Enligt klimatårsberättelsen 2020 påverkas utvecklingen av växthusgasutsläppen från trafiken centralt av tre olika faktorer, nämligen utvecklingen av trafikprestationen, trafikmedlens energieffektivitet och de energikällor som använts. Utskottet välkomnar att den klimatpolitiska planen på medellång sikt innehåller mål och åtgärder i anknytning till dessa.
Uppnådda resultat
I berättelsen konstateras att enligt förhandsinformationen för 2019 minskade utsläppen från trafiken med 3 procent (0,3 Mt CO2 e) jämfört med året innan. Åtgärderna i den klimatpolitiska planen på medellång sikt inom trafiksektorn har i huvudsak genomförts eller håller på att genomföras. Utskottet ser dock med oro på att en del av åtgärderna för att förnya bilbeståndet och stoppa ökningen av personbilsprestationen inte är genomförda.
Genomförandet av programmet för att främja gång och cykling pågår. Målet är att genomföra programmet under innevarande regeringsperiod. I budgeten för 2020 har 24,9 miljoner euro reserverats för att främja gång och cykling. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det är betydligt mer än under tidigare år.
Trafikarbetets utveckling
När det gäller prestationen för personbilar är målet att tillväxten ska brytas inom den urbana regionen på 2020-talet. Åren 2016—2018 verkar personbilarnas prestation på städernas gatunät ha minskat något enligt berättelsen. Prestationen har dock ökat på landsvägarna och i den tunga trafiken. Därför konstaterar utskottet att särskild uppmärksamhet bör fästas vid detta i fortsättningen.
Trafikmedlens energieffektivitet
Enligt berättelsen ser det ut som om målet på 250 000 elbilar nås lätt med de nuvarande styrmedlen, och 2030 är elbilarna sannolikt betydligt fler. I slutet av 2019 fanns det i Finland över 9 000 gasdrivna och över 29 000 eldrivna personbilar, vilket överskrider de uppställda delmålen för 2020.
Dessutom har det i den klimatpolitiska planen på medellång sikt ställts som mål att det finländska bilbeståndet ska förnyas betydligt snabbare än för närvarande och att de specifika utsläppen från nya bilar ska sjunka nära det genomsnittliga gränsvärde (95 g/km) som fastställts för biltillverkarna i EU fram till år 2020. Den nuvarande minskningstakten räcker dock inte till för att uppnå målet. Genomsnittsåldern för personbilar som används i trafik har under de senaste åren fortsatt att stiga, och 2019 låg den på 12,2 år. Utskottet anser att man bör sträva efter att förnya bilbeståndet på många effektiva sätt och anser det vara bra att regeringen strävar efter att förnya bilbeståndet bland annat genom att använda skrotningspremie.
Enligt berättelsen har i synnerhet de specifika utsläppen från dieseldrivna bilar ökat 2016—2019. Utskottet uttrycker oro över att de specifika utsläppen från nya dieselbilar med stora motorer ökar och konstaterar att man vid förnyelsen av bilparken bör sträva efter att gynna utsläppssnåla fordon.
Använda energikällor
I den klimatpolitiska planen på medellång sikt har det uppsatts som mål att 30 procent (fysisk andel utan dubbelräkning) av allt flytande bränsle som säljs till trafiken ska vara biodrivmedel 2030. Den målenliga lagen om en skärpning av distributionsskyldigheten till 30 procent före 2030 trädde i kraft i april 2019 och enligt berättelsen kan man anta att det lagstadgade målet uppnås.
Utskottet betonar betydelsen av förnybara och syntetiska bränslen och anser att det också inom flygtrafiken är bra att sträva efter att öka användningen av nya bränslen. Utskottet betonar därför betydelsen av koldioxidsnåla förnybara flygbränslen för att luftfartssektorn effektivt ska kunna minska sitt koldioxidavtryck.
Fortsatta åtgärder
Utskottet fäster uppmärksamhet vid att det i basprognosen för växthusgasutsläpp från trafiken (VTT/Aliisa 2020) har uppskattats att man genom befintliga åtgärder kommer att nå en utsläppsminskning på ytterligare cirka 3,2 Mt CO2 e, vilket vill säga att de nya åtgärderna bör täcka en minskning av utsläppen inom trafiken med cirka 1,5 miljoner ton fram till 2030. Därför betonar utskottet att man bör sträva efter att uppnå de uppställda målen med hjälp av ett brett urval av metoder. Det viktigaste är enligt utskottet den fossila färdplanen, beskattningen av trafiken och den riksomfattande trafiksystemplanen.
Färdplan för fossilfri trafik
Utskottet anser att det är ytterst viktigt att det skapas en färdplan för en fossilfri trafik i enlighet med målet om klimatneutralitet. I slutrapporten, som blev färdig i oktober, beskrivs utsläppsutvecklingen inom den inhemska trafiken, målen för utsläppsminskningen samt målåren 2030 och 2045 med tanke på olika sätt att minska utsläppen. I rapporten granskas för varje transportsätt åtgärder för främjande av användningen av alternativa drivkrafter, förbättring av trafikmedlens energieffektivitet, förbättring av trafiksystemets energieffektivitet samt metoder för prissättning. Färdplanen bereds som bäst och avsikten är att den ska överlämnas till statsrådet för behandling i slutet av 2020.
Trafikbeskattningen
Enligt berättelsen bereds dessutom en skattereform inom trafik och transport under denna regeringsperiod. Reformen av trafikbeskattningen utreds i en arbetsgrupp som tillsatts av finansministeriet och vars mandattid går ut i mars 2021. Utskottet anser att beskattning är ett av de effektivaste sätten att styra trafikanterna till miljövänligare val.
Riksomfattande trafiksystemplan
Beredningen av den riksomfattande12-åriga trafiksystemplanen pågår som bäst och den ska vara färdig våren 2021. I enlighet med planens mål och strategiska riktlinjer förbättras människornas möjligheter att välja mer hållbara mobilitetsformer. Utskottet betonar att trafiksystemet ska möjliggöra boende och mobilitet och fungerande varutransporter för medborgarna i hela landet. Detta förutsätter också att personbilstrafiken och den tunga trafiken utvecklas inom ramen för de nuvarande riktlinjerna.