Allmänt

Syftet med propositionen är att utveckla innehåll och struktur i den grundläggande utbildningen för personer som passerat läropliktsåldern i enlighet med de förändrade behoven. Dessutom ska nuvarande varierande och oreglerade praxis göras enhetligare, samtidigt som tillräcklig individuell flexibilitet garanteras så att studierna kan framskrida effektivt. Ett mål är att den grundläggande utbildningen för andra än läropliktiga ska kunna genomföras så effektivt som möjligt och i allt större utsträckning i form av heltidsstudier. Undervisningens integrerande roll ska stärkas så att det i regel inte ska finnas behov av att ordna särskild integrationsutbildning för dem som deltar i den grundläggande utbildningen. Det är numera i huvudsak invandrare som deltar i grundläggande utbildning efter att ha passerat läropliktsåldern. 

Propositionen fick brett stöd bland de utfrågade sakkunniga. Den föreslagna reformen ger vuxna i olika åldrar och med olika livssituationer bättre möjligheter att studera, och dessutom skapas en klar studieväg. Enligt dem som yttrat sig motsvarar en flerårig modell för grundläggande undervisning som bygger på de studerandes färdigheter i princip målgruppens behov. Studier som inleds så snabbt som möjligt och välkonstruerade studievägar leder till snabbare integration av unga nyanlända: de antas till yrkesutbildning och allmänbildande utbildning och kommer ut i arbetslivet. Också finansieringen av integrationsutbildningen och annan utbildning av invandrare bör vara sammanhållen och inte splittras på flera förvaltningsområden. 

Yttrandena välkomnade också att den undervisning i läs- och skrivkunnighet som ordnas i form av arbetskraftsutbildning 2018 blir en del av den grundläggande utbildningen för personer som passerat läropliktsåldern för deras del vars kunskaper inte motsvarar grundskolans lärokurs. Utbildningen kommer att kunna utvecklas mer långsiktigt när man inte längre behöver konkurrensupphandla. Yttrandena understryker att anslagen måste vara tillräckliga för att undervisningen ska gå att ordna i praktiken, bland annat med beaktande av att nyanlända eventuellt uppvisar större rörlighet än befolkningen i övrigt. Försörjningen måste vara tryggas för dem som studerar heltid. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande synpunkter och ändringsförslag. 

Inledande kartläggning och myndighetssamarbete

Arbets- och näringsbyråerna eller kommunerna ska som arbetskraftspolitisk åtgärd antingen själva ta fram eller köpa inledande kartläggningar. Integrationsplanen utarbetas utifrån kartläggningen. Båda siktar främst på att ge den nyanlände de kunskaper och färdigheter som behövs i vårt samhälle. Vissa sakkunniga har föreslagit att de inledande kartläggningarna i regel ska göras på läroanstalterna eller åtminstone i samarbete med dem. 

Enligt inhämtad utredning slussas den studerande utifrån kartläggningen vidare till undervisning i läs- och skrivkunnighet inom integrationsutbildningen eller till någon av integrationsutbildningens studievägar: den långsamma, grundläggande eller snabba. De vars grundläggande kunskaper konstateras vara bristfälliga får delta i grundläggande utbildning för vuxna. För dem som styrs in på eller söker sig till grundläggande utbildning för vuxna gör utbildningsanordnarna en mer ingående kartläggning av kunskaper och examina. Utifrån den kartläggningen upprättas en individuell studieplan. 

Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet håller på att i samarbete planera nya styrprocesser för läs- och skrivundervisningen och den grundläggande utbildningen för vuxna. Enligt uppgift är avsikten att i detta sammanhang sörja för att de anställda vid arbets- och näringsbyråerna och i kommunerna informeras i tillräcklig utsträckning så att de också fortsättningsvis kan se till att alla får läs- och skrivundervisning och grundläggande vuxenutbildning på rätt nivå när någon behöver inleda sina studier på det sättet i stället för med integrationsutbildning. I detta sammanhang tar man också upp om frågan om informering om den inledande kartläggningen till kommande utbildningsanordnare inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. 

Kulturutskottet understryker att regeringen nu eftersträvar individuella utbildningsvägar på heltid med beaktande av utgångsläget i fråga om kunskaper. Den inledande kartläggningen måste lyckas för att utbildningsvägen ska fungera. Det är viktigt att utbildningsförvaltningen och arbetskraftsförvaltningen kan samarbeta friktionsfritt när det gäller att fördela arbetet i fråga om handledning av studerande. Utskottet gör den uppskattningen att allt fler i första hand måste få grundläggande utbildning. 

