I propositionen föreslås en skyldighet för arbetspensionsanstalterna att genomföra en risk- och solvensbedömning. Bedömningen ska täcka in alla väsentliga risker och den ska uppdateras regelbundet och alltid när det behövs. Riskbedömningen ska ingå i arbetspensionsförsäkringsbolagens strategiska beslutsfattande. 

Systemen för riskhantering ska identifiera, bedöma och begränsa olika faktorer som påverkar pensionsanstalternas verksamhet och som anstalten kan vara utsatt för eller har utsatts för. Målet är att bättre än förr kunna reagera på risker med olika placeringsinstrument och på utvecklingen av avkastningen. Det är viktigt för stabiliteten i vårt pensionssystem men också med tanke på sektorns betydelse för samhällsekonomin. Syftet är att åstadkomma en risk- och solvensbedömning som är mer övergripande och omspänner en längre tidsperiod än för närvarande. Ekonomiutskottet anser att de föreslagna ändringarna är ändamålsenliga och ser det som viktigt att bestämmelserna om riskhantering sammanställs och utvecklas vidare för att förtydliga den legislativa referensramen. 

Den nya regleringen ska betona ansvaret hos arbetspensionsförsäkrarnas styrelser. Ekonomiutskottet har i ett tidigare ställningstagande (EkUU 47/2014 rd — RP 279/2014 rd) konstaterat att regleringen tydligare kunde betona styrelsens helhetsansvar för tillgångsförvaltningen. I sammanhanget har utskottet också betonat behovet av att utveckla bolagens egen proaktiva riskhantering och interna kontroll. Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen går i rätt riktning också i detta avseende. 

Bostadsaktiebolag som är dottersammanslutningar till arbetspensionsförsäkringsbolag har kunnat använda främmande kapital i fastighetsinvesteringar från den 1 januari 2015 med stöd av temporär lagstiftning. Ekonomiutskottet har i ett tidigare utlåtande (EkUU 41/2014 rd — RP 202/2014 rd) haft vissa reservationer i fråga om betydelsen av bestämmelsen om att tillåta användning av främmande kapital, särskilt på grund av den korta tidsfristen. Men vid utfrågningen av sakkunniga i samband med utskottsbehandlingen av den aktuella propositionen har det klarlagts att bestämmelsen om att använda främmande kapital redan har resulterat i ökad bostadsproduktion. 

Ekonomiutskottet upprepar sin tidigare ståndpunkt: att bilda bostadsaktiebolag, planlägga och skaffa tomter och starta byggen ställer sina tidsmässiga villkor som begränsar effekterna av den förslagna lagstiftningen, och exempelvis läget i fråga om hyresbostäder i huvudstadsregionen beror främst på begränsande faktorer som anknyter till planläggningen. Åtgärderna för att korrigera snedvridningarna på bostadsmarknaden bör därför framför allt inriktas på problempunkter i mark-användningen. Regleringen av markanvändningen är fortfarande den mest betydande enskilda faktor som inverkar på bostadsproduktionen. 

Den föreslagna förlängningen av tidsfristen ses i vilket fall som helst som behövlig, och utskottet föreslår därför att tidsfristen ska förlängas mer än vad som föreslås i propositionen, exempelvis med fyra år. Ekonomiutskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamhet vid att lagstiftningen ska vara förutsägbar på lång sikt också på en mer allmän nivå. Ur näringslivets perspektiv hör ett stabilt och förutsägbart regelverk till de centrala styrande elementen för beslutsfattandet. Därför vore det motiverat att den föreslagna bestämmelsen gäller utan bakre tidsgräns.