Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagar som har samband med genomförandet av Europeiska unionens direktiv om nät- och informationssäkerhet (RP 192/2017 rd): Ärendet har remitterats till kommunikationsutskottet för betänkande.
Utskottet har hört
Skriftligt yttrande har lämnats av
I propositionen föreslår regeringen ett antal skyldigheter för vissa leverantörer av samhällsviktiga tjänster och vissa leverantörer av digitala tjänster. De gäller hantering av informationssäkerhetsrisker samt rapportering av störningar. Dessutom införs bestämmelser om tillsyn över dessa skyldigheter, om informationsutbyte mellan myndigheter och om myndigheternas allmänna verksamhet i anknytning till informationssäkerhet. Genom den föreslagna lagstiftningen införlivas Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen i den nationella lagstiftningen.
Propositionen bidrar till att genomföra målen i regeringsprogrammet att främja digitaliseringen och säkerställa den digitala säkerheten genom att förbättra informationssäkerhetsnivån för de tjänster som är viktiga för samhället och medborgarna. Genom propositionen ska medborgarnas och företagens förtroende för digitaliseringen ökas och därmed också den digitala affärsverksamhetens tillväxt och konkurrenskraft främjas.
För att förbättra informationssäkerheten för samhällsviktiga tjänster införs i informationssamhällsbalken, luftfartslagen, järnvägslagen, lagen om fartygstrafikservice, lagen om sjöfartsskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet, lagen om transportservice, elmarknadslagen, naturgasmarknadslagen och lagen om vattentjänster bestämmelser om skyldigheten för viktiga tillhandahållare av tjänster att hantera riskerna i fråga om kommunikationsnät och informationssystem och även att till den myndighet som utövar tillsyn och till allmänheten rapportera störningar som är betydande med tanke på informationssäkerheten. Skyldigheterna enligt informationssamhällsbalken gäller tillhandahållare av internetbaserade marknadsplatser, sökmotortjänster och molntjänster. Skyldigheterna enligt luftfartslagen gäller leverantörer av flygtrafiktjänster samt operatörer av samhällsviktiga flygplatser. Skyldigheterna enligt järnvägslagen gäller förvaltaren av statens bannät samt bolag som tillhandahåller trafikledningstjänster. Skyldigheterna enligt lagen om fartygstrafikservice gäller leverantörer av fartygstrafikservice. Skyldigheten enligt lagen om sjöfartsskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet gäller innehavare av samhällsviktiga hamnar. Skyldigheterna enligt lagen om transportservice gäller förvaltare av intelligenta trafiksystem. Skyldigheten enligt elmarknadslagen gäller nätinnehavare. Skyldigheterna enligt naturgasmarknadslagen gäller överföringsnätsinnehavare och skyldigheterna enligt lagen om vattentjänster vattentjänstverk som levererar eller tar emot avloppsvatten minst 5 000 kubikmeter vatten per dygn.
De sektorsvisa tillsynsmyndigheterna har behörighet att utöva tillsyn över fullgörandet av skyldigheterna i fråga om riskhantering och rapportering av störningar. Dessa myndigheter är Kommunikationsverket, Trafiksäkerhetsverket, Energimyndigheten, Finansinspektionen samt närings-, trafik- och miljöcentralen. Vidare föreslås det att bestämmelser om samarbete mellan tillsynsmyndigheterna och om utbyte av sådan sekretessbelagd information som behövs för uppgifter inom informationssäkerheten införs i anslutning till bestämmelserna om myndigheternas behörighet. Avsikten är att säkerställa samarbetet mellan myndigheterna.
Dessutom införs bestämmelser om skyldighet för Kommunikationsverket att samarbeta med de enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter, de tillsynsmyndigheter och den samarbetsgrupp för medlemsstaterna som avses i direktivet om nät- och informationssäkerhet.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 maj 2018.
Syftet med propositionen och EU-direktivet om nät- och informationssäkerhet (2016/1148) som ska genomföras är välkommet, menar utskottet. Det handlar om att främja informationssäkerheten och därigenom den övergripande säkerheten i samhället. De samhällsviktiga tjänsterna är alltmer beroende av fungerande kommunikationsnät och informationssystem. Problem med informationssäkerheten och störningar i de tjänsterna kan i värsta fall ha allvarliga konsekvenser för samhällets olika sektorer. Genom att ställa upp skyldigheter för hanteringen av informationssäkerhetsrisker och rapporteringen av störningar i tjänsterna för vissa tjänsteleverantörer inom transport, energidistribution, vattentjänster, hälso- och sjukvård och digitala tjänster kan man främja den övergripande säkerheten i samhället och försöka öka förtroendet för digitala tjänster och förfaranden. Målet bör vara att dessa tjänsteleverantörer inom ramen för sin normala verksamhet ska sörja för informationssäkerheten och rapportera om eventuella störningar.
