1  Bakgrund

Europeiska kommissionen lade den 30 oktober 2025 fram ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/2278 om befrielse från Gemensamma tulltaxans tullar som avses i artikel 56.2 c i förordning (EU) nr 952/2013 för vissa jordbruks- och industriprodukter (COM(2025) 660 final). 

Förslaget översänds i enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen till riksdagen så att riksdagen kan ta ställning till det, eftersom det är fråga om ett ärende som hör till Europeiska unionens behörighet och om vilket det annars med stöd av 81 § i grundlagen skulle bestämmas genom lag, eftersom det är ett skatteärende. 

2  Förslagets syfte

Målet med unionens system för tullbefrielse är att säkerställa tillgången på råvaror som omfattas av tullar i enlighet med unionens tulltaxa och används inom förädlingsindustrin till nedsatt tullsats eller nolltullsats då råvarorna produceras i en otillräcklig eller obefintlig mängd i unionen. Förordningen (EU) nr 2021/2278 uppdateras med sex månaders mellanrum för att tillgodose unionsindustrins behov. De ändringar som föreslås ska tillämpas från och med den 1 januari 2026. 

3  Förslagets huvudsakliga innehåll

För att säkerställa en tillräcklig och oavbruten tillgång på vissa jordbruks- och industriprodukter som produceras i en otillräcklig eller obefintlig mängd i unionen, och för att undvika störningar på marknaderna för dessa produkter, har dessa varor genom rådets förordning (EU) nr 2021/2278 helt eller delvis befriats från Gemensamma tulltaxans tullar. 

Kommissionen har med hjälp av gruppen för tulltaxefrågor av ekonomisk art (The Economic Tariff Questions Group) under tiden 15.5.2025–11.7.2025 granskat alla framställningar från medlemsstaterna om tullbefrielser. Gruppen består av representanter från alla medlemsstater samt Turkiet. Medlemsstaterna har för sin del samrått med berörda industrisektorer, organisationer, handeln och andra berörda parter. Gruppen behandlade ansökningar om autonoma tullbefrielser och tullkvoter som ska börja gälla fr.o.m. den 1 januari 2026. Under denna omgång hade 81 ansökningar om nya tullbefrielser och 85 förslag till ändring av giltiga tullbefrielser lämnats in. 

Efter granskningen anser kommissionen att tullbefrielsen är motiverad för vissa nya produkter som för närvarande inte förtecknas i bilagan till förordningen. När det gäller vissa andra produkter är det nödvändigt att ändra villkoren i fråga om produktbeskrivning, klassificering, slutanvändningskrav och/eller datum för obligatorisk översyn. Produkter för vilka tullbefrielse inte längre ligger i unionens ekonomiska intresse föreslås utgå ur bilagan. 

Finland hade den här gången en egen ansökan (metyl-3-metoxiakrylat), men kommissionen avslog den och Finland motsatte sig inte heller ansökningarna från de övriga medlemsstaterna. 

4  Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen

Den föreslagna förordningen baserar sig på artikel 31 i fördraget om Europeiska unionen enligt vilken rådet på kommissionens förslag fastställer den gemensamma tulltaxans tullar. Detta betyder även ändring av tullar och tullbefrielser. En rådsförordning är därför det lämpliga instrumentet. Förordningen ska antas av rådet med kvalificerad majoritet.  

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet. Därför tillämpas inte subsidiaritetsprincipen. Statsrådet anser att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom åtgärderna motsvarar de mål med vilka man försöker förenkla förfarandena för aktörer inom utrikeshandeln. I enlighet med artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen ska förordningen inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå de uppställda målen. Åtgärderna är också i linje med kommissionens meddelande om autonoma tullbefrielser och tullkvoter (EUT C 363, 13.12.2011, s. 6). 

5  Förslagets konsekvenser

Kommissionen har inte gjort någon konsekvensbedömning av förslaget eftersom de föreslagna ändringarna av förteckningen över produkter som omfattas av befrielse från Gemensamma tulltaxans autonoma tullar inte förväntas få några betydande konsekvenser. 

Enligt den finansieringsöversikt som bifogats utkastet till förslag påverkar förslaget inte utgifterna, men däremot inkomsterna enligt följande: Värdet av de icke uttagna tullarna till följd av tullbefrielsen bedöms uppgå till 205 059 euro per år. Den negativa inverkan på de traditionella egna medlen i budgeten uppgår till 153 794 euro per år (dvs. 75 procent av den totala minskningen). Medlemsstaterna får behålla 25 procent av tullarna i uppbördsprovision. De ekonomiska konsekvenserna för Finlands del beror på hur stora mängder av produkten i fråga Finland importerar. 

6  Förslagets förhållande till grundlagen och till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna

Statsrådet anser inte att förslaget strider mot Finlands grundlag eller de konventioner om grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter som är bindande för Finland. 

7  Ålands behörighet

Ärendet omfattas inte av landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. 

8  Behandling av förslaget i Europeiska unionens institutioner och de övriga medlemsstaternas ståndpunkter

Europeiska unionens råd började behandla ärendet den 5 november 2025. Målet är att förslaget ska antas av rådet i december 2025. 

9  Nationell behandling av förslaget

Ärendet har beretts vid finansministeriet i samarbete med Tullen och samordnats i ett skriftligt förfarande i sektion EU5 (tulltekniska frågor) som upphörde den 14 november 2025. 

10  Statsrådets ståndpunkt

Statsrådet anser att förslaget kan antas.