I lagen om stöd för bredband (1186/2009) föreskrivs om att bevilja statligt stöd för bredbandsprojekt i glesbygdsområden. Målet är att främja att bredbandsnät byggs särskilt i de glesbygdsområden där nätet inte byggs ut på rent kommersiella grunder. Utskottet ser det som viktigt att bygga bredbandsnät bland annat för att trygga medborgarnas likställdhet och en regionalt rättvis servicenivå.
Propositionen avser att främja att det stödbelopp på något över 20 miljoner euro som ännu inte beviljats av det tidigare avsatta stödet på 69,5 miljoner euro för projektet för snabba bredband ska utnyttjas för projekt för att bygga ut bredband. Propositionen saknar konsekvenser för statsbudgeten, och projektet för snabba bredband upphör i slutet av 2019. Utskottet noterar att beloppet på det disponibla stödet är ganska anspråkslöst med tanke på det sammantagna behovet av att bygga bredbandsnät. Men stöden måste beviljas med beaktande också av eventuella konsekvenser för byggande och investeringar på marknadsmässiga villkor. Här är Kommunikationsverkets marknadsanalyser av central betydelse.
I propositionen föreslås att avståndet i det stödberättigade området ska utvidgas genom att förkorta den andel av accessområdet som inte är stödberättigande från två kilometer till 100 meter från den ort där användaren bor eller finns stadigvarande. Dessutom främjas möjligheterna att genomföra projekten och i sista hand öka tillgången på bredbandstjänster genom att avstå från befolkningstäthetsbegränsningen för stödberättigande, genom höjning av stödnivån och genom utvidgad möjlighet att betala ut 50 procent av stödet genast då beslutet om stöd har fattats. Propositionen ska också i större utsträckning och mer flexibelt tillåta utnyttjandet av övrigt offentligt stöd vid byggande av bredband för gamla projekt. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeln om 100 meter i definitionen av stödberättigat område enligt erhållen utredning minskar självfinansieringsandelen hos den som bygger näten och att förslaget också har positiva effekter för anslutningskostnaderna hos den som beställer en uppkoppling. Utskottet observerar att beställaren redan nu har möjlighet att utnyttja hushållsavdrag för teletekniska arbeten i fastigheten och på gårdsplanen.
Utskottet noterar också att ansökningarna om stöd enligt propositionen ska lämnas till Kommunikationsverket redan den 30 juni 2019 trots att projektet som helhet fortgår till slutet av 2019. Det minskar i praktiken den tid som finns för att genomföra projekten. Utskottet ser det som viktigt att Kommunikationsverket får tillräckligt med tid för att handlägga betalningsbesluten men påpekar att alla parter måste underrättas omsorgsfullt om schemaläggningen i förväg. Det är ytterst angeläget, menar utskottet, att handläggningen av ansökningarna och utbetalningen av stöden genomförs smidigt och med beaktande av projektens schemaläggning så att pågående projekt kan slutföras korrekt och rättvist.
I samband med behandlingen av ärendet aktualiserades också möjligheterna att utnyttja trådlösa nät för att lösa regionala problem med tillgången till nätförbindelser. Utskottet vill inskärpa att om stöd för att bygga informationsnät diskuteras också i fortsättningen, bör det bedömas vilka tekniker det är ändamålsenligast att använda för att främja tillgången till näten. Utskottet framhåller att olika tekniker också enligt efterfrågan bör utnyttjas på ett så ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Utskottet betonar att det finns ett klart behov av såväl trådlösa som fasta nät också i fortsättningen.
Enligt erhållen utredning har det inte vid beredningen av propositionen ansetts vara samhällsekonomisk ändamålsenligt att det statliga stödet ska omfatta fritidsbostäder. Men utskottet vill ändå betona att möjligheterna att utveckla nätförbindelser för fritidsbostäder gärna ska utredas framöver. Vidare noterar utskottet också de kostnadsbesparingar som kan nås genom sambyggnad när projekten genomförs. I fortsättningen bör man fokusera också på att öka viljan att ansluta sig till redan byggda nät som ännu har för få anslutningar.
Kommissionens ståndpunkter och behovet av att tillämpa gruppundantagsförordningen
I fråga om EU:s regler om statligt stöd baserar sig Finlands gällande program för stöd till bredband på Europeiska kommissionens beslut om statligt stöd enligt vilka stödprogrammet gäller till slutet av 2019. Kommissionen har bedömt stödprogrammet på grundval av riktlinjerna för statligt stöd till bredband (Meddelande från kommissionen — EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät, 2013//25/01).
Enligt utredning till utskottet har kommissionen under utskottets behandling av den aktuella propositionen ändrat sin tidigare inofficiella ståndpunkt till propositionen så att de ändringar i fråga om nya projekt som föreslås i propositionen enligt kommissionen kräver ändring i stödprogrammet för Finland. Kommissionen menar i sitt brev att de föreslagna ändringarna till sin karaktär är delvis tekniska eller administrativa. Men samtidigt har kommissionen ansett att om man avstår från begränsningen för så kallade röda områden, det vill säga att stödberättigande avgränsas enligt områdets befolkningstäthet, och om man minskar den del av accessnätet som inte är stödberättigande från två kilometer till hundra meter, är det en typ av ändringar som ökar tillämpningsområdet för det nuvarande gällande stödprogrammet.
