Allmänt
(1) Utskottet anser att den föreslagna lagen om tillsyn över förvaltningen och delningen av data, vars syfte är att verkställa EU:s dataförordning från december 2023, är viktig. EU:s dataförordning är en EU-rättsakt som bidrar till enhetliga regler för tillgången till och användningen av data inom alla sektorer. Syftet är att främja en rättvisare delning och användning av data, skapa nya affärsmöjligheter med hjälp av data och förbättra konkurrensen. Utskottet anser att förordningens syften är viktiga när det gäller att utveckla och förbättra den digitala inre marknaden.
Konfidentialiteten hos privata meddelanden i samband med inspektioner
(2) Enligt den redogörelse som utskottet fått har Transport- och kommunikationsverkets rätt att utföra inspektioner enligt 7 § 1 mom. i lagförslag 1 avgränsats på behörigt sätt och tydligt i fråga om skyddet för hemfriden, som garanteras i 10 § i grundlagen. I det föreslagna momentet preciseras det att verkets rätt att få tillträde till lokaler och utföra inspektioner inte gäller utrymmen som används för boende av permanent natur.
(3) Korrespondens och kommunikation av privat natur har i 7 § 2 mom. i lagförslag 1 lämnats utanför Transport- och kommunikationsverkets inspektionsrätt på så sätt att inspektionsrätten föreslås gälla sådan affärskorrespondens som behövs för en tillsynsuppgift i samband med en misstänkt överträdelse. Med affärskorrespondens avses enligt specialmotiveringen till propositionen kommunikation i anslutning till den näringsverksamhet som inspektionsobjektet bedriver, oavsett kommunikationsmedium. Även om det i sig är klart att förtroliga meddelanden av privat natur inte är affärskorrespondens, anser utskottet att om inspektionen för att kunna utföras på ändamålsenligt sätt behöver utsträckas till att gälla kommunikationen i företaget eller bland dess personal, får inspektionen inte inriktas på till exempel sådan privat kommunikation bland företagets personal eller ansvarspersoner som omfattas av skyddet av förtroliga meddelanden. Utskottet anser att denna precisering förtydligar inspektionsförfarandet, eftersom man vid beredningen har konstaterat att kommunikation av privat natur kan ske med samma kommunikationsmedium som den affärskorrespondens som en inspektion eventuellt omfattar.
(4) Inspektionsrätten har i propositionen avgränsats bland annat så att inspektioner får utföras endast för att utreda en misstänkt överträdelse som grundar sig på en förordning eller nationell lag. Inspektionen får endast beröra sådant material som anknyter till utredningen av överträdelsen i fråga. Inspektion är ett exceptionellt utredningssätt som kan tillämpas när en begäran om information på grund av överträdelsens eller den aktuella verksamhetens natur inte är tillräcklig för myndigheten för att utreda den misstänkta överträdelsen och inhämta den bevisning som behövs för myndighetens beslut. Inspektionernas proportionalitet säkerställs genom 6 § i förvaltningslagen (434/2003), enligt vilken myndigheterna ska använda sina befogenheter enbart för syften som är godtagbara och åtgärderna ska stå i rätt proportion till sitt syfte, och genom förvaltningslagens grunder för god förvaltning, enligt vilka de handlingar som granskas ska vara behövliga för tillsynsärendet och omfattningen av det material som begärs för granskning ska stå i proportion till det mål som eftersträvas.
Sanktioner
(5) Sakkunniga har ansett att förslaget om att aktörer inom den offentliga sektorn lämnas utanför påföljdsavgifternas tillämpningsområde skapar obalans mellan aktörerna inom den privata och den offentliga sektorn. Enligt sakkunniga som utskottet hört bör påföljdsavgifter kunna påföras en myndighet. Sakkunniga har hänvisat till justitieministeriets propositionsutkast (VN/26120/2023-OM-100), som är på remiss och där det föreslås att administrativa påföljdsavgifter för överträdelser av dataskyddslagstiftningen ska kunna påföras myndigheter och organ inom den offentliga förvaltningen.
(6) Kommunikationsministeriet har betonat att grundlagsutskottet i sin utlåtandepraxis hittills har ansett att myndigheter eller andra offentliga organ i Finland i regel inte kan påföras administrativa påföljdsavgifter. Vid beredningen av propositionen har det därför ansetts att de relativt allmänna bestämmelserna om påföljder i dataförordningen ger nationellt handlingsutrymme i fråga om påföljdsavgifter som påförs myndigheterna. Grundlagsutskottets utlåtandepraxis talar för att genom propositionen utesluta möjligheten att påföra myndigheter och andra offentliga organ påföljdsavgifter när det är möjligt inom ramen för det nationella handlingsutrymmet. Frågan har behandlats på flera ställen i propositionen (se t.ex. s. 77, 119, 142 och 149). Också justitiekanslers-ämbetet har i sitt yttrande till utskottet ansett att lösningen är förenlig med grundlagsutskottets praxis.
