Regeringen föreslår ändringar i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen. Samtidigt görs en höjning av elskatten för datorhallar så att den blir 44 gånger högre än i nuläget. Enligt Socialdemokratiska riksdagsgruppen är höjningen totalekonomiskt sett både skadlig och kortsiktig. 

För det första är regeringens föreslagna ändring skadlig för investeringsmiljön och konkurrenskraften. Datorhallar är stora investeringar med lång livslängd och de är kopplade till värdekedjan för hela den digitala ekonomin (molntjänster, industridata, artificiell intelligens, cybersäkerhet). Beslut om skatteändringar som påverkar investeringarna bör inte tas förhastat och plötsligt. 

Det är dock motiverat att för en lägre skattesats fastställa sådana ramvillkor och incitament som är viktiga för energisystemets funktion. Stora datorhallar kan styras till att delta i efterfrågeflexibiliteten, ta till vara spillvärmen eller fungera som reservkraft. På så sätt kan de nya investeringarna stödja balansen i elsystemet och främja minskningen av utsläppen från användningen av fjärrvärme. Ett ytterligare villkor för skatteförmånen skulle också kunna vara FoUI-verksamhet och ett minimiantal anställda. 

På regional nivå breddar datorhallarna fastighets- och samfundsskattebasen och skapar underleverantörskedjor.  

Beskattningen bör uppmuntra till energieffektivitet, utnyttjande av spillvärme och efterfrågeflexibilitet — inte försämra lönsamheten för investeringar i tjänster som elektrifieras. 

På de grunder som anges ovan anser vi att höjningen av elskatten för datorhallar inte bör genomföras. Det skulle vara mer ändamålsenligt att hålla kvar datorhallarna i den lägre elskatteklassen och rikta styrningen till villkor som gäller energieffektivitet och spillvärme, avtal om efterfrågeflexibilitet och FoUI-satsningar. 

I propositionen överförs den elström som används i datorhallar från den lägre skatteklassen II till den allmänna skatteklassen I. Ändringen ökar årligen statens elskatteinkomster med 47 miljoner euro på 2026 års nivå. 

Läget i de offentliga finanserna är svårt och skuldsättningen ökar i snabbt takt. De gröna anser det motiverat att inkomstunderlaget för de offentliga finanserna stärks genom en kritisk granskning av olika avvikelser i skattesystemet. Enligt finansministeriets prognos har skattestödet beräknats öka till ungefär 83 miljoner euro 2030, vilket särskilt talar för att stödet slopas. Bedömningen är också förenad med betydande osäkerhet, och om alla de projekt med datorhallar som för närvarande är i förutrednings-, planerings- eller byggnadsskedet genomförs, kan skattestödets belopp enligt propositionsutkastet öka med upp till 350 miljoner euro. 

Samtidigt bör Finland locka till sig investeringar som främjar den gröna omställningen. En lägre elskatteklass är dock inte det enda sättet att locka investeringar till Finland. Som det konstateras i propositionen är Finlands centrala konkurrenskraftsfaktorer bland annat det förmånliga och rena elutbudet, det stabila elnätet, det rena vattnet och kalla klimatet, den digitala infrastrukturen samt möjligheterna att utnyttja spillvärme. 

Som ett led i den skattemässiga ändringen har det beslutats om en ny stödmekanism för investeringar i datorhallar. De gröna anser det vara viktigt att den kommande stödmekanismen är förenad med stränga miljökriterier för att investeringarna verkligen ska främja den gröna omställningen och vara förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada (do no significant harm, DNSH). De gröna betonar också att Finland måste skapa förutsättningar för samt säkerställa att investeringsmiljön är attraktiv för användning av naturresurser med högre förädlingsgrad, för tillverkning av produkter med hög förädlingsgrad och för att förbättra resursproduktiviteten. 

I propositionen föreslås det att vissa bestämmelser i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen upphävs. Genom att bestämmelserna upphävs flyttas skatten på den elström som förbrukas i datorhallar från den lägre elskatteklassen II till den allmänna elskatteklassen I, där skatten är 2,24 cent per kilowattimme. Skatten i den lägre elskatteklassen är 0,05 cent per kilowattimme, så den föreslagna ändringen höjer skatten på den elström som förbrukas i datorhallar med 2,19 cent per kilowattimme. Den föreslagna ändringen ökar statens årliga elskatteinkomster med 47 miljoner euro på 2026 års nivå. Eftersom ändringen enligt propositionen träder i kraft först den 1 juli 2026, uppgår elskatteinkomsterna för 2026 till ungefär 24 miljoner euro.  

Datorhallsverksamheten har ett lågt mervärde och en liten sysselsättande effekt. Vi anser dock att datorhallarna är välkomna investeringar i Finland, om de gagnar samhället genom skatteintäkter och tillvaratagen spillvärme. Särskilt välkomna är sådana investeringar som leder till mer omfattande verksamhet som har ett högre mervärde och större sysselsättande effekt. Alla datorhallar som planerats i Finland kan dock knappast genomföras, eller om de genomförs kan det ha en betydande belastande effekt på elsystemet och höja elpriset. 

