4.2
Ekonomiska konsekvenser
4.2.1
Konsekvenser för statsbudgeten
Den föreslagna sänkningen av den nedsatta mervärdesskattesatsen beräknas statiskt räknat minska statens mervärdesskatteintäkter på årsnivå med cirka 159 miljoner euro enligt 2026 års nivå. I den statiska beräkningen har det antagits att skattesänkningen överförs i sin helhet på priserna. Till följd av ändringen minskar också statens och andra motsvarande offentliga samfunds mervärdesskatteutgifter. Med beaktande av denna effekt beräknas nettobeloppet av statens mervärdesskatteintäkter statiskt räknat minska med cirka 149 miljoner euro på årsnivå enligt 2026 års nivå.
Den slutliga förlusten av skatteintäkter bedöms bli mindre än förlusten enligt den statiska beräkningen, eftersom en sänkning av priserna kan öka hushållens köpkraft. Hushållen beräknas delvis anpassa sin efterfrågan genom att öka sin konsumtion. När inverkan på efterfrågan beaktas kan statens mervärdesskatteintäkter uppskattas minska med cirka 150 miljoner euro på årsnivå enligt 2026 års nivå.
När både statens minskade mervärdesskatteutgifter och inverkan på efterfrågan beaktas, beräknas den föreslagna ändringen minska statens faktiska mervärdesskatteintäkter med cirka 140 miljoner euro på årsnivå enligt 2026 års nivå.
I tabellen nedan presenteras enligt grupp av nyttighet uppskattningar av den förändring i mervärdesskatteintäkterna som propositionen medför med beaktande av inverkan på efterfrågan. I det beräknade bruttobeloppet beaktas inte förändringen i statens mervärdesskatteutgifter, men i det beräknade nettobeloppet beaktas också denna effekt. I tabellen beaktas inte förändringar i inkomsterna av andra skatteslag eller i statens övriga utgifter, såsom indexbundna förmåner.
| Uppskattad förändring i mervärdesskatteintäkterna, mn euro |
Grupp av nyttighet | Brutto | Netto |
Livsmedel och foder | -75 | -74 |
Restaurang- och cateringtjänster | -36 | -35 |
Läkemedel | -15 | -10 |
Persontransporttjänster | -8 | -7 |
Kultur- och underhållningstjänster | -5 | -5 |
Idrotts- och motionstjänster | -2 | -2 |
Inkvarteringstjänster | -5 | -5 |
Rundradioverksamhet | -2,5 | 0 |
Övriga | -2,5 | -2 |
Totalt | -150 | -140 |
På grund av avrundningar stämmer slutsummorna i tabellen inte nödvändigtvis exakt vid addering.
Enligt Folkpensionsanstaltens bedömning minskar den föreslagna sänkningen av mervärdesskattesatsen uppskattningsvis läkemedelsersättningarna med 8,7 miljoner euro, reseersättningarna med 1,1 miljoner euro och rehabiliteringstjänsterna med 0,1 miljoner euro 2026. Staten finansierar 51,4 procent av ersättningsutgifterna i enlighet med sjukförsäkringslagen (1224/2004), det vill säga cirka 5,1 miljoner euro. Resten finansieras med de försäkrades sjukvårdspremier. I bedömningen har man beaktat den totalreform av apoteksekonomin som är under beredning.
Höjningen av skattesatsen för rundradioverksamhet från 10 procent till 14 procent (lag 921/2024) har i budgeten uppskattats öka mervärdesskatteintäkterna med 19 miljoner euro enligt 2026 års nivå. Den föreslagna sänkningen av skattesatsen till 13,5 procent sänker de ovannämnda beräknade intäkterna med cirka 2,5 miljoner euro per år. Samtidigt minskar den negativa inverkan som skattehöjningen har haft på Rundradion Ab:s finansiella situation på nettonivå, eftersom propositionen inte ändrar på bruttobeloppet av den finansiering som bolaget får. Ålands radio och TV Ab:s finansiella situation förändras däremot inte, om landskapet Åland beaktar ändringen och ger bolaget ett anslag med vilket nettobeloppet av finansieringen förblir oförändrat. Propositionens inverkan på landskapet Ålands finansiella ställning kan som helhet betraktat bedömas bli neutral, eftersom en ändring av mervärdesskatteintäkterna leder till motsvarande ändring av det avräkningsbelopp som avses i 46 § i självstyrelselagen (1144/1991).
