Senast publicerat 12-11-2025 07:45

Betänkande FiUB 13/2025 rd RP 98/2025 rd Finansutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2026 och lag om ändring av inkomstskattelagen samt till vissa andra skattelagar

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2026 och lag om ändring av inkomstskattelagen samt till vissa andra skattelagar (RP 98/2025 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 

Motion

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motion: 

lagmotion
 LM 27/2023 rd  
Jussi Saramo vänst m.fl. 
 
Lagmotion med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen och 13 § i lagen om förskottsuppbörd.

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 

Sakkunniga

Skattedelegationen har hört 

  • lagstiftningsråd Timo Annala 
    finansministeriet
  • finansråd Filip Kjellberg 
    finansministeriet
  • specialsakkunnig Antti Sinkman 
    finansministeriet
  • ledande sakkunnig Mia Keskinen 
    Skatteförvaltningen
  • forskningsdirektör Tuomas Matikka 
    Statens ekonomiska forskningscentral
  • forskningsdirektör Tero Kuusi 
    Näringslivets forskningsinstitut ETLA
  • skatteexpert Lauri Lehmusoja 
    Finlands näringsliv rf
  • ledande skatteexpert Tomi Viitala 
    Centralhandelskammaren
  • arbetsmarknadschef Ville Kopra 
    Akava ry
  • ekonom Tom-Henrik Sirviö 
    STTK rf
  • chef för samhällspåverkan Niko Pankka 
    Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • chefsekonom Mikael Kirkko-Jaakkola 
    Skattebetalarnas Centralförbund rf
  • skatteexpert Laura Kurki 
    Företagarna i Finland rf
  • professor Pekka Nykänen 
  • Senior Fellow Timo Viherkenttä. 

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Finlands Kommunförbund
  • Tankesmedjan Libera
  • Kalevi Sorsa Stiftelsen
  • Epassi Finland Oy, företräder även Gobybike Finland Oy och Vapaus Bikes Finland Oy
  • Näringslivets Delegation EVA rf
  • Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf
  • Finnwatch rf
  • Finsk Handel rf
  • Mikro- och ensamföretagare rf
  • Cykelförbundet rf
  • SOSTE Finlands social och hälsa rf
  • Finlands Advokater
  • Suomen Lentäjäliitto - Finnish Pilots' Association ry
  • professor Veli-Pekka Viljanen 
  • biträdande professor Anu Mutanen. 

Inget yttrande av 

  • Ålands landskapsregering.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONEN

Propositionen

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om inkomstskatteskalan för 2026 och att inkomstskattelagen, lagen om beskattningsförfarande, lagen om överlåtelseskatt, lagen om källskatt för löntagare från utlandet, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk ändras.  

Den föreslagna lagen om inkomstskatteskalan för 2026 innehåller en progressiv inkomstskatteskala som ska tillämpas på beskattning av förvärvsinkomst vid statsbeskattningen. Enligt förslaget ska skalan revideras som en del av en helhet där beskattningen av arbete lindras och de högsta marginalskattesatserna inom beskattningen av förvärvsinkomster sänks till cirka 52 procent. Samtidigt görs det ingen indexjustering av beskattningen av förvärvsinkomster på de inkomstnivåer som sänkningen av de högsta marginalskatterna gäller. På övriga inkomstnivåer görs en indexjustering på cirka 3,6 procent. Den skärpning av beskattningen av pensionsinkomster som de föreslagna ändringarna i skalan medför ska minskas genom att tilläggsskatten på pensionsinkomst lindras.  

I inkomstskattelagen föreslås det en ändring som innebär att arbetsinkomstavdragets maximibelopp och den första minskningen av avdraget ändras och den andra minskningen av avdraget slopas. Dessutom höjs grundavdragets maximibelopp, och barnförhöjningen i arbetsinkomstavdraget höjs till 105 euro per barn. 

Vidare föreslås inkomstskattelagen bli ändrad på så sätt att medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och till sådana andra organisationer som enligt sina stadgar har mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet inte ska vara avdragsgilla utgifter. Enligt förslaget ska lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk ändras så att medlemsavgifter till sådana föreningar eller andra juridiska personer som enligt sina stadgar eller bolagsordningen kan ha mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet inte ska vara avdragsgilla vid beskattningen. 

Enligt propositionen ska skattefriheten för tjänstecyklar bli slopad. Ändringen skulle från och med 2026 gälla cykelförmåner som arbetsgivare och arbetstagare den 24 april 2025 eller därefter har förbundit sig att ta i bruk. På cykelförmåner som det har avtalats om före detta datum tillämpas de nuvarande bestämmelserna till utgången av avtalsperioden, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. 

I inkomstskattelagen föreslås det en ändring som innebär att kostnaderna för en bostad eller fritidsbostad som den skattskyldige själv eller familjen använder inte är avdragsgilla utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst. För utgifter för förvärv av andra enligt inkomstskattelagen beskattningsbara inkomster än löneinkomster ska det i fråga om ovannämnda bostäder kunna göras avdrag till högst det belopp som Skatteförvaltningen bestämmer för avdrag för arbetsrum. 

I beskattningen av överlåtelsevinst och i överlåtelsebeskattningen föreslås ändringar i fråga om villkorliga tilläggsköpesummor. En överlåtelsevinst ska i fråga om den tilläggsköpesumma som fastställs efter året för affären beskattas vid beskattningen det skatteår då grunden för och beloppet av den villkorliga tilläggsköpesumman fastställs. Om tilläggsvederlaget fastställs efter den utsatta tiden för betalningen av överlåtelseskatten, ska skatten på tilläggsvederlaget undantagsvis betalas först inom två månader från det att grunden för och beloppet av tilläggsvederlaget fastställdes. 

Den i lagen om källskatt för löntagare från utlandet avsedda källskatten på löneinkomst föreslås bli sänkt från 32 till 25 procent. Om det på löneinkomst ska betalas kommunalskatt till en kommun i landskapet Åland, sänks källskatten på löneinkomsten från 14,5 till 7,3 procent. Dessutom utvidgas lagens tillämpningsområde till att omfatta finska medborgare som återvänder till Finland. Lagen ska tillämpas på finska medborgare i högst 24 månader från det att arbetet började. 

Det föreslås att det till inkomstskattelagen fogas en ny paragraf som gäller sådana kostnader för juridisk rådgivning som uppstår för arbetstagaren och som betalas av arbetsgivaren. Paragrafen ska tillämpas utöver på brottmål också på tvistemål och påförande av administrativa påföljder. Den föreslagna paragrafen gör det möjligt för arbetsgivaren att under de förutsättningar som anges i den skattefritt bekosta juridisk rådgivning för sin arbetstagare. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2026 och avses bli behandlad i samband med den. 

Det föreslås att lagarna tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. 

Lagmotionen

I lagmotion LM 27/2023 rd föreslås det att inkomstskattelagen och lagen om förskottsuppbörd ändras för att förtydliga att en arbetstagares rättegångskostnader som betalas av dennes arbetsgivare inte betraktas som skattepliktig lön när den gärning som är föremål för brottmålet har utförts i arbetsuppdrag och arbetstagaren inte har handlat i strid med arbetsgivarens anvisningar. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet tillstyrker i övrigt propositionen utan ändringar men föreslår en ändring i lagförslag 5.  

Propositionen innehåller förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2026 och till andra grunder för inkomstskatten. Dessutom föreslås vissa andra ändringar. De ändringar som föreslås i propositionen grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering samt på de beslut som fattades under vårens ramförhandlingar och höstens budgetförhandlingar.  

Lättnader i förvärvsinkomstbeskattningen

I regeringsprogrammet sägs att för att förbättra incitamenten för att ta emot arbete lindras beskattningen av förvärvsinkomster med betoning på låg- och medelinkomsttagare genom att arbetsinkomstavdraget höjs. Skattelindringen uppgår till cirka 100 miljoner euro i beskattningen för 2026 och till totalt 405 miljoner euro under hela regeringsperioden. Det föreslås att lindringen av beskattningen av arbete i enlighet med regeringsprogrammet genomförs genom höjt arbetsinkomstavdrag.  

För att förbättra incitamenten för arbete och stärka köpkraften beslöt regeringen under vårens ramförhandlingar att lindra beskattningen för 2026 av låg- och medelinkomsttagares arbete. Det föreslås att lindringen genomförs genom en ändring av arbetsinkomstavdraget. Dessutom sänks de högsta marginalskattesatserna i förvärvsinkomstbeskattningen till cirka 52 procent. Den indexjustering i förvärvsinkomstbeskattningen som man i regeringsprogrammet kommit överens om att införa på alla inkomstnivåer införs inte på inkomstnivåer som är föremål för sänkningen av de högsta marginalskatterna. På övriga inkomstnivåer görs en indexjustering på cirka 3,6 procent. Det föreslås att sänkningen av de högsta marginalskatterna genomförs genom att den andra minskningen av arbetsinkomstavdraget slopas och genom att inkomstgränserna och marginalskattesatserna i statens inkomstskatteskala ändras. I samband med ändringen utgår den temporära högsta nivån i inkomstskatteskalan, som 2025 har legat vid 150 000 euro. Det föreslås att den skärpning av beskattningen av pensionsinkomster som ändringarna i skalan medför ska minskas genom att tilläggsskatten på pensionsinkomst lindras.  

Den sammantagna effekten av den lindring av beskattningen av arbete som beslutades vid ramförhandlingarna 2025 och sänkningen av de högsta marginalskattesatserna minskar skatteintäkterna med cirka 1 088 miljoner euro. Indexjusteringen av grunderna för förvärvsinkomstskatten bedöms minska förvärvsinkomstskatterna med cirka 680 miljoner euro. Sänkningen av tilläggsskatten på pensionsinkomst uppskattas minska statens skatteintäkter med cirka 64 miljoner euro.  

Regeringen beslutade under vårens ramförhandlingar att höja barnförhöjningen i arbetsinkomstavdraget med cirka 100 miljoner euro från och med 2026 för att förbättra incitamenten för arbete bland vårdnadshavare för minderåriga barn. På denna grund föreslås det att barnförhöjningen i arbetsinkomstavdraget höjs från nuvarande 50 euro till 105 euro per barn.  

I propositionen hänvisas det till forskningslitteratur som säger att sänkningen av de högsta marginalskattesatserna kan antas finansiera sig själv delvis eller till och med helt på lång sikt, att effekterna sannolikt realiseras först på längre sikt och att det är svårt att uppskatta dem exakt. Sänkningen av de högsta marginalskatterna förbättrar incitamenten för arbete, företagarviljan och det mentala kapitalet, och sänkningen inverkar förutom på mängden arbete också på effektiviteten i arbetet. Enligt förslaget är självfinansieringens omfattning och tidpunkt dock förknippade med betydande osäkerhet.  

Sammantaget sett anser utskottet att de föreslagna ändringarna behövs och är ändamålsenliga. Lindringen av förvärvsinkomstbeskattningen är en stor skattepolitisk åtgärd som beslutades vid vårens ramförhandlingar och som har till syfte att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt genom att förbättra incitamenten att arbeta och hushållens köpkraft.  

Också sakkunniga har välkomnat skattelättnaderna i förvärvsinkomstbeskattningen. Särskilt sänkningen av de högsta marginalskatterna har ansetts vara en viktig positiv förändring med tanke på den ekonomiska tillväxten. Revideringen av de högsta marginalskatterna har bland annat ansetts förbättra incitamenten för innovationer och flit bland sakkunniga och minska skattebördan för humankapital. Skattelättnaden har ansetts innebära att arbetstagarna strävar efter mer krävande uppgifter och att skattelättnaden därför kommer att minska skatteintäkterna måttligt. Å andra sidan har det vid utfrågningen också framförts att den exaktare omfattningen av konsekvenserna för beteendet och självfinansieringen är förenad med betydande osäkerhet och att dessa konsekvenser sannolikt realiseras först på längre sikt. Utfrågade sakkunniga har också förhållit sig kritiskt till skattelättnader för höginkomsttagare bland annat eftersom de försvagar de offentliga finanserna och inte medför tillväxt.  