(7) Kommunikationsministeriet har under beredningen av propositionen känt till justitieministeriets pågående projekt. Utskottet framhåller att det enligt propositionen är möjligt att grundlagsutskottet bedömer frågan på nytt i framtiden (s. 145).
Myndigheternas resurser
(8) Ekonomiutskottet har i sitt utlåtande om propositionen (EkUU 38/2025 rd) påpekat att det är viktigt att säkerställa faktiska förutsättningar för skötseln av de myndighetsuppgifter som nu föreslås samt att följa och utvärdera hur uppgifterna fullgörs. Ekonomiutskottet har dessutom påpekat behovet av att säkerställa ett nära samarbete och enhetlig tolkningspraxis mellan de myndigheter som tillämpar regleringen, det vill säga Transport- och kommunikationsverket och Konkurrens- och konsumentverket.
(9) Kommunikationsutskottet anser i likhet med ekonomiutskottet att det är ytterst viktigt att säkerställa de resurser som behövs för alla myndigheter som propositionen gäller. Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid Transport- och kommunikationsverkets resurser. Utskottet har i samband med olika propositioner fäst uppmärksamhet vid att Transport- och kommunikationsverket åläggs nya uppgifter till följd av ny lagstiftning. Transport- och kommunikationsverket har emellertid inte anvisats resurser för skötseln av de nya lagstadgade uppgifterna. Verket har lyft fram att det har tvingats sätta sina uppgifter i prioritetsordning. Det leder bland annat till att nivån på cybersäkerhetsarbetet väntas sjunka.
(10) Utskottet framhåller i sitt utlåtande om budgetpropositionen för 2026 (KoUU 16/2025 rd — RP 99/2025 rd) att cybersäkerheten är en central del av den övergripande säkerheten i Europeiska unionen och Finland. Med tanke på den övergripande säkerheten är det viktigt att Cybersäkerhetscentrets nationella samordningscentrum för cybersäkerheten, som finns i anslutning till Transport- och kommunikationsverket, får den finansiering som behövs. Besparingarna kan enligt Transport- och kommunikationsverket inte riktas på annat sätt utan att verkets övriga lagstadgade säkerhetsrelaterade uppgifter avsevärt försämras exempelvis inom sjöfarten, luftfarten, tågtrafiken eller vägtrafiken. Utskottet uttrycker därför sin oro över om Transport- och kommunikationsverket kommer att kunna sköta alla sina lagstadgade uppgifter på behörigt sätt.
Uppföljning
(11) Ekonomiutskottet har lyft fram att även om kommissionen bevakar konsekvenserna av dataförordningen, är det motiverat att även på nationell nivå följa och bedöma konsekvenserna av regleringen särskilt med tanke på den ekonomiska verksamhets- och innovationsmiljön. Ekonomiutskottet fäste också vikt vid att det under de senaste åren på EU-nivå utöver dataförordningen har antagits rikligt med bestämmelser om data och den digitala omvärlden. De väsentligaste är förordningen om digitala marknader, dataförvaltningsakten, förordningen om digitala tjänster, AI-förordningen, direktivet om otillbörliga affärsmetoder (UCPD), den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) samt den nyligen reviderade förordningen om allmän produktsäkerhet (GPSR). Det kan finnas en risk för splittrad och överlappande reglering samt ökad administrativ börda.
(12) Sakkunniga som ekonomiutskottet hörde framförde också att den nya regleringen är förenad med osäkerhet och lämnar rum för tolkning. Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaternas myndigheter och industrin sträva efter att harmonisera tolkningen av rättsakten genom behövliga anvisningar för att stärka rättssäkerheten. I tolkningsarbetet ska särdragen och behoven inom de olika sektorerna beaktas. Ekonomiutskottet har i sitt utlåtande fäst vikt vid behovet att förenkla och förtydliga lagstiftningen om dataekonomi och avhålla sig från ny reglering både på EU-nivå och nationell nivå. Vid det nationella genomförandet av regleringen måste man särskilt satsa på att ge små och medelstora företag tillräckligt med anvisningar och råd, utveckla tydliga tolkningar och skapa förutsägbar och proportionerlig tillsynsverksamhet.
(13) Kommunikationsutskottet instämmer i de farhågor som ekonomiutskottet lyft fram och anser vidare att det är ytterst viktigt att läget bevakas på såväl nationell nivå som EU-nivå. Kommunikationsutskottet uttrycker också oro över hur den digitala inre marknaden fungerar.