Bakgrund

Propositionen baserar sig rätt långt på regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av alkohollagen RP 173/2024 rd, som överlämnades till riksdagen den 10 oktober 2024. I den propositionen föreslogs möjliggörande av leveranser av alkoholdrycker från inhemsk detaljhandel och alkoholbolaget, men i propositionen föreslogs inga preciseringar av regleringen av gränsöverskridande distansförsäljning av alkoholdrycker. Behandlingen av propositionen inleddes i utskotten. Europeiska kommissionen lämnade den 17 december 2024 ett detaljerat utlåtande om propositionen, enligt vilket lagändringen skulle vara diskriminerande mot utländska aktörer om inte bestämmelserna om gränsöverskridande distansförsäljning av alkoholdrycker förtydligas i samma sammanhang. 

Utifrån kommissionens utlåtande beslutade regeringen att återta den tidigare propositionen och bereda en ny proposition så att den utöver inhemsk leverans också inkluderade bestämmelser om både gränsöverskridande distansförsäljning och marknadsföring. Ekonomiutskottets och grundlagsutskottets utlåtanden om proposition RP 173/2024 rd har beaktats i den nya, nu aktuella propositionen. 

1. Propositionen möjliggör leverans av alkoholdrycker från inhemsk detaljhandel och alkoholbolaget till beställaren eller någon annan mottagare. 

2. Till lagen fogas entydiga bestämmelser om gränsöverskridande distansförsäljning av alkoholdrycker. Finländarna föreslås entydigt ha rätt att genom distansförsäljning köpa alkohol av företag som är etablerade i andra EU-och EES-länder. 

3. Genom propositionen blir det tillåtet att marknadsföra starka alkoholdrycker på nätet. Marknadsföringen av starka alkoholdrycker kan riktas både till Finland och till andra EU- och EES-länder. 

Leverans av alkoholdrycker från finländsk detaljhandel

Vi motsätter oss propositionen till den del tillåter leverans av alkoholdrycker från den inhemska detaljhandeln och alkoholbolaget direkt till kunden. Forskning har visat att en begränsning av tillgången är en av de väsentligaste metoderna för att minska alkoholkonsumtionen. 

Propositionen är onödig och skadlig både för folkhälsan och tillsynen. Den har också negativa effekter exempelvis på arbetarskyddet för de arbetstagare som leverar alkohol. Propositionen kommer att öka de alkoholrelaterade skadorna och uppmuntra till att konsumera alkohol i hemmet i stället för hos företag med serveringstillstånd, vilket har ekonomiska konsekvenser för restaurangbranschen. I näthandeln kan konsumenter ha en tendens att använda mer pengar på alkohol på en gång än i en fysisk butik, och om det finns tillgång till större mängder alkohol i hemmet kan det leda till att konsumtionen ökar. När det blir enklare att beställa alkohol kan det leda till ökad konsumtion hos vissa konsumenter. I nuläget ser alkoholkonsumtionen ut så att endast 10 procent konsumeras på restauranger. 

Propositionen försämrades betydligt efter remissbehandlingen när man slopade skyldigheten att i samband med varje överlåtelse av levererade alkoholdrycker bevisligen kontrollera mottagarens ålder. 

Gränsöverskridande distansförsäljning

Propositionen förbättrar finländska konsumenters inköpsmöjligheter och valfrihet samt främjar den fria rörligheten för varor på EU:s inre marknad. 

Rättsläget för gränsöverskridande distansförsäljning av alkoholdrycker har länge varit oklart. Högsta domstolen gav i september 2025 ett avgörande (HD 2025:71) där den ansåg att säljaren inte gjort sig skyldig till alkoholbrott då den idkat försäljning av alkoholdrycker från Estland till Finland via ett estniskt bolags webbplats. I och med avgörandet förtydligades rättsläget för distansförsäljning av alkohol avsevärt. Eftersom prejudikatet styr rättspraxis, skulle det även utan någon lagändring påverka myndighetens tolkning. Genom propositionen införs det i lagen uttryckliga bestämmelser om distansförsäljning och om finländarnas rätt att köpa alkoholdrycker genom distansförsäljning. 

Enligt förslaget ska finländarna entydigt ha rätt att via distansförsäljning köpa alkohol från andra EU- och EES-länder. Propositionen kan förordas till denna del, eftersom den stärker och bringar klarhet i den fria rörligheten för varor inom EU. I Sverige måste distansförsäljarna registrera sig hos skatteförvaltningen, och det kravet bör övervägas också i Finland. Också producentansvaret bör förtydligas för distansförsäljarnas del. 

