1.1
Lagen om Livsmedelsverket
1 §.Ansvarsområde. Det föreslås att det i paragrafen föreskrivs om Livsmedelsverkets ansvarsområde och administrativa ställning.
Verkets ansvarsområde föreslås vara att ansvara för säkerheten hos och kvaliteten på livsmedel och jord- och skogsbrukets produktionsinsatser, djurens hälsa och välfärd samt växthälsa, och för forskning i anslutning till dessa. Med produktionsinsatser avses här samma sak som med produktionsförnödenheter enligt lagen om Livsmedelssäkerhetsverket, dvs. utsäde, foder, gödselfabrikat, förökningsmaterial för växter och skogsodlingsmaterial. Till de produktionsinsatser som avses i paragrafen hör även växtskyddsmedel, och styrningen av tillsynen över användningen av dem överförs från Säkerhets- och kemikalieverket till det verk som ska inrättas.
Därtill hör till det nya verkets ansvarsområde verkställighetsuppdrag som gäller åtgärder enligt Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik, sådana åtgärder för landsbygdens utveckling som unionen finansierar och nationella åtgärder som kompletterar dem. Till verket överförs som sådana Livsmedelssäkerhetsverkets och Landsbygdsverkets uppgifter samt från Lantmäteriverkets it-servicecentral sådana informationsförvaltningsuppgifter som betjänar det verk som ska inrättas och vissa andra ämbetsverk inom förvaltningsområdet. Nämnda uppgifter som överförs till det nya verket beskrivs ovan i allmänna motiveringen.
Det föreslås att Livsmedelsverket finns inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.
2 §.Uppgifter. Paragrafen föreslås innehålla bestämmelser om Livsmedelsverkets uppgifter. Eftersom merparten av verkets uppgifter finns angivna i ett stort antal speciallagar, fungerar uppgiftsförteckningen i 1 mom. i paragrafen som en informativ bestämmelse om verkets uppgiftshelhet. Med hjälp av momentets bestämmelser skapas en uppfattning om uppgiftshelhetens omfattning och också om de uppgifter om vilka det föreskrivs annanstans i lag.
Enlig1 mom. 1 punkten hör till verket uppgifter i anknytning till ansvaret för förvaltning och tillsyn av sådana stöd och ersättningar som finansieras av EGFJ och Ejflu samt ansvaret för de datasystem de förutsätter och deras säkerhet dvs. uppgifter som utbetalande organ. Nationella bestämmelser om de stöd och ersättningar som finansieras ur ovannämnda fonder finns bland annat i lagen om direktstöd, lagen om programbaserade ersättningar, lagen om strukturstöd, lagen om utvecklingsstöd och lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter. De krav som anknyter till ordnandet av skötseln av uppgifterna som utbetalande organ behandlas närmare i samband med motiveringen till 3 §. Bestämmelser om de stöd och ersättningar som finansieras från EGFJ finns i lagen om direktstöd och i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter. Till uppgifterna som utbetalande organ hör t.ex. administrativa kontroller av ansökningar om jordbrukarstöd samt uppgifter i anslutning till beviljande, utbetalning, tillsyn, återkrav, verifieringskedjor och rapportering av jordbrukarstöd. Uppgifter som utbetalande organ som gäller stöd och ersättningar som betalas från Ejflu är t.ex. uppgifter i anknytning till granskning och godkännande av utbetalningar, inklusive administrativa kontroller och tillsyn på plats, samt uppgifter i anknytning till ansökningar om utbetalning och återkrav. Uppgifter som utbetalande organ sköts för närvarande även av kommuner och den statliga regionförvaltningen och i enlighet med regeringens propositioner med förslag till lagstiftning om landskapsreformen i fortsättningen av landskap. Angående uppgifterna har det har ingåtts avtal om skötsel av uppgifter som utbetalande organ.
Enligt 1 mom. 2 punkten hör till verket även andra uppgifter i anknytning till verkställigheten av stöd och ersättningar som beviljas av EGFJ och Ejflu samt av nationella medel för jordbruk, trädgårdsodling och renhushållning, naturnäringar, skolterna och åtgärder för utveckling av landsbygden. Därtill ska till verket höra andra uppgifter i anknytning till genomförandet av program för utveckling av landsbygden samt andra uppgifter i anknytning till verkställande av marknadsordningen för jordbruksprodukter än sådana uppgifter som anses vara uppgifter för det utbetalande organet.
Såsom andra uppgifter än uppgifter som utbetalande organ i fråga om stöd som finansieras av EGFJ och Ejflu sköter det verk som ska inrättas bl.a. uppgifter i anknytning till planeringen och utvecklandet av verkställandet av stödsystem. Därtill föreslås det att verket sköter uppgifter i anknytning till administrationen och verkställigheten av program som delfinansieras av Ejflus medel. I fråga om marknadsordningen för jordbruksprodukter sköter verket som andra uppgifter än uppgifter som utbetalande organ bl.a. uppgifter i anknytning till tillsynen över handelsnormerna för jordbruksprodukter.
Bestämmelser om nationellt finansierade stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen finns i lagen om nationella stöd, om stöd som beviljas renhushållningen och naturnäringar bl.a. i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar, och om stöd som beviljas skolterna i skoltlagen. Nationellt finansierade stöd för utveckling av landsbygden är t.ex. nationella stöd som finansieras ur gårdsbrukets utvecklingsfond. Uppgifter som anknyter till verkställigheten av nationella stöd täcker bl.a. uppgifter i anknytning till beviljade, utbetalning, tillsyn och återkrav av samt rapportering om stöden.
Enligt 3 punkten i momentet hör till verket ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet. Till nämnda uppgifter anknyter rikligt med specialbestämmelser som beskrivs i den allmänna motiveringen.
Tillsynen syftar på att säkerställa säkerheten, kvaliteten och spårbarheten hos livsmedel och primärprodukter samt deras produktionskedja. Övervakningen av livsmedelskedjan avser produktion, saluföring och annan släppande på marknaden, import och export samt marknadsföring av djur och växter samt produkter från dem och av jord- och skogsbrukets produktionsinsatser. Övervakningen baserar sig på den fleråriga nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan som verket utarbetat. Tillsynen av ansvarsområdet gäller också bl.a. sällskaps- och hobbydjurs välbefinnande samt veterinärers yrkesverksamhet och veterinärtjänster. Uppgifter i anknytning till beviljande och utbetalning av stöd sköter verket som en del av de uppgifter som avses i 1 och 2 punkten i momentet.
