Allmänt

(1) Syftet med stödet för anskaffning och konvertering av utsläppssnåla fordon är att förnya fordonsparken så att den blir mer utsläppssnål och bidrar till att minska växthusgasutsläppen från trafiken. Sakkunniga har ansett det vara viktigt att ansökningstiderna för anskaffningsstöden motsvarar dimensioneringen av de beviljade anslagen. Men det har också framförts att stödet för anskaffning av renodlade elbilar bör fortsätta. Enligt uppgift bedöms det att upphörandet av stödprogrammet för anskaffning av renodlade elbilar i nuläget endast har ringa konsekvenser för marknaden för sådana elbilar, eftersom det har uppstått ett globalt efterfrågeöverskott på marknaden för dem. 

(2) Det har inte föreslagits något anslag för anskaffning eller konvertering av eldrivna personbilar 2023, så för att ansökningsförfarandet ska vara tydligt anser utskottet att det är ändamålsenligt att förkorta ansökningstiden. Samtidigt påpekar utskottet att Finland ligger efter många andra länder när det gäller antalet sålda elbilar. Därför kan det under de närmaste åren bli nödvändigt att återgå till stödförfarandena för anskaffning av fordon. 

(3) Syftet med anskaffningsstöd för lastbilar och paketbilar är att göra eldrivna och gasdrivna fordon mer attraktiva och öka efterfrågan på dem. Enligt utredning till utskottet är den föreslagna förlängningen av anskaffningsstöden mycket välkommen för transportbranschen, eftersom drivkraftsomläggningen för tunga fordon kräver mer tid och investeringar än för lättare personbilsmateriel. Stödet till anskaffning av gasdrivna och eldrivna paket- och lastbilar minskar också klart utsläppen av växthusgaser från trafiken, eftersom dessa fordon i genomsnitt körs mer än personbilar och bränsleförbrukningen för dessa fordon också är större än för personbilar. 

Främjande av vätgas som drivkraft

(4) Sakkunniga har understrukit att styrmedlen för övergången till hållbarare alternativa drivkrafter bör vara så teknikneutrala som möjligt. Enligt uppgift representerar eldrivna och gasdrivna fordon för närvarande merparten av de alternativa drivkrafterna, men man har räknat med att vätgasdrivna bränslecellsfordon så småningom kommer att bli vanligare i bilbeståndet när 2030-talet närmar sig. Sakkunniga har föreslagit att anskaffningsstöd ska beviljas för vätgasdrivna paket- och lastbilar och laddningsbara hybridlastbilar som kommer ut på marknaden under de närmaste åren och som utvidgar utbudet av utsläppssnåla teknikalternativ. Enligt uppgift finns det bara några vätgasdrivna bilmodeller på marknaden. Det har inte uppstått någon omfattande marknad för segmentet, eftersom det ännu inte finns något heltäckande distributionsnät för vätgas. I framtiden förutspås dock antalet vätgasbilar öka och det förväntas att ett antal kommer att registreras också i Finland under de närmaste åren. 

(5) Enligt sakkunniga kan vätebaserad bränslecellsteknik bli en betydande drivkraftslösning, särskilt inom tung godstrafik med stora massor och långa avstånd. Utskottet anser att man också bör sträva efter att stödja utvecklingen av drivkraftstekniker som redan är under utveckling. Enligt utredning till utskottet har kommunikationsministeriet inlett en utredning om utvecklingen inom marknaden för vätgasdrivna fordon. 

(6) Utskottet föreslår ett uttalande där 

Stöd till infrastruktur för distribution

(7) I praktiken kräver alla nya alternativa drivkrafter inom trafiken betydande satsningar på infrastrukturen för energidistribution, det vill säga på antingen laddningsnätet eller tanknätet. Sakkunniga har framfört att man vid sidan av anskaffningsstöden för fordon bör satsa betydligt på ett heltäckande nätverk av laddnings- och tankstationer för att man i stor skala ska våga investera i materiel som drivs med alternativa drivkrafter. Utskottet instämmer i detta och konstaterar att det är nödvändigt att hitta effektiva metoder för att främja utvecklingen av laddnings- och tanknätet. 

Vissa andra synpunkter

(8) Sakkunniga har också framfört att en taxibil kör betydligt längre sträckor per år än en privatbil. Ett anskaffningsstöd för taxibilar kunde således ge en betydligt större minskning av växthusgasutsläpp än ett stöd för privatfordon. Bilarnas användningstid i taxitrafiken är kort och fordonen kommer således snabbt ut på marknaden för begagnade fordon. 

(9) I enlighet med regeringsprogrammet är syftet med färdplanen för fossilfria transporter att halvera utsläppen från vägtrafiken före 2030. Utskottet betonar att det är ytterst viktigt att de anvisade anslagen i fortsättningen motsvarar de mål som i färdplanen för fossilfria transporter ställts upp för anskaffningsstöd. 

Bedömning av konsekvenserna

(10) Utskottet betonar att med tanke på eventuella kommande beslut måste konsekvenserna av anskaffningsstöden bevakas bland annat i fråga om i vilken mån de beviljade stöden höjer priserna och i vilken mån anskaffningarna ökar tack vare stöden.