Senast publicerat 15-12-2022 16:42

Interpellation IP 6/2022 rd 
Riikka Purra saf m.fl. 
 
Interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

Till riksdagen

Bakgrund 

Finland har under det gångna året drabbats av en exceptionell våg av vålds-, rån- och gängbrott särskilt i huvudstadsregionen, men också i Åbo, Tammerfors och vissa andra städer i Finland. Denna brottsvåg förklaras dels av den ökade ungdomsbrottsligheten, dels av att gatugäng och diverse andra anhang blivit aktivare. Bland gängmedlemmarna finns både unga vuxna och minderåriga personer. Fenomenet är inte nytt, men det har nu tagit sig klart starkare uttryck. 

I Östra Nyland har antalet våldsbrott som begås av unga ökat med över 40 procent mellan 2018 och 2022. Brottsligheten bland minderåriga har blivit vanligare inte bara på gatorna utan också i skolorna i Nyland. Särskilt i fråga om slagsmålen i skolorna har andelen elever med ett främmande språk som modersmål accentuerats. Det är oroväckande att de våldsbrott som begås av personer under 15 år har blivit råare; hela 10 procent av våldsbrotten i denna grupp är nämligen grova gärningsformer. Det våld som minderåriga gör sig skyldiga till är i allt fler fall förenat med brutalt undertryckande av offret. Det är enligt polisen tydligt att det bland de minderåriga våldsbrottslingarna finns många som har invandrarbakgrund eller vars föräldrar är inflyttade i Finland. Enbart i Helsingfors registrerades fram till mitten av november 145 olika typer av rån där de misstänkta är minderåriga. I många av dessa fall har offret hotats med våld och i vissa fall till och med knivhotats. Polisen har noterat att det den senaste tiden har beslagtagits rekordmånga eggvapen och knytjärn av unga gängmedlemmar och andra unga. 

Polisen gjorde de första noggranna iakttagelserna om egentliga gatugäng 2021, när våldet mellan gängen började trappas upp. Gatugängen finns framför allt i huvudstadsregionen. Polisen beskriver gatugängen som lösa sammanslutningar av män i åldern runt tjugo år. Uppskattningsvis 95 procent har invandrarbakgrund. Bland gängmedlemmarna finns invandrare i första och andra generationen. Gängen utnyttjar minderåriga bland annat som knarklangare. Det är ofta våldsdåden som lyfter upp gatugängen i offentligheten, men deras verksamhet och finansiering grundar sig på narkotikahandel. Enligt polisen är gängmedlemmarna i dag avsevärt mer benägna att använda skjutvapen än tidigare. Polisen beslagtar både skjutvapen och eggvapen av gatugäng. Ordföranden för Polisorganisationernas Förbund har konstaterat att Finland är på väg att upprepa utvecklingen i Sverige när det gäller gatugängen. 

Ungdoms- och gatugängskriminaliteten måste bekämpas genom åtgärder som bryter denna utveckling innan läget förvärras ytterligare. Det finns ingen patentlösning på problemet. Både hårda, korrigerande och mjuka eller förebyggande metoder måste målmedvetet utnyttjas parallellt. 

Ungdoms- och gatugängskriminaliteten kan förklaras av migrations- och integrationspolitiken 

Som det konstateras ovan är det gemensamma kännetecknet för den ökande brottsligheten bland både minderåriga och gatugäng för närvarande att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade bland de brottsmisstänkta. Gemensamma nämnare för de unga som gör sig skyldiga till grovt våld är bland annat allvarliga missbruksproblem, narkotika och spridning av narkotika, psykiska problem samt att de fallit utanför samhällets skyddsnät. Under 2000-talet har invandringen till Finland ökat kraftigt i synnerhet från länder med låg utvecklingsnivå. Bland annat Kommunförbundet har prognostiserat att antalet personer med främmande språk som modersmål kommer att öka med 476 000 personer i Finland fram till 2040 och att ökningen blir störst för de grupper som talar ett språk i Mellanöstern och Afrika. Ökningen av den allvarliga kriminaliteten bland personer med invandrarbakgrund visar att migrations- och integrationspolitiken i vårt land inte har varit lyckad eller kontrollerad. Finland har tillämpat en migrations- och integrationspolitik som liknar Sveriges, och om denna politik fortsätter är det givet att följden blir en allt kraftigare ökning av ungdoms- och gatugängskriminaliteten i Finland. 

Av de nordiska länderna har Danmark redan i tjugo års tid fört en klart mer restriktiv migrations- och integrationspolitik. Efter migrationskrisen närmade sig Norge Danmarks linje med ett flertal begränsningar för bland annat uppehållstillstånd och familjeåterförening. I Sverige har den nya högerregeringen nyligen meddelat att den sänker sina standarder för beviljande av internationellt skydd till miniminivån enligt EU-rätten och internationell rätt. Den svenska regeringen planerar stränga restriktioner för familjeåterförening och socialt stöd till invandrare. Kriterierna för att få medborgarskap kommer att skärpas betydligt i Sverige. 

