsstödet som de föreslår i sitt yttrande motiverad också i förhållande till kostnaderna, eftersom en ändamålsenligt genomförd etanolkonvertering kostar cirka 700–900 euro och kostnaderna för ändringsbesiktningen är cirka 100 euro. Etanoliautoilijat ry motiverar också höjningen av konverteringsstödet med att ändringen inte har några konsekvenser för budgeten på grund av de stora reservationsanslag som beviljats för anskaffnings- och konverteringsstöd (Transport- och kommunikationsverkets uppskattning den 30 januari 2024 är 2,4 miljoner euro).
Bioenergi rf och Suomen Biokierto ja Biokaasu ry föreslog i sina yttranden att ett enskilt företag i fortsättningen ska kunna få stöd för anskaffning av högst tio paketbilar eller lastbilar per år i stället för nuvarande fem. De ovannämnda föreslog också i sina yttranden att stödbeloppen för anskaffning av gasdrivna lastbilar ska höjas så att anskaffningsstödet är 8 000 euro för fordon i kategori N
2
vars totalmassa är högst 12 ton, 16 000 euro för fordon i kategori N
3
vars totalmassa är högst 40 ton och 30 000 euro för fordon vars totalmassa är över 60 ton.
Enligt yttrandet från Suomen Taksiliitto ry är anskaffningsstödet ett avgörande incitament för utsläppssnål taxitrafik och föreningen lyfter i sitt yttrande fram synpunkter som motiverar behovet av anskaffningsstöd för taxibilar.
Förslagen om höjning av stödet, utvidgning av stödprogrammet eller antalet fordon som stöds har inte beaktats vid den fortsatta beredningen av propositionen, eftersom syftet med propositionen inte är att på nytt bedöma villkoren för beviljande av anskaffningsstöd eller konverteringsstöd, utan i princip att ändra den gällande lagen så att den motsvarar EU:s ändrade lagstiftning om statligt stöd och återinföra möjligheten till konverteringsstöd i lagstiftningen i enlighet med riksdagens uttalande (RSv 20/2023 rd). När det gäller remissinstansernas förslag om att höja konverteringsstödet till 500 euro i fråga om etanolkonverteringar konstateras det att enligt Transport- och kommunikationsverkets utredning från 2022 säljs de ändringsserier som finns på marknaden i Finland vanligen till ett pris av 350–900 euro.
Utredning om utvidgningspotentialen av godkännandeprocessen för etanol- och gaskonverteringsserier, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, utgiven 21.11.2022, Traficoms forskningsrapporter och utredningar 5/2022 (endast på finska med sammandrag på svenska).
Dessutom medför ändringsbesiktningen av fordonet kostnader. I den föreslagna 6 § anges det inte som en förutsättning för beviljande av konverteringsstöd att ändringen ska göras vid en viss bilverkstad, vilket innebär att om förutsättningarna i lagen uppfylls kan konverteringsstöd fås också för sådana konverteringar som personen själv har gjort, förutsatt att ändringen uppfyller de tekniska kraven och godkänns vid ändringsbesiktning. Om stödbeloppet höjdes avsevärt, skulle Transport- och kommunikationsverket i samband med förfarandet för beviljande av stöd i fortsättningen bli tvunget att kontrollera att stödbeloppet inte är högre än kostnaderna för etanolkonverteringen. Detta skulle öka myndighetens administrativa börda.