Utöver tillsyn nämns i paragrafen andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet, vilket beror särskilt på Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel (nya kontrollförordningen), som blir tillämplig den 14 december 2019. Förordningen skiljer åt offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet. Med annan offentlig verksamhet avses i förordningen annan verksamhet än offentlig kontroll, som utförs av de behöriga myndigheterna eller av den annan aktör med delegerade uppgifter, för att kontrollera om det förekommer djursjukdomar eller växtskadegörare, förebygga eller begränsa spridningen av sådana djursjukdomar eller växtskadegörare, utrota dessa djursjukdomar eller växtskadegörare, bevilja tillstånd eller godkännanden och utfärda officiella intyg eller officiella attesteringar.
Momentens 4 punkt anknyter till det kommande verkets verksamhet som laboratorium som undersöker tillsyns- och kontrollprover, som utför laboratoriediagnostik av djursjukdomar samt verksamhet som referenslaboratorium. I de laboratorier som övergår från Livsmedelssäkerhetsverket till det nya verket utförs virologisk, bakteriologisk, parasitologisk och patologisk laboratoriediagnostik av djursjukdomar. Till den växtanalys som erbjuds hör laboratoriediagnostik av växtsjukdomar och växtskadegörare, utsäde, utsädespotatis, förökningsmaterial för växter och spannmål samt biotester av organiska gödselfabrikat. Av livsmedel, foder och gödselfabrikat görs mikrobiologiska, kemiska och organoleptiska analyser. Därtill hör till laboratoriernas uppgifter analyser av genetiskt modifierade livsmedel och foder. Till de uppgifter som nämns i punkten hör verksamhet som nationellt referenslaboratorium inom diagnostik av djur- och växtsjukdomar och livsmedels- och foderanalys samt verksamhet som referenslaboratorium för Internationella smittskyddsorganisationen för djur (OIE) i fråga om kräftpest.
I momentets 5 punkt nämns som verkets uppgifter riskbedömning, vetenskaplig forskning samt annan forskning och utredningar inom ansvarsområdet. Uppgifterna nämns också i den gällande lagen om Livsmedelssäkerhetsverket. Vetenskaplig riskbedömning som hör till verket är bland annat riskbedömning av djursjukdomar och växthälsa samt mikrobiologisk och kemisk riskbedömning av livsmedel. Riskbedömningens resultat används för riskhantering och som stöd för beslutsfattandet. Verkets forskningsverksamhet är så kallad sektorforskning, med vilket i detta sammanhang avses tillämpad forskningsverksamhet som är underställd ministeriet till skillnad från universitetens och högskolornas forskningsverksamhet.
Enligt 6 punkten hör till verket riskhantering och bedrägeribekämpning inom ansvarsområdet. Som en del av rikshanteringen utarbetar verket bl.a. beredskapsplaner med tanke på särskilda situationer som djursjukdomsepidemier. Bedrägeribekämpning är medlemsstaternas centrala skyldighet särskilt enligt Europeiska unionens lagstiftning om jordbruksstöd och marknadsordningar. Bedrägeribekämpningens betydelse framhävs även i och med den nya kontrollförordningen. I den förordningen föreskrivs det bland annat om Europeiska unionens referenscentral som behandlar bl.a. livsmedelskedjans äkthet och integritet, och vilkas uppgift är att stöda kommissionens och medlemsstaternas verksamhet för att förhindra, upptäcka eller avvärja brott mot bestämmelserna på grund av bedrägerier eller svikligt förfarande.
Det föreslås att det i 7 punkten som Livsmedelsverkets uppgifter nämns främjande och styrning av export av livsmedel samt djur, växter och produkter från dem. I den gällande lagen om Livsmedelssäkerhetsverket nämns uppgifter i anknytning till export inte uttryckligen, men i lagens uppgiftsförteckning nämns internationellt samarbete, och inom ramen för det har man med de resurser som stått till buds deltagit särskilt i projekt som gäller inträde på marknaden för livsmedel och att stanna kvar på marknaden, och har man på andra sätt skapat förutsättningar för exporten. Till de tillsynsuppgifter som avses i lagen ingår även uppgifter som hänför sig till exportinspektioner som förutsätts av tredjeländer och till beviljandet av exportintyg.
Den föreslagna punkten tillsammans med de tillsynsuppgifter som ingår i den föreslagna 3 mom. täcker de uppgifter som avser främjandet, styrningen, och tillsynen över exporten som Livsmedelsverket sköter och som gäller bl.a. deltagande i utredandet av krav som tredjeländer ställer och säkerställandet av att kraven uppfylls, deltagande i utarbetandet av olika handlingar samt ordnande av utbildning. Livsmedelsverket beslutar på samma sätt som för närvarande om de principer enligt vilka verket stöder exportprojekt. Bestämmelsen anger inte verksamhetens volym och resursnivå, utan stöd tillhandahålls inom ramen för verkets tillgängliga resurser. Aktörerna bibehåller fortsättningsvis huvudansvaret för utredandet av krav som tredjeländer ställer.
Under statsminister Sipiläs regeringsperiod från och med år 2015 har man särskilt satsat på exportfrämjande åtgärder då man beviljat Livsmedelssäkerhetsverket tilläggsfinansiering för viss tid för ändamålet. En av åtgärderna inom regeringsprogrammets spetsprojekt Bioekonomi och ren teknik är öppnandet av nya exportmarknader för livsmedel. Med åtgärden inleds nya projekt för inträde till marknaden, utvecklas system för exportkontroll och förbättras exportkompetensen hos små och medelstora företag. Särskild uppmärksamhet fästs vid de myndighetsutredningar och myndighetskontroller som krävs i destinationslandet samt till de tillsynsförfaranden som anknyter till exportprojekt.
Enligt 8 punkten hör till verkets uppgifter sådana uppgifter som anknyter till jordregleringar och andra motsvarande verkställighetsuppgifter. Med jordregleringar avses t.ex. sådan verksamhet enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) och lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond (657/1966) där staten genom att köpa, sälja eller byta jordegendom stöder förbättrandet av gårdsbrukets struktur och främjandet av landsbygdsnäringarna. Andra motsvarande verkställighetsuppgifter är t.ex. i 25 kap. 8 § 2 mom. i ärvdabalken (40/1965) avsedda utlåtanden om delning av en gårdsbruksenhet som hör till kvarlåtenskapen samt om jordegendom som staten förvärvat genom arv.
