2.1  Allmänt

Budgeten för 2021 är den första under den kommande budgetramen och även den första budgeten som har beretts enligt den nuvarande kommissionens program och prioriteringar. Med budgeten strävar kommissionen efter att genomföra sina prioriteringar om ett grönare (European Green Deal) och mera digitalt Europa, en fungerande ekonomi för alla, stöd för den europeiska livsstilen samt stöd för EU:s globala roll och demokrati. 

Utgångspunkten för kommissionens förslag är att Förenade kungariket inte längre deltar i finansieringen av unionens budget för 2021 annat än inom de program i vilka landet önskar delta under den kommande budgetramen. Förenade kungarikets deltagande i kommande program avgörs under de pågående förhandlingarna om förhållandet mellan unionen och Förenade kungariket.  

Förenade kungariket kommer dock inom ramen för utträdesavtalet för sin del att ansvara för uppfyllande av de ekonomiska åtaganden som överenskommits innan 2021. Till följd av tidigare års åtaganden är Förenade kungarikets budgetandel sammanlagt 7 412 miljoner euro i kommissionens förslag. Av detta är 6 886 miljoner euro andelen obetalda åtaganden från budgetramen 2014–2020, 29 miljoner euro andelen av unionens ansvar (bl.a. pensioner) och 498 miljoner euro traditionella egna tillgångar, det vill säga tullar för de två första månaderna 2021. 

2.2  Återhämtningsinstrument

Avsikten är att 2021 lansera en återhämtningshelhet för återhämtning från den ekonomiska kris som Covid-19 epidemin har orsakat. I sitt ändringsförslag till grund för rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020) 445 final, 28.5.2020) föreslog kommissionen en fullmakt för upplåning av sammanlagt 809 000 miljoner euro i finansiering på kapitalmarknaderna (750 000 miljoner euro till 2018 års priser) för återhämtningsinstrumentet under 2021–2024. 

Enligt kommissionen ska de tillgångar som lånats för återhämtningsinstrumentet anses såsom exceptionella och av engångsnatur, samt såsom externa inkomster anknutna till användningsändamålet (external assigned revenue). De utgör varken inkomst eller utgift i årsbudgeten.  

Kommissionen föreslår att totalt 211 250,3 miljoner euro ur det nya återhämtningsinstrumentet tas som åtagförbindelser och totalt 37 141,5 miljoner euro som betalningar 2021. 

2.3  Utgifter

Återhämtning från coronakrisen och aktivering av den Europeiska ekonomin, bl.a. genom sysselsättningsstöd och investeringsstöd, utgör de mest centrala målen för kommissionens budget för 2021. Budgeten beaktar också en övergång till ett grönare, mera digitaliserat och hållbart Europa. Det här syns i synnerhet under rubrik 1 Inre marknaden, innovation och digital ekonomi. Kommissionen föreslår 21 360 miljoner euro (-22 % jämfört med 2020) i åtaganden för programmen under rubrik 1. Därtill används 22 968 miljoner euro av återhämtningsinstrumentets tillgångar.  

Rubrik 2, som gäller samhörighet och värden, spelar också en central roll för återhämtningen från Covid-19-epidemin och dess ekonomiska effekter. Kommissionen föreslår i budgetförslaget 2021 i åtaganden för sammanhållningen 51 487,2 miljoner euro (-23,9% jämfört med 2020). Kommissionen föreslår därtill att 174 018 miljoner euro av återhämtningsinstrumentet används. 

Stödet till lantbruket är fortsättningsvis en betydande utgiftspost i EU:s budget. För rubrik 3 naturresurser och miljö föreslår kommissionen 58 441,1 miljoner euro i åtaganden (-2,4 % jämfört med 2020). Kommissionen föreslår därtill 7 957 miljoner euro i åtaganden genom återhämtningsinstrumentet.  

Under rubrik 4 Migration och gränsförvaltning föreslår kommissionen ökningar i synnerhet i gränsförvaltningen. Under rubrik 4 föreslås för 2021 åtaganden för totalt 3 060,8 miljoner euro (+29,3% jämfört med 2020). Inga anslag ur återhämtningsinstrumentet planeras 2021 för rubrik 4. 

Rubrik 5 Återhämtningsförmåga, säkerhet och försvar är en ny rubrik i budgetstrukturen. I budgetförslaget föreslås kraftigare satsningar än tidigare på bland annat försvaret samt skydd av hälsan och räddningstjänsten. Kommissionen föreslår 2 189 miljoner euro (-50,2 % jämfört med 2020) i åtaganden för programmen under rubrik 5 och därtill 1 695,3 miljoner euro ur återhämtningsinstrumentet.  

Rubrik 6 Grannskapet och världen gäller finansiering av yttre åtgärder. För rubrik 6 föreslår kommissionen 16 113,6 miljoner euro (+35,5 % jämfört med 2020) i åtaganden och därtill 4 612 miljoner euro ur det nya återhämtningsinstrumentet. En del av ökningen beror på budgetramens nya struktur, där åtgärder som tidigare vidtagits genom Europeiska utvecklingsfonden från och med 2021 betalas ur budgeten.  

Budgeten innehåller dessutom en rubrik för den europeiska offentliga administrationen. För denna föreslår kommissionen 10 451,2 miljoner euro i åtaganden (+2,2 % jämfört med 2020). Inga anslag föreslås för rubrik 7 ur återhämtningsinstrumentet. 

I sitt budgetförslag för EU för 2021 satsar kommissionen på åtgärder i anknytning till bekämpning av klimatförändringen. I budgetförslaget är strävan att integrera klimatmålen på ett sätt där en stor del av användningen av tillgångarna främjar miljömålen (climate mainstreaming). I budgetförslaget har kommissionen som mål att 25 % av anslagen i varje årsbudget under den följande budgetramen ska stöda arbetet för miljömålen. Enligt kommissionen utgör Återhämtning- och återställningsstödpaketet (RRF) och det nya REACT-EU sammanhållningsinstrumentet särskilt centrala instrument för övergången till grönare värden. Övriga för miljön centrala finansieringsprogram är Horisont Europa, den internationella fusionstestreaktorn ITER, InvestEU, Fond för ett sammanlänkat Europa, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning, Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Miljö- och klimatåtgärdsprogrammet, Instrumentet för grannskapspolitiken och internationellt samarbete, Utomeuropeiska länder och territorier samt Föranslutningsstöd (IPA III). Integreringen av miljömålen behandlas i närmare detalj i Arbetsbok I till kommissionens budgetförslag. 