I fråga om de skattskyldiga som omfattas av kalendermånadsförfarandet syns sänkningen av mervärdesskattesatsen i statsbudgeten under tio månader 2026 på grund av den två månader långa fördröjningen i redovisningen. Primärproducenter får oberoende av storleken på sin omsättning som skatteperiod välja ett kalenderår, och således kan de deklarera de skatter som ska redovisas för 2026 år 2027. När man beaktar de faktorer som hänför sig till redovisningen, beräknas mervärdesskatteinkomsterna minska statiskt med cirka 131 miljoner euro 2026. Med beaktande av inverkan på efterfrågan och minskningen av statens skatteutgifter försvagas skatteintäkterna de facto med cirka 116 miljoner euro 2026. I siffrorna har alla förlängda skatteperioder beaktats. Den klart största delen av skatterna inflyter från kalendermånadsförfarandet och den inverkan som skatt som inflyter under andra skatteperioder har på intäkterna för 2026 är liten. Den föreslagna ändringens totala inverkan på skatteintäkterna uppnås från och med 2027.
Den föreslagna skattesänkningen bedöms sänka konsumentpriserna lite, och därför sjunker konsumentprisindexet till följd av den föreslagna ändringen. En sänkning av konsumentprisindexet leder till minskade utgifter för statens indexbundna förmåner med 1–2 års fördröjning. Om skattesänkningen helt och hållet överförs på priserna, beräknas de statliga utgifterna för de indexbundna förmånerna minska med cirka 30 miljoner euro per år. I denna uppskattning har en indexfrysning i fråga om vissa förmåner 2024–2027 beaktats. Minskningen av de indexbundna förmånerna har inte beaktats i beräkningen av nettobeloppet av mervärdesskatteintäkterna.
Den föreslagna ändringen har också konsekvenser för intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster. Sänkningen av mervärdesskatten på persontransporttjänster kan sänka biljettpriserna i kollektivtrafiken. När de resekostnadsavdrag som baserar sig på användningen av kollektivtrafik minskar ökar intäkterna från förvärvs- och kapitalinkomstskatten. Om den föreslagna skattesänkningen i sin helhet överförs på kollektivtrafikens biljettpriser, bedöms intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster öka med cirka 0,4 miljoner euro på årsnivå, varav statens andel är 0,3 miljoner euro och kommunernas andel 0,1 miljoner euro. Församlingarnas och Folkpensionsanstaltens andel bedöms bli liten. Effekten skulle i huvudsak realiseras under 2026.
4.2.2
Konsekvenser för kommunerna och landskapet Åland
Kommunerna kompenseras till nettobelopp för den ändring i skatteinkomsterna som följer av ändringen av skattegrunden. De ändringar som föreslås i denna proposition ökar kommunernas skatteinkomster med sammanlagt cirka 0,1 miljoner euro per år. Ändringen i skatteintäkterna kompenseras genom ett anslagsmoment i statsbudgeten.
På åtgärder som omfattas av beskattningen och som gäller landskapet Åland tillämpas samma mervärdesskattelagstiftning som på åtgärder som gäller det övriga Finland, om inte något annat föreskrivs i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen. Propositionen bedöms inte ha några sådana konsekvenser i landskapet Åland som väsentligt avviker från konsekvenserna i övriga Finland.
4.2.3
Konsekvenser för priserna
Om den föreslagna skattesänkningen helt och hållet överförs på priserna, sjunker konsumentpriserna på de produkter som ändringen gäller med 0,44 procent. En fullständig överföring på priserna skulle sänka konsumentprisindexet med uppskattningsvis cirka 0,11 procentenheter.
Det är allmänt taget osäkert hur en skattesänkning överförs på priserna. Hur mycket en sänkning syns i priserna beror både på konkurrensförhållandena och på priselasticiteten i utbudet och efterfrågan för de produkter som sänkningen gäller. I den traditionella efterfråge- och utbudsmodellen kan en sänkning av mervärdesskattesatsen presenteras som att utbudskurvan flyttas till höger, varvid priset sjunker och mängden ökar. Priset förändras mer i förhållande till mängden när priselasticiteten för efterfrågan är liten och mindre när priselasticiteten för efterfrågan är större. Skatteändringarna överförs i allmänhet effektivare på konsumentpriserna när priselasticiteten är liten.
