För att bekämpa klimatförändringen och i synnerhet för att genomföra Parisavtalet måste alla metoder för att minska koldioxidutsläppen tas i bruk. Att gallra i skattestöd för fossila bränslen är en väsentlig del av detta. Bland annat diesel, lätt brännolja och torv får betydande skattestöd. Att reducera dem skulle stödja uppnåendet av klimatmålen och dessutom förbättra statsfinanserna.
Dieselbränsle beskattas lindrigare än motorbensin. Där ingår ett skattestöd på totalt cirka 767 miljoner euro. I fråga om persontrafiken skärs skattestödet bort med hjälp av drivkraftsskatten, som ingår i fordonsbeskattningen.
Diesel används inte bara i tung godstrafik och kollektivtrafik utan också i personbilstrafik. Det minskade skattestödet för diesel kompenseras för personbilstrafiken genom sänkt drivkraftsskatt, vilket de gröna har lämnat en lagmotion om.
Beskattningen av flytande bränsle består av energiinnehållsskatt, koldioxidskatt och försörjningsberedskapsavgift. Skattestödet för diesel är fast, 25,95 cent per liter, och riktas till energiinnehållsskatten. I lagmotionen föreslås att det fasta skattestödet ska sänkas med 7,44 cent per liter vilket skulle öka skatteinflödet med cirka 220 miljoner euro.
I tung godstrafik förorsakar minskningen av skattestödet för diesel en lindrig ökning av kostnaderna för transporterna. Samtidigt är det här också en orsak att försöka ta fram alternativa drivmedel för den tunga godstrafiken, såsom flytande natur- eller biogas. Tekniken för detta kan ännu inte tas i bruk i stor skala, men att minska skattestödet skulle försnabba utvecklingen av alternativa bränsletekniker. Å andra sidan förbättrar minskningen av skattestödet för diesel järnvägstransporternas konkurrenskraft mot vägtrafiken.
Inom kollektivtrafiken — särskilt inom stadsregionerna — finns det redan alternativ. Det finns gasbussar på marknaden, och elbussarna kommer stort. Att minska skattestödet för diesel förbättrar incitamenten och försnabbar övergången till alternativa, miljövänliga bussar.
Det finns 11 skattestöd som riktas till energiskatteinkomster och deras totala belopp överstiger två miljarder euro. Det näst mest betydande av skattestöden under energiskattemomentet är att bränsle för arbetsmaskiner beskattas under normen. Skattestödet uppstår av att vissa arbetsmaskiner har getts rätt att köra på lätt brännolja, som beskattas lindrigare än diesel. Lätt brännolja används bland annat i dieselmotordrivna rörliga arbetsmaskiner och jord- och skogsbruksmaskiner.
År 2017 beräknas detta skattestöd uppgå till 451 miljoner euro. Vi föreslår att skattestödet skärs ner med en knapp fjärdedel. Tekniskt kan detta genomföras exempelvis så att de som använder lätt brännolja övergår till att använda diesel, men en del av skatten återbärs till dem i samband med beskattningen.
Skattestödet för torv har ökats genom att sänka beskattningen av torv från nivån 4,9 euro/MWh först till nivån 3,40 euro/MWh 2015 och ytterligare till 1,9 euro/MWh 2016, vilket ger orsak att öka användningen av torv, som ger höga koldioxidutsläpp, som bränsle särskilt vid kraftvärmeproduktion. I samma sammanhang har stödet för energiåtervinning av skogsflis höjts för att prisförhållandet mellan torv och flis inte ska förändras. Dessa insatser har sammantaget försvagat statsfinanserna med cirka 20 miljoner euro.
De gröna föreslår att skattestödet för torv ska minskas genom att skatten återförs till nivån 3,4 euro/MWh. De gröna har lämnat en separat budgetmotion för en analog sänkning av skattestödet för skogsflis. Enligt kalkyltabellen i produktionsstödsförordningen skulle höjd skatt sänka produktionsstödet för el producerar med skogsflis till 15,9 euro/MWh jämfört med dagens 18 euro/MWh.
Enligt gjorda bedömningar är skattestödet för torv jämfört med jämförbara bränslen för närvarande i storleksklassen 140 miljoner euro per år. Men detta för miljön skadliga skattestöd kan ändå inte slopas helt med en gång eftersom det i sin tur skulle locka till användning av stenkol och andra fossila importbränslen i stället för bränntorv och även skogsflis.