Skärpningar av beskattningen

För finansieringen av tillväxtåtgärderna fattades det i ramförhandlingarna också beslut om åtgärder som skärper beskattningen. Bland annat beslutade man att slopa rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och skattefriheten för tjänstecyklar. Dessutom beslutade man att slopa det schablonmässiga avdraget för arbetsrum.  

Slopandet av avdragsrätten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer gäller medlemsavgifter till både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.  

Med tanke på beskattningsmässigt lika bemötande föreslås det i propositionen att slopandet av rätten till avdrag för medlemsavgifter utöver medlemsavgifterna till egentliga arbetsmarknadsorganisationer också gäller medlemsavgifterna till sådana organisationer som i enlighet med sina stadgar kan ha mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet. Detta ligger i linje också med de förslag som gäller rätten till avdrag för medlemsavgifterna till arbetsgivarorganisationer.  

Medlemsavgifter som betalas till organisationer som främjar ett företags företagsverksamhet föreslås bli icke avdragsgilla, om organisationen enligt sina egna stadgar kan ha mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet. Med tanke på utgifter som inte är avdragsgilla anses inte enbart ett uttryckligt omnämnande av mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamheten vara av betydelse, utan det avgörande är att det i föreningens eller någon annan juridisk persons stadgar eller bolagsordning möjliggörs främjande av sådana mål. Om det exempelvis i en förenings stadgar i allmänna ordalag formuleras att föreningen har som mål att förbättra förutsättningarna för företagsverksamhet, ska medlemsavgifter som betalats till en sådan förening betraktas som icke avdragsgilla, om inte främjande av mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet uttryckligen utesluts. Medlemsavgifterna ska vara icke avdragsgilla i sin helhet även om organisationen mot medlemsavgiften erbjuder sina medlemmar också andra tjänster än intressebevakning i anslutning till arbetsmarknadsverksamhet, eftersom det i praktiken inte finns något sätt att skilja åt de andelar av medlemsavgiften som riktas till de olika tjänsterna. Detta motsvarar också den skattebehandling som föreslås för de medlemsavgifter som arbetstagare betalar till arbetsmarknadsorganisationer. Tillämpningsområdet för dessa bestämmelser är avsett att vara omfattande för att beskattningen av medlemsavgifter ska vara så symmetrisk som möjligt när det gäller såväl arbetstagare som arbetsgivare.  

Flera utfrågade sakkunniga motsatte sig att avdragsrätten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer slopas. Bland annat underströks utgifternas karaktär av utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. De lyfte också fram oklarheter i tolkningen av definitionen av organisationerna och de gränsdragningsproblem som följer av detta. Både arbetstagarnas och arbetsgivarnas företrädare ansåg det vara viktigt att avdragsrätten slopas symmetriskt för båda parterna.  

Slopandet av rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationerna i personbeskattningen beräknas öka skatteintäkterna med sammanlagt cirka 171 miljoner euro. Slopandet av avdragsrätten för arbetsgivarna beräknas öka intäkterna av samfundsskatten med cirka 20 miljoner euro enligt en grov uppskattning. 

Det föreslås att avdraget för arbetsrum slopas i fråga om förvärv av löneinkomster. Ändringen innebär att avdraget för arbetsrum inte längre beviljas som utgift för förvärvande av löneinkomst på grund av arbete i en bostad som är i eget eller familjens bruk eller i en fritidsbostad. Avdraget kommer varken att beviljas som ett schablonmässigt avdrag eller som ett avdrag beräknat enligt de faktiska kostnaderna. Således beviljas avdrag för arbetsrum inte längre till exempel på basis av distansarbete som utförs i anställningsförhållande.  

Avdrag för arbetsrum kan fortfarande beviljas om det är fråga om förvärvande av andra inkomster än löneinkomster. Som utgifter för förvärv av andra inkomster som är beskattningsbara enligt inkomstskattelagen ska det för kostnaderna för bostäderna i fråga kunna beviljas ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum till det belopp som Skatteförvaltningen bestämmer.  

Ändringen av avdraget för arbetsrum beräknas öka skatteintäkterna med sammanlagt cirka 57 miljoner euro.  

Som en del av finansieringen av tillväxtåtgärderna har regeringen beslutat att slopa den skattefria förmånen för tjänstecyklar. Arbetsgivarna och arbetstagarna har förbundit sig till cykelförmånen för flera år när tjänstecyklarna anskaffades. Därför anses det i propositionen vara skäligt att ändringen gäller bara de cykelförmåner som arbetstagare och arbetsgivare har förbundit sig till efter att det beslut som fattades under ramförhandlingarna offentliggjordes. Det föreslås således att en tjänstecykel är en skattepliktig förmån till hela dess gängse värde från och med 2026, om arbetsgivaren och arbetstagaren har förbundit sig att ta i bruk cykelförmånen den 24 april 2025 eller därefter. I fråga om cykelförmåner som avtalats tidigare än detta föreslås det en övergångsbestämmelse, enligt vilken den nuvarande skattefriheten tillämpas på dessa cykelförmåner till avtalsperiodens utgång, dock högst fem år från det att förmånen togs i bruk. Efter övergångsperioden ska cykelförmånen i alla situationer vara en skattepliktig förmån till dess gängse värde.  

Sakkunniga har bland annat lyft fram den marknadsstörning som företagen i branschen utsätts för och övergångsbestämmelsens olämplighet till exempel vid arbetsgivarförändringar. 

Slopandet av skattefriheten på cykelförmånen bedöms öka skatteintäkterna med totalt cirka 50 miljoner euro när skattefriheten har slopats helt. Eftersom skattefriheten fortsättningsvis tillämpas på de tjänstecyklar som arbetstagare och arbetsgivare har kommit överens om före beslutet under ramförhandlingarna fördelas effekten på skatteintäkterna över flera år enligt när avtalen för dessa cyklar löper ut. År 2026 beräknas skatteintäkterna öka med sammanlagt cirka 17 miljoner euro.  

Utskottet anser att de skärpningar i beskattningen som görs för att finansiera tillväxtåtgärderna behövs och fyller sitt syfte. Målet med slopandet av rätten att dra av medlemsavgifterna till arbetsmarknadsorganisationer i beskattningen, den skattefria delen av förmånen med tjänstecyklar och avdraget för arbetsrum är att stärka skatteunderlaget och öka skatteintäkterna. Ett annat syfte med åtgärderna är att förenkla skattesystemet. Det föreslagna stärkandet av skatteunderlaget bidrar till att föra skattesystemet i riktning mot en bred skattebas och låga skattesatser. 

Villkorlig tilläggsköpesumma

Regeringen föreslår ändringar i beskattningen av överlåtelsevinster på villkorliga tilläggsköpesummor och överlåtelseskatten. Det föreslås att inkomstskattelagen ändras så att överlåtelsevinst i fråga om villkorlig tilläggsköpesumma beskattas som inkomst det skatteår då skyldigheten att betala tilläggsköpesumma och beloppet har fastställts. Det föreslås att i det lagen om överlåtelseskatt infogas bestämmelser om tidsfristen för betalning av skatt på grund av ett villkorligt tilläggsvederlag som överenskommits i ett avtal om överlåtelse av fastighet eller värdepapper. 

Ändringen senarelägger både den överlåtelseskatt som ska betalas på grund av tilläggsköpesumman och tidpunkten för inflödet av den inkomstskatt som betalas på överlåtelsevinst. Som en följd av den föreslagna ändringen minskar statens skatteintäkter 2026 med uppskattningsvis cirka 19 miljoner euro, varav cirka 4 miljoner euro inriktas på överlåtelseskatten och cirka 15 miljoner euro på kapitalinkomstskatten.  

Utskottet anser att också de ändringar som gäller villkorliga tilläggsköpesummor behövs och fyller sitt syfte. Ett centralt mål med dessa ändringar är att göra beskattningsprocesserna smidigare, minska de skattskyldigas administrativa börda och minska myndigheternas arbetsmängd. Syftet är också att göra beskattningen mer förutsägbar på så sätt att skattskyldiga inte i fortsättningen behöver gissa sig till beloppet av den villkorliga tilläggsköpesumman utifrån bristfälliga uppgifter. 

Källbeskattning för löntagare från utlandet

Det föreslås att den allmänna källskatten för löntagare från utlandet enligt nyckelpersonslagen sänks till 25 procent. Dessutom föreslås det att lagen ändras så att också finska medborgare kan omfattas av källskatten för löntagare från utlandet i högst 24 månader, om de övriga villkoren uppfylls. Ändringsförslagen bygger på de skrivningar om förbättring av incitamenten för arbete som gjordes vid halvtidsöversynen.  

I propositionen bedöms det att sänkningen av källskattesatsen klart ökar den sporrande effekten av beskattningen av nyckelpersoner eftersom syftet är att främja specialsakkunnigas ankomst till Finland. En lägre källskattesats har också större konkurrenskraft i en internationell granskning. Dessutom innebär en lägre källskattesats att källbeskattningen i fortsättningen är lönsam på alla inkomstnivåer som uppfyller villkoren i nyckelpersonslagen. I propositionen bedöms detta göra beskattningen mer begriplig och konsekvent.  

Enligt propositionen skulle en utvidgning av nyckelpersonslagen till att omfatta återflyttande finska medborgare göra det mer lockande än för närvarande att återvända särskilt för personer i arbetsför ålder, men det kan ändå vara motiverat att begränsa tillämpningstiden till högst 24 månader för att finländska medborgare som bott utomlands inte ska få en väsentligt fördelaktigare ställning än de som stadigvarande bott i Finland, eftersom det finska medborgarskapet redan i sig kan anses skapa band till Finland. I propositionen anses den kortare tillämpningstiden också vara motiverad av den anledningen att man då undviker situationer där konstgjorda flyttnings- och boendearrangemang införs med skattefördel som mål. 

En förutsättning för att omfattas av beskattningen av nyckelpersoner är att personen i fråga har varit begränsat skattskyldig i Finland under de fem kalenderår som föregår det år då det arbete som avses i lagen började. 

Sänkningen av källskattesatsen enligt nyckelpersonslagen och utvidgningen av den till att gälla finska medborgare beräknas på lång sikt minska skatteintäkterna med sammanlagt cirka 12 miljoner euro per år. Skatteintäkterna för 2026 beräknas minska med sammanlagt cirka 9 miljoner euro, varav effekten av sänkningen av källskattesatsen är 8 miljoner euro. I fråga om finländska nyckelpersoner som kommer till landet har man utifrån Skatteförvaltningens uppgifter uppskattat att villkoren i nyckelpersonslagen årligen uppfylls av cirka 70—80 finska medborgare som flyttar till Finland. Ersättningen av förvärvsinkomstbeskattningen med källbeskattning minskar skatteintäkterna med cirka 1 miljon euro 2026 och med cirka 2 miljoner euro årligen från och med 2027.  

Vid utskottets sakkunnigutfrågning understöddes de föreslagna ändringarna i nyckelpersonslagen, men det har också framförts att den föreslagna tidsfristen på 24 månader för finska medborgare är för kort för att vara ett verkligt effektivt incitament för återflyttning.  

Utskottet anser att ändringarna i nyckelpersonslagen behövs och fyller sitt syfte. Målet med de ändringar som gäller nyckelpersoner är att främja flyttning till Finland bland personer med specialkompetens som är bosatta utomlands. Syftet med de föreslagna ändringarna är fortfarande detsamma som lagens ursprungliga syfte, dvs. att locka sakkunniga med specialkompetens till Finland för att utveckla produktionen, näringslivet och forskningen. Avsikten har dessutom varit att få sådan kompetens till Finland som inte förut funnits här.  

Utskottet föreslår dock att den föreslagna tiden för tillämpning på finska medborgare förlängs till 60 månader. Förlängningen av tiden kan anses främja målet att locka specialsakkunniga som uppfyller lagens krav till Finland och på så sätt främja uppnåendet av målen för lagändringen. På finska medborgare tillämpas fortfarande en annan tidsgräns än på medborgare i andra länder, men i förhållande till det som föreslås i propositionen är gränsen dock klart kortare, vilket lindrar särbehandlingen av personer i samma situation. Utskottet föreslår att 2 § 3 mom. i lagförslag 5 omformuleras på följande sätt: 

Den skattskyldige anses vara löntagare från utlandet under en tid av högst 84 månader från det att det arbete som avses i denna lag började och så länge som detta arbete fortgår utan avbrott. Om den skattskyldige är finsk medborgare, anses denne dock vara löntagare från utlandet under en tid av högst 60 månader.  