I synnerhet företag med låg vinstmarginal kan i sin prissättning reagera asymmetriskt på höjningar och sänkningar av konsumtionsskatterna. Inom vissa branscher har det bedömts att höjningar av mervärdesskatten överförs på priserna i rentav dubbelt så hög grad som sänkningar, men effekten kan variera kraftigt också inom samma grupp av nyttigheter.
Benzarti m.fl. 2020. What Goes Up May Not Come Down: Asymmetric Incidence of Value-Added Taxes. Journal of Political Economy. 128:12, 4438–4474.
Till exempel i fråga om receptbelagda läkemedel beräknas ändringarna överföras i sin helhet på priserna, eftersom konsumentpriserna på receptbelagda läkemedel bestäms i enlighet med regleringen av läkemedelspriserna och inte av apoteken. Å andra sidan kan efterfrågan på exempelvis idrotts-, rekreations- och kulturtjänster vara mer flexibel, eftersom de inte är lika nödvändiga för konsumenterna som till exempel livsmedel.
De viktigaste varugrupperna att beakta med tanke på propositionens eventuella priseffekter är livsmedel och foder samt restaurang- och cateringtjänster, eftersom deras vikt i konsumentprisindexet är större än de övriga varugrupperna tillsammans. Mervärdesskatten på dessa nyttigheter har sänkts en gång tidigare i Finland. I oktober 2009 sänktes mervärdesskatten på livsmedel, foder samt restaurang- och cateringtjänster från 17 procent till 12 procent. Sänkningen av skattesatsen bedömdes ha överförts på livsmedelspriserna i sin helhet.
Peltoniemi & Varjonen 2010. Livsmedlens momssänkning och prisutveckling: Resultaten från prisuppföljningen och en granskning av de faktorer som bestämmer konsumentpriset. Konsumentforskningscentralen. Publikationer 1/2010 (på finska).
Detta stöder slutsatsen att den föreslagna skattesänkningen kommer att överföras på konsumentpriserna för livsmedel. Den tidigare ändringen var dock betydligt större och den ekonomiska omvärlden var annorlunda på den tiden, så resultaten är inte nödvändigtvis fullt tillämpliga vid bedömningen av den ändring som nu föreslås.
På basis av undersökningar och tidigare erfarenheter bedöms det att skattesänkningen delvis överförs på konsumentpriserna. Effekten kan variera avsevärt mellan olika produktgrupper. Beräkningen är förenad med osäkerhet, eftersom det inte finns tillgång till detaljerad information om priselasticiteten för de varugrupper som ändringen gäller. Priserna påverkas också av andra ekonomiska faktorer, så det kan vara svårt att i konsumentpriset urskilja den förändring som en sänkning av skattesatsen med en halv procentenhet medför.
4.2.4
Konsekvenser för företag
Enligt Skatteförvaltningens uppgifter om mervärdesskattedeklarationer som gäller skatter som betalas på eget initiativ fanns det i Finland 2024 cirka 105 000 företag som genomförde åtminstone en försäljning som omfattades av en nedsatt skattesats. År 2026 uppskattas antalet företag som tillämpar den nedsatta skattesatsen på 13,5 procent bli ungefär lika stort som antalet företag som tillämpat åtminstone en nedsatt skattesats 2024, eftersom största delen av de nyttigheter som omfattades av skattesatsen på 10 procent 2024 har överförts till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Överföringen av försäljningen av mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor från den allmänna skattesatsen till en nedsatt skattesats på 14 procent 2025 har inte nämnvärt ökat antalet företag som tillämpar nedsatta skattesatser. Beaktandet av mensskydd, inkontinensskydd, blöjor för barn, tidningar och tidskrifter ändrar inte den beräkning som lades fram i början av detta avsnitt – den föreslagna ändringen uppskattas gälla cirka 105 000 företag.
Över hälften av de företag som berörs av ändringen finns inom näringsgrenarna jordbruk och skogsbruk, detaljhandel och partihandel eller hotell- och restaurangverksamhet. Efter dessa är transport och lagerverksamhet samt konst, nöje och fritid de näringsgrenar som är mest betydande när det gäller antalet företag. Nästan en fjärdedel av målföretagen hade en årlig omsättning på mindre än 20 000 euro. Över hälften av målföretagen ligger mellan 30 000 euro och 500 000 euro per år.
