3.1  AnaEE ERIC:s uppgift

Det primära syftet med AnaEE ERIC (www.anaee.eu) är att främja tillgången till och sakkunskapen inom moderna forskningsmiljöer för experimentell ekosystemforskning i Europa och förbättra möjligheterna till ekosystemforskning inom forskningen i miljöförändringar. Genom AnaEE ERIC:s verksamhet stöds spetsforskningen och eftersträvas vetenskaplig genomslagskraft inom forskningen i miljön och tillgodogörandet av naturresurser samt nya innovationer. 

Målet med AnaEE ERIC är att underlätta utvecklingen av experimentell ekosystemforskning, erbjuda koordinerad tillgång till moderna europeiska infrastrukturer inom ekosystemforskning, tillhandahålla expertkunskap, vidareutveckla tekniker och metoder i branschen samt tillhandahålla utbildning för att utveckla kunskapen inom ekosystemforskning. 

För att uppnå målen ska AnaEE ERIC 

samordna AnaEE-servicecentrumens infrastrukturtjänster, 

samordna tillgänglighetstjänsterna för de tjänster och forskningsinfrastrukturer som AnaEE-servicecentrumen erbjuder, 

samordna AnaEE-servicecentrumens gemensamma program för att främja den tekniska och teknologiska utvecklingen, 

samordna utbudet av utbildning och workshoppar i anslutning till ekosystemforskningens tekniker och metoder, 

samordna utvecklingsprogram för nya miljötekniker tillsammans med företag och främja ibruktagandet av nya tekniker inom AnaEE:s forskningsinfrastrukturer och servicecentrum, samt 

främja samarbetet mellan forskarsamfunden inom ekosystemforskning. 

3.2  Medlemmar

AnaEE ERIC:s medlemmar kan bli Europeiska unionens medlemsländer, associerade länder, övriga tredjeländer och internationella organisationer. EU:s medlemsstater eller de associerade länderna ska tillsammans ha röstmajoritet i AnaEE ERIC:s generalförsamling. Generalförsamlingen godkänner nya medlemmar genom stadgeenliga förfaranden på basis av medlemsansökan. AnaEE ERIC kan även ha observatörsmedlemmar och den kan samarbeta på avtalsbasis med tredje parter. 

3.3  Medlemmarnas rättigheter

Medlemmarna har rätt att delta i verksamheten för AnaEE ERIC:s högsta organ, dvs. generalförsamlingen. Forskarsamfunden i medlemsländerna får enligt ett överenskommet ansökningsförfarande användarrättigheter till AnaEE-forskningsinfrastrukturernas och AnaEE-servicecentrumens tjänster, utbildning och övriga verksamhet. Medlemmarna har rätt att delta i utformningen av AnaEE ERIC:s strategi och praxis. Endast medlemmar har rätt att använda AnaEE:s servicecentrum i sin verksamhet. 

Medlemmarna förbinder sig vid inrättandet av AnaEE ERIC till ett medlemskap på fem år, varefter de kan utträda ur AnaEE ERIC enligt de förfaranden som anges i stadgarna. 

Observatörsmedlemmar har rätt att delta i generalförsamlingen utan rösträtt. Observatörsmedlemmar har möjlighet att för sina forskarsamfund ansöka om tillträde till AnaEE-servicecentrumens tjänster utifrån samma principer som andra icke-medlemmar i AnaEE ERIC och i enlighet med de förfaranden som fastställs i stadgarna. 

3.4  Medlemmarnas skyldigheter

Enligt stadgarna ska varje medlem betala en årlig medlemsavgift, som bestäms enligt de grunder som beskrivs i bilagan till stadgarna. Varje medlem har skyldighet att till AnaEE ERIC:s generalförsamling utnämna två företrädare, av vilka den ena ska ha sakkunskap inom förvaltning och den andra inom vetenskap. 