Kostnader för juridisk rådgivning som betalas av arbetsgivaren

I propositionen föreslås det att det till inkomstskattelagen fogas en ny paragraf som gäller sådana kostnader för juridisk rådgivning för arbetstagare som betalas av arbetsgivaren. Paragrafen ska tillämpas utöver på brottmål också på tvistemål och påförande av administrativa påföljder. Den föreslagna paragrafen gör det möjligt för arbetsgivaren att under de förutsättningar som anges i paragrafen skattefritt bekosta juridisk rådgivning för sina arbetstagare. Med kostnader för juridisk rådgivning avses kostnader som arbetstagaren orsakas av utredning, förundersökning, åtalsprövning, förhandling om förlikning och rättegång.  

Sammantaget sett anser utskottet att de föreslagna ändringarna som gäller rättegångskostnader som betalas av arbetsgivaren är befogade. Bestämmelsen ändrar den skattebehandling som fastställts genom högsta förvaltningsdomstolens förhandsbeslut HFD 2023:116 och förtydligar också i vidare bemärkelse skattebehandlingen av juridisk rådgivning som betalas av arbetsgivaren. Utskottet har inget att anmärka på den föreslagna bestämmelsen. 

Lagmotion LM 27/2023 rd

I lagmotionen föreslås ändringar i skattelagstiftningen för att förtydliga att en arbetstagares rättegångskostnader som betalas av dennes arbetsgivare inte betraktas som skattepliktig lön när den gärning som är föremål för brottmålet har utförts i arbetsuppdrag och arbetstagaren inte har handlat i strid med arbetsgivarens anvisningar. Med beaktande av de föreslagna bestämmelserna om kostnader för juridisk rådgivning som betalas av arbetsgivaren i inkomstskattelagen föreslås det att lagmotionen förkastas som obehövlig.  

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 1—4, 6 och 7 i proposition RP 98/2025 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 5 i proposition RP 98/2025 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) Riksdagen förkastar lagförslaget i lagmotion LM 47/2023 rd. 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om inkomstskatteskalan för 2026 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2026 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre 
gränsen, 
euro 
Skatt på den del av 
inkomsten som 
överstiger den nedre gränsen, % 
12,64 
22 000 
2 780,8 
19 
32 600 
4 794,8 
30,25 
40 100 
7 063,55 
33,25 
52 100 
11 053,55 
37,5 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 64 § 4 mom. och 110 § 2 mom., av dem 64 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1205/2020, 
ändras 31 § 1 mom. 6 punkten och 4 mom., 95 § 1 mom. 2 punkten, 106 §, 124 § 4 mom. samt 125 § 2 och 4 mom., 
av dem 31 § 4 mom. sådant det lyder i lag 716/2004, 106 § och 125 § 2 och 4 mom. sådana de lyder i lag 702/2024 och 124 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1510/2016, samt 
fogas till 31 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1170/1998, 716/2004, 876/2017, 1077/2020 och 619/2021, ett nytt 9 mom. och till lagen nya 69 e och 110 a § som följer: 
31 § 
Särskilda stadganden om naturliga avdrag 
Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) avgifter till arbetslöshetskassor, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdragsgilla utgifter vid fastställande av nettoinkomsten är inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst och inte heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet. Utgifter för förvärvande av dividendinkomst är dock avdragsgilla oberoende av att dividendinkomsten med stöd av 33 a—33 d § är skattefri inkomst. Avdragsgilla utgifter är inte medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och inte heller medlemsavgifter till sådana andra organisationer som enligt sina stadgar kan ha mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Kostnaderna för en bostad eller fritidsbostad som den skattskyldige själv eller familjen använder är inte avdragsgilla utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst. Om den skattskyldige använder en ovan avsedd bostad för förvärv av andra skattepliktiga inkomster än löneinkomster, har den skattskyldige rätt att dra av kostnader för användningen av bostaden till högst det belopp som Skatteförvaltningen bestämmer för avdrag för arbetsrum. Skatteförvaltningen bestämmer årligen beloppen av avdrag för arbetsrum på basis av förvärvsverksamhetens storlek och omfattning och på basis av skäliga genomsnittliga kostnader för arbetsrum. 
69 e § 
Kostnader för juridisk rådgivning som betalas av arbetsgivaren 
Skattepliktig förmån uppkommer inte av sådana kostnader för juridisk rådgivning i en arbetstagares brottmål som betalas av arbetsgivaren, om 
1) det ligger i arbetsgivarens intresse att betala kostnaderna för den juridiska rådgivningen, 
2) målet har uppkommit i samband med utförandet av arbetsuppgifter, 
3) det inte är uppenbart att arbetstagaren borde ha uppfattat sin verksamhet som lagstridig redan vid tidpunkten för gärningen, och 
4) arbetstagaren inte har fått ersättning för samma kostnader från något annat håll och arbetstagaren förbinder sig att till arbetsgivaren betala den ersättning som han eller hon eventuellt senare får från något annat håll. 
I 1 mom. avses med kostnader för juridisk rådgivning arbetstagarens kostnader för utredning av målet, förundersökning, åtalsprövning, förlikningsförhandling och rättegång. 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om kostnader som ett brottmål orsakar arbetstagaren tillämpas också på motsvarande kostnader som orsakas av åläggande av administrativa påföljder samt behandling av tvistemål. 
Kostnader som betalats av arbetsgivaren räknas som skattepliktig förvärvsinkomst till den del arbetstagaren senare får ersättning från något annat håll för samma kostnader och arbetstagaren inte betalar ersättningen vidare till arbetsgivaren utan obefogat dröjsmål. Om en rättelse som gäller ovan avsedda inkomst på grund av bestämmelserna om tidsfrister inte kan göras i arbetstagarens beskattning för det skatteår under vilket arbetsgivaren har betalat kostnaderna, görs rättelsen för det äldsta skatteår för vilket den kan göras. 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om kostnader som betalas av arbetsgivaren tillämpas också på de motsvarande kostnader för en hyrd arbetstagare eller en arbetstagare i ett koncernbolag som betalas av den hyrda arbetstagarens användarföretag eller det andra koncernbolaget. 
95 § 
Avdrag för inkomstens förvärvande 
Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) avgifter till arbetslöshetskassor, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
106 § 
Grundavdrag 
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 4 265 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, minskas avdraget med 18 procent av den överskjutande inkomsten. 
110 a § 
Periodisering av överlåtelsevinst 
Överlåtelsevinst betraktas som inkomst för det skatteår under vilket ett köp eller byte eller en annan överlåtelse skedde.  
Om det i överlåtelseavtalet har avtalats om ett villkorligt överlåtelsepris som ska betalas först när det villkor som anges i överlåtelseavtalet uppfylls, och betalningsskyldigheten och beloppet fastställs efter det skatteår som avses i 1 mom., beskattas överlåtelsevinsten med avvikelse från 1 mom. till denna del som inkomst för det skatteår under vilket skyldigheten att betala det villkorliga överlåtelsepriset samt beloppet av det har fastställts. 
Vid beräkningen av en del av en överlåtelsevinst som avses i 2 mom. beräknas hela överlåtelsevinsten på nytt genom att det sammanlagda beloppet av de fastställda delarna av överlåtelsepriset används som överlåtelsepris. Till skatteåret hänförs den del av den omräknade överlåtelsevinsten som överstiger beloppet av den överlåtelsevinst från samma överlåtelse som har beskattats under tidigare skatteår. Om det under ett tidigare skatteår har fastställts förlust för en överlåtelse, rättar Skatteförvaltningen den fastställda förlusten så att den motsvarar beloppet av den omräknade överlåtelsevinsten eller överlåtelseförlusten. Rättelsen görs med iakttagande av vad som i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om rättelse av beskattningen. Rättelsen görs också när det saknas förutsättningar för rättelse av beskattningen. 
124 § 
Fastställande av skatten 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Fysiska personer ska betala 5,85 procent i tilläggsskatt för pensionsinkomst till den del pensionsinkomsten efter pensionsinkomstavdraget överskrider 60 000 euro. På tilläggsskatten för pensionsinkomst tillämpas de bestämmelser i denna lag eller någon annan lag som gäller den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdraget utgör 18 procent av det inkomstbelopp som avses i 1 mom. Avdragets maximibelopp är dock 3 430 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 35 000 euro minskar avdraget med 2 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 35 000 euro, tills nettoförvärvsinkomsten uppgår till 50 550 euro. Avdraget minskar inte för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 50 550 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdragets maximibelopp som avses i 2 mom. höjs med 105 euro för varje minderårigt barn för vilket den skattskyldige är vårdnadshavare vid skatteårets utgång. Om den skattskyldige inte omfattas av bestämmelserna om makar i denna lag och inte har en make utomlands, beviljas höjningen till dubbelt belopp i fråga om de barn för vilka den skattskyldige är enda vårdnadshavare. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. Bestämmelserna i 110 a § tillämpas första gången på tilläggsköpesummor för vilka betalningsskyldigheten och beloppet fastställs den 1 januari 2026 eller därefter. På tilläggsköpesummor som fastställs före det tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen. 
På cykelförmåner som arbetsgivare och arbetstagare har förbundit sig till den 23 april 2025 eller före det tillämpas de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Om en cykelförmån som omfattas av de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen har realiserats genom leasingavtal eller något annat motsvarande avtalsarrangemang, tillämpas bestämmelserna till utgången av avtalsperioden i fråga, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. Om arbetsgivaren äger den cykel som utgör cykelförmånen och de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen tillämpas på förmånen, ska bestämmelserna tillämpas till utgången av den tid för användningen av cykeln som avtalats före förmånen tagits i bruk, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 16 § i lagen om beskattningsförfarande 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 16 § 1 mom., sådant det lyder i lag 520/2010, som följer: 
16 § 
Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter om utgifter och avdrag 
Arbetslöshetskassorna ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om kassainbetalningar som är avdragsgilla vid beskattningen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagen tillämpas första gången när uppgifter lämnas för beskattningen för 2026. De bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas sista gången på de uppgifter som lämnas för 2025. 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om överlåtelseskatt (931/1996) 24 § 1 mom. och 29 §1 mom., av dem 29 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1026/2019, och 
fogas till 7 § ett nytt 2 mom. och till 21 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 991/2012 och 1191/2023, ett nytt 5 mom. som följer: 
7 § 
Tidpunkten när skatten skall betalas 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om det i överlåtelseavtalet har avtalats om ett villkorligt tilläggsvederlag för vilket betalningsskyldigheten och beloppet fastställs först efter det att skatten borde ha betalats enligt 1 mom., ska skatten till denna del betalas inom två månader från det att skyldigheten att betala vederlaget samt beloppet av det har fastställts. 
21 § 
Tidpunkten när skatten skall betalas 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om det i överlåtelseavtalet har avtalats om ett villkorligt tilläggsvederlag för vilket betalningsskyldigheten och beloppet fastställs efter det att skatten borde ha betalats enligt 1—4 mom., ska skatten till denna del betalas inom två månader från det att skyldigheten att betala vederlaget samt beloppet av det har fastställts. 
24 § 
Utredning som skall företes när överlåtelse av värdepapper registreras samt samfundets ansvar 
När överlåtelser av andra aktier eller andelsbevis än de som hör till värdeandelssystemet anmäls för anteckning i samfundets aktiebok eller förteckning över andelsbevis, ska anmälaren samtidigt visa att föreskriven skatt har betalats eller tagits ut för överlåtelsen. Om det i överlåtelseavtalet har avtalats om ett tilläggsvederlag som avses i 21 § 5 mom., betraktas som tillräcklig utredning en utredning om att en annan skatt har betalats eller tagits ut än den som ska betalas på tilläggsvederlaget efter anteckningen i aktieboken eller i förteckningen över andelsbevis. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
29 § 
Utredning som skall företes om överlåtelse av fastighet 
När lagfart och inskrivning söks ska sökanden lämna en utredning om betalningen av skatten samt annan behövlig utredning om omständigheter som påverkar skattens belopp. En utredning om betalningen av skatten behöver inte lämnas om inskrivningsmyndigheten har fått uppgift om betalningen av Skatteförvaltningen. I de situationer som avses i 7 § 2 mom. betraktas som en tillräcklig utredning om att skatten har betalats en utredning om att en annan skatt har betalats än den som ska betalas på tilläggsvederlaget efter ansökan om lagfart eller inskrivning. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången på överlåtelser som sker enligt överlåtelseavtal som ingåtts den dag lagen träder i kraft eller därefter. På överlåtelser som sker enligt överlåtelseavtal som ingåtts före den dag lagen träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av lagen om källskatt för löntagare från utlandet 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995) 2 § 1 mom. 4 punkten och 3 mom. samt 3 och 7 §, av dem 2 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1195/2023, 3 § sådan den lyder i lag 1558/2019 och 7 § sådan den lyder i lag 1133/2021, som följer: 
2 § 
Definition av löntagare från utlandet 
Med löntagare från utlandet avses vid tillämpningen av denna lag en fysisk person, om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) personen inte har varit allmänt skattskyldig i Finland under de fem kalenderår som föregår det år då det arbete som avses i denna lag började. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Den skattskyldige anses vara löntagare från utlandet under en tid av högst 84 månader från det att det arbete som avses i denna lag började och så länge som detta arbete fortgår utan avbrott. Om den skattskyldige är finsk medborgare, anses denne dock vara löntagare från utlandet under en tid av högst Utskottet föreslår en ändring 60 Slut på ändringsförslaget månader. 
3 § 
Underlaget för och beloppet av skatten 
Källskatten på löneinkomst är 25 procent av totalbeloppet av den lön för arbete enligt 2 § som är underkastad förskottsinnehållning beräknad enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996). Skattskyldig är inkomsttagaren. Skatten tas ut som en slutlig skatt så att arbetsgivaren drar av skatten från den lön som betalas. 
7 § 
Tillämpningen av lagen i landskapet Åland 
Om det på lön som en löntagare från utlandet uppbär ska betalas kommunalskatt till en kommun i landskapet Åland, är beloppet av källskatten på löneinkomst 7,3 procent. Om förutsättningar för tillämpningen av denna paragraf föreligger, ska anteckning därom göras i löntagarens skattekort. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 2 § 1 och 3 mom. tillämpas på arbete enligt denna lag som börjar den 1 januari 2026 eller därefter. Bestämmelserna i 3 och 7 § tillämpas på lön som betalas den 1 januari 2026 eller därefter. 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 8 § 1 mom. 9 punkten, 
ändras 16 § 11 punkten och 18 § 4 mom. 5 punkten, sådana de lyder, 16 § 11 punkten i lag 364/2023 och 18 § 4 mom. 5 punkten i lag 1144/2021, och 
fogas till 16 §, sådan den lyder i lagarna 859/1981, 1164/1990, 717/2004, 1134/2005, 1077/2008, 987/2012 och 364/2023, nya 12–15 punkter som följer: 
16 § 
Såsom utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande anses inte: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11) skatter som ska betalas med stöd av lagen om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen (363/2023), 
12) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som enligt sina egna stadgar eller bolagsordningen har mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet eller vars stadgar eller bolagsordning är av så allmän natur att stadgarna eller bolagsordningen också omfattar främjande av mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet, 
13) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som är medlem i en förening eller annan juridisk person som avses i 12 punkten, 
14) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som är i en i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) avsedd intressegemenskap med en förening eller annan juridisk person som avses i 12 punkten, 
15) ospecificerade serviceavgifter som en förening eller juridisk person som avses i 12, 13 eller 14 punkten tar ut av sina medlemmar i stället för medlemsavgifter. 
18 § 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Ett annat än ett offentligt noterat andelslags överskottsåterbäring till en medlem som idkar näringsverksamhet eller gårdsbruk är avdragbar, då 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5) en andelslagsmedlems andel av andelskapitalet och röstvärde i andelslaget vid utgången av räkenskapsperioden är högst 10 procent tillsammans med medlemmar i närstående kretsar och i intressegemenskap som avses i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande, och 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag om ändring av 6 och 7 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) 6 § 1 mom. 11 punkten, sådan den lyder i lag 718/1990, 
ändras 7 § 6 punkten, sådan den lyder i lag 1135/2005, och 
fogas till 7 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 847/1970, 509/1973, 1541/1992, 1135/2005 och 1156/2005, nya 7–10 punkter som följer: 
7 § 
Avdragbara utgifter äro icke: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) böter, påföljdsavgifter eller andra betalningspåföljder av sanktionskaraktär, 
7) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som enligt sina egna stadgar eller bolagsordningen har mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet eller vars stadgar eller bolagsordning är av så allmän natur att stadgarna eller bolagsordningen också omfattar främjande av mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet, 
8) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som är medlem i en förening eller annan juridisk person som avses i 7 punkten, 
9) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som är i en i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) avsedd intressegemenskap med en förening eller annan juridisk person som avses i 7 punkten, 
10) ospecificerade serviceavgifter som en förening eller juridisk person som avses i 7, 8 eller 9 punkten tar ut av sina medlemmar i stället för medlemsavgifter. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 7.11.2025 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Markus Lohi cent 
 
