Allmänt
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. Sammantaget sett anser utskottet att de föreslagna ändringarna behövs och är angelägna.
Målet med propositionen är att genomföra anteckningarna om skatt i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, enligt vilka beskattningen av starka alkoholdrycker och vin skärps och beskattningen av öl lindras. Enligt regeringsprogrammet ökas skatteintäkterna med 40 miljoner euro genom höjning av skatten på starka alkoholdrycker och vin och skatteintäkterna minskas med 25 miljoner euro genom sänkning av skatten på öl. Enligt den politiska riktlinjen fördelar sig skattehöjningen på så sätt att andelen för vin är 10 miljoner euro och andelen för etylalkoholdryckesgruppen är 30 miljoner euro.
Den genomsnittliga punktskatten på alkoholdrycker höjs med cirka två procent. I propositionen bedöms det att priserna på alkoholdrycker sammantaget stiger med cirka en procent till följd av skatteändringarna.
Propositionens konsekvenser
Till följd av de föreslagna skatteändringarna uppskattas det att inflödet av alkoholskatt till staten på årsnivå ökar med omkring 15 miljoner euro jämfört med en situation där skattenivåerna inte ändras. Sänkningen av alkoholskatten på öl minskar skatteintäkterna med omkring 25 miljoner euro och höjningen av alkoholskatten på drycker som tillverkats genom jäsning, mellanprodukter och etylalkoholdryckesgruppen ökar skatteintäkterna med omkring 40 miljoner euro. I proportion till det prognostiserade inflödet av alkoholskatt på nästan 1,5 miljarder euro för år 2024 ökar skatteändringarna skatteintäkterna med omkring en procent.
De sakkunniga lyfte fram de eventuella konsekvenser som den minskade alkoholkonsumtionen kan få för de beräknade skatteintäkterna. Enligt uppgift har ändringarna i skattenivån i propositionen dimensionerats så att de eftersträvade effekterna på skatteintäkterna uppnås jämfört med att inga ändringar görs, inbegripet prognosen att skattebasen för alkoholskatten kommer att minska också i detta fall.
I propositionen bedöms det att de stigande alkoholpriserna till följd av höjningarna av alkoholskatten minskar den registrerade alkoholkonsumtionen med cirka en procent.
Dessutom lyfts möjligheten fram att resandeinförseln och näthandeln från utlandet kommer att öka till följd av den föreslagna höjningen. I propositionen konstateras det dock att skatten på öl sänks, så de totala konsekvenserna kan anses vara begränsade.
Bedömningen av konsekvenserna är dock förknippad med viss osäkerhet, eftersom såväl den inhemska konsumtionen som resandeinförseln och näthandeln från utlandet påverkas av många olika faktorer samtidigt.
Sakkunnigutfrågningen
De sakkunniga hade olika åsikter om de föreslagna ändringarna. Näringslivet var huvudsakligen emot höjningarna av skatterna på vin, drycker som tillverkats genom jäsning och starka alkoholdrycker, medan hälsoorganisationerna förespråkade höjningarna. Hälsoorganisationerna motsatte sig för sin del sänkningen av skatten på öl, medan bryggeribranschen och handelssektorn backade upp den.
Vid utfrågningen lyftes bland annat höjningen av alkoholpriserna med hjälp av beskattningen fram som ett effektivt sätt att minska alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna bland befolkningen. Kritik framfördes mot att skattehöjningarna inte gäller de alkoholprodukter som konsumeras mest och är vanligast i utbudet. Skattesänkningen på öl ansågs infalla i ett läge där den relativa konkurrensställningen kommer att förbättras på många sätt också utan skattesänkningar.
Vid utfrågningen lyftes det fram att Finlands alkoholskatt fortfarande är den strängaste inom EU och att de höga priserna också försämrar konkurrenskraften för serveringen av alkoholdrycker här. Alkoholens svaga konkurrenskraft ansågs också inverka på intäkterna av alkoholskatten. Till denna del framfördes det vid utfrågningen att serveringens andel av den registrerade alkoholkonsumtionen i Finland år 2018 var 13,5 procent. Vid utfrågningen framfördes också synpunkter på införsel och näthandel.
De sakkunniga lyfte också fram behovet av regelbundna skattehöjningar genom vilka den reella nivån på alkoholbeskattningen dämpar totalkonsumtionen. Vid utfrågningen framfördes också att tillverkningsmetoden inte bör ha någon betydelse, utan alkoholskatten bör bestämmas enbart utifrån alkoholhalten.
Avslutningsvis
När det gäller alkoholbeskattningen konstaterar utskottet allmänt taget att alkoholskatten i likhet med många andra punktskatter är en volymbaserad skatt och att skattenivåerna eller skatteintäkterna inte följer den allmänna pris- eller inkomstutvecklingen om inga separata höjningar görs. I alkoholskattepolitiken bör man beakta ramarna för alkoholpolitiken samt prisets inverkan på volymen av resandeinförseln och näthandeln från utlandet. Eventuella åtgärder för att utveckla alkoholskatten har utvärderats till exempel i finansministeriets skattekartläggning som publicerades i mars 2023 (Finansministeriets publikationer 2023:15).
Dessutom konstaterar utskottet att strukturen på alkoholskatten grundar sig på rådets direktiv om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (strukturdirektivet). För strukturen gäller också rådets direktiv om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker (skattesatsdirektivet). I samband med ändringen av strukturdirektivet för några år sedan åtog sig Europeiska kommissionen att senare undersöka möjligheten att ändra regelverket för att ge medlemsstaterna möjlighet att beskatta alla kategorier av drycker på grundval av etylalkoholhalten.