Enligt 9 punkten föreslås det att till verket hör upprätthållande och utveckling av landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem och dess register samt utlämnande av uppgifter i fråga om det egna ansvarsområdet. Det informationssystem som regleras i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem är en omfattande helhet som täcker handlingar som upprättats inom lantbruks-, livsmedels- och landsbygdsnäringsförvaltningen, samt de register som anknyter till lantbruks-, livsmedels- och landsbygdsnäringsförvaltningens uppgifter då när uppgifterna i registren hör till jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde. En del av informationssystemshelheten hör till Naturresursinstitutets ansvar.
I 10 punkten betonas särskilt kommunikation, information och rådgivning som även allmänt hör till myndigheternas skyldigheter, eftersom ansvarsområdet för det verk som ska inrättas och dess kontaktytor gentemot medborgarna och samhället är mycket omfattande och betydelsefulla. I punkten nämns även utbildning. Landsbygdsverket ordnar utbildning för närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommunerna och vissa andra instanser. Livsmedelssäkerhetsverket ordnar bl.a. utbildning för aktörer och övervakare i livsmedelsbranschen, beredskapsutbildning i fråga om djursjukdomar samt som fortbildning i djurskydd för tjänsteveterinärer.
Till verkets uppgifter hör enligt punkten internationellt samarbete inom ansvarsområdet. På motsvarande sätt som de nuvarande verken deltar verket i stor utsträckning i internationella sakkunnignätverk, samt deltar i och påverkar det arbete som utförs i Europeiska unionen och internationella organisationer samt det nordiska samarbetet inom livsmedelssektorn. I egenskap av nationellt referenslaboratorium verkar verket i samarbete med Europeiska unionens referenslaboratorienätverk. Genom sin verksamhet ökar verket även ute i världen kunskapen om säkerheten hos den finländska livsmedelsproduktionen och dess höga kvalitet.
Enligt 11 punkten hör till verket andra uppgifter inom verkets ansvarsområde som ankommer på verket enligt lag eller bestäms av jord- och skogsbruksministeriet. En motsvarande bestämmelse finns i de gällande lagarna om Livsmedelssäkerhetsverket och Landsbygdsverket. Som sådana uppgifter som ministeriet särskilt bestämt landsbygdsverket att sköta har verket bland annat skött vissa uppgifter som har samband med stödjande av grundtorrläggning.
Enligt 2 mom. producerar Livsmedelsverket informationsförvaltningstjänster för ämbetsverk och inrättningar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde samt för andra aktörer som sköter offentliga uppgifter. Lagen skapar dock inte en förpliktelse till kundrelationer ens till aktörer inom samma förvaltningsområde, utan om de tjänster som produceras ingås serviceavtal med kunderna.
Av de tjänster som avses i momentet utgörs en betydande del av tjänster som produceras för Naturresursinstitutet och jord- och skogsbruksministeriet. Eftersom hos Lantmäteriverket stannar den del av informationsservicecentralen som producerar tjänster för Lantmäteriverket, är avsikten inte att Livsmedelsverket skulle producera tjänster för Lantmäteriverket. It-servicecentralen har i liten grad producerat tjänster för instanser utanför förvaltningsområdet, år 2016 t.ex. för social- och hälsovårdsministeriet samt Tillsyns- och tillståndsverket för social- och hälsovården. Detta ska fortsättningsvis vara möjligt.
I det föreslagna 2 mom. regleras det inte de uppgifter som hänför sig till utvecklingen och upprätthållandet av landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem som redan hör till verket med stöd av 1 mom. 9 punkten såsom uppgifter inom verkets eget ansvarsområde. Saken har betydelse vid tillämpningen av 8 § i lagen om avgifter för informationsförvaltningens tjänster.
Enligt 3 mom. sköter Livsmedelsverket sådana uppgifter som gäller skogsbruk, fiskerinäring och vilthushållning som särskilt föreskrivits för verket eller som jord- och skogsbruksministeriet särskilt förordnar det att sköta. Nämnda uppgifter enligt lagen som övergår från Landsbygdsverket till Livsmedelsverket har beskrivit i den allmänna motiveringen. Till Livsmedelsverket övergår även uppgifterna som förvaltningsmyndighet samt verkställighetsuppgifter för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. I de uppgifter som avses i momentet ingår inte uppgifter som utbetalande organ.
Enligt bemyndigandet att utfärda förordning i 4 mom. får om verkets uppgifter utfärdas närmare bestämmelser genom förordning av statsrådet. Ett motsvarande bemyndigande finns i den gällande lagen om Livsmedelssäkerhetsverket. Bemyndigandet har hittills inte används eftersom bestämmelser om verkets uppgifter finns huvudsakligen i flera sektorsspecifika specialbestämmelser. Det är dock skäl att behålla bemyndigandet eftersom det är möjligt att det i framtiden på grund av Europeiska unionens rättsakter blir nödvändigt att utfärda närmare bestämmelser genom förordning om någon sådan uppgift som hänför sig till kommunikation, rapportering eller internationellt samarbete om vilken det inte finns uttrycklig speciallagstiftning.
3 §.Organisation. Utgångspunkten för den föreslagna paragrafen är att det verk som inrättas själv beslutar om den detaljerade organiseringen och ordnandet av den egna verksamheten. Om detta föreskrivs i verkets arbetsordning, som generaldirektören fastställer. Avsikten är att ge verket möjlighet till en smidig verksamhet och utveckling av verksamheten. I lagen föreskrivs det om verkets organisation endast till den del som det är nödvändigt på grund av krav på att hålla vissa funktioner separata och om deras oavhängighet samt för att säkerställa att förutsättningarna för godkännande som utbetalande organ uppfylls.
I paragrafens 1 mom. föreslås en bestämmelse med karaktären av ramverk, enligt vilken verkets organisation består av verkets verksamhetsenheter och av verksamhetshelheter som överstrider indelningen i verksamhetsenheter. Bestämmelsen möjliggör vid verket till exempel en traditionell linjeorganisation kompletterad med vissa funktioner som överskrider substansgränserna, en matrisorganisation eller en processtyrd organisation.
I 2—4 mom. föreskrivs det om de yttre ramarna för organiseringen av verksamheten. Enligt 2 mom. ska organisationen ordnas så att tillsynen samt det administrativa beslutsfattande som gäller enskilda och sammanslutningar funktionellt sett avskiljs från den vetenskapliga riskbedömningen, den vetenskapliga forskningen och laboratorieundersökningarna. Motsvarande bestämmelse finns i statsrådets förordning som utfärdats med stöd av lagen om Livsmedelssäkerhetsverket, men det föreslås att bestämmelsen tas in i lag på grund av dess betydelse.