vice ordförande 
Saara Hyrkkö gröna 
 
medlem 
Otto Andersson sv 
 
medlem 
Markku Eestilä saml 
 
medlem 
Seppo Eskelinen sd 
 
medlem 
Janne Heikkinen saml 
 
medlem 
Timo Heinonen saml 
 
medlem 
Marko Kilpi saml 
 
medlem 
Jari Koskela saf 
 
medlem 
Suna Kymäläinen sd (delvis) 
 
medlem 
Aki Lindén sd 
 
medlem 
Mika Lintilä cent 
 
medlem 
Minna Reijonen saf 
 
medlem 
Jari Ronkainen saf 
 
medlem 
Joona Räsänen sd 
 
medlem 
Hanna Sarkkinen vänst 
 
medlem 
Sari Sarkomaa saml 
 
medlem 
Sami Savio saf 
 
medlem 
Ville Valkonen saml 
 
medlem 
Pia Viitanen sd 
 
medlem 
Ville Vähämäki saf 
 
ersättare 
Riitta Kaarisalo sd (delvis). 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Tarja Järvinen. 
 

Reservation 1 /sd

Motivering

Skatter tas ut för att finansiera åtgärder som vidtas av det allmänna. Skatterna ska samlas in så långt som möjligt i enlighet med allmänt accepterade egenskaper hos ett skattesystem, av vilka de viktigaste är neutralitet, rättvisa, förutsägbarhet och ekonomisk effektivitet. Den ekonomiska effektiviteten fullföljs när beskattningen är jämlik, skattebaserna täta, skattesatserna skäliga och skattelagstiftningen exakt. Det är bra att förutsägbarheten iakttas i skattebesluten och att skattebetalningen fördelas bland befolkningen enligt betalningsförmågan så att ingen drabbas av fattigdom på grund av beskattningen. Neutralitet syftar till minsta möjliga snedvridning av marknaden till följd av skattemässiga åtgärder.  

SDP anser att alla egenskaper hos ett bra skattesystem inte förverkligas fullt ut i dag och i ännu mindre grad om regeringen genomför de planerade ändringarna i beskattningen. Ett bättre skattesystem uppmuntrar till arbete, säkerställer en rättvis skattebörda genom progressiv beskattning och säkerställer att olika inkomster inte beskattas på oskäligt olika sätt.  

Regeringens skattepolitiska linje är ryckig, vilket inte representerar förutsägbarhet som krävs av skattesystemet. Socialdemokraterna anser att skattesystemet tydligare bör uppmuntra till arbete. Om indexhöjningarna av inkomstskatten görs delvis eller uteblir helt och hållet, leder detta till en konkret skärpning av beskattningen för dem som arbetar, vilket strider mot regeringens höga sysselsättningsmål. Socialdemokraterna skulle undvika att politisera indexhöjningarna och i stället genomföra dem fullt ut, vilket också utlovades i regeringsprogrammet. Det bör noteras att ett omfattande anpassningsbehov kräver omfattande medverkan av alla, också höginkomsttagare. Därför skulle socialdemokraterna inte genomföra en helhet som sänker marginalskatten på de högsta inkomstskatterna, utan ersätta den med en större skattesänkning som riktas till små- och medelinkomsttagarna. 

Bilism är det viktigaste sättet att ta sig till arbetet i en stor del av landet. För att det ska vara lönsamt att ta emot arbete är det bra att arbetstagaren kan dra av en skälig del av sina resekostnader i beskattningen. Den sänkning av bränsleskatten som regeringen föreslår är ett dyrare och sämre sätt att påverka kostnaderna för arbetsresor än avdrag för arbetsresor. Den största åtgärden som kompenserar kostnaderna för arbetsresor i stadsområdena är en låg självrisk i avdraget för arbetsresor, medan det blir mindre lönsamt att ta emot arbete i glesbygdsområden efter att maximibeloppet för det årliga avdragstaket för arbetsresor uppnåtts. Av dessa orsaker föreslår socialdemokraterna att nivån på det höjda avdraget för arbetsresor 2023 förlängs till 2025.  

Hushållsavdraget främjar i sin nuvarande form inte i tillräcklig utsträckning det inhemska företagandet. Avdraget för vård- och omsorgstjänster bör höjas till 60 procent. Socialdemokraterna föreslår en höjning. Dessutom föreslår vi att självrisken blir 100 euro i stället för 150 euro för att tröskeln för tjänsterna ska vara låg. Genom ändringen förbättras tillgången till omsorgs- och vårdarbete samt hemhjälp för äldre och på så sätt möjliggörs ett värdigt liv hemma så länge som möjligt genom omfattande stöd till medborgarna.  

Vi föreslår att hushållsavdraget blir rättvisare så att det i större utsträckning än för närvarande börjar omfatta boende i flervåningshus och radhus. Det måste bli möjligt att utnyttja hushållsavdraget för renoveringar som utförs med stöd av det finansieringsansvar som en delägare i ett bostadsaktiebolag har. En enkel modell för det är att bostadsaktiebolaget utfärdar ett intyg över att delägaren betalat arbeten för vilka han eller hon har finansieringsansvar.  

Med sina ändringar i beskattningen planerar regeringen inga ökade intäkter i kapital- eller samfundsbeskattningen 2026. Detta tyder på att regeringen har ett ensidigt perspektiv på beskattningen som helhet och att den är ovillig att samla in inkomster från alla som kan betala. Regeringens nuvarande linje riktar historiskt stora sänkningar av inkomstskatten till en liten grupp höginkomsttagare och åsidosätter skärpningen av beskattningen av förmögenhet, företagsinkomst och kapitalinkomst. Sammantaget leder detta tydligt till ett regressivare skattesystem där tyngdpunkten i beskattningen flyttas från höginkomsttagare till låginkomsttagare, och dessutom försämrar betydande nedskärningar i inkomstöverföringarna och de offentliga tjänsterna ytterligare låginkomsttagarnas ställning. Socialdemokraterna föreslår i sitt uttalande att tyngdpunkten i skattesystemet flyttas från beskattning av arbete till beskattning av kapital, förmögenhet och skadeverkningar. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner lagförslag 3, 4 och 5 enligt betänkandetatt riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen förkastar lagförslag 6 och 7. 