Enligt utredning från kommunikationsministeriet innebär kommissionens ståndpunkt i praktiken att stödprogrammet måste anpassas till den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget). Ett annat alternativ vore att göra en ny notifiering av statligt stöd om de ovannämnda ändringarna till kommissionen, vilket enligt erhållen utredning dock vore oändamålsenligt med beaktande av den relativt korta tid som återstår för att genomföra bredbandsprojekten. Ett stödprogram som uppfyller alla krav i gruppundantagsförordningen behöver inte anmälas i förväg till kommissionen, utan stödsystemet kan tas i bruk omedelbart. Kommissionen bedömer i sitt brev av den 28 april 2017 inofficiellt att ändringarna i lagförslaget kan genomföras på grundval av gruppundantagsförordningen. Enligt utredning till utskottet bör tillämpningen av gruppundantagsförordningen inte heller medföra någon risk för att kommissionen senare ingriper i de stöd som beviljas enligt de aktuella ändringarna.
Enligt erhållen utredning uppfyller lagen om stöd för bredband jämte nu föreslagna ändringar i huvudsak redan nu kraven i gruppundantagsförordningen eftersom både gruppundantagsförordningen och Finlands stödbeslut baserar sig på kommissionens riktlinjer för stöd till bredband. Att övergå till gruppundantagsförordningens tillämpningsområde förutsätter således inte några stora ändringar i lagen om stöd för bredband.
Övergången innebär att på inledda projekt tillämpas regler baserade på det nuvarande stödprogrammet som antagits av kommissionen. Det gäller projekt i fråga om vilka landskapsförbundet har förklarat att stöd är ledigt att sökas innan lagändringarna träder i kraft. På projekt som inleds efter lagändringen tillämpas villkoren i gruppundantagsförordningen. På båda stödtagargrupperna tillämpas likväl nationellt lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden.
Enligt de allmänna villkoren för tillämpningen i 1 kap. i gruppundantagsförordningen beviljas stödet inte företag i svårigheter, stödet ska ha en stimulanseffekt och det ska vara ett överblickbart stöd, det vill säga att stödets exakta belopp ska kunna räknas ut i förväg utan riskbedömning. Den främsta ändringen i Finlands bredbandsprogram skulle gälla kommunernas hundraprocentiga borgen som på grundval av gruppundantagsförordningen inte i nuvarande form vore möjlig för nya projekt, alltså projekt som inleds efter lagändringen. Borgensförbindelser har kunnat uppgå till hundra procent om de uppfyller lagens övriga villkor i fråga om projekt som har inletts efter 2012 års lagändring. Genom den aktuella lagändringen blir det möjligt att bevilja hundraprocentig borgen också för äldre projekt. I fråga om borgensförbindelser innebär kravet på överblickbart stöd enligt kommissionens inofficiella tolkning att enligt Finlands nya stödprogram för bredband som överensstämmer med gruppundantagsförordningen kan statligt stöd beviljas i form av borgensförbindelse endast till små och medelstora företag som definieras i gruppundantagsförordningen, och att borgensbeloppet även då i enlighet med kommissionens tillkännagivande om garantier (2008/C 155/02) får vara högst 80 procent av beloppet på det garanterade lånet. Enligt utredning till utskottet skulle åtminstone merparten av kommunernas nya bredbandsprojekt således inte ha möjligheter till garantier.
Det är inte bra med tanke på planering och genomförande av projekt och med tanke på rättvisa i stödfördelning, menar utskottet, att lagstiftningen om stöd under pågående projekt blir föremål för upprepade väsentliga ändringar. Utskottets uppfattning är att lagen om stöd för bredband i och med dessa i flera faser gjorda ändringar också har blivit mer svårgripbar än den borde vara.
Utskottet noterar att i samband med lagen om stöd för bredband har notifieringar och skrivelser till kommissionen upprepade gånger försinkat behandlingen av lagändringar i riksdagen. Utskottet ser det som behövligt att ministeriet i fortsättningen inhämtar de ståndpunkter av kommissionen som absolut krävs av EU-lagstiftningen i god tid och så att propositionerna inte längre under utskottsbehandlingen behöver ändras av orsaker som beror på kommissionen.
Övriga ändringar i stödprogrammet för bredband
Enligt utredning till utskottet förutsätter övergången till gruppundantagsförordningens tillämpningsområde också sådana ändringar i Finlands stödprogram för bredband, som inte kräver ändringar i bestämmelserna i lagen om stöd för bredband. Exempelvis stödnivån bestäms framöver direkt enligt den allmänna gruppundantagsförordningen. Oavsett att gruppundantagsförordningen tillämpas direkt på nya projekt, ser utskottet det som ytterst angeläget att Kommunikationsverket utarbetar heltäckande anvisningar och ordnar rådgivning om tillämpningen av gruppundantagsförordningen på nya projekt.