På samma sätt som Livsmedelssäkerhetsverket ska verket sköta myndighets-, riskbedömnings- och forskningsuppgifter inom ansvarsområdet. Kravet på att separera funktionerna är väsentligt med tanke på tryggandet av kvaliteten och tillförlitligheten hos forskningen och den vetenskapliga informationen. Det praktiska genomförandet av separationen säkerställs genom åtgärder som anknyter både till verkets arbetsordning och praktiska verksamhetssätt. I fråga om riskbedömningen begränsas kravet till vetenskaplig riskbedömning dvs. den vetenskapliga processen, som omfattar identifiering av faran och beskrivning av den, bedömning av exponeringen och beskrivning av risken. Kravet gäller däremot inte sådan riskbedömning som är en normal del av verksamheten, såsom riskbaserad planering av tillsynen.
Det att laboratorieverksamheten ska vara oberoende baserar sig på kraven i Europeiska unionens lagstiftning och ackrediteringsstandarden. Den nya kontrollförordningen och de gällande bestämmelser som ersätts av den förutsätter att laboratorier som utövar myndighetstillsyn och nationella referenslaboratorier ska vara oberoende, opartiska och att de inte får ha intressekonflikter som kan inverka på deras verksamhet. Dessa laboratorier ska dessutom vara ackrediterade enligt standarden ISO/IEC 17025 (ISO/IEC 17025 Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier). Också denna standard kräver att laboratorieverksamheten är oberoende och opartisk. För att oavhängigheten ska garanteras ska laboratorieverksamheten organisatoriskt separeras från sådan annan verksamhet i organisationen som kan stå i intressekonflikt med laboratorieverksamheten.
I 2 mom. förutsätts det också att tillsynen samt det administrativa beslutsfattandet som gäller privata aktörer och sammanslutningar ska funktionellt sett avskiljas från uppgifter i anknytning till behandlingen av information som samlats in i statistiskt syfte. Från Lantmäteriverkets it-servicecentral överför till det nya verket uppgifter i anknytning till utvecklandet och upprätthållandet av Naturresursinstitutets statistikverksamhet. Naturresursinstitutet är en i statistiklagen (280/2004) avsedd statistikmyndighet och för dess statistikframställning ställs det i lagen särskilda krav på opartiskhet och objektivitet. Den centrala principen är bevarandet av statistiksekretessen. Enligt lagen får sådan information som statistikmyndigheten erhållit för statistiska ändamål inte lämnas ut för att användas vid undersökningar eller utredningar, tillsyn, rättegångar, administrativt beslutsfattande eller vid någon annan motsvarande behandling av ärenden som gäller personer, företag, sammanslutningar eller stiftelser. Bevarandet av statistiksekretessen säkerställs i det nya verkets verksamhet genom att uppgifterna organiseras så att personal som sköter tillsynsuppgifter inte behandlar eller kommer åt uppgifter som samlats för statistiska ändamål. Kravet på att separera funktionerna gäller förutom Naturresursinstitutets statistik även behandlingen av uppgifter som samlats in för annan statistik. Kravet gäller endast uppgifter som enbart samlats in för statistiska ändamål. Statistik framställs också av uppgifter som samlats i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem för andra ändamål såsom tillsyn, och kravet gäller naturligtvis inte sådan information.
De uppgifter utanför det egna ansvarsområdet för det nya verket som gäller naturtillgångar och om vilka det föreskrivs i 2 § 3 mom. i den föreslagna lagen utgör i förhållande till verkets uppgiftshelhet en liten med mångfacetterad grupp av uppgifter. Oberoende av hur uppgifterna organiseras inom verket, är det med tanke på skötseln av uppgifterna och en kostnadseffektiv styrning viktigt att koordineringen av uppgifterna är centraliserad.
Enligt 3 mom. ska uppgifterna som utbetalande organ inom verket ordnas till en helhet som kontinuerligt uppfyller kraven på förvaltningsstruktur och system för intern kontroll enligt Europeiska unionens lagstiftning samt de andra kraven för godkännande av det utbetalande organet.
De krav som gäller ordnandet av uppgifterna som utbetalande organ kommer i medlemsstaterna från direkt tillämplig EU-lagstiftning. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, (budgetförordningen), förutsätts det att medlemsstaterna samarbetar med kommissionen i fråga om EGFJ och Ejflu så, att anslagen används enligt principen om sund ekonomisk förvaltning och att det utses organ som ska ansvara för förvaltningen och kontrollen av unionens medel. Den horisontella förordningen innehåller allmänna bestämmelser om fonder bl.a. om finansiering av fondernas utgifter, utbetalande organ och attesterande organ samt om fondernas medelsförvaltning såsom budgetdisciplinen, utbetalningar och räkenskapsavslutning. I den horisontella förordningen ingår också bestämmelser om kontrollsystem och påföljder. Dessa bestämmelser gäller bl.a. allmänna principer för kontroller, administrativa påföljder, det integrerade administrations- och kontrollsystemet samt kontroller som medlemsstaterna och kommissionen utför.
Kommissionen har även antagit delegerade rättsakter och genomförandeakter om de frågor som den horisontella förordningen täcker. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet, (förordningen om utbetalande organ), samt den delegerade förordningen om utbetalande organ gäller särskilt uppgifterna för utbetalande organ. Dessa innehåller noggrannare bestämmelser än den horisontella förordningen om bl.a. förfarandet vid och förutsättningarna för godkännande av utbetalande organ, delegering av uppgifter som utbetalande organ, den ekonomiska förvaltningen av fonder, räkenskapsavslutning, samt regler om kontroller.
Enligt artikel 7 i den horisontella förordningen är utbetalande organ myndigheter eller organ i medlemsstaterna med ansvar för att förvalta och kontrollera de utgifter som avses i artikel 4.1 och artikel 5 i den horisontella förordningen. Enligt artikel 1 i förordningen om utbetalande organ ska medlemsstaterna utse en myndighet på ministerienivå som ska ansvara för utfärdande av godkännande av utbetalande organ samt för granskning och återkallande av godkännandet, om kontinuerlig övervakning över att kriterierna för det utbetalande organet är uppfyllda och för utförande av de uppgifter som tilldelats det utbetalande organet. I Finland är jord- och skogsbruksministeriet den behöriga myndigheten som avses i artikel 1 i förordningen om utbetalande organ. Bestämmelser om det utbetalande organet, godkännande av det och om dess uppgifter finns i budgetförordningen, den horisontella förordningen, förordningen om utbetalande organ och den delegerade förordningen om utbetalande organ. Utbetalande organ enligt artikel 7 i den horisontella förordningen föreslås vara Livsmedelsverket.