När det gäller åtaganden uppgår budgetförslaget för 2021 för de program som ingår i budgetramen till sammanlagt 163 102,9 miljoner euro (1,16 % av EU27:s BNI). Nivån för betalningarna i förslaget ligger på 161 853,3 miljoner euro (1,16 % av EU27:s BNI). När de särskilda instrumenten utanför budgetramen räknas in uppgår budgetförslaget till 166 746,2 miljoner euro i åtaganden (1,19 % av EU27:s BNI) och till 163 515,1 miljoner euro i betalningar (1,17 % av EU27:s BNI). Totalt sett minskar åtgärderna med -9,7 % och betalningarna ökar med +0,8 % jämfört med 2020. I budgetförslaget är marginalen för oförutsedda utgifter mellan totalnivån och budgetramens tak när det gäller betalningar 4 328,6 miljoner euro (exklusive särskilda instrument) och när det gäller betalningsåtaganden 1 788,1 miljoner euro. De nämnda siffrorna omfattar dock inte återhämtningsinstrumentet, som utgör en betydande andel av den totala finansieringen av EU-programmen 2021. 

Gällande EU-budgetens betalningar fäster kommissionen uppmärksamhet vid att programmen under budgetramen 2014–2020 bör slutföras effektivt. Med beaktande av att budgeten för 2021 kommer att vara den första budgeten under följande budgetram bör en smidig övergång tryggas. Under 2021 kommer betalningarna att gälla både åtaganden som ingåtts under föregående budgetram och betalningar enligt den nya budgetramens åtaganden. Enligt kommissionen behövs det en adekvat betalningsnivå i budgeten för nästa år för att EU ska kunna sköta sina åtaganden gentemot finansieringsmottagarna. Enligt kommissionen grundar sig marginalen 4 328,6 miljoner euro mellan totalnivån och taket på budgetramen på kommissionens nuvarande bästa möjliga bedömning av betalningsbehovet. 

Kommissionen föreslår sammanlagt 3 643,2 miljoner euro i åtaganden och 1 661,8 miljoner euro i betalningar till särskilda finansieringsinstrument utanför budgetramen (Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond, Solidaritets- och nödhjälpsreservering). Observeras bör att kommissionen också tidigare föreslagit betalningar av särskilda instrument utanför ramen för budgetramen, men detta har i slutändan inte förverkligats. För åtagandena gäller att förslaget om särskilda instrument grundar sig på de maximala tillgängliga åtagandena och att inga noggranna användningsobjekt har angetts i förslaget. Kommissionen föreslår därtill 582 miljoner euro i betalningar till Flexibilitetsmekanismen. Jämfört med 2020 sjunker åtagandena med -2 169,6 miljoner euro (-37,3 %) och betalningarna ökar med 536,7 miljoner euro (+31,4 %). Till följd av Covid-19 krisen har användningen av särskilda instrument under 2020 varit kraftigare än normalt, vilket betyder att de preliminära uppskattningarna om användningen av särskilda instrument är lägre än i år.  

Nedan finns en tabell, presenterad tillsammans med kommissionens budgetförslag, om utvecklingen av åtaganden och betalningar per rubrik finansåren 2020–2021. Siffrorna för 2020 inkluderar tilläggsbudgeterna 1–5 och också förslaget till tilläggsbudget 6/2020 som sannolikt ska gå om intet. Kommissionen har dessutom gett, efter sitt budgetförslag, ett förslag till tilläggsbudget nr 7/2020 gällande betalningarna i budgeten, vilket för betalningarnas del kommer att påverka jämförelsen mellan 2020 och 2021. 

Rubrik 1: Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin 

Under rubrik 1 finansieras forskning och innovation samt ges stöd till utveckling av inre marknaden, digitalisering och grön ekonomi. I kommissionens förslag till budget för 2021, som är den första i den nya budgetramen, ligger rubrikens tyngdpunkt på investeringar, digitalisering och stärkning av ekonomin i Europa. Enligt kommissionen är det till följd av covid-19 krisen viktigare än tidigare att EU-budgeteringen också i fortsättningen möjliggör investeringar i Europa.  

Som totalnivå för rubrik 1 föreslår kommissionen 21 360 miljoner euro i åtaganden och 17 573,3 miljoner euro i betalningar. Detta betyder -22 % i åtaganden och -20,4 % i betalningar jämfört med 2020. Kommissionen föreslår därtill 22 968 miljoner euro i åtaganden och 6 098,6 miljoner euro i betalningar ur det nya återhämtningsinstrumentet till rubrik 1. Marginalen för rubriken blir 445 miljoner euro.  

Forskning och innovation  

I kommissionens budgetförslag för 2021 föreslås 13 394,3 miljoner euro i åtaganden för 2021 (-4,1 % jämfört med 2020) och 10 798,9 miljoner euro i betalningar (-14,7 % jämfört med 2020) för Forskning och innovation. Finansieringsprogrammen är Horisont Europa, Euratoms program för forskning och utbildning samt ITER. Kommissionen föreslår dessutom en ökning med 5 046 miljoner euro i åtaganden och 560,6 miljoner euro i betalningar för Forskning och innovation ur det nya återhämtningsinstrumentet för 2021.  

Det överlägset största programmet under Rubrik 1 är ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Europa, där 12 264,5 miljoner euro föreslås i åtaganden (-7 % jämfört med 2020) och 9 920 miljoner i betalningar (-14,5 % jämfört med 2020). Därtill föreslås 5 000 miljoner euro i åtaganden till Horisont Europa -programmet ur återhämtningsinstrumentet. 

Europas strategiska investeringar 

I kommissionens förslag till budget föreslås 5 044,2 miljoner euro i åtaganden (-52,6 % jämfört med 2020) och 4 269,2 miljoner euro i betalningar (-39,5 % jämfört med 2020) i Europas strategiska investeringar, inklusive följande finansieringsprogram: InvestEU, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI). Kommissionen föreslår därtill under Europas strategiska investeringar en ökning av åtaganden med 17 922 miljoner euro och betalningar för 5 537,9 miljoner euro ur återhämtningsinstrumentet. Ökningen ur återhämtningsinstrumentet allokeras till Fonden för ett sammanlänkat Europa och det nya InvestEU-programmet.  