För att konkurrensen ska vara rättvis har flera av dem som lämnat yttrande föreslagit att den gränsöverskridande distansförsäljningen ska begränsas till att gälla de alkoholhalter som är tillåtna i detaljhandeln i Finland (8 procent för drycker som framställts genom jäsning och 5,5 procent för drycker som framställts på annat sätt). Om den gränsöverskridande försäljningen inte begränsas på detta sätt medför den föreslagna lagen enligt till exempel Institutet för hälsa och välfärd (THL) att finländska företag diskrimineras och sannolikt också att Alkos detaljhandelsmonopol upphör efter en övergångsperiod. 

Bland annat bryggerförbundet Panimoliitto har påpekat att propositionen måste ändras för att man ska kunna trygga konkurrensneutraliteten, skatteinkomsterna och ett fungerande pant- och retursystem. 

Konsumenternas intresse för att köpa alkohol genom distansförsäljning kan öka till följd av lagändringen. Propositionen skapar ett incitament för finländska företag som säljer alkoholdrycker att etablera näthandel i ett annat EU-land för att ha möjlighet att direkt till finländska konsumenter sälja drycker vars alkoholhalt överskrider gränsen för detaljhandeln. Det torde inte vara syftet med lagen. Uppmärksamhet bör också fästas vid skattekontrollen. Utifrån skattemyndighetens uppskattningar betalas skatt på cirka en procent av distansförsäljningen. Finland går därmed miste om skatteinkomster på 80–100 miljoner euro per år. Situationen har inte förbättrats genom det solidariska ansvar för köparen och säljaren som infördes i punktskattelagen, som trädde i kraft hösten 2024. Den aktuella propositionen innehåller inga lösningar för att förbättra skattekontrollen. 

Den ändring av datainsamlingen som trädde i kraft vid ingången av 2025 har medfört att det inte finns uppgifter om distansförsäljningen av alkohol och resandeinförseln. Det är problematiskt om det inte finns någon statistik över dessa. 

Marknadsföring på nätet

Bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker ändras så att det framöver är tillåtet att marknadsföra starka alkoholdrycker på nätet. Således gör propositionen det möjligt för aktörer etablerade i Finland att marknadsföra starka alkoholdrycker på nätet i andra länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. De föreslagna ändringarna kommer i betydande grad att öka marknadsföringen av alkohol. Exempelvis Valvira anser att ett förbud mot influerarmarknadsföring på nätet är särskilt viktigt för att skydda barn och unga när marknadsföringen ökar. Vi stöder inte den föreslagna avregleringen av marknadsföringen. 

Propositionens ekonomiska konsekvenser

Propositionen väntas öka konkurrensen och förbättra marknadens funktion eftersom leverans av alkoholdrycker inte har tillåtits tidigare. Aktörer som är etablerade i andra länder kan också i fortsättningen genom distandsföräljning sälja sådana alkoholdrycker till finländska kunder som en i Finland etablerad detaljförsäljare inte får sälja inom landet. Det kan locka finländska företag att etablera sig i ett annat EU-land. För restaurangbranschen kan propositionen ha både positiva och negativa konsekvenser. 

Alkoholrelaterade skador belastar i betydande grad vårt social- och hälsovårdssystem. Genom att minska de alkoholrelaterade skadorna kan man minska hållbarhetsgapet och belastningen på social- och hälsovårdssystemet. 

Konsekvenserna för Alko

Förtydligandet av rättsläget för distansförsäljningen kan ha konsekvenser även för Alkos marknadsandel av de alkoholdrycker som finländska konsumenter förbrukar. Ju populärare distansförsäljning blir, desto mer försvagas Alkos marknadsandel. Utan lagändringen skulle Alko å andra sidan inte ha möjlighet att sälja sina produkter med leverans till kunder till skillnad från distansförsäljare etablerade i andra EU- och EES-länder. Till denna del förbättrar lagändringen Alkos ställning. THL har visserligen ansett att den föreslagna lagen, där inhemska aktörer omfattas av de gränser för detaljhandeln som föreskrivs i finsk lagstiftning (8 procent för alkoholdrycker som framställts genom jäsning och 5,5 procent för alkoholdrycker som framställts på annat sätt) medan de utländska aktörerna inte berörs av sådana begränsningar, är diskriminerande mot företag etablerade i Finland och leder sannolikt till att Alkos detaljhandelsmonopol upphör efter en övergångsperiod. 

