Allmänt

Regeringen föreslår att lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023), lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och vissa andra lagar ändras. Syftet med propositionen är att få arbetskraftsservicen att fungera bättre och förenkla serviceprocessen för arbetssökande så att stödet för jobbsökning kan inriktas mer ändamålsenligt och kundorienterat än nu. Målet är också att öka prövningsrätten i serviceprocessen och att stödja den arbetssökande att få arbete och att utnyttja digitaliseringen i den individuella servicen. 

Enligt propositionen stärks sysselsättningen med uppskattningsvis cirka 100—700 sysselsatta tack vare de föreslagna ändringarna. Ändringarna i serviceprocessen har negativa sysselsättningseffekter, men de ändringar som föreslås i arbetserbjudanden, jobbsökarprofiler och påföljdssystemet inom utkomstskyddet för arbetslösa gör att sysselsättningseffekterna enligt propositionen sammantaget blir positiva. 

Sammanlagt minskar de föreslagna ändringarna de offentliga utgifterna med uppskattningsvis 16 miljoner euro per år. Spareffekten består till stor del i ändringar i påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa. Arbetskraftsmyndigheternas lagstadgade uppgifter minskar med 572 årsverken, vilket motsvarar 34,3 miljoner euro. Syftet med propositionen är att avhjälpa det resursunderskott inom arbetskraftsservicens kundservice som observerats i utredningar, så att kommunerna har faktiska förutsättningar att klara av sina lagstadgade uppgifter. Därför minskas arbetskraftsmyndigheternas statsandelsfinansiering till följd av de föreslagna ändringarna i serviceprocessen med endast 1,08 miljoner euro. 

Enligt propositionen avses lagarna huvudsakligen träda i kraft den 1 januari 2026. Bestämmelserna om serviceplattformen och jobbsökarprofilerna i lagen om ordnande av arbetskraftsservice avses dock träda i kraft den 1 september 2026. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2026 och avses bli behandlad i samband med den. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ställer sig bakom propositionens mål att lätta upp serviceprocessen och utöka prövningsrätten för att rikta stödet för jobbsökning mer ändamålsenligt och kundorienterat. Utskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker därför lagförslagen, men med vissa ändringar. 

Ändringarna i den arbetssökandes serviceprocess

I samband med beredningen av den nuvarande kundservicemodellen uppskattades det att omkring 2,5 miljoner kundmöten skulle ordnas årligen. År 2023 ordnades sammanlagt 1 531 000 kundmöten enligt servicemodellen. Av dessa var 266 000 inledande intervjuer, 812 000 samtal om jobbsökning och 453 000 kompletterande samtal om jobbsökning. Antalet kompletterande samtal om jobbsökning som ordnades av utomstående serviceproducenter uppgick till 12 000.  

År 2024 gjorde arbets- och näringsministeriet i samarbete med utvecklings- och förvaltningscentret närmare statistiska analyser av hur kundmöten enligt kundservicemodellen genomförts i förhållande till den nivå som reformen förutsätter. Enligt analyserna låg utfallet i fråga om både inledande intervjuer och samtal om jobbsökning på 67 procent av den nivå som reformen förutsätter. För kompletterande samtal om jobbsökning var motsvarande siffra 22 procent. I ljuset av statistiska analyser låg utfallet av genomförandet av kundserviceprocessen som helhet i förhållande till den nivå som reformen förutsätter på totalt 44 procent. Antalet kundmöten har alltså varit klart lägre än den prognostiserade nivån. 

Enligt propositionen ska tidsfristen för att ordna en inledande intervju förlängs från nuvarande fem till tio vardagar. Avsikten är att den inledande intervjun ska ordnas så snart som möjligt utan obefogat dröjsmål, dock senast den tionde vardagen efter det att personen registrerats som arbetssökande. På samma sätt som nu ordnas inledande intervjuer i regel på plats vid arbetskraftsmyndighetens verksamhetsställe eller något annat serviceställe. Det är möjligt att avvika från detta endast av vägande skäl. 