Genom sin slappa migrations- och integrationspolitik har Finland utvecklats i annan riktning än norden i övrigt och också den alleuropeiska linjen, som hela tiden går mot en mer selektiv och begränsande migrationspolitik. I Finland måste kriterierna för permanent uppehållstillstånd, medborgarskap och familjeåterförening som beviljas med stöd av internationellt skydd snabbt ses över så att de inte längre skiljer sig så markant från alla centrala jämförelseländer. 

I integrationen av invandrare måste man i enlighet med den danska och den svenska regeringens linje i betydligt högre grad betona invandrarens ansvar för att anpassa sig till det nya hemlandets värderingar och normer. Målet för integreringen bör vara att varje invandrare tillägnar sig det finländska samhällets värderingar och normer. Om invandrarens uppförande visar att han eller hon inte är villig eller förmår integreras i Finland och tillägna sig det finländska samhällets värderingar och normer, ska han eller hon inte beviljas uppehållstillstånd. 

Kriminalpolitiken behöver stramas åt — myndigheterna måste också få tillräckliga resurser och befogenheter 

Finlands kriminalpolitik skiljer sig avsevärt från de övriga nordiska ländernas, särskilt i det avseendet att de som gjort sig skyldiga till allvarliga våldsbrott mycket mer sällan hamnar i fängelse i Finland. Till exempel ger grov misshandel hos oss endast ett villkorligt fängelsestraff på i genomsnitt ett år, medan motsvarande brott i Danmark och Sverige i regel leder till en ovillkorlig fängelsedom. I Finland kommer också vaneförbrytare lätt undan, eftersom obetalda böter som meddelats utanför domstol inte kan omvandlas till fängelse. 

Danmark införde redan 2009 strängare straff och till och med fördubbling av straff för gängbrottslingar när det gäller olagligt vapeninnehav på allmän plats. I Danmark har utvisning av gängbrottslingar underlättats och polisen har rätt att meddela en brottsling eller en farlig individ uppehållsförbud inom ett bestämt område. Sedan dess har Danmark skärpt nivån på straffen för gängbrott och utvidgat polisens rätt att förordna förbud mot att uppehålla sig i bestämda områden. Kommunerna fick också rätt att stänga lokaler som används av gängbrottslingar. Polisens befogenheter är dessutom klart mer omfattande. 

I Sverige förekommer det mest vapenvåld med dödlig utgång i hela Europa. Hittills i år har över femtio personer dött i skjutningar mellan gatugäng. Sveriges högerregering ämnar ingripa mot gängbrottsligheten bland annat genom att utvidga polisens tvångsmedelsrättigheter, underlätta utvisningar, kriminalisera medlemskap i gäng, påföra dubbla straff för gängbrott, slopa så kallad mängdrabatt för brott och ge polisen rätt att meddela uppehållsförbud till exempel i ett bestämt bostadsområde. Dessutom kommer man i Sverige att utreda en sänkning av åldersgränsen för straffrättsligt ansvar från nuvarande 15 år. 

Effektiva insatser mot gängbrottslighet förutsätter också att myndigheterna har tillräckliga resurser och effektiva metodarsenaler. I Finland måste straffskalorna snabbt stramas åt när det gäller gatukriminalitet och gängbrott samt grova våldsbrott i allmänhet. Straffen för brott som har samband med gängkriminalitet måste skärpas genom att det föreskrivs att det faktum att ett brott anknyter till en uppgörelse mellan gatugäng utgör en särskild grund för skärpning. Dessutom bör mängdrabatten för brott slopas. Det är också viktigt att strama åt straffskalan för grova brott mot liv och hälsa, och detsamma gäller innehav av skjutvapen eller eggvapen på allmän plats. Polisens resurser måste säkras och antalet poliser ökas. Polisen måste i linje med den danska och svenska modellen ges rätt att förordna om förbud mot att uppehålla sig inom ett bestämt område. Polisens befogenheter i fråga om kriminalunderrättelseinhämtning och användning av tvångsmedel bör dessutom utvidgas. Tröskeln för att utvisa utlänningar som gjort sig skyldiga till brott måste sänkas betydligt jämfört med nuläget. 

Också barnskyddets resurser är för närvarande helt otillräckliga och gör det inte möjligt att motverka gängbildning bland minderåriga eller bryta de ungas brottsspiral. Lagstiftningen tillåter inte att barnskyddets personal tillräckligt effektivt ingriper i ungas brottsliga och våldsamma beteende. På motsvarande sätt behövs satsningar på annat förebyggande arbete, såsom uppsökande gatuarbete, som förebygger utslagning bland unga i vidare bemärkelse samt effektivt kan ingripa också i andra orsaker till brottslighet bland unga, såsom psykiska problem och drogmissbruk. 