Det nya InvestEU-programmet sammanslår EU:s samtliga nuvarande finansieringsinstrument till ett enhetligt investeringsprogram. Målet med programmet är att komplettera finansieringen i bidragsform inom exempelvis forsknings- och innovationsfinansieringen och aktivera de privata investeringarna. I förslaget till budget föreslår kommissionen åtaganden för 477,5 miljoner euro till InvestEU-programmet. I kommissionens förslag till budget föreslås dessutom en ökning av InestEU-programmet med 9 600 miljoner euro ur återhämtningsinstrumentet. Ur återhämtningsinstrumentet föreslås därtill allokering av 8 300 miljoner euro till Soliditetsstödsinstrumentet (inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (ESIR)). Avsikten är att stöda kapitalbehovet i de företag som lidit av Covid-19 epidemin.  

För 2021 föreslås 3 014,7 miljoner euro till Fonden för ett sammanlänkat Europa och 1 337,9 miljoner euro till det nya programmet ett Digitalt Europa. 

Enligt förslaget skulle anslagen till Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (EASA) öka med +2,5 %, till Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA) med +9,4 %, Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (ENISA) med +5,5 % och till BEREC-verket med +1,9 %. Enligt kommissionens förslag skulle anslagen till Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER) minska med -12,5 % och till Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) med -6,3 %.  

Inre marknaden 

I kommissionens budgetförslag föreslås 888,2 miljoner euro i åtaganden (+1,5 % jämfört med 2020) och 827,7 miljoner euro i betalningar (-0,3 % jämfört med 2020) för rubrik 1 Inre marknaden, som omfattar följande finansieringsprogram: Programmet för den inre marknaden, EU-programmet för bedrägeribekämpning samt Fiscalis- och Customs-programmen. Kommissionen föreslår 575 miljoner euro i åtaganden för programmet för den inre marknaden, 24,1 miljoner euro för EU-programmet för bedrägeribekämpning, 36,2 miljoner euro för Fiscalis-programmet och 126,9 miljoner euro för Customs-programmet.  

För Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) föreslås en +6,2 % ökning av anslagen och för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) en +12,8 % ökning av anslagen jämfört med föregående år. I kommissionens förslag till budget föreslås en minskning med -4,6 % av anslagen till Europeiska bankmyndigheten (EBA) och en minskning av anslagen till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) med -20,9 %. 

Rymden 

I kommissionens förslag till budget föreslås åtaganden för 2 033,3 miljoner euro (+7,7 % jämfört med 2020) och betalningar 1 687,4 miljoner euro (+9,6 % jämfört med 2020) för Rymden i rubrik 1, som omfattar rymdprogrammet och Europeiska unionens rymdprogrambyrå. För det europeiska rymdprogrammet föreslås en ökning av anslagen med +7,7 % jämfört med 2020 (sammanlagt 1 997,4 miljoner euro). Enligt förslaget ökar anslagen till Europeiska unionens rymdprogrambyrå med 3,7 % jämfört med 2020.  

Enligt kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena enligt följande: 

Rubrik 2: Sammanhållning och värden 

Genom Europeiska unionens region- och strukturpolitik strävar man efter att minska skillnaderna i utveckling mellan olika regioner och medlemsstater i EU samt att öka sammanhållningen. Målet är att främja konkurrenskraft och hållbar tillväxt samt förnya ekonomiska och sociala strukturer. Åtgärderna för bekämpning av klimatförändringen får allt större tyngd. Stöd under rubrik 2 får speciellt de minst utvecklade regionerna och länderna. I kommissionens förslag till budget är bruttonationalprodukten per invånare fortfarande den överordnade fördelningsgrunden som används för att minska de regionala skillnaderna. Dessutom tas andra fördelningskriterier i betraktande såsom arbetslöshet (i synnerhet ungdomsarbetslöshet), klimatförändring, integrering av invandrare osv. Specialsituationen i glesbebyggda områden beaktas. 

Rubriken innehåller betydande ändringsförslag i anknytning till strukturen och dimensioneringen av anslagen jämfört med sammanhållningsåtgärderna under innevarande programperiod. Kommissionens förslag betyder att de regionala åtgärderna och sammanhållningsåtgärderna blir mångsidigare. Rubrikens åtgärder och finansieringsförslag innehåller två omfattande helheter i den föreslagna budgeten: strävan att skapa en omarbetad och moderniserad sammanhållningspolitik samt strävan att ta hand om de ekonomiska effekterna av Covid-19 pandemin. I centrum står särskilt genomförandet av ett återhämtningspaket. Kommissionen har gett ett förslag till återhämtningsinstrument för detta. Avsikten är att reparera skador och genomföra en grön, digitaliserad och flexibel ekonomisk beredning och genomförande inom olika områden. Den omarbetade sammanhållningspolitiken bygger på målsättningarna om ”ett Intelligent Europa” och ”Grönt Europa”. 

Beviljande av sammanhållningsstöd förutsätter satsning på offentlig nationell finansiering och privat finansiering. EU:s sammanhållningspolitik genomförs med hjälp av strukturfondsprogram. Programmen och deras mål upprättas i samarbete mellan nationella och regionala myndigheter samt Europeiska kommissionen. Nya program skapas för den följande budgetramsperioden. 

För rubrik 2 föreslår kommissionen i förslaget till budget 51 487,2 miljoner euro i åtaganden (-23,9 % jämfört med 2020) och 62 625,2 miljoner euro i betalningar (+11,2 % jämfört med 2020). Betalningsökningen beror på att program från budgetramen 2014–2020 ska slutföras. Det behövs 57 077,4 miljoner euro i betalningar för att avsluta programmen för 2014–2020, det vill säga över 91 % av alla de betalningar som kommissionen föreslår. Kommissionen föreslår att de eventuella åtgärdsförbindelser som 2021 är avsedda för sammanhållningspolitiken används till så gott som fullt belopp. Marginalen för rubriken blir 242,8 miljoner euro. Rubrik 2 är betydande för EU:s budget som helhet. Struktur- och sammanhållningsutgifterna står för 31,6 % av alla åtagandeförbindelser och 28,7 % av alla betalningar i budgetförslaget för 2021.  