Samtal om jobbsökning ordnas som i nuläget med tre månaders mellanrum. Innehållet i samtalen ändras och får betoning på att bedömningen av servicebehovet ska vara aktuell. Det blir möjligt att använda personens relevanta inkomstuppgifter vid bedömningen av servicebehovet och till stöd för genomförandet utvecklas ett verktyg för bedömning av servicebehovet i arbetskraftsservicens riksomfattande kundinformationssystem. 

Enligt propositionen ska kompletterande samtal om jobbsökning i fortsättningen ordnas utifrån den arbetssökandes servicebehov och inte enligt den nuvarande schablonmässiga modellen. Arbetskraftsmyndigheten ska ordna kompletterande samtal om jobbsökning så att den arbetssökande får det stöd som han eller hon behöver för jobbsökningen och för att förutsättningarna för att få arbete ska förbättras. Mellan den inledande intervjun och det första samtalet om jobbsökning ordnas i regel fem kompletterande samtal om jobbsökning. Enligt arbetskraftsmyndighetens bedömning kan emellertid antalet samtal variera utifrån den arbetssökandes servicebehov. 

Enligt propositionen upphör jobbsökningen att vara i kraft om den arbetssökande underlåter att inom den tid som arbetskraftsmyndigheten har satt ut och på det sätt som myndigheten förutsätter vara i kontakt med myndigheten. Det behöver inte längre vara fråga om ett upprepat förfarande. Jobbsökningen kan i fortsättningen inledas på nytt på samma sätt som nu.  

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet understöder de föreslagna ändringarna i serviceprocessen för arbetssökande. Ändringarna gör det möjligt att erbjuda individuella tjänster utifrån arbetskraftsmyndighetens prövning och den föreslagna prövningsrätten gör det dessutom möjligt att rikta personalresurserna till dem som har ett större behov. Utskottet konstaterar att Statens revisionsverk redan 2023 (revisionsberättelse 16/2023) fäste uppmärksamhet vid att den nuvarande servicemodellen behandlar arbetssökande alltför schablonmässigt och inte individuellt, vilket leder till överservice för självständiga arbetssökande och underservice för svårsysselsatta. Utskottet anser att de ändringar som nu görs är ett steg i rätt riktning för att rätta till dessa problem. 

Jobbsökningsskyldighet

När det gäller jobbsökningsskyldigheten slopas vissa undantag. De ersätts med en jobbsökningsskyldighet enligt huvudregeln. Detta gäller exempelvis deltidsanställda och personer som vet att deras jobbsökningssituation kommer att förändras till det positiva. För närvarande ska personer i deltidsarbete söka ett (1) arbetstillfälle under tre månader. Efter ändringen ska personer i deltidsarbete söka fyra arbetstillfällen under en månad. 

Vid utfrågningen kritiserade sakkunniga att arbetssökande som arbetar deltid åläggs samma jobbsökningsskyldighet som helt arbetslösa arbetssökande. I kritiken hänvisades det bland annat till att det i synnerhet inom servicebranscherna i stor utsträckning erbjuds endast deltidsarbete och att deltidsanställda enligt arbetstidslagen (872/2009) i arbetsavtalet kan ge sitt samtycke till mertidsarbete. Dessutom har en del av arbetstagarna ett sådan arbetsavtal för viss tid som enligt arbetsavtalslagen (55/2001) inte kan sägas upp ens om arbetstagaren får heltidsarbete. 

Utskottet konstaterar utifrån inkomna uppgifter att avsikten är att antalet möjliga jobb som ska sökas ska bedömas i förhållande till de arbetstillfällen som kan sökas inom arbetssökandens pendlingsområde och att den arbetssökandes arbetslivserfarenhet, utbildning och övriga kunnande ska beaktas när skyldigheten föreläggs. Avsikten är inte att deltidsarbetande ska behöva söka till exempel ett annat deltidsarbete som de i praktiken inte kan kombinera med sitt befintliga deltidsarbete. Arbetskraftsmyndigheten förelägger jobbsökningsskyldigheten enligt de uppgifter den har vid den tidpunkten. I lagen om utkomstskydd för arbetslösa beaktas i sin tur omständigheter som kan bedömas i efterhand, såsom antalet faktiska arbetstimmar som giltig orsak att inte fullgöra jobbsökningsskyldigheten. 

