Bilaga 1
Uttalanden som saknas i regeringens årsberättelse 2015, Ö 2/2014 rd — RSk 54/2014 rd
Uttalande 1.
Riksdagen har godkänt följande uttalande med anledning av medborgarinitiativet: Riksdagen förutsätter att regeringen gör en övergripande kartläggning av den allmänna politiken för språkstudier i Finland och av hur den bör utvecklas inför kommande utmaningar i fråga om språkkunskaper och med beaktande av det allt större och mångsidigare behovet av kunskaper i främmande språk i samhället och inom näringslivet.
Någon sådan kartläggning har ännu inte gjorts. Kartläggningen ska gälla alla utbildningsformer och alla utbildningsnivåer från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. I kartläggningen bör man förutse kompetensbehoven på arbetsmarknaden, som förändras snabbt. Särskilt beaktandet av näringslivets behov kräver samarbete mellan ministerier, ämbetsverk och aktörer i branschen. Det pågår också projekt inom ramen för verkställigheten av regeringsprogrammet som gör språkundervisningen mångsidigare. Ministeriet kommer att starta en utredning som beaktar dessa synpunkter i augusti 2016.
Uttalande 2.
Riksdagen har godkänt följande uttalande med anledning av medborgarinitiativet: Riksdagen förutsätter att regeringen utreder de lagstiftningsmässiga förutsättningarna för regionala försök för att utvidga språkutbudet utan att det andra nationalspråket är obligatoriskt.
Det är meningen att riksdagens kläm om språkförsök (Ö 2/2014 rd — RSk 54/2014 rd) ska genomföras inom ramen för ett spetsprojekt, och i årsberättelsen tas den upp i samband med spetsprojekten för kompetens och utbildning.
I avsnitt 2.2.2 som gäller spetsprojekten på sidan 20 i regeringens årsberättelse 2015 sägs det att spetsprojektet för att utöka och bredda språkstudierna har beretts i två delar. Man har berett ett förslag om ett regionalt försök där eleverna börjar studera ett främmande språk redan i årskurs 1. Beredningen har också inletts av ett regionalt försök i enlighet med den kläm som riksdagen antagit.
Den 14 april 2016 preciserade regeringen sin plan för spetsprojekten (Handlingsplan för genomförande av spetsprojekten och reformerna i det strategiska regeringsprogrammet 2015—2019 – Uppdatering 2016) så att det fick följande lydelse:
”Regionala försök med att utvidga språkurvalet i enlighet med den kläm som riksdagen har antagit möjliggörs. De lagstiftningsmässiga förutsättningarna för regionala försök med att utvidga språkurvalet utan obligatoriska studier i det andra nationalspråket utreds. För undervisnings- och kulturministeriets del har det utretts vilka lagstiftningsändringar som krävs i verksamhetslagstiftningen. Hit hör dessutom frågor i anknytning till tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna, som undervisnings- och kulturministeriet utreder i samarbete med justitieministeriet. 9/2016 de lagstiftningsmässiga förutsättningarna har utretts, avslutas 12/2018.”
Eftersom beredningen fortfarande pågår, måste man konstatera följande om utredningen av de lagstiftningsmässiga förutsättningarna:
Ett försök där det andra inhemska språket slopas i den för alla gemensamma grundläggande utbildningens lärokurs kräver en ändring av lagen om grundläggande utbildning. De gällande paragraferna om försök möjliggör inte det försök som avses i riksdagens kläm. Ett utkast till proposition om ändring av lagen om grundläggande utbildning håller på att beredas. Det är ännu inte möjligt att exakt säga när lagen träder i kraft. Efter att lagstiftningen har ändrats bör de som deltar i utbildningen väljas utifrån enhetliga grunder. Detta kräver att man ordnar en ansökningsomgång. För att säkerställa att utbildningsförsöken är ändamålsenliga och ger resultat bör man ha en försöksplan som också innehåller riktlinjer om rapportering och uppföljning av resultaten av försöken.
Man har på förhand försökt klarlägga de villkor som grundlagen ställer på försöken. Vid bedömningen av grundlagsenligheten bör man beakta elevernas jämlikhet och kulturella rättigheter, hur propositionen påverkar de språkliga rättigheterna samt de krav på lagstiftningsförsöket som utformats bland annat i grundlagsutskottet.
Enligt de konstitutionella riktlinjerna för försöket ska försöket vara exakt avgränsat och pågå så länge att dess syfte uppfylls. Grundlagsutskottet har sagt att försöksbestämmelsernas giltighet ska begränsas så att de endast är i kraft den tid som behövs för försöket. Eftersom det handlar om en synnerligen betydelsefull fråga med tanke på en persons hela studieväg och senare karriärutveckling är uppföljningen av resultaten av försöket en exceptionellt krävande och långvarig process. Det måste finnas grundad anledning att begränsa försöket regionalt. I annat fall är det inte motiverat att begränsa försöket bara till ett visst geografiskt område eller undervisning i ett visst språk.
Det allmänna måste trots försöket även i framtiden garantera service på finska och svenska på den nivå som avses i grundlagen. Detta medför särskilda begränsningar för genomförandet av försöket och dess omfattning.
Det är av betydelse med tanke på rättigheterna för de elever som deltar i försöket om det uppstår ett jämlikhetsproblem vid fortsatta studier eller ansökan om arbete eller tjänst för att de inte har studerat det andra inhemska språket. När man beaktar de rättigheter och språkkunskapskrav som föreskrivs i grundlagen och språklagen är det svårt att undvika att det uppstår situationer där en person som inte kan svenska under någon period av sitt liv försätts i en sämre ställning än andra på grund av avsaknad av kunskaper i det andra inhemska språket. Det går inte alltid att garantera en möjlighet att inleda studier i det andra inhemska språket först på andra stadiet eller på högre nivå.
Det hänför sig många konstitutionella frågor av ovan nämnd typ till det lagförslag som försöket förutsätter. De frågorna behandlas nu i samband med beredningen av regeringens proposition. Det kommande lagförslaget bör överlämnas för behandling till grundlagsutskottet, som i sista hand avgör om försöket kan godtas med tanke på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna.