Allmänt

I en situation där världsekonomin utvecklas normalt och den inhemska ekonomin återspeglar den globala utvecklingen är enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ett av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken under regeringsperioden att sysselsättningsgraden stiger till 75 procent i åldersgruppen 15—64 år 2023. Vid sidan om höjningen av sysselsättningsgraden är målet att antalet sysselsatta ökar med minst 60 000 före utgången av 2023. 

För att sysselsättningsgraden ska kunna höjas är det viktigt att fler partiellt arbetsföra, svårsysselsatta, unga, äldre och invandrare deltar på arbetsmarknaden. Det behövs effektiva åtgärder för att främja sysselsättningen. Möjligheterna för grupper som är i behov av särskilt stöd att få sysselsättningsfrämjande och individuella tjänster bör effektiviseras. 

Syftet med den aktuella propositionen är att främja uppnåendet av sysselsättningsmålet genom att öka de äldres deltagande på arbetsmarknaden så att sysselsättningen förbättras med cirka 8 300 personer före utgången av 2029. Dessutom förväntas en tillfällig reserveffekt, som följer av en ökad sysselsättningsskyldighet för kommunerna, förbättra sysselsättningen med cirka 1 000 personer. Syftet är att höja sysselsättningsgraden bland personer som fyllt 55 år och förbättra deras ställning på arbetsmarknaden och deras ork i arbetet. I detta syfte föreslås det ändringar i bestämmelserna om tjänsterna för de arbetslösa, finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa, omställningsskyddet och deltidsarbete. 

Utskottet anser att propositionens syften är viktiga och värda att understödjas och tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer. 

Gradvis avskaffande av rätten till tilläggsdagar

Maximitiden för arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är 300, 400 eller 500 dagar, beroende på personens ålder och arbetshistoria. Systemet med tilläggsdagar för löntagare gör det dock möjligt att trots maximitiden betala ut grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning för löntagare för så kallade tilläggsdagar tills den arbetssökande går i ålderspension. 

I propositionen föreslås det att de tilläggsdagar till arbetslöshetsdagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa gradvis ska slopas så att den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar höjs med ett år per födelseår för dem som är födda 1963 eller senare och att möjligheten till tilläggsdagar slopas helt för dem som är födda 1965 eller senare. Samtidigt föreslås att den självriskpremie för arbetsgivare som används för att finansiera systemet med tilläggsdagar ska slopas gradvis. 

Den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar har höjts flera gånger under årens lopp. Då har det märkts att sysselsättningen har förbättrats i de åldersklasser där man inte längre har rätt till tilläggsdagar. Systemet med tilläggsdagar för arbetslöshetsdagpenning bedöms bana väg för tidigt utträde ur arbetslivet, vilket försämrar sysselsättningen bland äldre. Enligt propositionen kan rätten till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa öka arbetslösheten bland äldre på två sätt. För det första har rätten till tilläggsdagar medfört att uttryckligen äldre har drabbats av uppsägningar. För det andra har det bedömts att rätten till tilläggsdagar kan försämra sannolikheten för äldre arbetslösa att hitta nytt arbete. 

Personer över 55 år löper större risk än yngre åldersgrupper att bli uppsagda av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker och har sämre möjligheter att få arbete efter att de har blivit arbetslösa. Därför är det viktigt att sysselsättningsutvecklingen för dem som fyllt 55 år främjas samtidigt genom flera olika åtgärder. Utskottet påpekar dock att slopandet av tilläggsdagarna och de övriga åtgärder som föreslås i propositionen också kan försämra sysselsättningen på arbetsplatserna. Det är möjligt att arbetsgivarnas vilja att rekrytera äldre arbetstagare minskar på grund av de nya skyldigheter som föreslås i omställningsskyddet. Därför anser utskottet att det är absolut nödvändigt att noggrant följa vilka konsekvenser det föreslagna stegvisa slopandet av tilläggsdagarna och ändringen av den nedre åldersgränsen samt andra åtgärder som föreslås i propositionen har för sysselsättningen bland personer över 55 år och att regeringen ger en rapport om detta till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2024 (Utskottets förslag till uttalande). Utskottet föreslår att social- och hälsovårdsutskottet föreslår ett uttalande i ärendet. 