Vid utskottets sakkunnigutfrågning lyfte jämställdhetsombudsmannen fram vilka konsekvenser ändringen av deltidsarbetandes jobbsökningsskyldighet har för kvinnor och jämställdheten. Ombudsmannen anser att man i jobbsökningsskyldigheten bland annat bör beakta familjesituationen och omsorgsansvaret, som båda är starkt könsrelaterade. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att syftet med arbetskraftsservicen är att stödja delvis arbetslösa att hitta heltidsarbete. Också systemet med utkomstskydd för arbetslösa och villkoren för att få förmånen har samma syfte. Avsikten är till exempel att försörjningen under tiden för vård av barn och andra närstående personer vid behov ska tryggas genom andra stödformer. I 2 a kap. 5 och 13 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs det att en person har giltig orsak att vägra ta emot arbete om han eller hon inte ges skälig tid att ordna vård för barn eller vård av någon annan närstående person som är beroende av honom eller henne och att undanröja svårigheter som beror på arbetsväg och andra motsvarande begränsningar. 

I propositionen bibehålls arbetskraftsmyndighetens möjlighet att efter prövning minska jobbsökningsskyldigheten eller helt låta bli att förelägga den. Efter ändringen kan arbetsförmågan enligt propositionen beaktas bättre också när jobbsökningsskyldighet inte föreläggs.  

Skyldigheten att söka jobb som arbetskraftsmyndigheten har anvisat blir mer förpliktande. För närvarande är det med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa förpliktande att söka arbete som erbjuds av arbetskraftsmyndigheten först sex månader efter den arbetssökandes inledande intervju. Efter den ändring som föreslås i propositionen är den arbetssökande förpliktad att ansöka om ett anvisat jobb genast när arbetslösheten börjar. 

Jobbsökarprofil

I propositionen föreslås en skyldighet för den som registrerar sig som arbetssökande att skapa och publicera en i regel anonym jobbsökarprofil på den nationella serviceplattformen (Jobbmarknaden). Utöver skapandet och publiceringen är den arbetssökande också skyldig att hålla profilen publicerad så länge jobbsökningen är i kraft. Om den arbetssökande inte skapar eller publicerar profilen inom utsatt tid, skapar och publicerar arbetskraftsmyndigheten den. 

I propositionen föreskrivs det om undantag från skyldigheten att skapa och publicera profilen. En profil behöver inte skapas eller publiceras exempelvis om den arbetssökande inte självständigt kan utnyttja serviceplattformen för att främja jobbsökningen och möjligheten att få arbete eller om det på grund av en annan orsak som hänför sig till den arbetssökande är uppenbart ogrundat att publicera en jobbsökarprofil. Enligt propositionen kan man på detta sätt beakta arbetssökandenas individuella situation och faktiska möjligheter att utnyttja jobbsökarprofilen för att få arbete. 

Regeringen föreslår att rätten för inloggade att på serviceplattformen söka och läsa publicerade jobbsökarprofiler utvidgas så att denna rätt i fortsättningen också gäller privata arbetsförmedlingsföretag. Arbetsgivare och privata arbetsförmedlingsföretag får behandla uppgifterna i jobbsökarprofilerna endast för rekryterings- och arbetsförmedlingsändamål. 

Flera utfrågade sakkunniga framförde att det bör vara den arbetssökandes uppgift att skapa och publicera en profil och att försummelse av uppgiften bör leda till förlust av förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Utifrån inkomna uppgifter anser arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att den regleringslösning som valts i propositionen i fråga om att skapa och publicera jobbsökarprofiler är den effektivaste och mest ändamålsenliga. Den föreslagna regleringen höjer publiceringsgraden för profiler mest, uppfyller grundlagens villkor och är i praktiken det mest genomförbara sättet att göra det möjligt för den privata arbetsförmedlingen att få de uppgifter om arbetssökande som den behöver och samtidigt främja matchningen mellan arbetssökande, arbetsgivare och privata arbetsförmedlingsföretag. 