Reservationens ändringsförslag

1. Lag om inkomstskatteskalan för 2026 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2026 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre 
gränsen, 
euro 
Skatt på den del av 
inkomsten som 
överstiger den nedre gränsen, % 
0—22 000 
12,64 
22 000Utskottet föreslår en ändring —32 600 Slut på ändringsförslaget 
2 780,8 
19,00 
32 600Utskottet föreslår en ändring —54 000 Slut på ändringsförslaget 
4 794,8 
30,25 
Utskottet föreslår en ändring 54 000—91 400 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 11 268,30 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 34,00 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 91 400—155 400 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 23 984,30 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 41,75 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 155 400— Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 50 704,30 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 44,25 Slut på ändringsförslaget 
2 § 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 64 § 4 mom. och 110 § 2 mom., av dem 64 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1205/2020, 
ändrasUtskottet föreslår en strykning 31 § 1 mom. 6 punkten och 4 mom., 95 § 1 mom. 2 punkten, Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring 93 §, Slut på ändringsförslaget 106 §, 124 § 4 mom. samt 125 § 2 och 4 mom., 
av dem 31 § 4 mom. sådant det lyder i lag 716/2004, 106 § och 125 § 2 och 4 mom. sådana de lyder i lag 702/2024 och 124 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1510/2016, samt 
fogas till 31 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1170/1998, 716/2004, 876/2017, 1077/2020 och 619/2021, ett nytt 9 mom. och till lagen nya 69 e och 110 a § som följer: 
31 § 
Särskilda stadganden om naturliga avdrag 
Utskottet föreslår en strykning Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat Slut på strykningsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utskottet föreslår en strykning 6) avgifter till arbetslöshetskassor, Slut på strykningsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utskottet föreslår en strykning Avdragsgilla utgifter vid fastställande av nettoinkomsten är inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst och inte heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet. Utgifter för förvärvande av dividendinkomst är dock avdragsgilla oberoende av att dividendinkomsten med stöd av 33 a–33 d § är skattefri inkomst. Avdragsgilla utgifter är inte medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och inte heller medlemsavgifter till sådana andra organisationer som enligt sina stadgar kan ha mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet. Slut på strykningsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Kostnaderna för en bostad eller fritidsbostad som den skattskyldige själv eller familjen använder är inte avdragsgilla utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst. Om den skattskyldige använder en ovan avsedd bostad för förvärv av andra skattepliktiga inkomster än löneinkomster, har den skattskyldige rätt att dra av kostnader för användningen av bostaden till högst det belopp som Skatteförvaltningen bestämmer för avdrag för arbetsrum. Skatteförvaltningen bestämmer årligen beloppen av avdrag för arbetsrum på basis av förvärvsverksamhetens storlek och omfattning och på basis av skäliga genomsnittliga kostnader för arbetsrum. 
69 e § 
(Som i FiUB) 
Utskottet föreslår en ändring 93 § Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Slut på ändringsförslaget 
 
Utskottet föreslår en ändring Som utgift för inkomstens förvärvande anses även kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, beräknade enligt kostnaderna för anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Sådana kostnader kan dock dras av till ett belopp av högst 8 400 euro och endast till den del de under skatteåret överstiger 750 euro (självriskandel).  Slut på ändringsförslaget(Ny) 
Utskottet föreslår en strykning 95 § Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning Avdrag för inkomstens förvärvande Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av Slut på strykningsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utskottet föreslår en strykning 2) avgifter till arbetslöshetskassor, Slut på strykningsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
106, 110 a § 
(Som i FiUB) 
124 § 
Fastställande av skatten 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Fysiska personer ska betala 5,85 procent i tilläggsskatt för pensionsinkomst till den del pensionsinkomsten efter pensionsinkomstavdraget överskrider Utskottet föreslår en ändring 47 000 Slut på ändringsförslaget euro. På tilläggsskatten för pensionsinkomst tillämpas de bestämmelser i denna lag eller någon annan lag som gäller den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utskottet föreslår en ändring Avdraget utgör 18 procent av det inkomstbelopp som avses i 1 mom. Avdragets maximibelopp är dock 3 430 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 35 000 euro minskar avdraget med 2 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 42 550 euro, tills nettoförvärvsinkomsten uppgår till 50 550 euro. Avdraget minskar inte för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 50 550 euro. Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Maximibeloppet höjs enligt åldersgrupp enligt följande: Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring höjning med 600 euro för åldern 15—19 år Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring höjning med 400 euro för åldern 20—22 år Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring höjning med 200 euro för åldern 23—25 år Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring höjning med 600 euro för långtidsarbetslösa Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Maximibeloppet för den som fyllt 65 år: 1 800 euro Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.  Slut på ändringsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdragets maximibelopp som avses i 2 mom. höjs med 105 euro för varje minderårigt barn för vilket den skattskyldige är vårdnadshavare vid skatteårets utgång. Om den skattskyldige inte omfattas av bestämmelserna om makar i denna lag och inte har en make utomlands, beviljas höjningen till dubbelt belopp i fråga om de barn för vilka den skattskyldige är enda vårdnadshavare. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. Bestämmelserna i 110 a § tillämpas första gången på tilläggsköpesummor för vilka betalningsskyldigheten och beloppet fastställs den 1 januari 2026 eller därefter. På tilläggsköpesummor som fastställs före det tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen. 
 
På cykelförmåner som arbetsgivare och arbetstagare har förbundit sig till den 23 april 2025 eller före det tillämpas de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Om en cykelförmån som omfattas av de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen har realiserats genom leasingavtal eller något annat motsvarande avtalsarrangemang, tillämpas bestämmelserna till utgången av avtalsperioden i fråga, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. Om arbetsgivaren äger den cykel som utgör cykelförmånen och de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen tillämpas på förmånen, ska bestämmelserna tillämpas till utgången av den tid för användningen av cykeln som avtalats före förmånen tagits i bruk, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 7.11.2025
Joona Räsänen sd 
 
Seppo Eskelinen sd 
 
Riitta Kaarisalo sd 
 
Pia Viitanen sd 
 

Reservation 2 /cent

Motivering

Statsminister Orpos regering föreslår att den progressiva inkomstskatteskalan för förvärvsinkomst vid statsbeskattningen ses över som en del av en helhet där beskattningen av arbete lindras och de högsta marginalskattesatserna för förvärvsinkomstbeskattningen sänks till cirka 52 procent. Centern skulle till skillnad från regeringen rikta denna skattelättnad delvis till medelinkomsttagarna. 

Samtidigt görs det i propositionen ingen indexjustering av beskattningen av förvärvsinkomster på de inkomstnivåer som sänkningen av de högsta marginalskatterna gäller. På övriga inkomstnivåer görs en indexjustering på cirka 3,6 procent. Den skärpning av beskattningen av pensionsinkomster som de föreslagna ändringarna i skalan medför ska minskas genom att tilläggsskatten på pensionsinkomst lindras. Centern godkänner dessa ändringar. 

Samtidigt föreslår regeringen en ändring i inkomstskattelagen som innebär att arbetsinkomstavdragets maximibelopp och den första minskningen av avdraget ändras och den andra minskningen av avdraget slopas. Dessa ändringar passar också Centern. 

Dessutom höjs grundavdragets maximibelopp, och barnförhöjningen i arbetsinkomstavdraget höjs till 105 euro per barn. Centern stöder denna ändring. 

Vi delar regeringens uppfattning om att en hög beskattning av förvärvsinkomster är en utmaning i Finland, men där regeringen är särskilt oroad över beskattningen av dem som har de allra högsta inkomsterna betonar vi skattelättnader för vanliga arbetande medelinkomsttagare. 

Vi påpekar att beskattningen av förvärvsinkomster i Finland jämfört med Sverige är särskilt skärpt för den som tjänar cirka 55 000 euro per år och som betalar en skattesats som är upp till 6,6 procentenheter högre än den i Sverige 2025. 

Med den genomsnittliga kommunalskatten och kyrkoskatten skulle personer under 53 år betala 31,8 procent i skatt på sådana inkomster i Finland 2025, medan de i Sverige skulle betala 25,2 procent i skatt på motsvarande inkomster. Det innebär en differens på upp till 3 600 euro i skatten mellan Finland och Sverige. Därför skulle Centern rikta skattelättnader framför allt till beskattningen av vanliga medelinkomsttagare. 

Liten lättnad i inkomstskatteskalan för höginkomsttagare

Enligt budgetpropositionen minskar en sänkning av den högsta marginalskattesatsen till cirka 52 procent skatteintäkterna med 552 miljoner euro. Regeringen stryker helt de två högsta nivåerna i skattetabellen. 

Centern skulle behålla de nuvarande skattenivåerna, men sänka skattenivån för de två högsta skattenivåerna med 2 procentenheter jämfört med inkomstskatteskalan för 2025. Från 88 200 euro och uppåt skulle skatten vara 39,75 procent och från 150 000 euro 42,25 procent. 

I reservationen beskrivs senare hur Centern efter en viss inkomstgräns skulle sänka de obligatoriska socialförsäkringsavgifterna med en socialskyddsreform. Reformen skulle lindra progressionen i beskattningen av höginkomsttagare med flera procentenheter. 

Kännbar sänkning av inkomstskatten för medelinkomsttagare i stället för sänkt samfundsskatt

Centern skulle rikta ett kännbart tilläggsavdrag till dem som tjänar 30 000—75 000 euro per år. Detta kunde genomföras genom ett nytt arbetsinkomstavdrag som riktas till denna inkomstnivå. 

Centern vill styra 500 miljoner euro till arbetsinkomstavdraget för medelinkomsttagare. Vi skulle finansiera det genom att inte genomföra sänkningen av samfundsskatten enligt regeringens förslag 2027 utan genom en mer omfattande reform av samfundsbeskattningen som skulle vara i det närmaste kostnadsneutral. Reformen skulle lindra samfundsbeskattningen endast till den del som ett företags resultat lämnas kvar i företaget till stöd för tillväxt, FoUI, investeringar och sysselsättning. Samtidigt skulle vi höja företagaravdraget från 5 procent till 7 procent för att också små och medelstora företag som inte är aktiebolag ska beaktas. 

Centern skulle också till samma grupp av medelinkomsttagare styra den skatteintäkt som till skillnad från propositionen skulle flyta in genom att vi endast gör en måttlig justering i inkomstskattetabellen när det gäller dem som har de allra högsta inkomsterna. 

Ett centralt problem i Finlands ekonomi är att den arbetande medelklassen som tagit bolån haft det ekonomiskt kärvt redan i flera år. Därför vågar den finländska medelklassen, som utgör kärnan för den inhemska konsumtionen, inte konsumera eller lita på framtiden. Denna ekonomiska apati bland konsumenterna har spridit sig och utvidgats, vilket innebär att det nu finns en växande och långvarig massarbetslöshet i landet. 

Finland har inte råd att nu vänta på att tillväxten kanske kommer igång, utan den måste komma igång nu. Därför bör skattesänkningen genomföras redan 2026 och inte vänta till 2027 och regeringens sänkning av samfundsskatten. 

Centerns förslag möjliggör en kännbar skattesänkning för medelklassen. Vi preciserar siffrorna när vi offentliggör vårt alternativ.  

En socialskyddsreform sänker avgifterna av skattenatur: Tak för inkomstrelaterade dagpenningar

Centern skulle lindra den strama marginalbeskattningen genom en reform av socialskyddet som höjer självrisken för den sociala tryggheten för de välbeställda och som motvikt öka de disponibla nettoinkomsterna utan dröjsmål.  

Det föreslås att det införs ett tak för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa och sjukdagpenningen så att de i fortsättningen inte längre inflyter av förvärvsinkomster som överstiger 4 000 euro.  

Tanken med reformen är att ge människorna ett större eget ansvar för hur de vill använda sin lön, men på motsvarande sätt begränsa skyddet för dem som förtjänar bättre. Den som så önskar kan använda de ökade nettoinkomsterna under tiden i arbetslivet till att spara, teckna tilläggsförsäkringar eller öka konsumtionen. Detta skulle vara en reform på vägen mot ett samhälle med en ansvarsfull frihet. 

I och med reformen skulle det inte längre för månatliga inkomster som överstiger 4 000 euro tas ut 0,87 procent i dagpenningspremie för sjukförsäkringen och inte heller 0,89 procent i arbetslöshetsförsäkringspremie. När de månatliga inkomsterna överstiger 4 000 euro skulle skatteprogressionen i så fall minska med 1,76 procentenheter. 

Beskattningen av arbete ska inte skärpas genom att försämra rätten att dra av medlemsavgifter

Regeringen föreslår att inkomstskattelagen ändras så att medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och sådana andra organisationer som enligt sina stadgar har mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet inte ska vara avdragsgilla utgifter.  

Enligt förslaget ska lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk ändras så att medlemsavgifter till sådana föreningar eller andra juridiska personer som enligt sina stadgar eller bolagsordningen kan ha mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet inte ska vara avdragsgilla vid beskattningen.  