Utskottet påpekar att slopandet av rätten till tilläggsdagar försämrar utkomstskyddet för äldre arbetslösa arbetssökande. Därför anser utskottet att det är viktigt att de övriga bestämmelser om utkomstskydd för arbetslösa som tryggar försörjningen för äldre arbetslösa arbetssökande förblir oförändrade. Utskottet understryker att målgruppens möjligheter att få inkomstrelaterad dagpenning i fortsättningen bör främjas på planerat sätt genom en ny rätt till lönesubvention på 70 procent. 

Omställningsskydd

Omställningsskyddet är en modell där målet är att de som sägs upp eller permitteras snabbare och lättare ska få ett nytt arbete. Lagstiftningen om det trädde i kraft för första gången den 1 juli 2005. De som sagts upp eller permitterats av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker omfattas av det gällande omställningsskyddet. Omställningsskyddet intensifierar samarbetet mellan arbetsgivaren och arbets- och näringsbyrån. Skyddet består av tjänster för både arbetstagare och arbetsgivare. 

I propositionen föreslås ett nytt omställningsskydd för personer som fyllt 55 år och som sagts upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker efter att ha varit anställda hos samma arbetsgivare i fem år. Det nya omställningsskyddet består av omställningspenning som motsvarar en månads lön och utbildning till ett värde som motsvarar två månaders lön. Utöver arbetstagare omfattas även tjänstemän och tjänsteinnehavare av det nya omställningsskyddet, vilket också är fallet med det nuvarande omställningsskyddet. Omställningsskyddet är inte beroende av hur många arbetstagare en uppsägande arbetsgivare har i sin tjänst. 

Rätten till det nya omställningsskyddet förutsätter att man anmäler sig som arbetssökande inom 60 dagar från uppsägningsdagen. Arbets- och näringsbyrån ordnar en inledande intervju inom fem vardagar från registreringen och undersöker rätten till omställningsskydd. Även för att få omställningspenning krävs att den arbetslösa anmäler sig som arbetssökande inom 60 dagar från uppsägningen. 

När det gäller att förebygga långtidsarbetslöshet är det viktigt att den uppsagda arbetstagaren snabbt får individuell sysselsättningsfrämjande service. I den nya omställningsskyddsmodellen sker anmälan som arbetssökande, kartläggningen av kompetens och arbetsförmåga och utarbetandet av en sysselsättningsplan redan under uppsägningstiden. Utskottet anser att tidigareläggningen av tillgången till arbetskraftsservice är en bra och viktig reform. 

Utbildning inom omställningsskyddet är en frivillig utbildning som främjar sysselsättning eller företagande och som skaffas för individuella utbildningsbehov hos personer över 55 år som sagts upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker för att deltagarna lättare skulle hitta nytt arbete snart. Arbets- och näringsbyrån kommer så snart som möjligt efter uppsägningen överens med den uppsagda om ordnande av utbildning inom omställningsskyddet. Utbildningen ska i regel inledas inom tre månader från det att anställningsförhållandet upphörde och dess maximala längd är sex månader. En uppsagd arbetstagare kan inleda utbildningen redan under tiden för sysselsättningsledigheten tack vare den ändring som föreslås i arbetsavtalslagen och som utvidgar användningsändamålet med sysselsättningsledigheten. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser det vara viktigt att utbildningen inom omställningsskyddet skräddarsys så att den motsvarar personens kompetensbehov och att den inte utesluter utbildning (som leder till examen) med arbetskraftsutbildning eller frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån, utan kompletterar dem. I synnerhet för personer över 55 år är det viktigt att utbildningen inleds snabbt efter att man blivit arbetslös. Deras möjligheter att på nytt få arbete försvåras av att utbildningsnivån bland dem är i genomsnitt lägre än hos den övriga befolkningen. 

Arbets- och näringsbyrån och närings-, trafik- och miljöcentralen kommer sinsemellan överens om hur utbildningen ska anskaffas. Utskottet fäster social- och hälsovårdsutskottets uppmärksamhet vid att det att utbildningen ska skräddarsys för individens behov gör anskaffningen av utbildningar krävande och ökar den upphandlande enhetens arbetsmängd avsevärt. Utskottet anser det vara viktigt att den upphandlande enheten tillförsäkras tillräckliga personalresurser för att genomföra den individuella utbildningen. 