En sänkning av mervärdesskattesatsen kan stärka företagens ekonomi, om företagen inte i sin helhet överför skatteändringen på priserna. Den del som inte överförs på priserna kan öka de skattskyldiga företagens vinstmarginal. Eftersom en del av skattesänkningen sannolikt inte överförs på priserna, bedöms propositionen ha en liten stärkande effekt på företagens ekonomi. Effektens storlek beror bland annat på företagets bransch, eftersom konkurrensläget varierar från bransch till bransch och eftersom fördelningen av skattebördan mellan företag och konsumenter beror på priselasticiteten i efterfrågan och utbudet.
Propositionen bedöms medföra en del administrativa kostnader av engångsnatur för de företag som säljer de nyttigheter som höjningarna gäller. Företagen måste uppdatera sina data-, bokförings- och prissystem så att de motsvarar de föreslagna mervärdesskattesatserna. Detta beräknas medföra administrativa kostnader av engångsnatur för företagen till ett belopp av sammanlagt cirka 4,0 miljoner euro
Arbets- och näringsministeriet Regleringsbördanräknaren (på finska), . Antagandet är att engångskostnaden är 1 arbetstimme per skattskyldig.
https://tem.fi/sv/principen-en-in-en-ut
. Ändringen medför inga nya gränsdragningsproblem i fråga om tillämpningen av olika skattesatser.
4.2.5
Konsekvenser för hushållen
De nyttigheter som är föremål för skattesänkningen utgör i genomsnitt cirka en femtedel av hushållens konsumtion. Statiskt räknat beräknas det att hushållen gynnas till ett belopp av cirka 138 miljoner euro per år jämfört med nuläget, om den föreslagna sänkningen av skattesatsen till fullt belopp överförs på priserna. Till den del den föreslagna sänkningen överförs på priserna stärks hushållens köpkraft.
Den föreslagna skattesänkningen gäller varugrupper som beroende på hushållstyp utgör olika andelar av hushållens konsumtionsutgifter. Den mest betydande varugruppen är livsmedel och alkoholfria drycker, vars andel utgör något under 13 procent av utgifterna för barnlösa par under 65 år och enpersonshushåll, men omkring 15 procent av konsumtionsutgifterna för barnfamiljer med två försörjare och hushåll med personer över 64 år. Restaurang- och inkvarteringstjänster utgör nästan 5 procent av konsumtionsutgifterna för enpersonshushåll och barnlösa par under 65 år, men omkring 2 procent av konsumtionsutgifterna för hushåll med personer över 64 år. Läkemedlens andel utgör cirka 2 procent av konsumtionsutgifterna för hushåll med personer över 64 år, medan den genomsnittliga andelen för alla hushållstyper är cirka en procent. Barnfamiljerna konsumerar relativt sett mer fritids- och idrottstjänster än andra hushållstyper. Uppskattningarna av hushållstypernas genomsnittliga konsumtionsutgifter baserar sig på Statistikcentralens konsumtionsundersökning.
4.2.6
Konsekvenser för inkomstfördelningen
Sänkningen av skattesatsen för konsumtion påverkar inkomstfördelningen på två sätt. Det första sättet är genom hushållens köpkraft, eftersom mindre skatt betalas för samma konsumtion. Om det totala beloppet av hushållens konsumtion inklusive skatt ska förbli oförändrat, måste konsumtionen öka med ett belopp som motsvarar den sänkta skatten. För det andra påverkar sänkningen av skattesatsen inkomstfördelningen genom indexbundna sociala förmåner. Sänkningen av konsumtionsbeskattningen kan genom att sänka priserna bromsa upp hur snabbt konsumentprisindexet stiger. Eftersom nivån på vissa sociala förmåner är kopplad till förändringar i den allmänna prisnivån innebär en skattesänkning att nivån på dessa förmåner och förmånstagarnas disponibla inkomster sjunker. Eftersom de sociala förmånerna proportionellt sett är mer koncentrerade till hushåll med låga inkomster än hushåll med höga inkomster kan en sänkning av de indexbundna förmånerna lindra de konsekvenser för inkomstfördelningen som sänkningen av skattesatsen har. På grund av tidtabellen för justeringen av förmånerna sker den senare effekten med cirka 1–2 års fördröjning.