Vid utskottets utfrågning uttryckte sakkunniga oro över det extra arbete som det medför för arbetskraftsmyndigheterna att skapa och publicera jobbsökarprofiler. Enligt uppgifter till utskottet består arbetskraftsmyndigheternas extra arbete med att utarbeta och publicera jobbsökarprofiler i huvudsak av att kontrollera att uppgifterna i jobbsökarprofiler som skapats genom automatisering är korrekta samt att säkerställa att profilen är anonym. I propositionen (s. 48—49) beräknas arbetskraftsmyndigheternas arbetsmängd öka med sammanlagt fem årsverken.  

Sms-påminnelse

Arbetskraftsmyndighetens skyldighet att skriftligt påminna den arbetssökande om hur dennas förfarande påverkar förutsättningarna att få arbete och rätten att få arbetslöshetsförmån ska enligt förslaget utgå ur lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Påminnelser som sänds efter den arbetssökandes eventuella försummelser slopas och i stället åläggs arbetskraftsmyndigheterna skyldighet att informera arbetssökande om att de åtgärder som förutsätts av dem är förpliktande under jobbsökningen. Detta syftar till att minska de arbetssökandes oavsiktliga försummelser. 

När de samlade ändringarna verkställs införs ett system med sms-påminnelser som skickas till arbetssökande på förhand. Påminnelser skickas inför möten med arbetskraftsmyndigheten samt när tidsfristen för de åtgärder som förutsätts av arbetssökanden närmar sig.  

Enligt uppgifter till utskottet under riksdagsbehandlingen är systemet med sms-påminnelser emellertid ännu inte i bruk den 1 januari 2026, utan först den 1 mars 2026. Därför föreslår utskottet ändringar i ikraftträdandebestämmelserna i lagen om ändring av lagen om ordnande av arbetskraftsservice och lagen om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Ändringarna beskrivs närmare nedan i detaljmotiveringen, och i och med dem skjuts ikraftträdandet upp till ingången av mars 2026. Att skjuta upp ikraftträdandet med två månader minskar jämfört med propositionen den beräknade besparingen i utgifterna för social trygghet med cirka 2,5 miljoner euro. Dessutom senarelägger ändringen uppkomsten av de uppskattade sysselsättningseffekterna och de konsekvenser de har för de offentliga finanserna. Ändringarna ska beaktas i den kompletterande budgeten för 2026. 

Utkomstskydd för arbetslösa

I dagsläget föreläggs det tider utan ersättning (karenstider) och skyldighet att vara i arbete gradvis när någon i anslutning till jobbsökning och arbetskraftstjänster förfar på ett sätt som kan anses vara arbetskraftspolitiskt klandervärt. Det första klandervärda förfarandet under en granskningsperiod på ett år medför ingen påföljd. Om det förekommer två klandervärda förfaranden, förlorar den arbetssökande sin rätt till arbetslöshetsförmåner under sju kalenderdagar. För det tredje klandervärda förfarandet förloras arbetslöshetsförmånen under fjorton kalenderdagar. En arbetssökande som en fjärde gång förfar klandervärt ska föreläggas skyldighet att vara i arbete i tolv kalenderveckor. Skyldigheten att vara i arbete innebär att man förlorar rätten till utkomstskydd tills vidare. Rätten till förmåner återställs när den arbetssökande till exempel har arbetat eller deltagit i viss arbetskraftsservice tillräckligt länge.  

Enligt propositionen ska den graderade påföljdshelheten ändras på så sätt att den arbetssökande förlorar sin rätt till arbetslöshetsförmåner vid den första försummelsen i anslutning till jobbsökning och arbetskraftsservice. Enligt förslaget är tiden utan ersättning i dessa fall sju kalenderdagar. 

Påföljdshelheten består i fortsättningen av två steg. Om den arbetssökande fortsätter sitt förfarande, leder den andra försummelsen i anslutning till jobbsökning och arbetskraftsservice till en skyldighet att vara i arbete i sex kalenderveckor. I praktiken innebär detta att den arbetssökande förlorar sin rätt till arbetslöshetsförmåner snabbare än i dag om han eller hon fortsätter med sitt arbetskraftspolitiskt klandervärda förfarande. Samtidigt har en arbetssökande som förlorat sin rätt till förmåner ändå möjlighet att återställa rätten lättare än för närvarande, eftersom tiden för skyldigheten att vara i arbete förkortas till hälften jämfört med nuläget. 