3.5  Förvaltning och beslutsfattande

Den högsta beslutanderätten i AnaEE ERIC utövas enligt stadgarna av generalförsamlingen. Varje medlem har en lika röst i beslutsfattandet och beslutsfattandet sker genom majoritetsbeslut. Generalförsamlingen beslutar om övergripande styrning och tillsyn samt om forskningsinfrastrukturens utveckling och strategier, dess förvaltningsstruktur och verksamhetsregler, godkänner AnaEE-servicecentrumen, användarpolicyn och principerna för mänskliga rättigheter, arbetsprogrammet och den årliga budgeten och beslutar om medlemsavgifterna och principerna för hur de uträknas, medlemskapsärenden samt vid behov om avveckling av AnaEE ERIC. 

Generalförsamlingen utnämner också en verkställande direktör som ansvarar för AnaEE ERIC:s dagliga förvaltning och fungerar som rättslig företrädare för AnaEE ERIC. Som stöd för sitt dagliga arbete har verkställande direktören tillgång till en förvaltningsbyrå och tre AnaEE-servicecentrum med uppgift att bidra till att möjliggöra skötseln av AnaEE ERIC:s uppgifter och annan nödvändig verksamhet. 

AnaEE ERIC:s förvaltningsbyrå har sitt säte på CNRS:s (The French National Center for Scientific Research) campus Gif sur Yvette, Frankrike. 

3.6  Finansiering av AnaEE-ERIC

AnaEE ERIC:s verksamhet finansieras enligt stadgarna genom medlemsavgifter, de självriskandelar som värdländerna för AnaEE ERIC:s förvaltnings- och servicecentrum står för samt eventuell extern finansiering. 

Medlemsavgifternas storlek bestäms enligt de principer som fastställs i bilagan till stadgarna: 

grundbeloppet (50 %) fastställs så att förvaltningscentrumens och servicecentrumens kostnader med avdrag för självriskandelen delas jämnt mellan medlemsländerna, 

tilläggsdel A (25 %) fastställs enligt vad som är medlemslandets andel av bruttonationalprodukten (GDP) av samtliga AnaEE ERIC-medlemsländers sammanlagda bruttonationalprodukt och 

tilläggsdel B (25 %) fastställs enligt hur många och vilka (indelning i 4 kategorier, kostnad per kategori) forskningsinfrastrukturer som deltar i AnaEE ERIC från i det berörda medlemslandet. 

Utöver medlemsavgiften svarar de medlemsländer som ansvarar för ett av AnaEE ERIC:s förvaltningscentrum eller servicecentrum för kostnaderna för förvaltningscentrumet eller servicecentrumet i fråga med en självriskandel som fastställs i stadgarna (13–40 %). 

AnaEE ERIC är befriat i EU från mervärdesskatt och punktskatt på de varor och tjänster som företaget förvärvat, med förbehåll för de begränsningar som anges i stadgarna. 

AnaEE ERIC:s verksamhet utvärderas vart femte år, varvid även de framtida finansieringsbehoven bedöms. Medlemmarnas generalförsamling bestämmer enligt stadgarna om AnaEE ERIC:s medlemsavgifter för varje femårsperiod. 

4.1  Främjande av forskningsinfrastrukturer i Europa

Internationellt samarbete på området för forskningsinfrastrukturer är nödvändigt eftersom man kan bygga, upprätthålla och använda stora och dyra forskningsanläggningar endast genom samarbete mellan flera länder. Dessutom erbjuder samarbetet nya möjligheter att förena omfattande material och mätresultat samt att använda infrastrukturer som finns någon annanstans på distans. För att bedöma forskningsinfrastrukturbehovet i hela Europa har EU-länderna och kommissionen tillsammans grundat Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastrukturer (ESFRI). ESFRI publicerade sin första plan för forskningsinfrastrukturer, dvs. sin vägvisare, år 2006. Vägvisaren har uppdaterats senast 2018. Den nuvarande vägvisaren omfattar 18 projekt (ESFRI Project) samt 27 projekt som har framskridit till genomförandefasen (ESFRI Landmark). ESFRI:s vägvisare uppdateras följande gång 2021. 