När man parallellt med förslaget till budget granskar förslaget till återhämtningsinstrument ändras de totala beloppen för anslagen betydligt i synnerhet gällande den nya Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och det nya sammanhållningsinstrumentet REACT-EU. Som totalnivå ur återhämtningsinstrumentet för inkommande år föreslår kommissionen 174 018 miljoner euro i åtaganden och 22 461,8 miljoner euro i betalningar.  

Utöver finansieringsprogrammen finansieras även nio decentraliserade organ och byråer samt pilotprojekt och förberedande åtgärder ur Rubrik 2. Vad gäller decentraliserade organ kommer tilläggsanslag att föreslås, särskilt för Europeiska åklagarmyndigheten, som sätter igång sin verksamhet och som ska utreda fler ärenden än väntat när byrån inrättades 2017. Av den anledningen föreslår kommissionen bl.a. att tjänster ska inrättas tidigare. Dessutom skulle den föreslagna budgeten täcka Europeiska befullmäktigade åklagare i medlemsstaterna. 

Regional utveckling och sammanhållning 

I kommissionens förslag till budget föreslås det för 2021 åtagandeförbindelser för 34 622,8 miljoner euro (-27,2 % jämfört med 2020) och betalningar 43 425,7 miljoner euro (-12 % jämfört med 2020) för Regional utveckling och sammanhållning. Finansieringsprogrammen är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Stödprogrammet för den turkcypriotiska befolkningsgruppen. Kommissionen föreslår därtill som Europeiska regionala utvecklingsfondens andel en ökning av åtaganden 29 706,6 miljoner euro och betalningar 1 903,8 miljoner euro ur återhämtningsinstrumentet för 2021.  

Det överlägset största programmet under regional utveckling och sammanhållning är Europeiska regionala utvecklingsfonden, för vilken föreslås åtaganden 28 742,8 miljoner euro (-19,4 % jämfört med 2020) och betalningar 32 045,2 miljoner euro (9,5 % jämfört med 2020). 

Det nya sammanhållningsinstrumentet REACT-EU:s andel av återhämtningsinstrumentets finansiering föreslås vara 42 400 miljoner euro 2021. 

Återhämtning och resiliens  

En mindre helhet under rubrik 2 i kommissionens förslag till budget är återhämtning och resiliens, för vilket det för 2021 föreslås åtaganden för 348,8 miljoner euro (+249,4 % jämfört med 2020) och betalningar 340,6 miljoner euro (-396,6 % jämfört med 2020). Finansieringsprogrammen är Faciliteten för återhämtning och resiliens, inkl. instrumentet för tekniskt stöd, som huvudsakligen inte finansieras ur budgeten utan ur återhämtningsinstrumentet och programmet för skydd mot förfalskningar Pericles IV.  

Med beaktande av den andel som kommissionen föreslår ur återhämtningsinstrumentet ökar finansieringen av rubriken betydligt. Kommissionen föreslår att man för den här delen utöver de anslag som finns i förslaget till budget använder 131 580 miljoner euro i åtaganden och 20 082,7 miljoner euro i betalningar ur återhämtningsinstrumentet. Ur återhämtningsinstrumentets finansiering i Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) föreslås det att dela ut 131 580 miljoner euro som understöd och 132 700 miljoner euro genom utlåning. 

Investeringar i människor, social sammanhållning och värden 

Finansieringsprogrammen är Europeiska socialfonden ESF + (inkl. FEAD fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt), Erasmus +, Europeiska solidaritetskåren, Kreativa Europa programmet för de kulturella och kreativa sektorerna, Programmet för rättsliga frågor, och Programmet för rättigheter och värderingar.  

Det mest betydande programmet är Europeiska socialfonden ESF +, för vilket kommissionen för 2021 föreslår 12 655,1 miljoner euro i åtaganden (-21,6 % jämfört med 2020) och 15 374,8 miljoner euro i betalningar (+10,8 % jämfört med 2020). Kommissionen föreslår därtill 12 731,4 miljoner euro åtaganden och 816,0 miljoner euro i betalningar ur återhämtningsinstrumentet för ESR + -programmet 2021. 

Enligt kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena enligt följande: 

Rubrik 3: Naturresurser och miljö  

I rubrik 3 ingår utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken, för landsbygdsutveckling och för den gemensamma fiskeripolitiken samt vissa utgifter för miljö- och klimatåtgärder. Under rubriken finansieras bland annat klimatåtgärder, miljöskydd samt mekanismen för en rättvis omställning. Under den kommande budgetramen 2021–2027 kommer hälften av de anslag som används i arbetet mot klimatförändringen ur anslagen i rubrik 3. Åtgärderna under rubriken är reaktionen på förpliktelserna i klimatavtalet från Paris, FN:s målsättningar för hållbar utveckling samt EU 2030 klimat- och energimålsättningarna. 

I kommissionens förslag till budget för 2021 föreslås för rubrik 3 Naturresurser och miljö 58 441,1 miljoner euro i åtaganden (-2,4 % jämfört med 2020) och 56 249,5 miljoner euro i betalningar (-2,8 %). Betalningarna under rubriken grundar sig huvudsakligen på att programmen från innevarande period fortsätter och endast en mycket liten del av betalningarna hänför sig till den nya budgetramens program. Marginalen för rubriken blir 214,9 miljoner euro. Kommissionen föreslår dessutom 7 957 miljoner euro i åtaganden och 7313 miljoner euro i betalningar genom återhämtningsinstrumentet. 

Jordbruks- och havspolitik 

Den omarbetade gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) stöder sig fortfarande på två pelare: Europeiska garantifonden för jordbruket, som används för allokering av jordbrukarnas direktstöd, samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, som stöder landsbygdens strukturella förändringar. Avsikten är att stärka jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, förutom genom förslaget till budget, också ur kommissionen föreslagna återhämtningsinstrumentet från 2022 till 2024.  

Trots att avsikten är att den nuvarande modellen med två stöttepelare fortsätter under den kommande perioden är avsikten med den nya åtgärdsmodellen att harmonisera de två pelarna för att uppnå målen på EU-nivå. Genom reformen strävar man efter att övergå från en modell som grundar sig på att vissa förutsättningar ska uppfyllas till en resultatstyrd modell genom att samtidigt öka flexibiliteten för de vidtagna åtgärderna.  