Värdet av en utbildning som skaffats som utbildning inom omställningsskyddet kan vara högst lika stort som den summa som motsvarar den uppsagda personens två månaders lön, och utbildningens maximilängd är sex månader. Utskottet påpekar att det här kan leda till att lönerna för arbetssökande som behöver liknande utbildning räcker till för olika långa utbildningar. Utskottet anser att det är oändamålsenligt och föreslår att social- och hälsovårdsutskottet noterar frågan. 

Sysselsättningsledighet

För att påskynda återanställning och förebygga långtidsarbetslöshet är det viktigt att så snart som möjligt efter uppsägningen få tillgång till arbetskraftsservice. Därför föreslås det i propositionen att det till arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal fogas en ny bestämmelse om sysselsättningsledighet som gäller 55 år fyllda arbetstagare som sagts upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker och som har varit anställda hos samma arbetsgivare i minst fem år. Genom bestämmelsen förlängs sysselsättningsledigheten till 5—25 arbetsdagar beroende på uppsägningstiden. Användningsändamålet med ledigheten utvidgas så att sysselsättningsledigheten i fortsättningen även får användas för utbildning inom omställningsskyddet enligt 5 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice samt för att göra en kartläggning av kompetens och arbetsförmåga. 

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna. Utskottet anser att förslagen om den förlängda sysselsättningsledigheten och möjligheten att utnyttja ledigheten för att främja återanställning väl stöder målen för det nya omställningsskyddet och i vidare bemärkelse propositionens mål att öka sysselsättningen bland över 55-åringar. 

Möjlighet till deltidsarbete samt ork i arbetet

I propositionen föreslås det att bestämmelsen om förkortad arbetstid i arbetstidslagarna ändras så att rätten att förkorta arbetstiden stärks för de arbetstagare som fyllt 55 år och som varit anställda hos samma arbetsgivare i minst tre år. Arbetsgivaren ska på arbetstagarens begäran i första hand ordna arbetet på ett sätt som möjliggör deltidsarbete. Det ställs inga krav på att begäran om att få övergå till deltidsarbete ska vara motiverad av hälsoskäl eller sociala skäl, utan grunden kan också vara att stödja äldre arbetstagares ork och välbefinnande i arbetet. Det övergripande målet är att förlänga arbetstagarnas tid i arbetslivet. 

Arbetstiden ska förkortas på ett sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om med hänsyn till å ena sidan arbetstagarens behov och å andra sidan arbetsgivarens produktions- och serviceverksamhet och hur denna inverkar på möjligheterna att ordna deltidsarbete. Arbetstagaren föreslås inte få subjektiv rätt till förkortad arbetstid, men när arbetsgivaren vägrar ordna deltidsarbete ska arbetsgivaren för arbetstagaren lägga fram motiveringar till varför det inte går att införa förkortad arbetstid. 

Utskottet anser att ändringarna är viktiga och nödvändiga. Utskottet anser att man utöver de åtgärder som föreslås i propositionen också bör tänka på att stärka ett sådant attitydklimat i samhället där äldre arbetstagare ses som en resurs. Undersökningar visar att åldern i sig inte påverkar arbets- och funktionsförmågan eller kompetensutvecklingen före åldern för ålderspension. Enligt erhållen utredning bör man utöver eller i stället för åldern (55+) ta mer hänsyn till att utveckla trygga arbetsförhållanden som stöder arbetsförmågan hos alla ålderskategorier under de olika övergångsskedena i arbetslivet. 

Skyldighet att informera

Arbetsgivaren är enligt 9 kap. 3 b § i arbetsavtalslagen skyldig att informera en uppsagd arbetstagare om dennes rätt till utbildning inom omställningsskyddet, till omställningspenning och till sysselsättningsledighet. Skyldigheten gäller också situationer där en enskild arbetstagare sägs upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker. 

Utskottet noterar att det inte har föreskrivits någon skriftlig form eller exakt tidpunkt för informationen. Utskottet anser det vara viktigt att man i samband med meddelandet om uppsägning skriftligen informerar om omställningsskyddet och möjligheten att få arbetskraftsservice redan under uppsägningstiden.