Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 f § i lagen om skatteredovisning och 124 b § i inkomstskattelagen (RP 82/2020 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande.
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.
Skattedelegationen har hört
Skriftligt yttrande har lämnats av
Regeringen föreslår ändringar i såväl lagen om skatteredovisning som inkomstskattelagen.
Kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten höjs med 10 procentenheter från 32,13 till 42,13 procent och statens utdelning sänks i motsvarande grad från 67,87 till 57,87 procent vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2020. Propositionen ingår i de sammantagna åtgärder som vidtas på grund av coronaepidemin. De är avsedda att stödja kommunerna och ska trygga förutsättningarna för att ordna basservice och underlätta de utmaningar kommunerna ställs inför på grund av det exceptionella läget.
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Statens ekonomiska stöd till kommunerna till följd av konsekvenserna av coronapandemin är indelat i fyra delar som kompletterar varandra: ersättning till sjukvårdsdistrikten för merkostnader till följd av coronakrisen, temporär höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten för 2020, temporär höjning av statsandelen för basservice och höjning av statsandelen enligt prövning. I den aktuella propositionen ingår den temporära höjningen av utdelningen av samfundsskatten. Sammantaget finner utskottet propositionen behövlig och lämplig och tillstyrker den utan ändringar.
Effekterna för inkomsterna i enskilda kommuner varierar beroende på hur stor andel av kommunens skatteinkomster som kommer från samfundsskatt. De kommuner där samfundsskatten spelar en stor roll har störst nytta av den ökade utdelningen. Samtidigt förlorar de här kommunerna mest när intäkterna av samfundsskatten sjunker. Utskottet anser att den föreslagna modellen är motiverad, eftersom propositionen på rätt sätt kompenserar kommunerna för minskade skatteinkomster. I utfrågningen av sakkunniga talades det också för en modell där en betydande del av de statliga stöden ges ut via samfundsskatten, eftersom coronapandemin relativt sett har störst inverkan på intäkterna från samfundsskatten.
Konjunkturväxlingen i kommunernas inkomster av samfundsskatten minskar tack vare sättet att beräkna kommunernas utdelning och utjämningen av statsandelarna mellan kommunerna utifrån skatteinkomsterna. De enskilda kommunernas utdelning är medelvärdet av den utdelning som beräknats på grundval av uppgifterna i de två senast verkställda beskattningarna. I utjämningen av statsandelarna utifrån skatteinkomsterna beaktas utöver andra skatter också kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten. Den avkastning av samfundsskatten som beräknas på grundval av den föreslagna höjningen av utdelningen av samfundsskatten beaktas alltså i den utjämning av statsandelarna som görs senare utifrån skatteinkomsterna. En temporär höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten ger därför ingen anledning att särskilt granska utdelningen till enskilda kommuner, utan behovet av justeringar bedöms senare. Utskottet anser det viktigt att statsrådet följer utvecklingen inom den kommunala ekonomin och förändringarna i enskilda kommuners totala skatteintäkter.
Finansutskottets förslag till beslut:
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var