Det nuvarande skattestödet för datorhallar är inte motiverat och vi stöder regeringens förslag att slopa stödet. Det ökande intresset för investeringar i datorhallar i Finland förklaras till största delen av billig och ren el, ett stabilt elnät, rent vatten och svalt klimat. Möjligheterna att utnyttja spillvärmen för fjärrvärmeproduktion eller annan verksamhet erbjuder datorhallarna extra affärsmöjligheter. Också efter skattehöjningen är priset på el konkurrenskraftigt för aktörerna med beaktande av andra attraktionsfaktorer. Det har uppskattats att behovet av datorhallar håller på att öka betydligt globalt sett, och de nordiska ländernas konkurrenskraft som placeringsländer för datorhallar är så god att investeringarna i datorhallar i de nordiska länderna förr eller senare kommer att begränsas av deras inverkan på elnätet. Vi anser inte att den nya stödmodell för datorhallar som regeringen föreslår för att kompensera det slopade skattestödet behövs.  

Den framtida elförbrukningen i datorhallarna är förenad med osäkerhet. I den energibalans som arbets- och näringsministeriet utarbetat och som ligger till grund för finansministeriets prognos för energiskatteinkomsterna beräknas elförbrukningen i datorhallarna stiga till cirka 3,8 terawattimmar före 2030. Detta innebär att skatteutgiften för datorhallar stiger till cirka 83 miljoner euro 2030. I offentligheten har det rapporterats om flera investeringsprojekt i anslutning till datorhallar som, om de genomförs, potentiellt kan höja elförbrukningen i Finland betydligt mer. Enligt Finlands näringslivs statistik om investeringar i den gröna omställningen befinner sig sammanlagt 62 datorhallsprojekt i förstudie-, planerings-, investeringsbesluts- eller byggnadsfasen. Om man utgår från att nya projekt som inleds behöver en elektrisk effekt på sammanlagt 3 000 megawatt, innebär det en elförbrukning på 17,5 terawattimmar, när man antar att medeleffekten av elförbrukningen hos en datorhall är två tredjedelar av den nominella kapaciteten. Detta skulle innebära en ökning med cirka en femtedel av den nuvarande totala elförbrukningen i Finland. Enligt den gällande elskattelagstiftningen innebär en elförbrukning på 17,5 terawattimmar en ökning på cirka 380 miljoner euro i den årliga elskatteutgiften för datorhallar. Även om det i Finland finns rum för datorhallar är det uppenbart att om alla planerade projekt genomförs, skulle det ha stora konsekvenser för vårt energisystem och skattestödets belopp skulle bli ohållbart stort.  

Datorhallar är inte detsamma som dataekonomi, och datorhallarna skapar nästan inga arbetstillfällen i Finland efter byggnadsskedet. Den ökande elanvändningen vid datorhallarna ökar efterfrågan på el och skapar behov av investeringar i elnätet och ökad fossilfri flexibilitet i elproduktionen. Allt detta medför kostnader och höjer elpriset. När datorhallarna ökar uppstår ett behov av ny energiproduktion och all energiproduktion, också fossilfri sådan, är förknippad med vissa olägenheter. Därför är det motiverat att datorhallarna betalar högre skatt än i nuläget utan att det införs en ny stödmodell som kompenserar det slopade skattestödet. 

Datorhallarnas svaga sysselsättningseffekt och de kostnader och andra konsekvenser som de medför för samhället motiverar att de beskattas hårdare än för närvarande. Det är ett sätt att säkerställa att verksamheten gynnar samhället och kompenserar för de kostnader och andra konsekvenser som uppstår. Även om skatten höjs för att säkerställa nyttan för samhället, ökar behovet av datorhallar globalt sett så mycket och Finland är på många sätt en gynnsam miljö för verksamheten att det är sannolikt att datorhallar byggs också i fortsättningen utan att man inför en kompenserande stödmodell. 

Skattehöjningen motiveras av datorhallarnas ringa samhälleliga nytta i förhållande till deras ekonomiska kostnader och å andra sidan i förhållande till de risker som den ökande verksamheten kan medföra för el- och energimarknaden. Om ökningen av datorhallarna medför behov av en mekanism för fossilfri flexibilitet, är det motiverat att bedöma skattestödet för datorhallarna också ur det perspektivet att datorhallarna bör betala för det flexibilitetsbehov som de orsakar samhället. Datorhallarna är förenade med utmaningar bland annat i fråga om hallarnas placering, tillståndsförfaranden, energieffektivitet och utnyttjandet av spillvärme. Utmaningarna gäller i hög grad också elförbrukningen och elmarknadens funktion. Alla dessa faktorer styrs och regleras mest resurseffektivt inom ramen för den gällande regleringen, inte genom stöd i samband med beskattningen. 

I en situation där statsfinanserna uppvisar ett stort underskott måste alla företagsstöd granskas kritiskt. Därför ställer vi oss bakom förslaget att slopa elskattestödet men stöder inte införandet av ett nytt företagsstöd för datorhallarna. Dessutom föreslår vi att skattestödet till datorhallarna slopas redan den 1 januari 2026. Detta ökar skatteinkomsterna ytterligare med 23 miljoner euro 2026.