Kriterier för godkännande av det utbetalande organet finns i artikel 1 i den delegerade förordningen om utbetalande organ. Enligt artikel 1.1 ska ett organ för att bli godkänt i förhållande till de utbetalningar de gör och de uppgifter som de lämnar och sparar lämna tillräckliga garantier bl.a. för att ansökningarnas stödberättigande kontrolleras innan betalning beviljas, utbetalningarna redovisas exakt och fullständigt i räkenskaperna, de kontroller som föreskrivs i unionslagstiftningen genomförs och att nödvändiga handlingar lämnas in, hålls tillgängliga och bevaras på det föreskrivna sättet. För att ett organ ska bli godkänt som utbetalande organ ska det därtill enligt artikel 1.2 (Villkor för godkännande av utbetalande organ) ha en administrativ organisation och ett system för intern kontroll som uppfyller kriterierna i bilaga I när det gäller interna förhållanden, kontroller, information och kommunikation, och övervakning.
I bilaga I till den delegerade förordning om utbetalande organ finns detaljerade bestämmelser om det utbetalande organets interna förhållanden (organisation, krav avseende personalresurser, delegering), kontroller (förfarande för att godkänna betalningsanspråk, utbetalningsförfaranden, redovisningsförfaranden, rutiner för förskott och säkerheter, rutiner när det gäller skulder, verifikationskedja), information och kommunikation (kommunikation, säkerheten i informationssystem) samt om övervakning (kontinuerlig övervakning genom internkontroll, separat bedömning via en internrevisionsfunktion). Det utbetalande organet och ett organ till vilket uppgifter som utbetalande organ har delegerats ska kontinuerligt uppfylla nämnda krav.
Enligt den delegerade förordningen om utbetalande organ ska det utbetalande organet ha en organisatorisk struktur som bl.a. säkrar en tydlig fördelning av befogenheter och ansvarsområden på alla operativa nivåer. Vidare ska enligt förordningen den organisatoriska strukturen säkra separering av de tre funktionerna dvs. godkännande och kontroll av utbetalningar, verkställande av utbetalningar samt redovisning av alla utbetalningar. Enligt det krav för godkännande av det utbetalande organet som gäller den organisatoriska strukturen ska det utbetalande organets organisatoriska struktur innefatta tekniska tjänster och intern revision. Den interna revisionens arbete gäller alla nivåer i det utbetalande organet och arbetet ska genomföras enligt internationellt erkända standarder. Det utbetalande organets interna revision är en central aktör när det utbetalande organets direktör avger en i artikel 3 i förordningen om utbetalande organ avsedd förvaltningsförklaring enligt modellen i bilaga I till förordningen, om det utbetalande organets räkenskaper till Europeiska kommissionen. Det utbetalande organets interna revisions arbete behandlas och beskrivs med vitsord i den rapport som det utbetalande organets attesterande organ lämnar till Europeiska kommissionen.
Enligt de ackrediteringskriterier som avser personalresurser ska det utbetalande organet bl.a. avsätta de personalresurser som krävs för att utföra verksamheten och säkerställa den tekniska kompetens som krävs på olika nivåer av verksamheten. Arbetsuppgifterna för varje anställd ska fastställas i en skriftlig arbetsbeskrivning, vilket även innefattar fastställandet av ekonomiska begränsningar för dennes befogenheter. Fördelningen av arbetsuppgifter ska vara sådan att ingen anställd har ansvar för fler än en av uppgifterna när det gäller godkännande, utbetalning eller bokföring av belopp som ska belasta EGFJ eller Ejflu, och att ingen anställd utför någon av dessa uppgifter utan överinsyn av en annan anställd.
Enligt det kriterium som gäller säkerheten i det utbetalande organets informationssystem ska säkerheten i informationssystemen från och med oktober 2016 certifieras enligt ISO 27001. Informationssystemen har en central roll med tanke på en sund förvaltning av Europeiska unionens medel. Enligt det ackrediteringskriterium som gäller kommunikation ska bl.a. databaserna uppdateras i god tid. Informationssystemen och det att de är uppdaterade har således en central roll även i den interna revisionens och det attesterande organets revisionsarbete.
Kommissionen utför granskningar i varje medlemsstat flera gånger per år. Vid granskningarna går man vanligen igenom hela förvaltnings- och tillsynssystemet för de stödsystem som granskas. Till varje granskning som kommissionen utför anknyter en risk för finansiella korrigeringar genom vilka kommissionen minskar mängden Europeiska unionens medel som intäktsförs i medlemsstaten. Beloppen för de finansiella korrigeringarna kan uppgå till tiotals miljoner euro. En del av granskningarna riktas uttryckligen till kontroll av att det utbetalande organets ackrediteringskriterier uppfylls. Underlåtelse att iaktta ackrediteringskriterierna eller allvarliga brister i iakttagandet av ackrediteringskriterierna kan även konstateras i matrisen i den bedömning av överensstämmelsen med ackrediteringskriterierna som bifogas till det attesterande organets årliga rapport som utarbetas i samband med avslutandet av räkenskaperna
Det att ett eller flera ackrediteringskriterier inte iakttas eller en allvarlig brist i iakttagandet orsakar unionens budget en allvarlig risk för ekonomisk skada. Enligt kommissionens dokument (C(2015) 3675, 8.6.2015) är utgångspunkten en finansiell korrigering på fem procent, om bristen avser något av följande tre områden: organisatorisk struktur, kontroller och kontinuerlig övervakning. På motsvarande sätt är utgångspunkten en korrigering på två procent om bristen gäller något av följande fem områden: personalresurser, delegerade uppgifter, kommunikation, säkerheten i informationssystem, internrevision. Om bristen inverkar på alla utgifter som det utbetalande organet utbetalat, är utgångspunkten för den finansiella korrigering som kommissionen föreslår det totala beloppet av de utgifter som det utbetalande organet utbetalat. En sådan faktor som inverkar på alla det utbetalande organets utgifter är särskilt kriteriet beträffande den organisatoriska strukturen och därmed är risken för finansiella korrigeringar på grund av det avsevärd.
Såsom behörig myndighet ska jord- och skogsbruksministeriet kontinuerligt övervaka det utbetalande organet som ministeriet ansvarar för, och följa att ackrediteringskriterierna för det utbetalande organet uppfylls. Om kommissionen konstaterar att den behöriga myndigheten inte har utarbetat en plan för korrigering av den brist som avser det utbetalande organets ackreditering eller att den inte har återkallat ackrediteringen fastän det utbetalande organet inte har genomfört korrigeringsplanen inom utsatt tid, ber kommissionen den behöriga myndigheten återkalla ackrediteringen, om de behövliga ändringarna inte vidtas inom den tid som kommissionen utsätter. I en sådan situation kan kommissionen besluta om användning av förfarandet med kontroll av överensstämmelse på bristerna och den finansiella korrigering som följer av det.
