Avsikten är att i fråga om verksamhet som finansieras med intäkterna från penningspel ta i bruk en ny finansieringsmodell som tagits fram i parlamentariskt samarbete och som syftar till att bryta det ekonomiska och till anslagsnivån anknutna beroendet av Veikkaus Ab:s avkastning. Enligt den nya finansieringsmodellen ska den allmännyttiga verksamhet som nu finansieras med avkastningen av penningspel från och med ingången av 2024 finansieras med allmänna budgetmedel inom utgiftsramen. Riksdagen beslutar i samband med den årliga budgetbehandlingen om nivån på och användningsändamålet för de anslag som anvisas för olika ändamål. Den nya finansieringsmodellen stärker riksdagens budgetmakt. 

Propositionen innehåller de ändringar i lotterilagen (1047/2001) som den nya finansieringsmodellen förutsätter. Det föreslås att bestämmelserna om ändamålen för Veikkaus Ab:s avkastning och om fördelningen av finansieringen samt andra bestämmelser som gäller statsunderstöd upphävs. Avsikten är att Veikkaus Ab:s avkastning ska tas in som allmänna medel i statsbudgeten från ingången av 2024. Lotterilagens bestämmelser om upptagande av Veikkaus Ab:s avkastning i statsbudgeten och om redovisning av avkastningen ändras så att de överensstämmer med den nya modellen. Dessutom införs i lagen en bestämmelse om Veikkaus Ab:s skyldighet att lämna en redogörelse för den avkastning som redovisats till staten. 

Den nya finansieringsmodellen förutsätter också ändringar i lagstiftningen som berör undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområden. Avsikten är att bestämmelser om understödsförfarandena införs i de sektorsspecifika lagarna. Propositioner som gäller dessa (RP 282/2022 rd, RP 269/2022 rd och RP 260/2022 rd) behandlas för närvarande i riksdagen. 

Reformens konsekvenser beror till många delar på den nya finansieringsmodellen i sin helhet och inte på de ändringar som föreslås i lotterilagen. De ekonomiska, samhälleliga och andra konsekvenserna av den nya finansieringsmodellen bedöms i ovan nämnda sektorsspecifika propositioner. Utifrån forskning bedöms det att den nya finansieringsmodellen, på ett effektivare sätt än det nuvarande systemet, kommer att stödja förebyggandet och minskningen av skadeverkningar som penningspel ger upphov till. Modellen förväntas också förbättra möjligheterna att genomföra politiska åtgärder som förebygger och minskar skadeverkningar till följd av penningspel. 

Kulturutskottet betonar i sitt utlåtande (KuUU 33/2022 rd) vikten av att trygga en tillräcklig finansiering för organisationerna. Med avkastningen av penningspel har man finansierat verksamhet som tillför vårt samhälle mervärde och som har en betydande roll till exempel i det förebyggande arbetet och främjandet av välbefinnandet. Vid sidan av att trygga en långsiktig finansiering av organisationernas verksamhet är det viktigt att bevaka effekterna av finansieringen. 

Förvaltningsutskottet anser att reformen av finansieringsmodellen för den verksamhet som finansieras med penningspelsintänkter är välkommen och viktig. Lagförslaget om ändring av lotterilagen behövs för att kunna genomföra reformen. Förvaltningsutskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.