Under utfrågningen framförde en del av de sakkunniga kritik mot att propositionen inte tillräckligt exakt anger vilka de leverantörer av digitala tjänster är som skyldigheterna gäller. Enligt uppgift är det emellertid fråga om begrepp som anges i det direktiv som nu ska genomföras. Det är inte ändamålsenligt och till vissa delar inte ens möjligt att definiera dem i nationell lag. När lagen verkställs och direktivet tolkas är det viktigt att se till att skyldigheterna inte försämrar möjligheterna att ta fram nya tjänster eller konkurrensvillkoren för finländska aktörer. Det är också viktigt att informera inte minst leverantörer av digitala tjänster om den reglering som träder i kraft och om de krav som följer av den.
Under behandlingen av ärendet sades det vidare att det kunde vara lämpligt att införa motsvarande informationssäkerhetsrelaterade skyldigheter också för en del andra aktörer som är viktiga för att samhället ska fungera. Som exempel nämndes bland annat tjänsteleverantörer som ansvarar för intelligent trafikledning. Utskottet anser att det är viktigt att i framtiden göra en övergripande utvärdering av konsekvenserna av regleringen och att samtidigt bedöma om skyldigheterna till vissa delar också bör utsträckas till nya aktörer eller sektorer utanför direktivets tillämpningsområde. Utskottet konstaterar att informationssäkerheten i framtiden kommer att få en allt större betydelse också med tanke på trafiksäkerheten, när fordons- och trafiktjänsterna framöver i allt hög-re grad kommer att vara kopplade till kommunikationsnäten. Enligt uppgift till utskottet har denna bedömning redan inletts när det gäller vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänsterna.
Utskottet anser att den verksamhet som bedrivs av cybersäkerhetscentret vid Kommunikationsverket är synnerligen viktig med tanke på samhällets övergripande säkerhet. Förslaget stärker centrets möjligheter att främja informationssäkerheten och därmed bidra till de samhällsviktiga funktionernas kontinuitet, menar utskottet. I framtiden bör man se till att Kommunikationsverket också får tillräckliga resurser för att sköta och ytterligare utveckla dessa uppgifter, som gagnar samhällets alla sektorer.
Lagrubriken.
Utskottet har i sitt betänkande KoUB 21/2017 rd — RP 82/2017 rd ändrat rubriken för informationssamhällsbalken så att lagens namn blir lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Ändringen träder i kraft den 1 juni 2018. Rubriken i ändringsförslaget i den nu aktuella propositionen är fortfarande i kraft, och lagförslaget träder enligt uppgift från kommunikationsministeriet i kraft före den ovannämnda rubrikändringen. Utskottet betonar att det här lagförslaget på grund av både rubrikändringen och skyldigheterna i direktivet bör sättas i kraft senast i maj 2018.
15 b §. Anmälan om störningar i vattentjänster.
Utskottet ändrar 1 mom. för att samordna bestämmelsen med de andra bestämmelserna i propositionen som har samma innehåll. Att det ligger i allmänt intresse att en störning anmäls blir då en förutsättning också för skyldigheten att informera om störningar i vattentjänsterna eller för att den myndighet som avses i bestämmelsen ska informera om saken.
6 §. Utlämnande av uppgifter.
Kommunikationsministeriet har varit av den meningen att det bör föreskrivas att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) har rätt att lämna ut sekretessbelagd information till Kommunikationsverket på samma sätt som i fråga om andra tillsynsmyndigheter. Utifrån inkommen utredning har utskottet lagt till ett nytt lagförslag 12, där 6 § i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (669/2008) får ett nytt 4 mom. Enligt det nya momentet har Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården rätt att trots sekretessbestämmelserna lämna ut information till Kommunikationsverket, om det är nödvändigt för skötseln av informationssäkerhetsrelaterade uppgifter. Utskottet konstaterar att myndigheternas tystnadsplikt och deras tjänsteansvar säkerställer att det inte uppstår några problem med informationssäkerheten till följd av informationsutbytet mellan myndigheterna. När det nya momentet läggs till blir 4 mom. 5 mom.
Kommunikationsutskottets förslag till beslut:
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var