Med tanke på risken för finansiella korrigeringar är det viktigt med en enhetligt fungerande helhet utbetalande organ som omfattar alla uppgifter som anknyter till Ejflu och EGFJ samt verkställighetsuppgifter beträffande nationella medel med nära anknytning till dem, samt de aktörer och myndigheter som deltar i verkställigheten. Av denna anledning ska enligt paragrafens föreslagna 3 mom. till samma helhet även hänföras andra uppgifter som anknyter till stödsystem och åtgärder som hör till det integrerade administrations- och kontrollsystemet eller till stöd för jordbrukssektorn enligt fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen. Till helheten ska således även hänföras i artikel 72.4 i den horisontella förordningen avsedda stödsystem och åtgärder. I Finland har man tagit i bruk det integrerade administrations- och kontrollsystemet som avses i kapitel II i den horisontella förordningen, vilket innebär bl.a. att nationellt finansierade jordbrukarstöd ansöks med samma ansökan som t.ex. Europeiska unionens direkta stöd och arealbaserade programbaserade ersättningar till jordbrukare. Således blir bestämmelserna och kraven i den horisontella förordningen om det integrerade administrations- och kontrollsystemet i huvudsak tillämpliga också på nationellt finansierade jordbrukarstöd. Enligt artikel 68 i den horisontella förordningen ska det integrerade administrations- och kontrollsystemet omfatta bl.a. en datoriserad databas, ett system för identifiering och registrering av stödrättigheter, stödansökningar och stödanspråk och ett integrerat kontrollsystem.
Beslutet i Finland om ibruktagandet av det integrerade administrations- och kontrollsystemet innebär i fråga om de nationella stöden att samma processer ska iakttas vid ansökning av stöd, registrering och i fråga om datasystem. Det integrerade administrations- och kontrollsystemet skapar klara gränser både för datasystemen och för verkställigheten av de stödsystem som administreras genom systemet. Det integrerade administrations- och kontrollsystemet omfattar jordbrukarstöd från EGFJ, jordbrukarersättningar från Ejflu och verkställighetsuppgifter beträffande nationella medel med nära anknytning till dem, samt de aktörer och myndigheter som deltar i verkställigheten. Med en enhetlig helhet utbetalande organ som täcker hela det integrerade administrations- och kontrollsystemet kan man försäkra sig om att Europeiska unionens medel riktas i enlighet med bestämmelserna och effektivt till de åtgärder som anges i Europeiska unionens rättsakter och i programmet.
Inom Europeiska unionen hör jordbrukets stödpolitik till Europeiska unionens exklusiva behörighet, vilket innebär att unionspolitikens medel är primära och att nationell jordbrukspolitik kan utövas endast inom de ramar som Europeiska unionens rättsakter och Europas kommissions beslut tillåter. I fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen avtalades det om stöd enligt artikel 141 och 142. Om stöd enligt den sistnämnda artikeln gäller för närvarande kommissionens beslut (C(2009) 3067 final) om systemet för långsiktigt nationellt stöd till jordbruket i de nordliga områdena i Finland, sådant det lyder ändrat genom besluten C(2009)9122, C(2013)2809 och C(2015) 2790. Stöd enligt artikel 141 togs in i artikel 214 a (Nationellt stöd till vissa sektorer i Finland) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007.
Det föreslås att det i paragrafens 4 mom. föreskrivs att till den helhet som avses i 3 mom. även kan hänföras andra uppgifter när det är ändamålsenligt med tanke på skötseln av uppgifterna. Det är t.ex. fråga om uppgifter i anknytning till förvaltningen av program som finansieras från Ejflu. Enligt 9 § i programförvaltningslagen svarar Landsbygdsverket för planeringen, utvecklingen och övervakningen av verkställigheten av program för landsbygdsutveckling. Därtill leder och övervakar Landsbygdsverket de förmedlande organ som avses i 10 § och de lokala aktionsgrupperna när de sköter uppgifter som gäller verkställigheten av program. Unionslagstiftningen försätter inte att dessa uppgifter sköts i samma organisatoriska helhet och under samma ledning som uppgifterna som utbetalande organ, men för en effektiv och kontrollerad verkställighet av programmet för utveckling av landsbygden och processen för genomförande av stöden samt med tanke på hanteringen av risken för finansiell korrigering på grund av kommissionens kontroller finns det dock fördelar med att organisera uppgifterna i samband med helheten utbetalande organ. När helheten organiseras ska dock kraven om åtskiljande av skötseln av uppgifter i artikel 65.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 beaktas.
4 §.Ledning och beslutanderätt. Enligt 1 mom. leds Livsmedelsverket av en generaldirektör. Enligt förslaget utses generaldirektören av statsrådet. Bestämmelser om behörighetskraven för generaldirektören finns i 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen.
Enligt det föreslagna 2 mom. avgör generaldirektören de ärenden som inkommer på verket, om inte något annat föreskrivs eller om inte något annat bestäms i arbetsordningen.
Enligt 3 mom. får generaldirektören förbehålla sig avgörandet av ett sådant enskilt ärende där beslut enligt arbetsordningen ska fattas av någon annan tjänsteman. Ett undantag i fråga om övertagningsrätten utgörs dock av ärenden som enligt unionslagstiftningen ankommer på den person som ansvarar för det utbetalande organet. Ovan i motiveringen till 3 § har de ansvar som anknyter till skötseln av uppgifter som utbetalande organ och förvaltningsförklaringen enligt förordningen om utbetalande organ beskrivits. Om ansvaret för ledningen av en helhet som är verkets interna och som godkänts som utbetalande organ, i arbetsordningen delegeras till en lägre nivå än generaldirektören, kan generaldirektören inte i enskilda fall överta avgörandet i fråga om uppgifter som enligt unionens rättsakter hör till ledningen av det utbetalande organet, t.ex. beslut om utbetalning av stöd, utan ansvaret ska vara i samma händer. Åliggandena för det utbetalande organets direktör kräver mycket arbetstid, och därför är det vanligt i Europeiska unionens medlemsstater att direktören för hela verket är den person som ansvarar för det utbetalande organet endast om huvuddelen av verkets uppgifter utgörs av uppgifter som utbetalande organ. I andra fall delegeras ansvaret för ledningen av det utbetalande organet till en annan person.
5 §.Styrning och skyldighet att lämna uppgifter. I paragrafen föreslås bestämmelser om Livsmedelsverkets skyldighet att vid skötseln av sina uppgifter fullfölja de mål som ställts av jord- och skogsbruksministeriet och utföra de berednings-, tillsyns- och utvärderingsuppdrag som getts av jord- och skogsbruksministeriet. Verket ska trots sekretessbestämmelserna lämna jord- och skogsbruksministeriet de nödvändiga uppgifter och handlingar som ministeriet behöver för skötseln av sina lagstadgade uppgifter. Med de föreslagna bestämmelserna tryggas särskilt de nödvändiga rättigheter till styrning och rätt att få uppgifter som anknyter till jord- och skogsbruksministeriets ställning som den nationella behöriga myndighet som avses i unionslagstiftningen och som den förvaltningsmyndighet som avses i artikel 66 i landsbygdsförordningen, och som är mer omfattande än normalt mellan ett ministerium och ett verk som är underställt ministeriet. Paragrafens innehåll motsvarar 3 § i lagen om Landsbygdsverket.
6 §.Ingående av avtal samt beställda undersökningar. Enligt paragrafen kan verket ingå avtal om uppgifter som anknyter till verksamheten och om undersökningar som gäller ansvarsområdet samt om samarbete för genomförandet av forskningsprogram. Därtill kan verket inom ramen för sin budget anlita sakkunniga för sporadiska behov. Enligt 2 mom. kan verket på beställning utföra utredningar och undersökningar samt ge andra sakkunnigtjänster inom sitt ansvarsområde.
7 §.Förande av statens talan. I paragrafen föreskrivs det att Livsmedelsverket är behörigt att kära och svara på statens vägnar samt bevaka vid domstolar, hos andra myndigheter och vid förrättningar statens rätt och fördel i de ärendena som ankommer på verket, om inte annat föreskrivs någon annanstans. Behörigheten begränsas till nationella domstolar. Särskilda bestämmelser gäller om företrädande av Finland i Europeiska unionens domstol.
Motsvarande bestämmelse finns i statsrådets förordning om Livsmedelssäkerhetsverket. I lagen om Landsbygdsverket nämns därtill som verkets uppgift att sköta statens intressebevakning när det gäller stöd i form av lån, statsborgen, skuldsanering och statens ansvarsförbindelser. Med detta avses t.ex. att verka för staten i företagssanerings- och konkurssituationer när statens fordran anknyter till stöd eller ersättningar som Landsbygdsverket förvaltar. De föreslagna bestämmelserna samlar de nuvarande bestämmelserna på lagnivå.
8 §.Avgifter för prestationerna. I 1 mom. hänvisas det beträffande avgifter för verkets prestationer till lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), som gäller de allmänna grunderna för avgifter för statliga myndigheters prestationer och storleken på de avgifter som tas ut för prestationerna, samt andra grunder för avgifterna. Bestämmelser om avgifter för verkets offentligrättsliga prestationer finns i huvudsak i jord- och skogsbruksministeriets förordning som utfärdas med stöd av nämnda lag.
I momentet hänvisas det också i fråga om avgifterna till speciallagar och Europeiska unionens rättsakter. Grunderna för avgifter för presentationerna regleras huvudsakligen i Europeiska unionens lagstiftning, särskilt i Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll, som harmoniserar bl.a. avgifterna för slakteriövervakning, övervakning av mjölkproduktion, veterinär gränskontroll och övervakning av växtprodukter som importeras till unionen. Därtill finns det bestämmelser i nationella speciallagar om avgifter för vissa prestationer, som tillämpas i stället för lagen om grunderna för avgifter till staten eller som kompletterar den lagen. Till exempel finns det i 58 f § i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter bestämmelser om att statliga myndigheters kontroller av handelsnormerna är avgiftsbelagda när de ingår i en tillsynsplan som avses i 48 § i livsmedelslagen.
Paragrafens 2 mom. gäller avgifter för informationsförvaltningstjänster som produceras enligt 2 § 2 mom. i lagen. När det gäller avgifter för tjänster som produceras för ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet samt för andra aktörer som sköter offentliga uppgifter, avtalas det om dem i de serviceavtal som ingås med kunderna. Avgifterna ska täcka de totalkostnader som prestationerna medför för verket. Bestämmelsen gäller inte informationsförvaltningstjänster som produceras för eventuella andra aktörer, fastän verket kan producera sådana tjänster på beställning såsom i 6 § avsedda sakkunnigtjänster. De nämnda tjänsterna ska prissättas på det sätt som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten, dvs. enligt företagsekonomiska grunder.
9 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Enligt 1 mom. får närmare bestämmelser om verkets ledande tjänstemän, behörighetsvillkor och anställningen av personal utfärdas genom förordning av statsrådet. Eftersom förutsättningarna för ackreditering av verket som ett i Europeiska unionens lagstiftning avsett utbetalande organ har samband med verkets organisation och ordnandet av den interna förvaltningen, ingår i paragrafen en fullmakt att genom förordning av statsrådets utfärda närmare bestämmelser om ordnandet av uppgifterna som utbetalande organ inom verket. Det kan också vara nödvändigt att genom förordning föreskriva om organiseringen av de uppgifter som enligt 3 § ska organiseras i samband med uppgifterna som utbetalande organ, och därför täcker den föreslagna fullmaktsbestämmelsen också dessa uppgifter.
Enligt 2 mom. föreskrivs det i verkets arbetsordning om verkets organisation, interna arbetsfördelning, behandlingen och avgörandet av ärenden samt den övriga organiseringen av funktionerna. Arbetsordningen ska fastställas av generaldirektören.
10 §.Ikraftträdande. I paragrafens 1 mom. ingår en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse. I 2 mom. föreskrivs det om upphävande av lagen om Livsmedelssäkerhetsverket och lagen om Landsbygdsverket.
Enligt den föreslagna bestämmelsen i 3 mom. avses med en hänvisning i någon annan lag eller förordning till Livsmedelssäkerhetsverket eller Landsbygdsverket efter ikraftträdandet av lagen det verk som ska inrättas.
11 §.Övergångsbestämmelser. I 1 mom. föreskrivs det att Livsmedelsverket fortsätter Livsmedelssäkerhetsverkets och Landsbygdsverkets verksamhet.
Enligt förslaget tas det i 1 och 2 mom. i paragrafen in övergångsbestämmelser, enligt vilka gällande avtal och förbindelser som gäller skötseln av Livsmedelssäkerhetsverkets och Landsbygdsverkets uppgifter samt skötseln av informationsförvaltningsuppgifter som överförs från Lantmäteriverket, övergår vid ikraftträdandet av lagen på Livsmedelsverket. Det att det nya verket blir avtalspart kommer således inte ur avtalsparternas synvinkel att leda till någon principiell eller avsevärd förändring i avtalsförhållandet jämfört med nuläget.