Kvaliteten på undervisningen

Utskottet understryker hur viktig den individuella studieplanen är. Enligt propositionsmotiven är läraren en viktig aktör när det gäller att fastställa färdighetsnivån i olika läroämnen och identifiera och erkänna tidigare förvärvat kunnande. Den individuella studieplanen ska enligt regeringen utarbetas i samarbete mellan lärarna och studiehandledarna. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att i det arbetet utnyttja den starka kompetens som de som undervisar vuxna besitter. 

Enligt propositionen ska det i regel inte ordnas någon särskild integrationsutbildning för dem som deltar i den grundläggande utbildningen. Utskottet understryker att detta kräver att de ansvariga lärarna erbjuds fortbildning i tillräcklig utsträckning, i synnerhet i fråga om integrationsfrågor.  

Dessutom understryker utskottet vikten av studiehandledning för att den individuella studieplanen ska flyta på. Enligt inkomna yttranden är det välkommet att studiehandledningen ska ingå i timfördelningen inom den grundläggande utbildningen också för andra än dem som är i läropliktsålder. Regeringen föreslår också ökat samarbete mellan yrkesläroanstalter och andra utbildningsanordnare. Det krävs tillräckliga resurser för att studiehandledningen och ett tillhörande närmare samarbete ska fungera. Reformuppföljningen ska också beakta vad adekvat studiehandledning betyder för studieprestationerna.  

Högsta antal kurser

I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och ändring av lagen om fritt bildningsarbete (RP 177/2016 rd) föreslås det att det högsta antalet kurser som godkänns som grund för finansieringen per elev enligt den nu aktuella propositionen ska vara 100 slutförda kurser. Kurserna behöver inte vara genomgångna med godkänt vitsord. För en studerande vars individuella studieplan har omfattat alla de skeden som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning, inklusive läskunnighetsskedet, är det emellertid av grundad anledning möjligt att ordna högst 130 sådana kurser som berättigar till finansiering, ifall den studerande på basis av sina tidigare studieframgångar kan förväntas klara av den grundläggande utbildningens lärokurs och få ett avgångsbetyg. Det betonas i propositionen att utbildningsanordnaren kan ordna undervisning också i större utsträckning än vad som anges, men att de kurser som överskrider maximiantalet inte berättigar till statsandel. 

Kulturutskottet ansåg i sitt betänkande (KuUB 15/2016 rd) att en sådan avgränsning är problematisk. Utskottet upprepar sin ståndpunkt att det måste gå att finna ett sätt att avlägga lärokursen för den grundläggande utbildningen i situationer där det högsta antalet kurser är på väg att bli uppfyllt, men en studerande endast saknar en liten del av prestationerna och det är uppenbart att han eller hon kan prestera dem. Utskottet vill betona att lärokursen för den grundläggande utbildningen är nödvändig för att kunna utnyttja möjligheterna till fortsatta studier.  

Grundläggande utbildning för fångar som passerat läropliktsåldern

Enligt inkommen utredning ger lagen om grundläggande utbildning möjlighet att helt eller delvis ordna den grundläggande utbildningen för andra än läropliktiga såsom distansundervisning. Statsandelen är inte beroende av vilken kommun den studerande är bosatt i. I dagens läge ordnas den grundläggande undervisningen för fångar som distansundervisning. När finansieringen blir kursbunden blir det enligt uppgift lättare att ordna grundläggande undervisning också för fångar. Däremot finns det ingen lagstadgad skyldighet att ordna grundläggande undervisning för någon grupp personer som passerat läropliktsåldern. I synnerhet i fängelser kan de små gruppstorlekarna utgöra ett kostnadsmässigt problem när det gäller att ordna undervisning.  

Inget fängelse ordnar enligt var utskottet erfar grundläggande undervisning som närundervisning, även om i genomsnitt 200–300 fångar av det dagliga fångtalet saknar slutexamen från grundskolan. Intagna majoritetsfinländare har ofta hoppat av sin grundläggande utbildning i årskurs 8 eller 9 och romer ännu tidigare, ofta i grundskolans lägsta årskurser. Antalet intagna ökar bland de nyanlända, vilket sannolikt innebär att också antalet fångar som behöver grundläggande undervisning ökar inom en nära framtid. 

Utskottet understryker att forskning visar att utbildning är ett av de bästa sätten att motverka återfall i brott. Utbildning ger så många fördelar och så stora kostnadsbesparingar att det märks på samhällets kostnader när återfallen minskar. Många som annars inte längre omfattas av stora delar av vår samhällsservice kan nås under tiden i fängelse. Utskottet ser det som ytterst viktigt att undervisnings- och kulturministeriet samarbetar med justitieministeriet och kommunernas företrädare för att ta reda på möjligheterna att erbjuda utbildning åt fångar som passerat läropliktsåldern så att de kan genomgå grundläggande utbildning.