AnaEE:s forskningsinfrastruktur har prioriterats både inom Europa och i Finland. AnaEE inkluderades i vägvisaren för europeiska forskningsinfrastrukturer (ESFRI) som ett projekt som inleddes 2010, och nu pågår en utvärderingsprocess av AnaEE för att uppdatera dess status till ESFRI-forskningsinfrastruktur (ESFRI Landmarks). 

Genom EU:s ramprogram för forskning har man stött planeringen av nya forskningsinfrastrukturer och bidragit till att utvidga användningen av befintliga infrastrukturer och intensifiera samarbetet. En motsvarande stödform ingår i EU:s nuvarande ramprogram Horisont Europa (2021–2027). 

4.2  Forskningsinfrastrukturpolitiken i Finland

I samband med det europeiska utvecklingsarbetet har Finland kartlagt sina egna nationella forskningsinfrastrukturer och utarbetat en vägvisare om viktiga och nya forskningsinfrastrukturer. Den första vägvisaren för forskningsinfrastrukturer publicerades i början av 2009 (Undervisningsministeriets publikationer 2009:1). Utifrån den nationella strategin för forskningsinfrastrukturer 2020–2030 har kommittén för forskningsinfrastruktur vid Finlands Akademi utsett 29 forskningsinfrastrukturer som ska inkluderas i den nationella vägvisaren för forskningsinfrastrukturer 2021–2024. 

I Finlands nationella vägvisare för forskningsinfrastrukturer 2014–2020 var AnaEE en partnerskapsinfrastruktur till INAR RI (Integrated Atmospheric and Earth System Research Infrastructure) och i Finlands senaste nationella vägvisare för forskningsinfrastrukturer är AnaEE en del av den ovannämnda INAR RI-forskningsinfrahelheten som samordnas av Helsingfors universitet. I mellanutvärderingen av vägvisaren som publicerades 2018 bedömdes INAR RI som en avancerad forskningsinfrastruktur. 

Anslagen för betalning av befogenheterna till finansiering av nya forskningsinfrastrukturprojekt finns under moment 29.40.51, Finlands Akademis forskningsanslag, inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde i statsbudgeten. I enlighet med lagen om Finlands Akademi (2014/482) omfattar Akademins organisation en kommitté för forskningsinfrastruktur. Kommittén för forskningsinfrastruktur har till uppgift att 

1) följa och utveckla den nationella och internationella forskningsinfrastrukturverksamheten,  

2) lägga fram förslag för Akademins styrelse om en långsiktig plan för forskningsinfrastrukturerna, 

3) besluta om valet av forskningsinfrastrukturprojekt och svara för uppföljningen av projekten, samt 

4) sköta andra uppgifter som gäller forskningsinfrastruktur och som Akademins styrelse ålägger den. 

Kommittén för forskningsinfrastrukturer har även till uppgift att ge det behöriga ministeriet rekommendationer om huruvida Finland bör ansluta sig till en europeisk eller någon annan internationell forskningsinfrastruktur och i vilken utsträckning kostnaderna för anslutningen kan betalas med medel under momentet för forskningsinfrastrukturer. Kommittén för forskningsinfrastruktur har vid sitt möte den 31 januari 2017 samt möte den 27 maj 2021 rekommenderat att Finland ansluter sig som medlem till AnaEE ERIC. 

Finland har anslutit sig som medlem till tio forskningsinfrastrukturer som bildar ERIC-konsortier (EATRIS, BBMRI, EURO-ARGO, ICOS, CLARIN, ESS, CESSDA, EU-OPENSCREEN, INSTRUCT, Euro-BioImaging) och är värdland för ICOS ERIC och Euro-Bioimaging ERIC. Vidare bereds för Finlands del ett framtida medlemskap i några andra forskningsinfrastrukturer som bildar ERIC-konsortier, såsom AnaEE. 