Etanoliautoilijat ry lyfter dessutom fram att det vore nyttigt att jämföra konverteringsstödens kostnadseffektivitet också med andra tillgängliga metoder för utsläppsminskning och att till motiveringen foga hurdana stödåtgärder som vidtagits i andra jämförelseländer. Enligt yttrandet från Etanoliautoilijat ry kan antagandet om att ungefär hälften av konverteringarna görs även utan konverteringsstöd inte direkt användas för att förutse vad som kan hända i framtiden. Utifrån yttrandet från Etanoliautoilijat ry har propositionens huvudsakliga konsekvenser kompletterats vid den fortsatta beredningen genom att man lagt till en observation om att ändringarna i fordonslagen våren 2023 och de föreslagna stöden tillsammans bedöms leda till att antalet konverteringar av fordon ökar jämfört med granskningsperioden för Transport- och kommunikationsverkets uppföljningsundersökning. Förslagen om att lägga till andra klimatåtgärder inom trafiksektorn eller jämförelseländer i motiveringen till regeringspropositionen beaktades inte vid den fortsatta beredningen av propositionen. Konsekvenserna av olika åtgärder för att minska utsläppen i ansvarsfördelningssektorn bedöms i samband med beredningen av klimatplanen på medellång sikt.
Rahtarit ry konstaterade i sitt yttrande att en ökning av antalet renodlade eldrivna lastbilar förutsätter inte bara materielanskaffningar utan också investeringar i laddningssystem och lyfte fram synpunkter på utsläppsminskningspotentialen i fråga om biodiesel. Också Sähköinen Liikenne ry lyfte i sitt yttrande fram betydelsen av stödet för laddningsinfrastruktur. Enligt Gasum Oy:s yttrande förutsätter minskningen av utsläppen från trafiken och uppnåendet av de uppställda utsläppsminskningsmålen ett brett urval av metoder. Sähköinen Liikenne ry tog i sitt yttrande fasta på att elektrifieringen är det effektivaste sättet att öka energieffektiviteten i den tunga trafiken och logistikkedjorna under de närmaste åren och samtidigt också underlätta övergången från fossila bränslen.
7
Specialmotivering
Rubrik.
Det föreslås att lagens rubrik ändras tillbaka till lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter och för konvertering av fordon så att de drivs med alternativa drivkrafter.
1 §.Tillämpningsområde.
Till
1 mom.
fogas en hänvisning till konvertering av fordon och som en lagteknisk ändring fogas termen ”anskaffning” till inom parentes.
Till
2 mom. 3 punkten
fogas en bestämmelse om att lagen också ska tillämpas på konverteringsstöd. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska lagen tillämpas på stöd som beviljas för konvertering av ett fordon så att det drivs med alternativa drivkrafter (
konverteringsstöd
) som söks senast den 15 december 2024.
Ändringen behövs för att lagen ska kunna tillämpas också på konverteringsstöd, om det finns anslag för konvertering av fordon till etanol- eller gasdrift. Det är nödvändigt att ansökningstiden för konverteringsstöd avslutas inom den tidsram som föreslås i propositionen för att Transport- och kommunikationsverket under 2024 ska kunna fatta ett positivt beslut om de ansökningar som lämnats in i slutet av 2024, om de övriga förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd som anges i lagen uppfylls. Det treåriga reservationsanslag som 2022 budgeterats för konverteringsstöd kan utan ombudgetering användas till utgången av 2024.
2 §. Förhållande till annan lagstiftning
. Det föreslås att den hänvisning som i
2 mom.
görs till de minimis-förordningen uppdateras så att den gäller den reviderade de minimis-förordningen. Kommissionen offentliggjorde den reviderade de minimis-förordningen den 13 december 2023 och den trädde i kraft den 1 januari 2024. Enligt
2 mom.
ska bestämmelser om beviljande av stöd till sådana företag (
företag
) som avses i artikel 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, nedan
den allmänna gruppundantagsförordningen,
i fortsättningen finnas i den förordningen och i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, nedan
de minimis-förordningen
. I övrigt förblir paragrafen oförändrad.
Det föreslås att ett omnämnande av konverteringsstöd tas in i rubriken till lagens 2 kap.
4 §.Förutsättningar för beviljande av anskaffningsstöd för paketbil.
Det föreslås att paragrafen ändras så att den motsvarar den reviderade de minimis-förordningen, enligt vilken anskaffningsstöd för fordon i fortsättningen oberoende av bransch kan beviljas också för anskaffning av fordon som är avsedda för godstransporter på väg. Innehållet i
4 och 5 mom.
upphävs och
6 mom.
blir
4 mom.
