Kommunikationsutskottet föreslog i sitt betänkande om den nya vägtrafiklagen (729/2018) som träder i kraft 1.6.2020, KoUB 16/2018 rd — RP 180/2017 rd, att riksdagen ska godkänna ett uttalande enligt vilket riksdagen förutsätter att statsrådet i samarbete med kommunerna och andra aktörer bereder en gemensam lösning för att underlätta parkeringen för anställda inom hemvård och motsvarande hemtjänster och utan dröjsmål i ärendet bereder de ändrade bestämmelser som behövs. Genom den aktuella propositionen uppfylls detta krav som riksdagen har godkänt. 

Utskottet uttrycker sitt gillande över att man har hittat lösningar på de parkeringsproblem inom hemvården som redan länge diskuterats. Enligt den utredning som fåtts kommer behovet av och mängden hemvård att öka i framtiden bland annat på grund av att befolkningen åldras. Enligt utskottets uppfattning kommer propositionen att förbättra möjligheterna till parkering inom hemvården, öka säkerheten för klienterna inom hemvården och ge dem som arbetar inom hemvården mer tid för klienterna. Utskottet anser att propositionen är ett välkommet steg i rätt riktning, även om den inte till alla delar löser problemen med parkeringen av de tjänster som tillhandahålls i hemmet. Ett centralt problem förblir att propositionen inte undanröjer de parkeringsrelaterade problem som hänför sig tjänster som tillhandahålls i hemmet på fastigheternas område. I fortsättningen kommer det därför att behövas ytterligare åtgärder för att lösa dessa problem. 

Genom en enhetlig riksomfattande reglering ges kommunerna möjlighet att minska parkeringsproblemen inom hemvården och effektivisera dessa tjänster. Utskottet anser att det är viktigt att utnyttja denna möjlighet också i praktiken. Utskottet uppmuntrar således kommunerna att ta i bruk parkeringstillståndet för hemvård och även i övrigt öka möjligheterna för hemvården att parkera med hjälp av parkeringsplanering. Utskottet anser det vara ytterst viktigt att både kommunerna och fastigheterna gör allt de kan för att underlätta situationen, till exempel genom att anvisa parkeringsplatser för hemvård. Detta kräver i fortsättningen också ett intensivare samarbete mellan fastigheter och disponenter. 

Utfrågningen av sakkunniga tog upp att i situationer där samarbetsområdena som anordnare av hemvård omfattar flera kommuner, är det viktigt att också parkeringstillståndet för hemvården är enhetligt inom detta område bland annat för att säkerställa att övervakningen kan genomföras. Utskottet uppmuntrar kommunerna att vid behov sinsemellan komma överens om enhetliga parkeringstillstånd i sådana situationer. 

Vissa tolkningsfrågor

Vid utfrågningen av sakkunniga har propositionen delvis understötts, men delvis har det också uttryckts oro över hur regleringen fungerar och hur tillräcklig den är. 

Utgångspunkten för propositionen är att hemvårdens parkering inte tidsbegränsas, vilket enligt utskottets uppfattning svarar mot det uppenbara behovet av hemvård för skötsel av vårdsituationer som är svåra att förutse i förväg och lagens syfte att åstadkomma en enhetlig reglering. Utskottet anser att det i princip är möjligt att anvisa en begränsning av parkeringstiden även för fordon med parkeringstillstånd med ett sådant märke med text som avses i 75 § 2 mom. i vägtrafiklagen, men detta motsvarar inte propositionens anda och syfte och denna möjlighet ska således utnyttjas med eftertanke. 

Utskottet fäster uppmärksamhet vid att parkeringstillstånd enligt propositionen på enhetliga villkor kan ges både privata och offentliga aktörer, oberoende av deras bolags- eller förvaltningsmodeller, när de utför kommunens lagstadgade uppgifter. Utskottet betonar att ett villkor för beviljande av parkeringstillstånd enligt 190 a § i lagförslaget är att det produceras sådana kommunala tjänster i hemmet som definieras i paragrafen i fråga. 

Vid utfrågningen av sakkunniga har det uttryckts oro över att man med parkeringstillstånd för hemvård också ska få parkera på en tillgänglighetsanpassad parkeringsplats som uttryckligen reserverats för personer med nedsatt rörelseförmåga. Utskottet betonar att bestämmelser om parkeringssätten med parkeringstillstånd för hemvård i enlighet med hänvisningen i 39 a § i propositionen finns i 39 § i vägtrafiklagen. Enligt 39 § 2 mom. i vägtrafiklagen får ett fordon med ett parkeringstillstånd inte parkeras på ett sådant område eller en sådan plats som med vägmärke har angetts för parkering av endast vissa fordon. Därför anser utskottet det vara klart att parkeringstillstånd för hemvård inte ger tillstånd att parkera på en plats som reserverats exempelvis för personer med nedsatt rörelseförmåga. 