Vid utskottets utfrågning kritiserade sakkunniga de föreslagna ändringarna i påföljdssystemet för utkomstskyddet för arbetslösa. I yttranden till utskottet har det framförts åsikter särskilt om situationer där en arbetssökandes oavsiktliga glömska och misstag leder till att rätten till utkomstskydd för arbetslösa går förlorad. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet betonar att man vid genomförandet av ändringarna bör ägna särskild uppmärksamhet åt att den arbetssökande förstår vad som förutsätts av honom eller henne. Det är också viktigt att den arbetssökande stöds genom de sms-påminnelser som införs i fråga om möten med arbetskraftsmyndigheten och utgången av den tid som reserverats för fullgörande av andra skyldigheter. 

Särskilt i början av jobbsökningen kan det vara oklart för den arbetssökande hur han eller hon ska agera. Utskottet fäster uppmärksamhet vid att det i den nya 2 a kap. 10 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa fortfarande föreskrivs att när en arbetssökande som har förelagts skyldighet att vara i arbete rättar sitt förfarande inom tre månader från den inledande intervjun återställs rätten till arbetslöshetsförmån från och med rättelsen (förmånen förloras dock för minst 14 dagar). Bestämmelsen motsvarar den nuvarande. 

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet (GrUU 43/2025 rd) att den föreslagna regleringen om påföljder vid utkomstskydd för arbetslösa, som till sina väsentliga delar motsvarar tidigare reglering som införts med grundlagsutskottets medverkan, inte är problematisk med avseende på 19 § 2 mom. i grundlagen (rätt till social trygghet). Grundlagsutskottet fäster dock särskild uppmärksamhet vid betydelsen av individuell prövning och tillräcklig utbildning för dem som gör denna prövning, särskilt när det gäller arbetssökande i utsatt ställning, för att säkerställa att de föreslagna skyldigheterna inte blir oskäliga eller alltför ovillkorliga. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet omfattar grundlagsutskottet ståndpunkt. Bestämmelserna om tider utan ersättning och skyldighet att vara i arbete i lagen om utkomstskydd för arbetslösa innehåller för närvarande inga bestämmelser om skälighetsprövning, och sådana bestämmelser har inte heller lagts fram i propositionen. Utskottet anser att den arbetssökandes individuella situation bör beaktas inom ramen för bestämmelserna om respektive service när service erbjuds den arbetssökande enligt hans eller hennes servicebehov, när den arbetssökande anvisas att söka ett specifikt jobb och när skyldigheten att söka möjliga jobb tas in i sysselsättningsplanen. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser det vara klart att en arbetssökande inte bör åläggas skyldigheter som inte motsvarar exempelvis arbetssökandens arbetsförmåga eller förutsättningar att använda digitala tjänster. 

Övrigt

Slutligen fäster utskottet uppmärksamhet vid att de faktiska hindren för sysselsättning för många långtidsarbetslösa hänför sig till social- och hälsovårdstjänsterna. Det kan till exempel röra sig om problem som gäller livshantering, användning av berusningsmedel eller psykisk ohälsa. Dessa kundgruppers problem kan i allmänhet inte lösas inom sysselsättningstjänsterna utan de hör till social- och hälsovårdstjänsterna, som välfärdsområdena ansvarar för. Utskottet betonar betydelsen av samarbete mellan olika aktörer. För att främja sysselsättningen behövs starka sektorsövergripande tjänster. 

Utskottet anser det vara viktigt att en utredning görs snabbt om vilka sammantagna konsekvenser denna proposition och propositionerna om allmänt stöd (RP 112/2025 rd), arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (RP 109/2025 rd) och utkomststöd och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (RP 116/2025 rd) har för de arbetslösa och om hur serviceprocessen fungerar. Utredningen ska lämnas till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2027. (Utskottets förslag till uttalande)