I figuren nedan anges ändringens konsekvenser för hushållens disponibla inkomster. Konsekvenserna presenteras enligt 2026 års nivå, med antagandet att skattesänkningen överförs på priserna till fullt belopp. Därtill har man antagit att hushållens konsumtionsstruktur förblir oförändrad. De nyttigheter som berörs av de föreslagna ändringarna utgör en större del av konsumtionen i de lägre inkomstdecilerna än konsumtionen i deciler med högre inkomster. Höginkomsttagare förbrukar dock i euro räknat mer el än låginkomsttagare. Staplarna visar höjningarnas genomsnittliga effekt i euro. Linjen visar den genomsnittliga effekten i förhållande till de disponibla inkomsterna. Den lägsta inkomstdecilen gynnas i genomsnitt till ett belopp av 23 euro och den högsta inkomstdecilen till ett belopp av 77 euro, statiskt räknat. I den lägsta inkomstdecilen ökar köpkraften med cirka 0,12 procent och i den högsta inkomstdecilen med cirka 0,06 procent.
I följande figur har strävan varit att beakta den genomsnittliga effekten på inkomstdecilerna av minskade indexbundna förmåner. Ändringarna i de sociala förmånerna har beräknats med hjälp av ett annat material än konsekvenserna för konsumtionen. Den uppskattade samlade effekten på köpkraften av skattesänkningens direkta inverkan och minskade sociala förmåner är således approximativ. Vid bedömningen av förmånernas inverkan har man utgått från att skattesänkningarna helt och hållet överförs på priserna. Därtill har man antagit att hushållens konsumtionsstruktur förblir oförändrad. Dessutom minskar de sociala förmånerna i verkligheten med en viss fördröjning, men i figuren har skattesänkningens inverkan på förmånerna beaktats för samma år som skattesänkningens inverkan i sig. I figuren visar staplarna sänkningarnas genomsnittliga effekt i euro på de disponibla inkomsterna med beaktande av förmånernas inverkan, och linjen visar den genomsnittliga effekten i förhållande till de disponibla inkomsterna. Utifrån dessa två figurer kan en minskad nivå på de indexbundna förmånerna bedömas minska effekten i euro av den förstärkta köpkraften i alla inkomstdeciler. Dessutom dämpar minskningen av förmånerna förstärkningen av köpkraften i förhållande till de disponibla inkomsterna i synnerhet i de lägre inkomstdecilerna. I en granskning som inkluderar förmånernas inverkan måste emellertid de tolkningsbegränsningar beaktas som beror på skillnader i materialet, vilket innebär att den exakta nivån på denna inverkan är förenad med osäkerhet. I denna uppskattning har en indexfrysning i fråga om vissa förmåner 2024–2027 beaktats.
4.2.7
Totalekonomiska konsekvenser
Propositionen bedöms öka hushållens köpkraft något, vilket kan leda till en ökning i den privata konsumtionen jämfört med referensscenariot. På grund av den ringa sänkningen av skattesatsen bedöms ändringen inte ha några betydande totalekonomiska konsekvenser.
4.2.8
Konsekvenser för sysselsättningen
Propositionen bedöms öka sysselsättningen något. Ett företags förmåga att bidra till sysselsättningen förbättras om det inte överför skattesänkningen på sina priser i sin helhet och därigenom ökar sin vinstmarginal. Å andra sidan kan också en starkare köpkraft hos hushållen öka företagens sysselsättningsförmåga, om ändringen i köpkraften leder till en större efterfrågan på företagens produkter.
På grund av den ringa sänkningen av skattesatsen bedöms sysselsättningseffekten också vara liten och variera från bransch till bransch. Enligt en beräkning som gjorts enligt finansministeriets KOOMA-modell kommer antalet sysselsatta öka med cirka 300 och antalet arbetslösa minska med cirka 200 jämfört med referensscenariot.
4.2.9
Konsekvenser för skattestöden
Den föreslagna sänkningen av den nedsatta mervärdesskattesatsen ökar stödet för de varor som omfattas av dess tillämpningsområde inom mervärdesbeskattningen, eftersom skillnaden i den allmänna mervärdesskattesatsen ökar. Till denna del försvagar propositionen den samhällsekonomiska effektiviteten något, eftersom riktandet av skattestöden är bristfälligt.
