Utskottet konstaterar att enligt 4 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993) ska det för i 26 § i jaktlagen avsedd jaktlicens för hjortdjur betalas en avgift (jaktlicensavgift) till staten. Jaktlicensavgiften bestäms enligt antalet fällda hjortdjur. De medel som fås genom jaktlicensavgifterna används enligt 6 § i lagen i första hand för utgifter föranledda av förebyggande och ersättande av skador förorsakade av hjortdjur. Medel kan dessutom användas för utgifter som föranleds av observation av och forskning i hjortdjursbestånden. 

I propositionen föreslås 6 § bli ändrad så att användningssyftet för medlen kompletteras. Medlen ska också kunna användas för utgifter som föranleds av viltskaderegistret och av andra informationssystem som anknyter till förvaltningen av jakten på hjortdjur och av vård av hjortdjursbestånden samt för andra motsvarande utgifter. 

I en utredning till utskottet konstateras att användningssyftet för medel som hänför sig till informationssystem bör regleras i lag, eftersom informationssystemen har fått en allt större betydelse för förvaltningen av hjortdjursbestånden och förebyggandet av skador. Bestämmelserna om utgifter föranledda av vård av hjortdjursbestånd och andra motsvarande utgifter föreslås bli fogade till lagen för att möjliggöra projekt som ska genomföras för att förbättra hjortdjursbeståndens livskraft och förvaltningen av bestånden.  

Utskottet vill betona att material med geodata bör utvecklas och utnyttjas mer än för närvarande för att förhindra hjortdjursskador. När vi har mer detaljerad information om älgbeståndet än nu och när denna information kan samordnas med information om skador och annan tillgänglig geografisk information — som exempelvis skogsdata — blir det lättare att reglera älgstammen och förhindra skador. Genom nya utvecklingsprojekt bör hanteringen av skador främjas så att jakt bedrivs i områden där skador förekommer. 

Utskottet noterar att de inkomster som fås genom jaktlicensavgifterna för närvarande överstiger de samlade ersättningarna för älgskador. Enligt utredning till utskottet har ersättningarna för skogsskador förorsakade av hjortdjur under de senaste åren minskat kraftigare än älgstammen. Eftersom det i statsbudgeten handlar om ett treårigt reservationsanslag anser utskottet att användningen av medlen under momentet måste planeras så att inte heller en eventuell framtida ökning av ersättningsbeloppet leder till ett behov av att skära ner ersättningarna eller höja jaktlicensavgiften. Därför måste medel för andra ändamål än ersättningar anpassas så att det inte blir nödvändigt att höja jaktlicensavgiften eller skära ner ersättningarna. 

Utskottet ser det som viktigt att systemet för ersättning för skogsskador förorsakade av hjortdjur förenklas och förtydligas när viltskadelagen (105/2009) revideras. Systemet för ersättning bör täcka in skador som hjortdjur förorsakar skogsvården.