Centerns grupp i ekonomiutskottet upprepar och preciserar sina motiveringar från den avvikande meningen till utskottets utlåtande (EkUU 28/2024 rd — RP 173/2024 rd) för ett år sedan. Centern beaktar också de utlåtanden som lämnades förra året och som utskottet denna gång inte begärde. 

I Finland är alkoholpolitikens entydiga mål att förebygga de sociala, hälsomässiga och samhälleliga problem som alkoholkonsumtionen medför. Syftet är inte att underlätta tillgången till alkohol eller öka alkoholkonsumtionen. 

Vid ekonomiutskottets utfrågning påpekade social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Valvira, A-klinikstiftelsen och EHYT rf kraftigt vilka omfattande skador hemleverans av alkohol medför för samhället. 

Målet för Finlands alkoholpolitik har tydligt skrivits in i den första paragrafen i den gällande alkohollagen: ”Syftet med denna lag är att få konsumtionen av alkoholhaltiga ämnen att minska genom att begränsa och övervaka den anknytande näringsverksamheten i syfte att förebygga alkoholens negativa effekter för dem som konsumerar alkohol, för andra människor och för hela samhället.” 

De föreslagna ändringarna i lagstiftningen grundar sig på regeringsprogrammet, inte på evidensbaserad kunskap eller på sunt förnuft. Istället strider lagförslaget mot den finländska alkoholpolitiken och alkohollagen och bör inte godkännas. 

Undersökningar visar att vid sidan av priset är tillgängligheten den viktigaste faktorn som påverkar alkoholkonsumtionen. Detta är också allmänt accepterat. Om lagändringarna genomförs leder de till att det i fortsättningen är lätt att få alkoholdrycker hemlevererade. 

I stället för skrivningen i regeringsprogrammet bör bedömningen av de föreslagna lagändringarna utöver målen för Finlands alkoholpolitik och de ovan nämnda specialvillkor som skrivits in i alkohollagen grunda sig på det rådande läget. Alkoholkonsumtionen hos mer än en halv miljon finländare överskrider fortfarande riskgränserna. Enligt en undersökning av dryckesvanor som Institutet för hälsa och välfärd publicerade i november 2023 har alkoholkonsumtionen bland finländare mellan 55 och 69 år till och med ökat. 

Det argument om att Finland är på väg mot en "europeisk alkoholpolitik" som förespråkarna av lagändringarna framfört stämmer inte. Den nu föreslagna näthandeln och hemleveransen av alkoholdrycker är relativt nya fenomen inom alkoholhandeln också globalt, vilket gör Finland till en föregångare. Vi anser inte att det är motiverat att välja det spåret. 

Valvira motsätter sig i sitt utlåtande att leverans av alkoholdrycker tillåts och anser att lagförslaget är mycket problematiskt med tanke på syftet med alkohollagen, myndighetstillsynen och tillståndssystemet. Valvira bedömer att de alkoholrelaterade problemen och skadorna samt den svarta ekonomin kommer att öka till följd av de föreslagna bestämmelserna. 

Finländarna dricker bevisligen fortfarande för mycket och i berusningssyfte. Ekonomiutskottet har lyft fram att de alkoholrelaterade problemen minskar arbetsproduktiviteten, orsakar sjukfrånvaro och arbetslöshet och blir dyra för samhällsekonomin. 

Propositionen är ytterst problematisk också med tanke på den andra alkoholpolitiska hörnstenen i alkohollagen, nämligen tillsynen över näringsverksamheten. Enligt de sakkunniga som utskottet hört är det i praktiken omöjligt för tillsynsmyndigheterna att övervaka lagenligheten vid hemleveranser av alkohol. Det gäller särskilt tillsynen över att alkoholdrycker inte överlåts till minderåriga eller kraftigt berusade personer. En ytterligare utmaning är att människornas hem omfattas av hemfriden, alltså har ingen i princip tillträde till någon annans hem utan tillstånd. Leveransen av alkoholdrycker kan inte övervakas genom oanmälda inspektionsbesök, eftersom myndigheterna inte har kännedom om när och var överlåtelserna sker. 