Kläm 

På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den behöriga ministern:

Är regeringen medveten om den aldrig tidigare skådade våg av vålds-, rån- och gängbrott som gör sig gällande i Finland, särskilt i huvudstadsregionen men också exempelvis i Tammerfors- och Åboregionen, 
är regeringen medveten om att hela tio procent av de våldsbrott som begås av unga under 15 år är grova gärningsformer och att detta våld ofta är förenat med undertryckande av offret, 
känner regeringen till att gatugängen har blivit mer aktiva, vilket i synnerhet gäller den narkotikahandel som är nära förbunden med gängen och där också minderåriga utnyttjas som langare, 
vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att eliminera våld och hot om våld i skolorna och för att alla barn, lärare och andra som hör till skolans personal ska tillförsäkras studiero och arbetsro, 
är regeringen medveten om att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade både när det gäller de allt vanligare våldsbrott och rån som begås av ungdomar och i gatugängen, 
ser regeringen sambandet mellan å ena sidan den ökande ungdoms- och gängkriminaliteten och å andra sidan de senaste decenniernas slappa migrationspolitik och en integrationspolitik som inte förpliktar individen till någonting, 
är regeringen beredd att skärpa Finlands centrala bestämmelser om invandring och integration i samma grad som de övriga nordiska länderna, eftersom särskilt kriterierna för uppehållstillstånd och sociala förmåner i nuläget avviker markant från de viktigaste jämförelseländerna, 
har regeringen studerat den danska och den svenska regeringens kriminalpolitiska beslut i fråga om gängkriminalitet, där man betonar strängare straff och utökade befogenheter för polisen att använda tvångsmedel och inhämta kriminalunderrättelser, 
är regeringen beredd att skärpa kriminalpolitiken i Finland i enlighet med våra nordiska grannars exempel bland annat genom att strama åt den allmänna straffskalan, slopa mängdrabatten, föreskriva att det att ett brott anknyter till en uppgörelse mellan gatugäng utgör en särskild grund för att skärpa straffet samt genom att utöka polisens befogenheter och underlätta utvisning av utlänningar som gjort sig skyldiga till brott, 
är regeringen beredd att ge de myndigheter som är centrala med tanke på bekämpningen av gängkriminalitet, såsom polisen och barnskyddet, ökade resurser och befogenheter och 
vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att säkra polisens resurser och öka antalet poliser? 
Helsingfors 8.12.2022 
Riikka Purra saf 
 
Päivi Räsänen kd 
 
Harry Harkimo liik 
 
Sanna Antikainen saf 
 
Juho Eerola saf 
 
Ritva Elomaa saf 
 
Jussi Halla-aho saf 
 
Petri Huru saf 
 
Olli Immonen saf 
 
Vilhelm Junnila saf 
 
Kaisa Juuso saf 
 
Arja Juvonen saf 
 
Toimi Kankaanniemi saf 
 
Ari Koponen saf 
 
Jari Koskela saf 
 
Jouni Kotiaho saf 
 
Sheikki Laakso saf 
 
Rami Lehto saf 
 
Mikko Lundén saf 
 
Leena Meri saf 
 
Juha Mäenpää saf 
 
Jani Mäkelä saf 
 
Jukka Mäkynen saf 
 
Veijo Niemi saf 
 
Mika Niikko saf 
 
Tom Packalén saf 
 
Mauri Peltokangas saf 
 
Sakari Puisto saf 
 
Lulu Ranne saf 
 
Mari Rantanen saf 
 
Minna Reijonen saf 
 
Jari Ronkainen saf 
 
Sami Savio saf 
 
Jenna Simula saf 
 
Riikka Slunga-Poutsalo saf 
 
Ville Tavio saf 
 
Sebastian Tynkkynen saf 
 
Veikko Vallin saf 
 
Ville Vähämäki saf 
 
Jussi Wihonen saf 
 
Heikki Autto saml 
 
Markku Eestilä saml 
 
Sanni Grahn-Laasonen saml 
 
Janne Heikkinen saml 
 
Timo Heinonen saml 
 
Antti Häkkänen saml 
 
Kalle Jokinen saml 
 
Atte Kaleva saml 
 
Pia Kauma saml 
 
Ville Kaunisto saml 
 
Pihla Keto-Huovinen saml 
 
Marko Kilpi saml 
 
Jari Kinnunen saml 
 
Pauli Kiuru saml 
 
Jukka Kopra saml 
 
Terhi Koulumies saml 
 
Mia Laiho saml 
 
Matias Marttinen saml 
 
Sari Multala saml 
 
Kai Mykkänen saml 
 
Petteri Orpo saml 
 
Jaana Pelkonen saml 
 
Paula Risikko saml 
 
Janne Sankelo saml 
 
Sari Sarkomaa saml 
 
Arto Satonen saml 
 
Saara-Sofia Sirén saml 
 
Ruut Sjöblom saml 
 
Mari-Leena Talvitie saml 
 
Kari Tolvanen saml 
 
Ville Valkonen saml 
 
Elina Valtonen saml 
 
Heikki Vestman saml 
 
Sofia Vikman saml 
 
Anne-Mari Virolainen saml 
 
Sinuhe Wallinheimo saml 
 
Ben Zyskowicz saml 
 
Sari Essayah kd 
 
Antero Laukkanen kd 
 
Sari Tanus kd 
 
Peter Östman kd