I och med att budgetramförhandlingarna har försenats kommer man inte att kunna införa den nya GJP förrän 2022. Därför har kommissionen tidigare föreslagit att övergångsbestämmelser införs under övergångsperioden, vilket betyder att bestämmelserna för nuvarande budgetram kan tillämpas 2021, men med användning av anslagen för 2021 i den nya budgetramen.  

Åtagandena för jordbruksstödsfonden 2021 uppgår till 40 179,1 miljoner euro (-7,4 % jämfört med 2020) och betalningarna till 40 164,9 miljoner euro (-7,4 %). Anslagen för jordbruksstödsfonden för 2021 fastställs enligt de nationella maximibeloppen utgående från 2020 och i siffrorna har en 753,9 miljoner stor överföring till jordbrukets utvecklingsfond beaktats. Jämfört med behovet av anslag 2020 kommer jordbrukets utvecklingsfonds behov av anslag för inkommande år att sjunka. Detta beror primärt på Förenta konungarikets utträde ur EU samt ett mindre belopp inkomster anknutna till användningsändamålet än väntat. 

För utvecklingen av landsbygden har medlemsländerna godkänt att nuvarande periods program fortsätter 2021. Därmed används de gamla bestämmelserna, men nya anslagen 2021. Kommissionen utgår från att samtliga medlemsländer utnyttjar övergångsperiodens flexibilitet det följande året. Därför överförs 753,9 miljoner euro från jordbruksstödsfonden till utveckling av landsbygden. I kommissionens förslag är anslagen till utveckling av landsbygden 2021 åtaganden 15 002,9 miljoner euro (+2,1 % jämfört med 2020) och betalningar 14 715,1 miljoner euro (+12,2 %). 

Europeiska havs- och fiskerifonden får också under den kommande perioden stöd ur den gemensamma fiskeripolitiken. Under den kommande budgetramen är avsikten att öka satsningarna på återhämtningen och skydd av havens biologiska naturresurser, hållbart fiske och livsmedelstrygghet. I budgeten för 2021 beaktas för programmen i den pågående budgetramens del satsningarna i anknytning till coronaviruset 2020. Fiskerifondens åtaganden 2021 är 831 miljoner euro (-13,5 % jämfört med 2020) och betalningar 773 miljoner euro (+0,4 %).  

Miljö- och klimatpolitik 

För miljö- och klimatåtgärdernas del är avsikten att 2021 fortsätta med stärkandet av det etablerade Miljö- och klimatåtgärdsprogrammet (LIFE). Inom ramen för LIFE ges fortsättningsvis stöd för politiska mål på EU-nivå såsom övergång till cirkulär ekonomi, förbättring av EU:s luft- och vattenkvalitet, genomförande av 2030 energi och klimatmålen samt verkställande av skyldigheterna i klimatavtalet från Paris. LIFE-programmet stöder dessutom projekt inom ramen för Europeiska gröna given (European Green Deal). LIFE-programmets åtaganden 2021 förslagits vara 700 miljoner euro (+18,7 % jämfört med 2020) och betalningar 373,6 miljoner euro (+0,5 %).  

Inom ramen för programmet för grön utveckling finansieras dessutom mekanismen för en rättvis omställning. Mekanismen för en rättvis omställning består av fonden för en rättvis omställning, InvestEU:s interna övergångsordning samt den offentliga sektorns lånearrangemang. Fonden för en rättvis omställning stöder de områden och sektorer på vilka övergången till klimatneutral verksamhet har den största påverkan. För att inget område ska komma på efterkälken erbjuder mekanismen för en rättvis omställning finansiellt och praktiskt stöd till anställda och nödvändiga investeringar görs i de områden som förändringen berör mest. Åtagandena för fonden för en rättvis omställning skulle vara 1 516 miljoner euro och betalningarna 0 miljoner euro. Anslagen för den offentliga sektorns låneinstrument preciseras i ett senare skede.  

Enligt kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena enligt följande: 

Rubrik 4: Migration och gränsförvaltning 

Ur rubrik 4 Migration och gränsförvaltning finansieras i första hand åtgärder för tryggande av EU:s yttre gräns. Den integrerade gränssäkerhetsfonden (IBMF) är ett nytt program under den kommande budgetramen. Ur rubrik 4 erbjuds medlemsstaterna därtill ekonomiskt och tekniskt stöd inom asylsökande och migration. Migrationsklustrets finansieringsprogram stöder mottagandet av asylsökande och migranter, integration i första skedet, administration av effektiv återsändning osv. 

Som totalnivå för rubrik 4 föreslår kommissionen 3 060,8 miljoner euro i åtaganden (+29,3 % jämfört med 2020) och 2 723,5 miljoner euro i betalningar (+25,6 %). Tillväxten förklaras i synnerhet av de föreslagna ökningarna i gränssäkerheten, det vill säga en ökning med hela +78,2 % jämfört med 2020 för gränssäkerhetklustret. För migrationshelheten föreslås däremot en minskning med -7,8 % jämfört med 2020. Marginalen för rubriken blir 226,2 miljoner euro. Kommissionen föreslår inte användning av återhämtningsinstrumentet 2021 för rubrik 4. 

Migration 

Som totalnivå för rubrik 2021 föreslår kommissionens budgetförslag 1 241,3 miljoner euro i åtaganden (-7,8 % jämfört med 2020) och 1 364,6 miljoner euro i betalningar (+127,4 %). 

Enligt kommissionens förslag till budget har åtgärderna i anknytning till migrationen stärkts efter migrationskrisen 2015 och det är skäl att fortsätta på denna väg. Kommissionen kommer inom kort att publicera ett förslag till migrations- och asylpakt. Under den kommande budgetramen får de nationella myndigheternas arbete – med mottagande av asylsökande och migranter som anländer till EU-området – stöd ur Asyl- och migrationsfonden (AMF). AMF-fonden stöder dessutom EU:s gemensamma asyl- och migrationspolitik samt effektivt återvändande. Under migrationsklustret, de decentraliserade organ och byråer, föreslås en ökning av anslagen till Europeiska stödkontoret för asylfrågor EASO med +16,5 % jämfört med 2020. 