För att undvika tolkningsproblem fäster utskottet uppmärksamhet vid att det enligt 39 a § 1 mom. i lagförslaget är möjligt att parkera med parkeringstillstånd för hemvård endast på en gata eller på ett annat område som administreras av kommunen. Således ger propositionen inte parkeringsrätt på ett område som ägs eller innehas av en fastighet, oberoende av om det är fråga om ett vägområde eller terräng. 

Konsekvenser för trafiksäkerheten och möjligheter till missbruk

Det har också påpekats vid utfrågningen av sakkunniga att användningen av det nya parkeringstillståndet kan leda till sämre trafiksäkerhet i synnerhet när det gäller parkering på parkeringsförbudsområden som angetts med en trafikanordning. Å andra sidan har det bland annat framförts att motsvarande användning av parkeringstillstånd för personer med nedsatt rörelseförmåga i praktiken inte har konstaterats försämra trafiksäkerheten. Utskottet betonar att all parkering som äventyrar säkerheten eller stör den övriga trafiken i princip är förbjuden med stöd av 37 § i vägtrafiklagen. Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att 75 § 2 mom. i vägtrafiklagen, som träder i kraft den 1 juni 2020, vid behov ger möjlighet att med ett märke med text inom parkeringsförbudets giltighetsområde visa att parkeringsförbudet också gäller parkeringsfordon med parkeringstillstånd. En sådan lösning kan behövas på något vägområde, om parkeringsförbud har meddelats uttryckligen för att säkerställa trafiksäkerheten. Utskottet anser ändå att det är viktigt att regleringen inte leder till fler vägmärken. Förfarandet bör således tillämpas med urskiljning. 

Vid utfrågning av sakkunniga har det också framförts oro över eventuellt missbruk av parkeringstillstånd för hemvården, eftersom det har ansetts förbundet med utmaningar att övervaka användningen av tillstånden. 

Utskottet anser det vara viktigt att man i fortsättningen följer upp och utvärderar hur regleringen fungerar med tanke på trafiksäkerheten och förebyggandet av eventuella missbruk och att i synnerhet trafiksäkerheten beaktas på behörigt sätt också i trafikplaneringen. Det är också synnerligen viktigt att säkerställa tillräckliga resurser för övervakning för att trafiksäkerheten ska kunna tryggas. Det är delvis möjligt att minska missbruk också till exempel genom att införa ett system med digitala parkeringstillstånd som möjliggörs av den föreslagna regleringen. 

Behov av uppföljning och fortsatta åtgärder

I propositionen föreskrivs det om parkering med parkeringstillstånd för hemvård på vägområde och propositionen inverkar således inte på parkeringen till exempel på husbolagens och fastigheternas gårdar. Utskottet betonar att fastigheterna således även i fortsättningen har en viktig roll när det gäller att ordna parkeringsmöjligheter för tjänster som tillhandahålls i hemmet. 

Utskottet anser det vara mycket viktigt att också fastigheternas ägare och disponenter i fortsättningen tar en aktiv roll för att förbättra situationen. Husbolagen ska i den mån det är möjligt anvisa hemvården utrymme för parkering, och detta ska beaktas som en central aspekt också i planläggningen. När befolkningen åldras ökar behovet av tjänster som tillhandahålls i hemmet och olika aktörer måste ta ansvar för att möjliggöra det serviceutbud som är absolut nödvändigt för medborgarna. 

Utskottet anser att det är ytterst viktigt att man noggrant följer upp och utvärderar hur regleringen av parkeringstillstånd för hemvården fungerar och hur enhetligt den tillämpas i fortsättningen, och att man också bedömer behovet av ytterligare reglering och nya metoder för att lösa parkeringsproblemen. Detta gäller också reglering som inte gäller vägområde, såsom terrängtrafiklagen (1710/1996), som hör till miljöministeriets förvaltningsområde. Utskottet anser att fortsatt beredning av ärendet är viktigt också för att främja likabehandling av medborgarna. 

Nödvändiga ändringsförslag i proposition RP 17/2020 rd

På grund av det rådande undantagstillståndet och de utmanande tidtabellerna har utskottet i samband med proposition RP 17/2020 rd (det så kallade åtgärdspaketet för vägtrafiklagen), som är under behandling i utskottet, till detta betänkande överfört sådana förslag till ändring av vägtrafiklagen som måste träda i kraft den 1 juni 2020 när den nya vägtrafiklagen träder i kraft. 

Som en fråga som inte hänför sig till undantagsförhållanden och coronavirussituationen fäster utskottet allmänt allvarlig uppmärksamhet vid att kommunikationsministeriets lagberedning bör planeras, tilldelas resurser och schemaläggas så att riksdagen har tillräckligt med tid att behandla propositionerna. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att proposition RP 17/2020 rd innehåller flera sådana regleringshelheter som ministeriet enligt uppgift har berett redan under en längre tid. Utskottet anser inte att det med tanke på principerna för lagberedningen och inte heller i övrigt är bra att en omfattande korrigering av vägtrafiklagen, som i stor utsträckning påverkar medborgarna och alla samhällsaktörer, lämnas till riksdagen för behandling kort innan lagen träder i kraft.