I den finska språkdräkten korrigeras den hänvisning till artikel 2.18 i den allmänna gruppundantagsförordningen som ingår i 4 mom. genom att ordet ”kohta” ersätts med ”alakohta”. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad.
5 §. Förutsättningar för beviljande av anskaffningsstöd för lastbil.
Det föreslås att paragrafen ändras så att den motsvarar den reviderade de minimis-förordningen, enligt vilken anskaffningsstöd för fordon i fortsättningen oberoende av bransch kan beviljas också för anskaffning av fordon som är avsedda för godstransporter på väg. Det föreslås att innehållet i
3 mom. 5 punkten
och
4 mom.
upphävs. Samtidigt flyttas ordet ”och” som nu finns efter 3 mom. 4 punkten efter 3 punkten i samma moment. Enligt förslaget blir
5 och 6 mom.
då
4 och 5 mom.
I den föreslagna paragrafens nya 3 mom. 1 punkt stryks ordet ”tunga” som obehövligt. I övrigt förblir paragrafen oförändrad.
6 §.Förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd.
I paragrafen föreslås bestämmelser om förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd. Enligt
1 mom.
kan konverteringsstöd beviljas en fysisk person eller ett företag som konverterar en personbil så att den blir gas- eller etanoldriven. Enligt 2 § 2 mom. i lagen avser man med företag ett sådant företag som avses i artikel 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EU)
nr 651/2014
(
den allmänna gruppundantagsförordningen
). Definitionen av företag i artikel 1 i bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen är vidsträckt. Som företag betraktas alla enheter som utövar ekonomisk verksamhet, oberoende av deras juridiska form. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.
I
2 mom.
föreslås bestämmelser om förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd. I
1 punkten
föreslås bestämmelser om hur konverteringen ska genomföras. I den föreslagna 1 punkten beaktas bestämmelserna i den gällande fordonslagen. Enligt den ska konverteringen göras eller man ska förbinda sig att göra den i enlighet med 7 eller 7 a § i fordonslagen (82/2021). Hänvisningen till nämnda paragrafer i fordonslagen omfattar också Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter som meddelats med stöd av dem. Enligt
2 punkten
kan konverteringsstöd beviljas om det i trafik- och transportregistret eller i det fordonsregister som förs av Fordonsmyndigheten på Åland antecknas att personbilen använder gas som den ena drivkraften eller som enda drivkraft, eller det vid en ändringsbesiktning till uppgifterna om en bensindriven personbil fogas en anteckning om att också höginblandad etanol kan användas som drivkraft för bilen. Enligt
3 punkten
är en förutsättning för beviljande av konverteringsstöd att det anslag som i statsbudgeten reserverats för betalning av stödet står till förfogande.
Enligt
3 mom.
kan konverteringsstöd betalas endast en gång för en och samma personbil. Enligt det momentet kan konverteringsstöd under ett kalenderår beviljas en fysisk person eller ett företag högst en gång.
Enligt
4 mom.
ska konverteringsstöd inte beviljas företag i svårigheter. I 4 § 6 mom. hänvisas det i fråga om företag i svårigheter till företag som avses i artikel 2.18 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Enligt det föreslagna 6 § 4 mom. kan konverteringsstöd dessutom beviljas endast om inget annat understöd av statens medel har beviljats för konverteringen.
7 §
.
Konverteringsstödets belopp.
I paragrafen föreslås bestämmelser om konverteringsstödets belopp. De belopp av konverteringsstöd som beviljas för konvertering av fordon motsvarar de belopp av konverteringsstöd som fastställts före ikraftträdandet av lag 1132/2023. Enligt den föreslagna 7 § kan konverteringsstöd beviljas till ett belopp av 1 000 euro för konvertering av en personbil så att den blir gasdriven eller 200 euro för konvertering av en personbil så att den blir etanoldriven.
12 a §. Stödberättigande kostnader.