Kommissionen fäster därtill uppmärksamhet vid att långsiktigare integration finansieras ur sammanhållningsprogrammet (rubrik 2). Strävan att påverka grundorsakerna till migrationen finansieras av yttre åtgärder -klustret i rubrik 6, som används för att finansiera samarbetet med tredje länder. 

Gränsförvaltning 

Som totalnivå för gränsförvaltningsklustret föreslår kommissionens budgetförslag för 2021 i åtaganden 1 819,5 miljoner euro (+78,2 % jämfört med 2020) och 1 358,9 miljoner euro i betalningar (+23,9 %).  

Den nya IBMF-fonden täcker utrustning för gränssäkerheten, visum och tullgranskningar. Avsikten med fonden är att förbättra kvaliteten på tullgranskningarna vid de yttre gränserna samt jämna ut skillnaderna mellan nationella myndigheters geografiska läge samt kapacitet och resurser. Enligt kommissionen spelar de decentraliserade organen inom området frihet, säkerhet och rättvisa en central roll för det integrerade gränsbevakningssystemet. Ur rubrik 4, gränssäkerhetsklustret finansieras främst Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (FRONTEX) och truppen ständiga gränsbevakare som hör hit förstärks. Ett annat centralt organ inom den decentraliserade gränssäkerhetssektorn är eu-LISA-verket, som administrerar stora IT-system. 

Enligt kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena enligt följande: 

Rubrik 5: Resiliens, säkerhet och försvar 

Med rubrik 5 strävar man efter att anta utmaningar inom den interna säkerheten och komplexa säkerhetsrisker som medlemsstaterna råkar ut för och som det skulle vara utmanande att anta ensam. I det första förslaget till budget under den nya budgetramen utökas utgifterna för Försvar och Säkerhet bland annat genom nya finansieringsprogram. Till följd av Covid-19 krisen omfattar rubriken också resiliensklustret, som innehåller ett helt nytt hälsoprogram (EU4Health) samt anslag för Krisstödsinstrumentet (ESI) och RescEU. 

Som totalnivå för rubrik 5 föreslår kommissionen 2 189 miljoner euro i åtaganden och 1 810,5 miljoner euro i betalningar. Detta betyder en minskning av åtagandena med -50,2 % och betalningarna med -33,9 % jämfört med 2020. Marginalen för rubriken i budgetförslaget blir 170 miljoner euro. Kommissionen föreslår därtill ur det nya återhämtningsinstrumentet åtaganden för 1 695,3 miljoner euro och betalningar för 349,8 miljoner euro till programmen under rubrik 5.  

Ökningar jämfört med 2020 av anslagen för de decentraliserade organ och byråer som får stöd under rubrik 5 föreslås enligt följande: Europol (+11,5 %), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (CEPOL) (+3,3 %), Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk EMCDDA (+2 %), EU:s smittskyddsmyndighet (+2,7 %) och Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (+19,4 %). För Europeiska läkemedelsmyndigheten föreslås en minskning med -23,8 miljoner euro jämfört med 2020 (-47,6 %). 

Säkerhet 

I kommissionens förslag till budget föreslås det för rubrik 5, Säkerhetsklustret åtaganden för 589 miljoner euro (+2,2 % jämfört med 2020) och betalningar 536,7 miljoner euro (-9,9 % jämfört med 2020). Klustret omfattar bland annat Fonden för inre säkerhet (JSF), som stöder samarbete mellan myndigheter samt kärnsäkerhetsfonderna. Kommissionen föreslår 228,2 miljoner euro (+16,9 %) i åtaganden och 189,9 miljoner euro i betalningar (-19 %) till Fonden för inre säkerhet. 

Försvar 

I kommissionens förslag till budget föreslås det för Rubrik 5, Försvarsklustret åtaganden för 1 274,5 miljoner euro (+399,8 % jämfört med 2020) och betalningar 159,6 miljoner euro (-26,9 %). Till Försvarsklustret hör den nya Europeiska försvarsfonden (EDF), som är fördelad på forsknings- och utvecklingshelheter. Som totalnivå för den nya försvarsfonden föreslår kommissionen 1 047,5 miljoner euro i åtaganden och 125,1 miljoner euro i betalningar. Målet för fonden är att öka effektiviteten, konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom Europas försvarsindustri. Grundandet av fonden stöder också målet att stärka en enhetlig och öppen inre marknad inom EU. Som totalnivå för militär rörlighet föreslår kommissionen 227,1 miljoner euro i åtaganden och 30 miljoner euro i betalningar. 

Resiliens och krishantering 

Som totalnivå för Resiliensklustret föreslår kommissionen i sitt budgetförslag 325,5 miljoner euro i åtaganden (-90,9 % jämfört med 2020) och 1 114,1 miljoner euro i betalningar (-42,1 %). De jämförelsetal som kommissionen presenterar i procent påverkas av att man 2020 tog ibruk en avsevärd mängd anslag i respons på den akuta Covid-19 situationen, också genom tilläggsbudgeterna. Avsikten med programmen under Resiliensklustret är att förbättra EU:s krisberedskap också med tanke på framtida hälsokriser och andra kriser.  

Kommissionen föreslår för Civilskyddsmekanismen/RescEU 90,2 miljoner euro i åtaganden och 61,8 miljoner euro i betalningar ur budgeten och därutöver 528,3 miljoner euro i åtaganden och 153,2 miljoner euro i betalningar ur det nya återhämtningsinstrumentet. För det nya Hälsoprogrammet (EU4Health) föreslår kommissionen 21,2 miljoner euro i åtaganden och 56,7 miljoner euro i betalningar ur budgeten och därutöver 1 167 miljoner euro i åtaganden och 196,6 miljoner euro i betalningar ur det nya återhämtningsinstrumentet. 

Enligt kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena enligt följande: 

Rubrik 6: Grannländer och omvärlden 

Genom EU:s utrikesförvaltning stöds demokrati, fred, solidaritet och stabilitet samt minskas fattigdom. Unionens grannländer och länder som ansöker om medlemskap får stöd och EU:s grundpelare främjas i hela världen. I sitt förslag till budget betonar kommissionen behovet att förnya EU:s finansiering av utrikesförvaltningen för att stärka finansieringens effektivitet och synlighet. Strävan är att förbättra samordnandet mellan EU:s interna och externa politiker gällande målet att uppnå målsättningarna för hållbar utveckling (SDG), migrationssamarbetet med tredje länder samt genomförandet av klimatavtalet från Paris och Europas gröna program (European Green Deal). Målet är dessutom att återfå den globala, ekonomiska tillväxten efter Covid-19 pandemin. 