Vi anser att propositionen är oskälig också med tanke på ansvaret och arbetarskyddet för dem som sköter hemleveranser av alkoholdrycker. I praktiken ska ett bud ensamt tvingas bedöma om det är lagligt att överlåta alkohol utan skydd av till exempel andra arbetstagare, väktare eller kunder, såsom i affärerna. Ansvaret vilar här på arbetsgivarna som ansvarar för arbetarskyddet. 

Det är därför betydligt svårare att iaktta förbuden mot överlåtelse vid leverans av alkoholdrycker än vid köp i butiker, eftersom det vid leverans av alkoholdrycker till exempel är mycket svårare att observera tecken på att mottagaren är berusad eller upptäcka situationer där alkoholen kommer att förmedlas vidare till minderåriga. Det är också mycket svårare att vägra att överlåta drycker vid kundens dörr, till exempel på grund av för låg ålder eller berusningstillstånd. 

Valvira anser också att det med tanke på tillsynen är mycket problematiskt att man efter remissbehandlingen av lagförslaget har slopat den tidigare föreslagna skyldigheten att vid varje överlåtelse av levererade alkoholdrycker kontrollera mottagarens ålder. Regeringen har valt denna lösning trots att det i propositionen anges att det främsta problemet med ansvarsfull försäljning och försäljningskontroll i andra länder som tillåter leverans av alkoholdrycker är relaterat till kontroll av åldersgränser och överlåtelse av alkohol till minderåriga (RP 131/2025 rd s. 56). 

För att säkerställa iakttagandet av ålderskontroll hade det varit motiverat att kräva att köparen bekräftar sin ålder genom stark autentisering på det sätt som föreslogs i proposition RP 173/2024 rd. 

Regeringen ändrar inte Alkos folkhälsouppgift och ställning, står det i regeringsprogrammet. Enligt Valviras utlåtande kommer den nu föreslagna ändringen av alkohollagen att avsevärt förändra och hota Alkos ställning som Finlands viktigaste alkoholpolitiska verktyg. Valvira anser att man bör vara medveten om detta och tydligt lyfta fram det i förarbetena till lagen. Om detta inte beaktas mer heltäckande kan propositionen anses vara vilseledande i fråga om konsekvensbedömningen. 

Centern påminner om att alkoholen var orsak till 1 600 dödsfall 2024. Siffran är fortfarande hög, även om den har sjunkit i och med att alkoholkonsumtionen i samhället har minskat. Det höga antalet alkoholrelaterade dödsfall visar dock att tillgången på alkohol inte är ett problem i Finland, men överkonsumtionen av alkohol på individnivå är det. 

Enligt Statistikcentralen dog nästan 1 600 i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning 2024. Av dem var 1 184 män och 410 kvinnor. Män dör fortfarande allt oftare än kvinnor av alkoholrelaterade orsaker. Alkoholkonsumtionens andel av alla dödsorsaker var nästan 3 procent. Medianåldern för dem som dog av alkoholrelaterade orsaker 2024 var 64 år bland männen och 65 år bland kvinnorna. Bland dem som dött på grund av alkohol har andelen 65 år fyllda ökat betydligt under 2000-talet (2000: 15 %, 2024: 49 %). Största delen av de alkoholrelaterade dödsfallen beror på långvarig alkoholkonsumtion. Av alla alkoholrelaterade dödsfall orsakades 60 procent av leversjukdomar som uppkommit på grund av alkoholkonsumtion. 

Bestämmelser om gränsöverskridande distansförsäljning

Till alkohollagen fogas en definition av gränsöverskridande distansförsäljning som baserar sig på definitionen av distansförsäljning enligt punktskattelagen. På samma sätt som i fråga om alkoholdrycker som säljs från den inhemska detaljhandeln och alkoholbolaget ska också de som levererar alkoholdrycker via gränsöverskridande distansförsäljning överlåta dryckerna till köparen eller en annan mottagare. 

Distansförsäljaren ska ange på försändelsen att den innehåller alkoholdrycker. Om en försändelse innehåller starka alkoholdrycker, ska det antecknas på försändelsen. Motsvarande skyldighet gäller också inhemska aktörer. I lagen definieras också distansköp och för tydlighetens skulle anges att distansköp är tillåtet. 

Centerns utskottsgrupp anser det inte ändamålsenligt att i lagen införa nya bestämmelser för att tillåta gränsöverskridande distansförsäljning, åtminstone inte i den omfattning som regeringen föreslår. 