Slopandet av rätten att dra av medlemsavgifter beräknas öka skatteintäkterna med sammanlagt 191 miljoner euro, varav cirka 20 miljoner euro hänför sig till samfundsskatten. Merparten av de ökade skatteintäkterna kommer från löntagare som hör till ett förbund. I själva verket handlar propositionen om regeringens strävan att skärpa beskattningen av vanliga arbetande finländare. 

Om medlemsavgifterna till arbetsmarknadsorganisationerna upphör att vara avdragsgilla höjs beskattningen för cirka 1,98 miljoner skattskyldiga. Den genomsnittliga ändringen av skattesatsen bedöms bli ungefär 0,2 procentenheter och den genomsnittliga skatteändringen cirka 86 euro per år. 

Centern godkänner inte en sådan skärpning av beskattningen av arbete. 

I stället för att skärpa beskattningen av löntagarna skulle vi hellre ändra arbetsmarknadsorganisationernas och stora allmännyttiga stiftelsers och organisationers placeringsintäkter till delvis skattepliktig inkomst.  

Skatteförmånen för tjänstecyklar sporrar till hälsosam mobilitet

Enligt propositionen ska skattefriheten för tjänstecyklar slopas. Ändringen skulle från och med 2026 gälla cykelförmåner som arbetsgivare och arbetstagare den 24 april 2025 eller därefter har förbundit sig att ta i bruk.  

På cykelförmåner som det har avtalats om före detta datum tillämpas de nuvarande bestämmelserna till utgången av avtalsperioden, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk.  

Efter övergångsperioden ska cykelförmånen i alla situationer vara en skattepliktig förmån till dess gängse värde. Slopandet av skattefriheten på cykelförmånen bedöms öka skatteintäkterna med totalt cirka 50 miljoner euro när skattefriheten har slopats helt. Av detta hänför sig 2 miljoner till samfundsskatten och 48 miljoner till förvärvsinkomstskatten. År 2026 väntas skatteintäkterna växa med 17 miljoner euro.  

Som en följd av ändringen skärps beskattningen för uppskattningsvis cirka 115 000 skattskyldiga. Den genomsnittliga ändringen i skattesatsen är cirka 0,5 procentenheter. 

Enligt regeringsprogrammet strävar regeringen efter att få alla åldersgrupper att motionera mer. I praktiken har regeringen dock höjt momsen på idrottstjänster betydligt och nu är det dags att försvaga incitamentet för att cykla till arbetet, vilket har lett till att anskaffningen av nya cyklar i Finland redan har minskat. I praktiken har regeringen genom sina åtgärder snarare minskat incitamenten för motion än att öka dem.  

Centern skulle behålla skatteförmånen för tjänstecyklar oförändrad. 

Avdraget för distansarbete, dvs. avdraget för arbetsrum, bör kvarstå också när det gäller arbetsinkomster

Regeringen föreslår en ändring i inkomstskattelagen som innebär att kostnaderna för en bostad eller fritidsbostad som den skattskyldige själv eller familjen använder inte är avdragsgilla utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst.  

För utgifter för förvärv av andra enligt inkomstskattelagen beskattningsbara inkomster än löneinkomster ska det i fråga om ovannämnda bostäder kunna göras avdrag till högst det belopp som Skatteförvaltningen bestämmer för avdrag för arbetsrum. 

Till exempel frilansare, konstnärer och närståendevårdare kan få ett schablonmässigt avdrag för arbetsrum för arbete i hemmet. Ändringen påverkar inte näringsidkarnas eller jordbrukarnas nuvarande avdrag för arbetsrum. 

Enligt regeringen kan exempelvis den som bedriver bostads- eller aktieplaceringar få avdrag från kapitalinkomsterna trots att en vanlig löntagare inte får det från sina arbetsinkomster.  

Ändringen av avdraget för arbetsrum beräknas öka skatteintäkterna med sammanlagt cirka 57 miljoner euro.  

Till följd av ändringen skärps beskattningen för cirka 360 000 löntagare. Den genomsnittliga ändringen av skattesatsen bedöms vara cirka 0,2 procentenheter och den genomsnittliga ändringen cirka 158 euro per år.  

Centern godkänner inte regeringens avsikt att försvaga det ekonomiska incitamentet för distansarbete och på detta sätt skärpa löntagarnas beskattning. Vi vill behålla avdraget för arbetsrum oförändrat. 

Förlängning av arbetslivet med morötter för dem som nått pensionsåldern

Erfarenhet ska uppskattas i arbetslivet. Centern vill förlänga tiden i arbetslivet med incitament. 

De som uppnått den lägsta pensionsåldern skulle få 20 procent av arbetsinkomsterna helt skattefritt, om de fortsätter i arbetslivet i stället för att gå i pension. Ändringen skulle avsevärt lindra beskattningen för dem som har passerat den lägsta pensionsåldern och som fortsätter arbeta. På så sätt får erfarna arbetstagare ett incitament att stanna kvar i arbetslivet. Som exempel kan nämnas att den som tjänar 50 000 euro per år i nuläget betalar 15 057 euro i skatter och avgifter per år enligt en tabell som upprätthålls av Skattebetalarnas Centralförbund. Om beloppet av de skattepliktiga inkomsterna bara utgör 80 procent av inkomsterna, skulle det inflyta 10 218 euro per år i skatter och avgifter på basis av en årsinkomst på 40 000 euro. Det är en lindring av beskattningen med nästan 5 000 euro per år. Detta skulle skapa ett tydligt incitament att fortsätta arbeta i stället för att gå i pension. Ändringen skulle sporra människor till att gå senare i pension vilket skulle öka arbetsinsatsen. Dessutom skulle Centern lindra beskattningen av pensionärer som fortfarande arbetar. Då skulle 5 procent av arbetsinkomsterna vara helt skattefria. 

Skattefriheten för unga som köper sin första bostad måste återinföras och överlåtelseskatten justeras

Regeringen föreslår att beskattningen av överlåtelsevinster och överlåtelsebeskattningen ändras i fråga om den villkorliga tilläggsköpesumman. En överlåtelsevinst ska i fråga om den tilläggsköpesumma som fastställs efter året för affären beskattas vid beskattningen det skatteår då grunden för och beloppet av den villkorliga tilläggsköpesumman fastställs. Om tilläggsvederlaget fastställs efter den utsatta tiden för betalningen av överlåtelseskatten, ska skatten på tilläggsvederlaget undantagsvis betalas först inom två månader från det att grunden för och beloppet av tilläggsvederlaget fastställdes. 

Centern framför inga ändringar av dessa ändringar i betänkandet, men Centern skulle genomföra en mer omfattande reform av överlåtelsebeskattningen. 

Centern föreslår att regeringens sänkning av överlåtelseskatten upphävs. Likaså måste skattefriheten för köpet av en första bostad för unga återtas.  

Samtidigt görs den reform av skattesatserna för överlåtelseskatt som Centern tidigare föreslagit och som innebär att regeringens sänkning av överlåtelseskatten återtas och skattesatserna för bostadsaktier och fastigheter slås samman till 2,74 procent. En sänkning av överlåtelseskatten på fastigheter (med undantag av första bostäder) från tre procent till 2,74 procent minskar skatteintäkterna med 18 miljoner euro. En höjning av överlåtelseskatten på bostadsaktier (med undantag av första bostäder) från 1,5 procent till 2,74 procent ökar skatteintäkterna med 123 miljoner euro. Återinförandet av skattefriheten vid köp av en första bostad minskar skatteintäkterna med sammanlagt 65 miljoner euro. De föreslagna ändringarna medför sammanlagt en statisk ökning av skatteintäkterna på 40 miljoner euro per år. 

Hushållsavdraget måste återfå den tidigare omfattningen

Vi godkänner inte regeringens drastiska nedskärning av hushållsavdraget. Vi vill ha kvar avdraget på 2024 års nivå. Dessutom föreslår Centern att hushållsavdraget för ensamboende höjs.  

Under den föregående valperioden skrev det nuvarande statsministerpartiet samlingspartiet, som då var i opposition, i sin alternativa budget att hushållsavdraget är ett utmärkt sätt att sänka skattekilen för tjänster, öka sysselsättningen och minska den svarta sektorn, och att tack vare att skattekilen sänks kan finländska hushåll lägga ut hushållsarbete, vård eller renoveringar billigare som köpta tjänster. 

Men nu som regeringsparti har samlingspartiet annat ljud i skällan. Skatterna i vanliga människors vardag har höjts kraftigt. Momsen har stigit och hushållsavdraget har sjunkit.  

Centern har varnat för att regeringens linje om att vanliga människor ska betala mer i skatt leder till att ekonomin inte blir sund. Men nu är regeringen förvånad över att konsumtionen inte ökar. Det är skäl för regeringen att bedöma vilken andel den har i det att konsumenterna är försiktiga. 

Ännu i fjol kunde man få hushållsavdrag för 40 procent av arbetets andel vid renovering och 60 procent av arbetets andel vid hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete, om man köpte tjänsterna av ett företag. Maximibeloppet var 2 250 euro för renoveringsarbeten och 3 500 euro för hushålls-, omsorgs- och vårdarbeten samt fysioterapi. Självrisken var 100 euro. 

Efter regeringens nedskärningar har man kunnat få hushållsavdrag till ett belopp av högst 1 600 euro per person. Avdraget är 35 procent av arbetets andel, om man köper arbete eller skaffar tjänster av ett företag. Dessutom steg hushållsavdragets självriskandel från nuvarande 100 euro till 150 euro. 

År 2023 fick nästan 508 000 personer hushållsavdrag. Med hjälp av avdraget har många vanliga finländare tidigare kunnat skaffa sig själva och sin familj tjänster som berättigar till avdrag. Nu är man i många hushåll som använt tjänster tvungen att fundera över hur mycket tjänster man kan köpa eller om man överhuvudtaget har råd att göra det.  

Mest kännbar var regeringens nedskärning inom hushålls-, omsorgs- och vårdarbetet. Enligt Skattebetalarnas Centralförbunds kalkyl har nedskärningen av hushålls-, omsorgs- och vårdarbete (t.ex. städning) inneburit en försämring på 1 050 euro exempelvis i en situation där en person köpt tjänster för 4 000 euro under ett år. År 2024 var hushållsavdraget i ett sådant exempel 2 300 euro, men 2025 är det endast 1 250 euro. När en så här stor ändring genomförts på en gång har det haft oanade konsekvenser för beteendet. Risken finns att fler arbetsplatser går förlorade än vad regeringen har kunnat förutse i sin statiska modellering. 

När det gäller renoveringsarbete har förändringen varit mindre, men å andra sidan bör man beakta att byggbranschen allmänt taget är inne i en allvarlig recession. Branschen behöver därför inga fler hårda slag just nu. Annars kommer också renoveringar av småhus att gå ner i en djup recession. När det gäller renoveringsarbete, exempelvis när arbetets andel är 6 000 euro, fick man ännu i fjol 2 250 euro i avdrag, men i år bara 1 600 euro, varvid regeringens beslut skärpte beskattningen med 650 euro. 

I vårt alternativ bereder vi oss på att återställa villkoren för hushållsavdraget enligt de villkor som gällde 2024. Centern skulle upphäva regeringens nedskärning på 100 miljoner euro. Dessutom vill vi 2026—2027 ha kvar det förhöjda maximibelopp och den avdragsprocent för hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som var i bruk 2022—2024, också för fysioterapi som inkluderades i avdragsvillkoren för 2024.  

Dessutom föreslår Centern att hushållsavdraget för ensamboende och enföräldersfamiljer höjs. För närvarande behandlar hushållsavdraget olika familjeformer ojämlikt. För ensamboende är maximiavdraget otillräckligt till exempel vid renovering av kök eller badrum. Enligt Centerns förslag ska hushållsavdraget för ensamboende fördubblas. 