Det föreslås att det till paragrafen fogas bestämmelser om stödberättigande kostnader i fråga om konverteringsstöd. Det föreslås att
1 mom.
ändras så att man i lagen med stödberättigande kostnader avser extra kostnader för konvertering av fordon till etanol- eller gasdrift eller sådana extra kostnader för köp eller långtidshyrning av fordon som avses i den allmänna gruppundantagsförordningen. I övrigt förblir paragrafen oförändrad.
12 b §.Beloppet av stöd som beviljas företag.
Det föreslås att
4 mom.
ändras så att det i momentet dessutom föreskrivs om det maximala beloppet av konverteringsstöd som beviljas ett företag och om det totala beloppet av stöd per företag. Enligt det föreslagna 4 mom. får det maximala beloppet av anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar eller lastbilar eller av konverteringsstöd som beviljas ett företag inte överstiga 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Det behövs nationella bestämmelser om det maximala stödbeloppet, eftersom statsunderstöd enligt 6 § 1 mom. i statsunderstödslagen (688/2001) inte får täcka det fulla beloppet av de totalkostnader som orsakas av den verksamhet eller det projekt som utgör föremål för statsunderstödet, om inte något annat följer av skäl som är motiverade och nödvändiga för att målen med beviljandet av statsunderstödet ska nås. Det föreslås dessutom att 4 mom. ändras så att det motsvarar den reviderade de minimis-förordningen när det gäller det totala stödbeloppet per företag och tidsperioden för beräkningen av det. Regleringen utvidgas till att gälla även konverteringsstöd. Det totala stödbeloppet per företag höjs från nuvarande 200 000 euro till 300 000 euro. Dessutom ändras den tidsperiod som används vid beräkningen av stödet från beskattningsår till år. Förslagen grundar sig på artikel 3.2 i den reviderade de minimis-förordningen, enligt vilken det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett enda företag av en medlemsstat inte får överstiga 300 000 euro under en period av tre år. Enligt skäl 3 i den reviderade de minimis-förordningen bör, mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av de minimis-förordningen, taket för det högsta möjliga stöd av mindre betydelse som ett och samma företag kan få under en treårsperiod per medlemsstat höjas till 300 000 euro. Enligt ovannämnda skäl återspeglar detta tak inflationen sedan de minimis-förordningen trädde i kraft och den beräknade utvecklingen under förordningens giltighetstid. Enligt skälet är taket nödvändigt om man vill kunna garantera att alla åtgärder som omfattas av förordningen inte ska kunna anses påverka handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. Enligt skäl 11 i den reviderade de minimis-förordningen bör den treårsperiod som ska beaktas vid tillämpningen av förordningen ses över löpande. Enligt detta skäl måste hänsyn tas till det totala stöd av mindre betydelse som beviljats under de senaste tre åren för varje nytt stöd av mindre betydelse. I övrigt förblir paragrafen oförändrad.
16 §.Ansökan om konverteringsstöd.
I paragrafen föreskrivs det om ansökan om konverteringsstöd. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll i stor utsträckning de bestämmelser som gällde innan lag 1132/2023 trädde i kraft. Jämfört med de tidigare bestämmelserna ändras
3 mom.
så att hänvisningen till en juridisk person och en enskild näringsidkare ersätts med termen företag. Till 3 mom. fogas dessutom ordet ”separat” för att förtydliga att ändring inte får sökas separat i villkorliga beslut.
17 §.Utbetalning av konverteringsstöd.
I paragrafen föreslås bestämmelser om utbetalningen av konverteringsstöd. Enligt paragrafen ska Transport- och kommunikationsverket betala ut konverteringsstödet till stödmottagaren på basis av ett positivt stödbeslut. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll de bestämmelser som gällde innan lag 1132/2023 trädde i kraft.
18 §.Stödmottagarens skyldighet att lämna uppgifter.
Det föreslås att en hänvisning till konverteringsstöd fogas till paragrafen. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll de bestämmelser som gällde innan lag 1132/2023 trädde i kraft.