Också THL har ansett att det är viktigt att distansförsäljningen från andra länder begränsas så att det endast är tillåtet att sälja sådana drycker vars alkoholhalt inte överskrider den finländska detaljhandelsgränsen. Enligt THL får utländska aktörer på så sätt samma rättigheter som finländska konkurrenter, och systemet med monopol inom detaljhandeln med alkohol kan tryggas på något längre sikt, vilket också är avsikten enligt regeringsprogrammet. 

THL har i sitt utlåtande uppgett att den föreslagna lagen diskriminerar finländska företag och medför sannolikt att Alkos detaljhandelsmonopol upphör efter en övergångsperiod. 

Också Valvira lyfter i sitt utlåtande fram att det vore bra att alla aktörer, såväl inhemska som utländska, behandlas på samma sätt och enligt samma regler. Det skulle förutsätta att alkoholdrycker vars alkoholhalt överskrider gränsen för detaljhandeln inte får levereras via gränsöverskridande distansförsäljning. 

Nu är regeringen i färd med att genom sin proposition förbättra ställningen för utländska aktörer, trots att THL har påpekat att internationell forskning visar att monopol är en effektiv metod för att förebygga och minska alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna bland befolkningen. 

Eftersom aktörer som är etablerade utomlands kan sälja sådana alkoholdrycker till Finland som en i Finland etablerade detaljförsäljare inte har tillåtelse att sälja här, kommer förslaget att locka företagen att etablera sig i ett annat EU-land. 

Valvira har konstaterat att verket i egenskap av tillsynsmyndighet inte känner till något yttrande från Europeiska kommissionen eller några andra ställningstaganden som skulle tala för att det ur ett EU-rättsligt hänseende inte är möjligt att förbjuda försäljning och levereras till Finland av drycker med en alkoholhalt på över 5,5 eller 8,0 volymprocent etylalkohol. 

Också THL har påpekat att EUF-fördraget tryggar de nordiska ländernas rätt till alkoholmonopol: EU tvingar inte Finland att ge utländska bolag sådan rätt fri rätt att sälja alkoholdrycker till Finland som regeringen föreslår, utan de utländska bolagen måste ges samma rättigheter som finländska bolag. 

Regeringen väljer att stödja bolag som är etablerade i andra EU-länder istället för det inhemska och statsägda Alko. 

Finland får inte del av inkomsterna från de drycker som säljs från utlandet. För att hantera de problem och skador som användningen av dessa drycker medför används däremot finländska skattepengar. Samtidigt förstörs också Alkos ägarvärde, eftersom Alko och de utländska konkurrenterna inte berörs av samma villkor. 

Det är dyrt att skärpa kontrollen över beskattningen av distansförsäljning och det har inte ens i nuläget beviljats tillräckliga resurser för skattekontroll. Regeringens lösning kommer därför eventuellt också att minska skatteinkomsterna. 

Alkoholreklamen ökar

Centerns utskottsgrupp anser det inte motiverat att marknadsföring av starka alkoholdrycker på nätet kan riktas till Finland. De föreslagna ändringarna kommer avsevärt att öka marknadsföringen av alkohol och det finns ingen samhällelig grund för att göra alkoholdrycker mer attraktiva. 

Även om marknadsföringen inte alls bör ökas på det sätt som regeringen föreslår, är det i vilket fall som helst motiverat att rationalisera propositionen också till denna del. 

Influerarmarknadsföring på nätet bör förbjudas. Det är särskilt viktigt för att skydda barn och unga när marknadsföringen ökar. 

Propositionen har efter utkastskedet ändrats så att den möjliggör influerarmarknadsföring. Propositionen borde ha kompletterats med ett förslag till en ny 50 § 4 mom. 10 punkt om förbud mot influerarmarknadsföring. Enligt Valviras utlåtande skulle det vara möjligt att övervaka ett förbud mot influerarmarknadsföring och på så sätt effektivt förebygga att barn och unga exponeras för marknadsföring av alkohol. 

Bestämningsgrunderna för påföljdsavgiften bör dessutom kompletteras med brott mot bestämmelserna om marknadsföring enligt 50 och 51 § i alkohollagen, om regeringen faktiskt går in för att utvidga marknadsföringen. 

Det måste också tas i beaktande att penningspelsreformen i sin tur kommer att öka marknadsföringen av penningspel i Finland. En sammantagen effekt av dessa reformer kommer att vara att människor i fortsättningen i allt högre grad utsätts för marknadsföring av penningspelande och alkohol.