Totalt reserverar Centern 175 miljoner euro för att förbättra villkoren för hushållsavdraget. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner lagförslag 4 och 5 enligt betänkandetatt riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen förkastar lagförslag 3, 6 och 7, att riksdagen godkänner fyra uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) 

Reservationens ändringsförslag

Lag om inkomstskatteskalan för 2026 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2026 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre 
gränsen, 
euro 
Skatt på den del av 
inkomsten som 
överstiger den nedre gränsen, % 
12,64 
22 000 
2 780,8 
19 
32 600 
4 794,8 
Utskottet föreslår en ändring 33,25 Slut på ändringsförslaget 
52 100 
11 053,55 
37,5 
Utskottet föreslår en ändring 88 200 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 24 591,05 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 39,75 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 150 000 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 49 156,55 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 42,25 Slut på ändringsförslaget 
2 § 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) Utskottet föreslår en strykning 64 § 4 mom. och  Slut på strykningsförslaget110 § 2 mom.,Utskottet föreslår en strykning  av dem 64 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1205/2020, Slut på strykningsförslaget 
ändrasUtskottet föreslår en strykning 31 § 1 mom. 6 punkten och 4 mom., 95 § 1 mom. 2 punkten,  Slut på strykningsförslaget106 §, 124 § 4 mom. samt 125 § 2 och 4 mom., 
av dem Utskottet föreslår en strykning 31 § 4 mom. sådant det lyder i lag 716/2004,  Slut på strykningsförslaget106 § och 125 § 2 och 4 mom. sådana de lyder i lag 702/2024 och 124 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1510/2016, samt 
fogas Utskottet föreslår en strykning till 31 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1170/1998, 716/2004, 876/2017, 1077/2020 och 619/2021, ett nytt 9 mom. och  Slut på strykningsförslagettill lagen nya 69 e och 110 a § som följer: 
69 e § 
(Som i FiUB) 
106, 110 a, 124, 125 § 
(Som i FiUB) 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. Bestämmelserna i 110 a § tillämpas första gången på tilläggsköpesummor för vilka betalningsskyldigheten och beloppet fastställs den 1 januari 2026 eller därefter. På tilläggsköpesummor som fastställs före det tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen. 
Utskottet föreslår en strykning På cykelförmåner som arbetsgivare och arbetstagare har förbundit sig till den 23 april 2025 eller före det tillämpas de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Om en cykelförmån som omfattas av de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen har realiserats genom leasingavtal eller något annat motsvarande avtalsarrangemang, tillämpas bestämmelserna till utgången av avtalsperioden i fråga, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. Om arbetsgivaren äger den cykel som utgör cykelförmånen och de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen tillämpas på förmånen, ska bestämmelserna tillämpas till utgången av den tid för användningen av cykeln som avtalats före förmånen tagits i bruk, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. Slut på strykningsförslaget 
 Slut på lagförslaget 

Reservationens förslag till uttalanden

1. Riksdagen förutsätter att statsrådet bereder och lämnar riksdagen de propositioner som behövs för att genomföra ett nytt arbetsinkomstavdrag som klart stärker medelinkomsttagarnas köpkraft. 2. Riksdagen förutsätter att statsrådet bereder och lämnar riksdagen de propositioner som behövs för att hushållsavdraget ska återställas i enlighet med den lagstiftning som gällde 2024 och samtidigt fördubbla maximibeloppen för ensamboende och enföräldersfamiljer.  3. Riksdagen förutsätter att statsrådet bereder och lämnar riksdagen de propositioner som behövs för att lindra löntagares avgifter av skattenatur genom en reform av socialskyddet där det fastställs ett tak för inkomstrelaterade dagpenningar.  4. Riksdagen förutsätter att statsrådet bereder och lämnar riksdagen de propositioner som behövs för att avsevärt lindra beskattningen av arbetsinkomster för personer som uppnått den lägsta pensionsåldern som incitament för att fortsätta i arbetslivet och samtidigt också lindra beskattningen av pensionärer i fråga om arbetsinkomster.  
Helsingfors 7.11.2025
Mika Lintilä cent 
 
Markus Lohi cent 
 

Reservation 3 /gröna

Motivering

Skattelättnaderna för de mest välbärgade bör riktas till låg- och medelinkomsttagarna

Regeringen föreslår att de högsta marginalskattesatserna sänks från cirka 57 procent till 52 procent för dem som tjänar över 100 000 euro per år. Sänkningen av de högsta marginalskattesatserna minskar skatteintäkterna med cirka 500 miljoner euro på årsnivå. 

De gröna anser att det inte är motiverat att lindra beskattningen av de mest välbärgade. Skattelättnaderna är oskäliga särskilt i en situation där regeringen riktar betydande utgiftsnedskärningar till i synnerhet barn och unga samt till dem som redan har det sämst ställt. Enligt social- och hälsovårdsministeriets senaste konsekvensbedömning får regeringen med sina nedskärningar 31 000 barn att hamna under fattigdomsgränsen. I det svåra ekonomiska läget bör skattesänkningarna hellre riktas till mindre inkomstklasser. 

Det är inte heller med tanke på den ekonomiska tillväxten motiverat att sänka de största marginalskatterna. Den ekonomiska tillväxten i Finland dämpas särskilt av den svaga inhemska efterfrågan. De allra mest välbärgade konsumerar en mindre del av sina inkomster än låg- och medelinkomsttagarna.  

En sänkning av de högre marginalskatterna ökar således inte väsentligt efterfrågan i den grad som behövs för att förbättra tillväxten och sysselsättningsläget.  

Sänkningen av skatterna för de mest välbärgade försämrar också läget i de offentliga finanserna. Även om undersökningar visar att självfinansieringen av sänkningen av de högsta marginalskatterna är måttlig på lång sikt, är skatteförlusterna stora på kort sikt. I en situation där den offentliga sektorns skuld förutspås vara cirka 88,5 procent i förhållande till BNP 2026, och där Finland hotar att hamna i EU:s förfarande vid alltför stora underskott, är en så stor skattelättnad obefogad. 

De gröna anser att Finland bör genomföra en grön skattereform där beskattningen i stället för att fokusera på arbete och flit koncentreras på beskattning av olägenheter på ett sätt som minskar inkomstskillnaderna. Vi skulle rikta större skattelättnader än regeringen till låg- och medelinkomsttagare, men vi skulle inte genomföra en lika stor lindring av förvärvsinkomstbeskattningen. Samtidigt skulle vi höja skatten på föroreningar och miljöförstöring betydligt mer än regeringen.  

Rätten till skatteavdrag bör inte slopas när det gäller arbetsmarknadsorganisationer

De gröna anser att det inte finns några grunder för att slopa rätten till skatteavdrag när det gäller arbetsmarknadsorganisationerna. Finland har som medlem i Internationella arbetsorganisationen ILO förbundit sig att främja organiseringen av arbetsmarknadsparterna. Slopandet av rätten till skatteavdrag bidrar till att försvaga arbetstagarnas organisationsgrad, så propositionen står i uppenbar konflikt med Finlands åtaganden. Slopandet av rätten till skatteavdrag är en del av regeringens ensidiga och orättvisa arbetsmarknadshelhet som har skapat exceptionellt stor osäkerhet i finländarnas arbetsliv.  

Medlemsavgifterna till arbetsmarknadsorganisationerna är till sin karaktär utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Detta gäller medlemsavgifter till såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationerna. En central princip i beskattningen har varit att utgifterna för förvärvande av inkomster får dras av från inkomsterna innan skatten tas ut. Nu föreslår regeringen ett väsentligt undantag från denna princip, eftersom det är klart att medlemsavgifterna alltid hänför sig till förvärvandet av inkomster. Också på denna grund bör slopandet av rätten till skatteavdrag återtas. 

Skattefriheten för tjänstecyklar bör bibehållas

Regeringen föreslår också att skattefriheten för tjänstecyklar slopas. De gröna motsätter sig regeringens förslag. 

Skattefriheten för tjänstecyklar har varit ett fungerande incitament för att öka cyklingen. Av dem som använder tjänstecyklar uppger 45 procent att de ersatt bilismen med cykling och 79 procent har ökat sin cykling. Det är motiverat att öka cyklingen inte bara med tanke på klimatmålen utan också med tanke på folkhälsan. Fördelar uppstår till exempel i form av minskad sjukfrånvaro och förbättrat upprätthållande av arbetsförmågan. Att punktera en utveckling som fått en god början står helt i strid med det regeringen sagt om motion. När det gäller motion är den bästa politiken att skapa ramar och incitament för vardagsmotion. 

Regeringens beslut är också ett hårt slag mot företagen i branschen. Förändringen har orsakat en aldrig tidigare skådad marknadsstörning och lett till att företagen i branschen befinner sig i en oproportionerligt osäker situation. Sannolikt kommer det att uppstå förlorade arbetstillfällen, till och med konkurser. Slopandet av skattefriheten så här snabbt är ett tecken på den ryckiga skattepolitik som är den allra giftigaste för företagsverksamheten. 

I stället för att slopa skattefriheten för tjänstecyklar hade regeringen kunnat ingripa i större stöd som är skadliga och bevarande med tanke på miljön och ekonomin. Till exempel är priset på skattefriheten för vedeldning över 400 miljoner euro per år för staten, medan slopandet av skattefriheten för tjänstecyklar beräknas generera skatteintäkter på cirka 30 miljoner euro. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner lagförslag 3, 4 och 5 enligt betänkandetatt riksdagen godkänner lagförslag 1 med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen godkänner lagförslag 2 enligt betänkandet, men 31, 64, 95, 124, 125 § och ikraftträdandebestämmelsen med följande ändringar: (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen förkastar lagförslag 6 och 7. 

Reservationens ändringsförslag

1. Lag om inkomstskatteskalan för 2026 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2026 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre 
gränsen, 
euro 
Skatt på den del av 
inkomsten som 
överstiger den nedre gränsen, % 
Utskottet föreslår en ändring 0—22 000 Slut på ändringsförslaget 
12,64 
Utskottet föreslår en ändring 22 000—32 600 Slut på ändringsförslaget 
2 780,8 
19 
Utskottet föreslår en ändring 32 600—52 100 Slut på ändringsförslaget 
4 794,8 
30,25 
Utskottet föreslår en ändring 52 100—88 200 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 10 693,55 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 34,00 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 88 200—150 000 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 22 967,55 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 41,75 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 150 000— Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 48 769,05 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 44,25 Slut på ändringsförslaget 
2 § 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 64 § 4 mom. och 110 § 2 mom., av dem 64 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1205/2020, 
ändras 31 § 1 mom. 6 punkten och 4 mom., 95 § 1 mom. 2 punkten, 106 §, 124 § 4 mom. samt 125 § 2 och 4 mom., 
av dem 31 § 4 mom. sådant det lyder i lag 716/2004, 106 § och 125 § 2 och 4 mom. sådana de lyder i lag 702/2024 och 124 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1510/2016, samt 
fogas till 31 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1170/1998, 716/2004, 876/2017, 1077/2020 och 619/2021, Utskottet föreslår en ändring 64 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1205/2020 Slut på ändringsförslaget ett nytt 9 mom. och till lagen nya 69 e och 110 a § som följer: 
31 § 
Särskilda stadganden om naturliga avdrag 
Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) Utskottet föreslår en ändring medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och  Slut på ändringsförslagetavgifter till arbetslöshetskassor, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdragsgilla utgifter vid fastställande av nettoinkomsten är inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst och inte heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet. Utgifter för förvärvande av dividendinkomst är dock avdragsgilla oberoende av att dividendinkomsten med stöd av 33 a–33 d § är skattefri inkomst. Utskottet föreslår en strykning Avdragsgilla utgifter är inte medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och inte heller medlemsavgifter till sådana andra organisationer som enligt sina stadgar kan ha mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet. Slut på strykningsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Kostnaderna för en bostad eller fritidsbostad som den skattskyldige själv eller familjen använder är inte avdragsgilla utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst. Om den skattskyldige använder en ovan avsedd bostad för förvärv av andra skattepliktiga inkomster än löneinkomster, har den skattskyldige rätt att dra av kostnader för användningen av bostaden till högst det belopp som Skatteförvaltningen bestämmer för avdrag för arbetsrum. Skatteförvaltningen bestämmer årligen beloppen av avdrag för arbetsrum på basis av förvärvsverksamhetens storlek och omfattning och på basis av skäliga genomsnittliga kostnader för arbetsrum. 
Utskottet föreslår en ändring 64 § Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Naturaförmåner Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring En cykelförmån som arbetsgivaren ger arbetstagaren är skattefri inkomst till ett värde av högst 1 200 euro. Det högsta skattefria beloppet för cykelförmånen och kollektivtrafikbiljetten enligt 3 mom. är dock sammanlagt 3 400 euro.  Slut på ändringsförslaget 
 
