Allmänt

Bakgrunden till propositionen är skrivningen i regeringsprogrammet om att utarbeta nationella principer för identifiering och erkännande av kunnande. Syftet med dem är att synliggöra kunnande som förvärvats på olika sätt i arbetslivet och utbildningssystemet. Propositionen främjar uppnåendet av målen för reformen av det kontinuerliga lärandet. 

Syftet med den föreslagna lagstiftningen är att till de nationella informationsresurserna heltäckande få in uppgifter om studier som genomförts inom utbildning som omfattas av offentlig finansiering. Det föreslås att anordnare av annan utbildning än reglerad utbildning ska vara skyldiga att föra in uppgifter om utbildningsprestationer i ett nytt register (5 a kap.). Huvudmän för läroanstalter för fritt bildningsarbete ska bli skyldiga att i informationsresursen Koski föra in uppgifter om utbildningar som finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (servicecentret). Propositionen innehåller också förslag till bestämmelser om att i en nationell informationsresurs föra in uppgifter om studieprestationer inom den grundläggande konstundervisningen. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 

Kontinuerligt lärande

Genom den föreslagna lagstiftningen samlas uppgifter om prestationer inom utbildningar som finansieras via servicecentret i en nationell informationsresurs i större omfattning än för närvarande. Enligt utskottet förbättrar förslaget möjligheterna att identifiera och erkänna kunnande och stöder kontinuerligt lärande när prestationerna inom utbildning som inte ingår i de nuvarande examenshelheterna ska registreras och kunna utnyttjas i arbetslivet och senare utbildningar. För de studerande är reformen positiv också eftersom uppgifterna om studieprestationerna lagras och finns tillgängliga fastän den aktör som tillhandahållit utbildningen senare skulle upphöra med sin verksamhet. 

Ett register över prestationer inom annan utbildning än reglerad utbildning behövs också med tanke på uppföljningen av genomslagskraften hos de utbildningar som servicecentret finansierar. I registret sammanställs en väsentlig del av de data som styr servicecentrets verksamhet. 

Reformen och det fria bildningsarbetet

I ett sakkunnigyttrande har det pekats på ett behov av att ändra propositionen så att uppgifter om studieprestationer inom fritt bildningsarbete ska föras in i enlighet med gällande 9 d § i stället för enligt den föreslagna 9 a §. 

Registrering av uppgifter i enlighet med den föreslagna ändringen av 9 a § innebär att huvudmannen för en läroanstalt för fritt bildningsarbete i informationsresursen ska föra in uppgifter om studieprestationer inom utbildning som riktar sig till kontinuerligt lärande på liknande sätt som uppgifter om prestationer inom utbildning som är avsedd för läropliktiga förs in med stöd av den paragrafen. I uppgifterna om studier inom kontinuerligt lärande ingår dock inte uppgifter om tillfälligt avbrott i studierna. De uppgifter som räknas upp i bestämmelsen förs alltid in i informationsresursen. 

Enligt den gällande 9 d § registreras uppgifter om avlagda studier inom fritt bildningsarbete, om läroanstaltens huvudman har beslutat erbjuda sig att föra in uppgifterna i informationsresursen och den studerande samtycker till att uppgifterna förs in. Innehållet i de uppgifter som ska föras in enligt den gällande 9 d § avviker något både från uppgifterna om läropliktiga enligt den gällande 9 a § och från uppgifterna om utbildning för kontinuerligt lärande i den föreslagna 9 a §. 

Enligt ett yttrande har läroanstalterna för fritt bildningsarbete utvecklat sina datasystem i linje med skyldigheterna i den gällande lagstiftningen. Alla läroanstalter inom fritt bildningsarbete ordnar inte utbildning för läropliktiga, så de har inte behövt system utvecklade för lagring av uppgifterna i fråga. Det föreslagna förfarandet för registrering av uppgifter om utbildning för kontinuerligt lärande leder i dessa fall till att läroanstalterna får ökade kostnader för utveckling och underhåll av informationsförvaltningen. 

Utskottet konstaterar att kostnaderna för lagring av uppgifter ska beaktas i statsunderstöden. I propositionen (s. 14) konstateras det att en sådan huvudman för en läroanstalt inom fritt bildningsarbete som tillhandahåller utbildning för kontinuerligt lärande ska beakta kostnaderna för lagring av uppgifter när den ansöker om statsunderstöd. Det är frivilligt för huvudmän för läroanstalter inom fritt bildningsarbete att delta i servicecentrets utlysningar av statsunderstöd. 

Utskottet betonar att man bör följa hur reformen fungerar och vid behov vidta åtgärder för att lösa de problem som upptäckts. 

Grundläggande konstundervisning

Utskottet anser med hänvisning till sitt tidigare betänkande (KuUB 2/2021 rd — RP 19/2021 rd, s. 4) att det är välkommet att också studieprestationer inom grundläggande konstundervisning ska finnas registrerade i den riksomfattande informationsresursen för studieprestationer. Propositionen stärker således den grundläggande konstundervisningens ställning som en del av vårt utbildningssystem. 

Slutförda lärokurser för grundläggande konstundervisning är resultatet av mångåriga studier. Att erkänna och identifiera kunnandet och att synliggöra de studerandes kunskaper är motiverade och välkomna utgångspunkter för reformen. 

Grundläggande konstundervisning ger färdigheter att söka sig till yrkesutbildning eller högre utbildning inom konstområdet, vilket innebär att registreringen av studierna vid sidan av andra utbildningar och det enhetligare sätt att presentera studierna som studiepoängsättningen medför ökar också andra utbildningsanordnares kännedom om grundläggande konstundervisning. 

Enligt propositionen ska uppgifterna om grundläggande konstundervisning gälla elevens utbildning och dess omfattning i studiepoäng, utbildningens start- och sluttidpunkt och en bedömning av elevens kunnande. I ett sakkunnigyttrande påpekas det att bedömningen av kunnandet enligt grunderna för läroplanen inte skrivs in i avgångsbetyget för den allmänna lärokursen. 

Utskottet konstaterar utifrån inkommen utredning att syftet med registreringen enligt den föreslagna bestämmelsen inte är att registrera en verbal bedömning utan endast uppgift om huruvida studierna är godkända. När en elev har slutfört en lärokurs inom den grundläggande konstundervisningen med godkänt resultat antecknas det som bedömning av elevens kunnande att eleven har godkänts. Detta förfarande tillämpas i fråga om både den allmänna och den fördjupade lärokursen, vilket innebär att även gemensamma studier och temastudier i den allmänna lärokursen kan föras in i informationsresursen.