Kommissionen föreslår för 2021 till rubrik 6 åtaganden för 16 113,6 miljoner euro (+35,5 % jämfört med 2020) och betalningar för 10 418,8 miljoner euro (+3,6 %). Marginalen för rubriken blir 65,4 miljoner euro. Kommissionen föreslår totalt 4 612 miljoner euro i åtaganden för 2021 ur återhämtningsinstrumentet. Finansieringen ur återhämtningsinstrumentet används bl.a. för garantier till samarbetsländernas lån.  

Yttre åtgärder 

Avsikten är att omarbeta budgetens programstruktur. Enligt kommissionen är målet för den nya programstrukturen att öka flexibiliteten och koherensen, åstadkomma synergieffekter och skalfördelar samt förenkla olika förfaranden. Avsikten är att inkludera tidigare instrument för finansiering av externa relationer i instrumentet för grannskapspolitiken, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), inkl. verksamheten i den tidigare Europeiska utvecklingsfonden, som var utanför budgeten. Som totalnivå för budgetens NDICI-instrument föreslår kommissionen 12 066,6 miljoner euro i åtaganden och 6 245 miljoner euro i betalningar. Kommissionen föreslår därtill 3 290 miljoner euro i åtaganden och 47,8 miljoner euro i betalningar för NDICI-instrumentet ur återhämtningsinstrumentet. Till följd av den nya programstrukturen är det enligt kommissionen inte ändamålsenligt att jämföra de nämnda anslagen med 2020.  

Ett annat centralt program i grannskapsdelen är Instrumentet för humanitärt samarbete (HUMA), som enligt kommissionen föreslås få en betydande anslagsökning för att kunna reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan. Kommissionen föreslår ur budgeten 2021 till HUMA-programmet 1 478 miljoner euro i åtaganden (-6,9 % jämfört med 2020) och 1 880,1 miljoner euro i betalningar (+47,4 %) och därtill ur återhämtningsinstrumentet 1 322 miljoner euro i åtaganden och 870,5 miljoner euro i betalningar.  

Övriga program som hör till Yttre åtgärder -klustret är Europeiska instrumentet för kärnsäkerhet, Utomeuropeiska länder och territorier och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GUSP). 

Stöd inför avslutningen  

För instrumentet Stöd inför anslutning (JPA III) föreslår kommissionen 1 949 miljoner euro (+10,7% jämfört med 2020) i åtaganden och 1 780,8 miljoner euro (+16 %) i betalningar. Ur det här programmet styrs finansiering till olika ändamål i sökandeländerna och eventuella sökandeländer, också för skötsel av och återuppbyggnad efter Covid-19 pandemin och den ekonomiska krisen. 

Enligt kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena enligt följande: 

Rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning 

Rubrik 7 omfattar utöver kommissionens och de övriga institutionernas administrativa utgifter pensionsutgifter och utgifterna för Europaskolor. Utgifterna för decentraliserade organ och byråer samt administrativa utgifter och stödutgifter direkt till specifika program har placerats under de aktuella rubrikerna i budgeten. 

Administrativa utgifter för institutionerna 

För administrativa utgifter föreslås sammanlagt 10 451,2 miljoner euro. Anslagen skulle öka med +2,2 % jämfört med 2020. Kommissionen motiverar ökningen av anslagen med ett ökande behov av investeringar i bl.a. informationsteknik och byggnader. Förenade konungarikets utträde ur Europeiska unionen orsakar begränsat vissa förändringar i EU:s offentliga administration, men enligt kommissionen ändras inte den egentliga branschen och prioriteterna minskar inte. 

Europaskolor och pensioner 

Anslagen innefattar pensioner och Europaskolor (inklusive finansiella bidrag till olika institutioners så kallade Europaskolor av typ 2). Pensionsutgifterna (alla institutioner) ökar med 96,1 miljoner euro (+4,5 %) jämfört med 2020. Europaskolornas utgifter ökar med 6,7 miljoner euro från föregående år (+3,5 %). 

Marginalen för rubriken i budgetförslaget blir 423,8 miljoner euro. 

Enligt kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena enligt följande: 

Särskilda instrument 

I kommissionens ändrade förslag till rambudget för 2021–2027 (COM(2020) 443 final) finns det bestämmelser om särskilda finansieringsinstrument med vilka man kan reagera på exceptionella och oförutsebara situationer, externa eller interna, och som tas i bruk vid behov. Kommissionen föreslår att anslagen placeras utanför taket på budgeten i den fleråriga rambudgeten både gällande betalningar och åtaganden.  

I budgetförslaget för 2021 föreslår kommissionen sammanlagt 3 643,2 miljoner euro i åtaganden och 2 244,7 miljoner euro i betalningar till särskilda instrument utanför budgeten (Europeiska globaliseringsfonden, Europeiska unionens solidaritetsfond, Solidaritets- och krisstödsreserven). Jämfört med 2020 sjunker åtagandena med -2 169,6 miljoner euro (-37,3 %) och betalningarna ökar med 536,7 miljoner euro (+31,4 %). Under 2020 har användningen av särskilda instrument till följd av Covid-19 krisen varit kraftigare än normalt, vilket betyder att de preliminära uppskattningarna av användningen av särskilda instrument är lägre än i år.  

Europeiska globaliseringsfondens (EGF) anslagsförbindelser har fastställts enligt det årliga, maximala tillgängliga beloppet, som grundar sig på kommissionens anpassade förslag till budgetram (COM(2020) 443 final, 28.5.2020). Anslagens årliga maximibelopp skulle bli 409,6 miljoner euro (386 miljoner euro till priserna 2018). 

För Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF) gäller för åtagandenas del ett belopp som färdigt anvisas i budgeten för förskottsbetalningar. EUSF åtaganden skulle bli 50 miljoner euro 2021. Enligt kommissionens anpassade förslag till budgetram skulle det maximala beloppet åtaganden för EUSF bli 1 061 miljoner euro (1 000 miljoner euro till priserna 2018). Finansieringen kan tas i bruk i EU:s tilläggsbudgeter när den finansieringsansökan som medlems- eller kandidatlandet har lämnat in godkänns av kommissionen.  

Med solidaritets- och krisstödsreserven förbättras EU:s förmåga att reagera på hälsokriser samt övriga krissituationer i medlemsländerna eller tredje länder. Åtagandena på högst 3 183,6 miljoner euro (3 000 miljoner euro till priserna 2018) motsvarar det maximala, årliga beloppet i kommissionens anpassade förslag till budgetram.  

Den totala marginalen för åtagandena gäller marginaler som blivit oanvända 2021-2027. Dessa kan användas först från 2022. Därmed kan det aktuella särskilda instrumentet ännu inte utnyttjas 2021. 

För flexibilitetsinstrumentets del har som maximalt, årligt belopp i kommissionens anpassade förslag till budgetram föreslagits 1 061 miljoner euro (1 000 miljoner euro i priserna 2018). Flexibilitetsinstrumentet kan användas för oväntade utgifter, som inte kan finansieras inom ramen för rubrikernas marginaler. Flexibilitetsinstrumentets åtaganden kan också överföras till kommande år. De anslag som fanns tillgängliga för 2020 har dock använts i sin helhet under året och det finns inga återstående åtaganden för 2021. Förbindelser som använts under tidigare år orsakar däremot 2021 betalningar för totalt 582,9 miljoner euro ur Flexibilitetsinstrumentet. 

Den marginal för oförutsedda utgifter, som motsvarar 0,03 % av EU:s BNP, är det särskilda instrument som i sista hand används för oförutsedda utgifter. Det verkliga tillgängliga totalbeloppet för 2021 preciseras vid den tekniska anpassningen när den fleråriga budgetramen för 2021–2027 är slutligt godkänd.  

Åtagandena av särskilda instrument anges som avrundade siffror i tabellen nedan. 

2.4  Inkomster

Den totala summan av inkomsterna i kommissionens budgetförslag för 2021 är i enlighet med balansprincipen lika stor som den totala summan för betalningsbemyndigandena, dvs. 163 515,1 miljoner euro. Av inkomsterna täcks 154 616,6 miljoner euro med egna medel och 8 898,5 miljoner euro med blandade inkomster. 

2.5. Effekterna av den i Europarådet uppnådda överenskommelsen om budgetramen och återhämtningsinstrumentet på budgeten 2021 

Vid det extra Europarådet 17–21.7.2020 kom ledarna för EU:s medlemsstater överens om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och en återhämtningshelhet (NGEU). 

Europarådet fattade beslut om att åtagandena i den fleråriga budgetramen 2021–2027 uppgår till totalt 1 074,3 miljarder euro och betalningarna till totalt 1 061,1 miljarder euro (till priserna år 2018). I fråga om budgetens struktur så inkluderades Resiliensklustret i budgetramen 2021–2027 under rubrik 2, inte såsom kommissionen ursprungligen föreslagit under rubrik 5.  

Till de tematiska och icke-tematiska finansieringsinstrumenten hör Brexit-anpassningsreserveringen, Europeiska globaliseringsfonden, Solidaritets- och krishjälpsreserveringen, Ett enda marginalinstrument samt Flexibilitetsinstrumentet. Enligt den förlikningsöverenskommelse som uppnåddes i Europarådet ingår de särskilda instrumenten inte i maxtaket för budgetramen. 

Enligt punkt 134 i de slutsatser som Europarådet listade 21.7.2020 är det största möjliga maximala totalbeloppet utanför budgeten för de särskilda instrumenten 20 106 miljoner euro 2021–2027. Av detta är 5 000 miljoner euro tillgängligt 2021–2027 för den nya Brexit-anpassningsreserveringen, som kommissionen kommer att lämna ett förslag om senast i november 2020. Av de övriga särskilda instrumenten får de årliga anslagen för Europeiska globaliseringsfonden inte överskrida 186 miljoner euro (till priserna 2018). Det årliga anslaget för Solidaritets- och krishjälpsreserveringen är för sin del 1 200 miljoner euro (till priserna 2018). Det finns Ett enda marginalinstrument som är ett särskilt instrument för vilket mycket detaljerade bestämmelser har listats i punkt 138 i Europarådets slutsatser. Ett enda marginalinstrument får ha ett årligt ibruktaget totalbelopp på högst 0,04 procent av EU:s BNI för åtagandenas del och 0,03 procent av EU:s BNI för betalningarnas del och den ska följa bestämmelserna om maximalt belopp egna tillgångar. Flexibilitetsinstrumentet är för sin del ett särskilt finansieringsinstrument, som årligen uppgår till maximalt 772 miljoner euro (till priserna 2018).  

Enligt kommissionens tidigare förslag var målet att 25 % av anslagen i respektive årsbudget skulle stöda uppnåendet av klimatmålen under följande budgetram. Europarådet fattade beslut om att 30 % av de totala utgifterna ur återhämtningsinstrumentet och den fleråriga budgetramen ska anvisas till klimatprojekt. 

Kommissionen har dessutom meddelat att man ger en ändringsskrivelse om budgetförslaget 2021 när Europaparlamentet har godkänt den i Europarådet uppnådda överenskommelsen om den följande fleråriga budgetramen. 

Återhämtningsinstrumentets (Next Generation EU; Recovery Instrument) totala belopp är 750 miljarder (till priserna 2018) av vilket 390 miljarder euro är bidrag till medlemsstaterna och 360 miljarder euro är lån. Målet är att hjälpa EU att återhämta sig från Covid-19 situationen och effekterna av denna samt samtidigt att stöda investeringar mot en grönare framtid och den digitala omställningen. Tillgångarna hänförs, parallellt med finansieringen enligt budgetramen, till följande program: Faciliteten för återhämtning och resiliens, REACT-EU sammanhållningsinstrumentet, Horisont Europa (forskning), InvestEU, utveckling av landsbygden, Fonden för en rättvis omställning och rescEU (civilskydd). Återhämtningsinstrumentet finns utanför EU:s budget och dess tillgångar är externa inkomster knutna till användningsändamålet.