95 § 
Avdrag för inkomstens förvärvande 
Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) Utskottet föreslår en ändring medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och Slut på ändringsförslaget avgifter till arbetslöshetskassor, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
106 § 
(Som i FiUB) 
110 a § 
(Som i FiUB) 
124 § 
Fastställande av skatten 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Fysiska personer ska betala 5,85 procent i tilläggsskatt för pensionsinkomst till den del pensionsinkomsten efter pensionsinkomstavdraget överskrider Utskottet föreslår en ändring 47 000 Slut på ändringsförslaget euro. På tilläggsskatten för pensionsinkomst tillämpas de bestämmelser i denna lag eller någon annan lag som gäller den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdraget utgör 18 procent av det inkomstbelopp som avses i 1 mom. Avdragets maximibelopp är dock Utskottet föreslår en ändring 3 585 Slut på ändringsförslaget euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 35 000 euro minskar avdraget med Utskottet föreslår en ändring 2,22 Slut på ändringsförslaget procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 35 000 euro, tills nettoförvärvsinkomsten uppgår till 50 550 euro. Utskottet föreslår en strykning Avdraget minskar inte för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 50 550 euro.  Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring Till den del den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 42 550 euro minskar avdraget dock med 3,55 procent av den överskjutande delen. Slut på ändringsförslaget Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
(Som i FiUB) 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Ikraftträdande 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 7.11.2025
Saara Hyrkkö gröna 
 

Reservation 4 /vänst

Motivering

Beskattningens uppgift är att trygga finansieringen av välfärdssamhället, jämna ut förmögenhets- och inkomstskillnader och styra människors beteende. Vänsterförbundet anser att den grundläggande utgångspunkten är att skatt ska betalas enligt betalningsförmåga.  

Regeringen Orpo har redan tidigare minskat skattesystemets progressivitet avsevärt. Till exempel lindrade regeringen beskattningen av höginkomsttagare genom att höja den nedre gränsen för solidaritetsskatten till 150 000 euro. Ännu 2023 var den nedre gränsen i den högsta inkomstklassen 85 800 euro. Vänstern vill upphäva denna skattelättnad för höginkomsttagare och öka progressiviteten i inkomstbeskattningen. Tillsammans med nedskärningarna i den sociala tryggheten har regeringens ändringar i beskattningen gjort Finland till ett ojämlikare land. 

De skatteändringar som högerregeringen föreslår för 2026 ökar inkomstskillnaderna i Finland ytterligare. De sammantagna konsekvenserna för de skattskyldiga av de skatteändringar som regeringen föreslår strider mot principen om skattebetalningsförmåga eftersom beskattningen lindras mest för dem som har större skattebetalningsförmåga än andra. Vänsterförbundet understöder inte regeringens förslag att sänka de högsta marginalskattesatserna till cirka 52 procent, vilket är en skattesänkning som riktas till de finländare som har de högsta inkomsterna. Skattelättnaderna för dem som har de högsta inkomsterna lämpar sig inte heller för den nuvarande samhälleliga situationen där förmånerna och tjänsterna skärs ned för låginkomsttagarna. Propositionen lyfter inte fram några betydande osäkerhetsfaktorer såsom de som ingår i bedömningen av åtgärdens självfinansieringsgrad. Sänkningen av de högsta marginalskattesatserna skulle drabba så få finländare att eventuella ändringar i denna grupps arbetsinsats inte kommer att ha någon betydande inverkan på den ekonomiska tillväxten och åtgärdernas självfinansiering och den eventuella tidpunkten för genomförandet av den är osäker. Vi stöder inte heller den sänkning av tilläggsskatten på stora pensioner som regeringen föreslår och som stärker köpkraften endast för dem som får de allra högsta pensionerna. 

Vänsterförbundet vill stärka progressionen i inkomstskatteskalan också till övriga delar jämfört med propositionen. Dessutom skulle vi också förbättra köpkraften för arbetstagare med små och medelstora inkomster genom att överföra de så kallade konkurrenskraftsavgifterna på arbetsgivaren. I konkurrenskraftsavtalet 2016 överfördes största delen av lönebikostnaderna från arbetsgivarna till löntagarna. Vänsterförbundet vill stärka arbetstagarnas köpkraft genom att dessa lönebikostnader igen ska betalas av arbetsgivarna. Överföringen stöder också den ekonomiska tillväxten, eftersom den otillräckliga konsumtionsefterfrågan för närvarande är det största tillväxthindret i Finland. Sammantaget stärker de ändringar i beskattningen och lönebikostnaderna som vi föreslår köpkraften för låg- och medelinkomsttagare mer än regeringens budgetproposition. 

Vi vill inte slopa arbetsmarknadsorganisationernas rätt till skatteavdrag. Utgifterna för inkomstens förvärvande är normalt avdragsgilla i beskattningen både i Finland och i andra länder, och det är mycket exceptionellt att föreskriva att de inte är avdragsgilla. I vårt skattesystem är utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande, det vill säga de så kallade naturliga avdragen, normalt avdragsgilla i beskattningen. Arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om frågor som gäller medlemmarnas inkomstbildning och arbetsvillkor och som har direkt inverkan på de inkomster som medlemmarna förvärvar och bibehållandet av dem. I propositionens konsekvensbedömning behandlas inte heller alls till exempel det att propositionen i synnerhet i låglönebranscher i praktiken i betydande grad kan försvåra organiseringen och de kollektiva förhandlingarna och på så sätt försvaga tillgodoseendet av de centrala grundläggande fri- och rättigheterna i arbetslivet. Ur löntagarnas synvinkel kan slopandet av rätten till skatteavdrag för fackförbundens medlemsavgifter leda till en svagare löne- och produktivitetsutveckling inom samhällsekonomin. Om organiseringen och kollektivavtalens allmänt bindande verkan försvagas, kan det också på längre sikt leda till ökade inkomstskillnader. 

Vi vill inte höja barnavdraget, utan använda samma belopp till att höja barnbidragen. Låginkomsttagarna drar inte nytta av barnavdraget, så höjningen av barnbidraget är en mer jämlik åtgärd som också gynnar låginkomsttagarna. Vi vill behålla förmånen med tjänstecyklar, eftersom det uppmuntrar arbetstagarna till ett beteende som är gynnsamt med tanke på klimatet och hälsan. Vi vill inte slopa arbetstagarnas möjlighet att göra avdrag för arbetsrum i beskattningen. 

Den föreslagna 69 e § om beskattning av arbetstagares rättegångskostnader motsvarar till sitt syfte lagmotion LM 27/2023 rd (Saramo m.fl.). Ändringen är viktig och motiverad. En arbetstagares rättegångskostnader som betalas av dennes arbetsgivare ska inte betraktas som skattepliktig lön när den gärning som är föremål för brottmålet har utförts i arbetsuppdrag och arbetstagaren inte har handlat i strid med arbetsgivarens anvisningar. Den nuvarande regleringen har lett till en oskälig tolkningslinje som är problematisk med tanke på rättssäkerheten, yttrandefriheten och pressfriheten (HFD:2023:116) i ett fall som hänför sig till en redaktör vid tidningen Helsingin Sanomat. Vänsterförbundet understöder ändringen på de grunder som anges i lagmotionen. 

Vänsterförbundet understöder inte regeringens förslag om en sänkning av källskatten för nyckelpersoner och en lättnad för dem som återvänder till Finland. I propositionen utvidgas lättnaden till att gälla också finska medborgare som återvänder till Finland. Propositionen försvagar skatteprogressionen ytterligare. Källskatten sänks dessutom från 32 procent till 25 procent, vilket innebär att höginkomsttagare som kommer till Finland betalar en ännu lägre skatteprocent än tidigare. Det är fråga om särbehandling av höginkomsttagare som bott utomlands och det finns inga motiveringar för detta. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner lagförslag 4 enligt betänkandetatt riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen förkastar lagförslag 3, 5, 6 och 7. 

Reservationens ändringsförslag

1. Lag om inkomstskatteskalan för 2026 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2026 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre 
gränsen, 
euro 
Skatt på den del av 
inkomsten som 
överstiger den nedre gränsen, % 
12,64 
22 000 
2 780,8 
19 
32 600 
4 794,8 
Utskottet föreslår en ändring 31,75 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 52 100 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 10 986,05 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 38,00 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 85 800 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 23 792,05 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 45,55 Slut på ändringsförslaget 
2 § 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) Utskottet föreslår en strykning 64 § 4 mom. och  Slut på strykningsförslaget110 § 2 mom.,Utskottet föreslår en strykning  av dem 64 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1205/2020, Slut på strykningsförslaget 
ändrasUtskottet föreslår en strykning 31 § 1 mom. 6 punkten och 4 mom., 95 § 1 mom. 2 punkten, Slut på strykningsförslaget 106 §Utskottet föreslår en strykning , 124 § 4 mom. Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en strykning  samt Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring och Slut på ändringsförslaget 125 § 2Utskottet föreslår en strykning  och 4 Slut på strykningsförslaget mom.Utskottet föreslår en strykning , Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning av dem 31 § 4 mom. sådant det lyder i lag 716/2004, 106 § och 125 § 2 och 4 mom. Slut på strykningsförslaget sådana de lyder i lag 702/2024Utskottet föreslår en strykning  och 124 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1510/2016 Slut på strykningsförslaget, samt 
fogas Utskottet föreslår en strykning till 31 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1170/1998, 716/2004, 876/2017, 1077/2020 och 619/2021, ett nytt 9 mom. och Slut på strykningsförslaget till lagen nya 69 e och 110 a § som följer: 
69 e § 
(Som i FiUB) 
106 § 
(Som FiUB) 
110 a § 
(Som i FiUB) 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdraget utgör 18 procent av det inkomstbelopp som avses i 1 mom. Avdragets maximibelopp är dock 3 430 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger Utskottet föreslår en ändring 24 250 Slut på ändringsförslaget euro minskar avdraget med Utskottet föreslår en ändring 2,22 Slut på ändringsförslaget procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger Utskottet föreslår en ändring 24 250 Slut på ändringsförslaget euroUtskottet föreslår en strykning , tills nettoförvärvsinkomsten uppgår till 50 550 euro Slut på strykningsförslaget. Utskottet föreslår en strykning Avdraget minskar inte för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 50 550 euro. Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring Till den del den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 42 550 euro minskar avdraget dock med 3,44 procent av den överskjutande delen. Slut på ändringsförslaget Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdragets maximibelopp som avses i 2 mom. höjs med 105 euro för varje minderårigt barn för vilket den skattskyldige är vårdnadshavare vid skatteårets utgång. Om den skattskyldige inte omfattas av bestämmelserna om makar i denna lag och inte har en make utomlands, beviljas höjningen till dubbelt belopp i fråga om de barn för vilka den skattskyldige är enda vårdnadshavare. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. Bestämmelserna i 110 a § tillämpas första gången på tilläggsköpesummor för vilka betalningsskyldigheten och beloppet fastställs den 1 januari 2026 eller därefter. På tilläggsköpesummor som fastställs före det tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen. 
Utskottet föreslår en strykning På cykelförmåner som arbetsgivare och arbetstagare har förbundit sig till den 23 april 2025 eller före det tillämpas de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Om en cykelförmån som omfattas av de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen har realiserats genom leasingavtal eller något annat motsvarande avtalsarrangemang, tillämpas bestämmelserna till utgången av avtalsperioden i fråga, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. Om arbetsgivaren äger den cykel som utgör cykelförmånen och de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen tillämpas på förmånen, ska bestämmelserna tillämpas till utgången av den tid för användningen av cykeln som avtalats före förmånen tagits i bruk, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. Slut på strykningsförslaget 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 7.11.2025
Hanna Sarkkinen vänst