4.2.10
Höjning av den allmänna skattesatsen och den nedsatta skattesatsen på 10 procent och slopande av skattelättnaden vid den nedre gränsen
Utöver den nu föreslagna sänkningen av den nedsatta mervärdesskattesatsen har det också gjorts andra ändringar i mervärdesskattesatserna 2024 och 2025, nämligen en höjning av den allmänna skattesatsen (lag 462/2024) och en utvidgning av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent (lag 691/2024). Genomförandet av flera ändringar av skattesatsen inom ett tidsspann på cirka ett och ett halvt år leder till att de administrativa engångskostnaderna ackumuleras i synnerhet för sådana företag som är tvungna att reagera på varje ändring. Den föreslagna ändringen beräknas gälla 105 000 företag, av vilka uppskattningsvis 89 000 omfattas av höjningen av den allmänna mervärdesskattesatsen och uppskattningsvis 52 000 av ändringen av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen. Alla tre ändringar i skattesatsen gäller uppskattningsvis 45 000 företag, av vilka cirka hälften är verksamma inom detaljhandel och partihandel, konst, nöje och rekreation eller hotell- och restaurangverksamhet.
Skatteändringarnas sammantagna effekt för företagen beror på branschen och på hur stor del av skatteändringarna som överförs på priserna. Skattehöjningarna ökar företagens skattebörda, vilket delvis bedöms lindras av den föreslagna sänkningen av skattesatsen. Utöver ändringarna i skattesatsen ökade skattebördan för små företag den 1 januari 2025 till följd av slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen (lag 448/2024), som i princip gällde företag vars omsättning under räkenskapsperioden är högst 30 000 euro. I regeringens proposition som gäller slopande av skattelättnaden vid den nedre gränsen (RP 50/2024 rd) bedömde man att slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen ökar skattebördan särskilt för arbetskraftsintensiva företag som i huvudsak säljer till konsumenter. Den ökning av skattebördan som slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen medförde lindrades genom att den nedre gränsen för skattskyldigheten samtidigt höjdes till 20 000 euro (FvUB 9/2024 rd).
Med tanke på hushållens köpkraft och inkomstfördelningen är de samlade effekterna av ändringarna av mervärdesskattesatserna additiva, det vill säga de räknas ihop. Den föreslagna sänkningen av den nedsatta mervärdesskattesatsen lindrar den försämring av köpkraften som de tidigare skattehöjningarna har medfört. Eftersom de faktiska höjningarna av skattesatserna är större än den föreslagna sänkningen, bedöms ändringarnas sammanlagda effekt försvaga köpkraften. Den totala effekten bestäms utifrån hur stor del av skatteändringarna som överförs på priserna. Effekten i euro är störst i de högre inkomstdecilerna, men i förhållande till de disponibla inkomsterna är effekten störst i de lägre inkomstdecilerna.
4.5
Konsekvenser för jämlikheten och för jämställdheten mellan könen
Mervärdesbeskattningen fungerar på samma sätt oberoende av kön. Av de mervärdesskattskyldiga näringsidkare som genom en mervärdesskattedeklaration har deklarerat minst en nedsatt skattesats var cirka 30 procent kvinnor och 70 procent män 2024. Den högre andelen män beror på det stora antalet manliga näringsidkare inom jordbruket och taxitrafiken. Det är inte möjligt att utifrån skattedeklarationer granska könsfördelningen bland personer när det gäller mervärdesskattskyldiga i form av bolag.
Den föreslagna sänkningen av skattesatsen gäller många sorters nyttigheter, av vilka en del är förenade med könsrelaterade konsekvenser.
Enligt Transport- och kommunikationsverkets undersökning av persontrafiken 2021 var kollektivtrafikens andel av alla resor 8 procent för kvinnor, det vill säga något större än för män (5 procent). I fråga om persontrafiken bedöms propositionen dock inte medföra någon i betydande grad avvikande ändring i skattebelastningen mellan könen.
Till den del skattesänkningen överförs på konsumentpriserna bedöms prisminskningar i fråga om mensskydd och barnblöjor vara till större nytta för dem som till sitt juridiska kön är kvinnor och för kvinnoledda hushåll, eftersom kvinnor köper fler mensskydd och eftersom flera barn i blöjåldern bor hos ensamstående mammor än hos ensamstående pappor. Enligt Statistikcentralens statistik över familjer bodde 621 barn under tre år i ensamförsörjarfamiljer bestående av far och barn år 2024, medan 14 544 bodde i ensamförsörjarfamiljer bestående av mor och barn.
Det finns inte heltäckande och exakt information om hur konsumtionen av alla de grupper av nyttigheter som propositionen gäller fördelar sig mellan könen. Den produktgrupp som i euro mätt mest påverkar konsumenterna i propositionen är livsmedel, vilka personer av alla kön behöver. Propositionen bedöms inte medföra några betydande skillnader med tanke på skattebördan för personer av olika kön.