Därtill föreslås en bestämmelse om att verkens arbetsgivarställning och de skyldigheter som anknyter till den övergår vid ikraftträdandet av lagen på Livsmedelsverket. Livsmedelsverket svarar således för alla de arbetsgivarskyldigheter som har uppkommit före ikraftträdandet av lagen beträffande de som sköter uppgifter vid Livsmedelssäkerhetsverket och Landsbygdsverket samt de som sköter sådana uppgifter vid Lantmäteriverkets it-servicecentral som övergår till Livsmedelsverket. Dessa skyldigheter kan gälla t.ex. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) avsedda arbetslöshetsförsäkringspremiens självriskpremier eller andra motsvarande avgifter.
Enligt 3 mom. tillämpas de föreslagna övergångsbestämmelserna om avtal och förbindelser dock inte om något annat föranleds av deras innehåll. Det kan t.ex. uttryckligen framgå av avtalet att det inte är avsett att fortsätta efter en sådan organisationsförändring som här beskrivs. I praktiken kräver flera av de avtal som Lantmäteriverket ingått och som anknyter till it-servicecentralens uppgifter förnyande när det nya verket inrättas. Till det nya verket övergår endast de ärenden, avtal och förbindelser som gäller it-servicecentralens yttre tjänsteproduktion så, att de tjänster som produceras för Lantmäteriverket självt inte äventyras.
Omnämnandet i de föreslagna övergångsbestämmelserna om fortsättandet av verksamheten vid de verk som läggs ned innebär för arkivens del att de övergår till ansvaret för det verk som inrättas. De gamla arkiv som gäller de uppgifter som överförs från Lantmäteriverket övergår dock inte på basis av övergångsbestämmelserna, men de handlingar som gäller oavslutade ärenden överlämnas permanent till det nya verkets arkiv.
12 §.Övergångsbestämmelser som gäller personalen. I paragrafens 1 mom. föreslås en hänvisning till 5 a—5 c § i statstjänstemannalagen, som gäller ställningen för personalen i tjänsteförhållande i samband med omstrukturering av funktioner inom statsförvaltningen. Bestämmelsernas innehåll beskrivs i avsnitt 4.4 i den allmänna motiveringen. Grundtanken är att tjänsterna och de tjänstemän som utnämnts för dem övergår till samma verk som uppgifterna. När en tjänst överförs inom samma pendlingsområde behövs inte tjänstemannens samtycke för överföringen. Om de uppgifter som hör till en tjänst ändras väsentligt i samband med en omstrukturering och en ny tjänst inrättas i stället för den tidigare tjänsten, kan den nya tjänsten första gången tillsättas utan att den förklaras ledig, om man till tjänsten utnämner en tjänsteman som utnämnts till en tjänst vid det ämbetsverk som omstruktureras. Bestämmelserna tillämpas endast på tjänstemän. På villkoren för en tjänstemans anställningsförhållande tillämpas vad som därom har avtalats i tjänstekollektivavtal eller vad som föreskrivs i lag.
I paragrafens 2—5 mom. föreskrivs det om de övergångsarrangemang som gäller personalen i arbetsavtalsförhållande. Med dem säkerställs personalens jämlikhet i ändringen så, att omställningsskyddet bestäms enligt samma principer oberoende av anställningsförhållandets art. Enligt 2 mom. övergår den personal i arbetsavtalsförhållande som sköter uppgifter vid Livsmedelssäkerhetsverket och Landsbygdsverket samt den personal i arbetsavtalsförhållande vid Lantmäteriverkets it-servicecental som sköter uppgifter som överförs till Livsmedelsverket vid ikraftträdandet av lagen till anställning hos Livsmedelsverket i arbetsavtalsförhållande. Personal i arbetsavtalsförhållande för viss tid överförs till verket för den tid anställningsförhållandet varar. Bestämmelsen motsvarar bestämmelsen i 5 a § i statstjänstemannalagen som tillämpas på tjänstemän.
Enligt 3 mom. ska vid fastställandet av de förmåner som gäller i anställningsförhållandet, anställningsförhållandet för den personal som överförs anses ha fortgått oavbrutet hos staten. Enligt 4 mom. kan en person i arbetsavtalsförhållande överföras utan hans eller hennes samtycke, om personen överförs inom eller till hans eller hennes egen pendlingsregion. Motsvarande bestämmelse finns i 5 a § 3 mom. i tjänstemannalagen. I 5 mom. föreslås en hänvisning till gällande arbetskollektivavtal och till den lagstiftning som ska tillämpas på arbetsavtalsförhållandet.
I 6 mom. föreslås det en bestämmelse om att jord- och skogsbruksministeriet kan inrätta tjänsten som det nya verkets generaldirektör och tjänsten som det nya verkets förvaltningsdirektör före lagens ikraftträdande. Övergångsbestämmelsen är nödvändig för att säkerställa det nya verkets organisering. Tjänsten som generaldirektör inrättas så snart som möjligt efter det att lagen har blivit stadfäst, så att tjänsteutövningen kan inledas i början av hösten 2018. Tjänsten inrättas först vid jord- och skogsbruksministeriet, varifrån den vid ikraftträdandet av lagen överförs till det nya verket. Generaldirektörens roll i inledandet av verksamheten är central, eftersom han eller hon beslutar om verkets organisation och delegering av befogenheter. Förvaltningsdirektören har en central roll som stöd för generaldirektören bland annat vid tillsättning av uppgifterna inom den övriga ledningen samt organisering av andra administrativa och lagstadgade funktioner. Jord- och skogsbruksministeriet kan före lagens ikraftträdande inrätta tjänsten som förvaltningsdirektör från och med den 1 januari 2019 och utnämna en tjänsteman till tjänsten. Avsikten är dessutom att en tjänsteman utnämns till ett tjänsteförhållande för viss tid vid jord- och skogsbruksministeriet för att förbereda genomförandet av reformen redan under 2018, och på så sätt säkerställa en smidig överföring av uppgifterna. Tjänsterna som generaldirektör och förvaltningsdirektör tillsätts enligt tjänstemannalagstiftningen. Enligt 5 c § i tjänstemannalagen ska tjänsten som generaldirektör tillsättas genom ett offentligt anmälningsförfarande i samband med omstrukturering av funktioner inom statsförvaltiningen. Avsikten är att efter att de nämnda direktörerna utnämnts tillsätts de andra uppgifterna i verkets ledning vid ingången av 2019 genom ett anmälningsförfarande för den personal som övergår till verket.