6.1  Konsekvenser för vetenskap och teknik

Finlands medverkan i AnaEE ERIC effektiviserar forskningen genom att ge omedelbar tillgång till avancerade nya infrastrukturer och infrastrukturer under utveckling inom experimentell ekosysteminfrastrukturforskning och nya tekniker, vilket är viktigt för den internationella konkurrenskraften. Medverkan förbättrar även möjligheterna till internationellt forskningssamarbete och finansieringsutlysningar på EU-nivå samt ökar den internationella rörligheten och forskarutbytet. Forskningsinfrastrukturen stöder avancerad vetenskap, ökar kunskapen om till exempel klimatförändringens och miljöförändringarnas konsekvenser för ekosystemen och i synnerhet produktionsekosystemen till exempel inom jord- och skogsbruket samt vattenekosystemen. 

Forskningsinfrastrukturen skapar möjligheter att utveckla nya tekniker och metoder i samarbete med företag. AnaEE ERIC erbjuder tjänster och utbildning för forskare med olika utbildningsbakgrund och möjliggör nya forskningsämnen och innovationer. Finlands mål i AnaEE ERIC är att stärka den gemensamma användningen av experimentella ekosystemforskningsinfrastrukturer mellan forskare och företag och att skapa försöks- och pilotmiljöer för att stödja utnyttjandet av forskningsrön och teknologi i utvecklingen av näringarna. Medverkan i AnaEE ERIC skapar specialkompetens i Finland, möjliggör nya arbetstillfällen och bidrar till att upprätthålla nuvarande arbetsplatser samt gör det möjligt att utveckla nya kommersiella produkter. 

6.2  Ekonomiska konsekvenser

Enligt stadgarna ska Finland 

1) betala en medlemsavgift som under AnaEE ERIC:s fem första verksamhetsår är uppskattningsvis 61 000 euro per år, 

2) på ett ändamålsenligt sätt stödja verksamheten i de finländska AnaEE-forskningsmiljöerna i sina organisationer. 

De utgifter som Finlands medlemskap i AnaEE ERIC medför i fråga om medlemsavgifter, underhåll och utveckling av forskningsplattformar som hör till det nationella nätverket AnaEE samt eventuella andra utgifter till följd av Finlands medlemskap täcks med tillgängliga resurser inom ramen för planerna för de offentliga finanserna och anslagen i statsbudgeten. 

Finlands Akademis kommitté för forskningsinfrastruktur har vid sitt möte den 26 maj 2021 åtagit sig att stå för Finlands i punkt 1 angivna medlemsavgift med medel under det anslag som reserverats för finansiering av forskningsinfrastrukturer, förutsatt att riksdagen beslutar att rikta det anslag som behövs för Finlands Akademi i statsbudgetarna (moment 29.40.51 Finlands Akademis forskningsanslag) 2022–2026 och att Akademins styrelse beslutar att rikta den finansiering som behövs till kommittén för forskningsinfrastruktur. 

I fråga om punkt 2 har de organisationer, Naturresursinstitutet samt Helsingfors, Östra Finlands, Uleåborgs och Åbo universitet, som medverkar till inrättningen av AnaEE, åtagit sig att i enlighet med stadgarna upprätthålla och utveckla de forskningsinfrastrukturer som ingår i AnaEE ERIC. Universitetens basfinansiering har budgeterats i statsbudgeten under moment 29.40.50 (Statlig finansiering för universitetens verksamhet) under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel och Naturresursinstitutets omkostnadsfinansiering under moment 30.01.05 (Naturresursinstitutets omkostnader) under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel. 

Finlands Akademi har beviljat forskningsinfrastrukturfinansiering för projektet INAR RI (ansökningsnummer 304460, finansiering som anvisats projektet 1.1.2017–31.12.2021 sammanlagt 750 045 euro). Den infrastruktur som ingår i AnaEE ERIC är en del av INAR RI-projektet. Den kommitté för forskningsinfrastruktur som tillsatts av Finlands Akademi beslutar närmare om den fortsatta finansieringen i anslutning till punkt 2 med beaktande av de anslag som kommittén har till sitt förfogande och Akademins maximala finansieringsandel. Finlands Akademis finansieringsandel är för tillfället högst 70 procent av de totala kostnaderna. De nationella aktörerna ska svara för resten av kostnaderna som självriskandel på det sätt som de kommer överens om sinsemellan.