Senast publicerat 10-07-2025 16:51

Betänkande KuUB 4/2023 rd RP 68/2023 rd Kulturutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om fritt bildningsarbete, 2 och 9 d § i lagen om nationella studie- och examensregister och 8 och 8 a § i partilagen

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om fritt bildningsarbete, 2 och 9 d § i lagen om nationella studie- och examensregister och 8 och 8 a § i partilagen (RP 68/2023 rd): Ärendet har remitterats till kulturutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • regeringsråd Marjaana Larpa 
    undervisnings- och kulturministeriet
  • regeringssekreterare Jenni Nuutinen 
    undervisnings- och kulturministeriet
  • jurist Minna Antila 
    Finlands Kommunförbund
  • verksamhetsledare Jaana Nuottanen 
    Medborgarinstitutens förbund MiF
  • ordförande Anneliina Wevelsiep 
    Studiecentralerna rf
  • verksamhetsledare Tytti Pantsar 
    Finlands Folkhögskolförening rf
  • generalsekreterare Tuija Österman 
    Finlands Sommaruniversitet rf
  • ordförande Björn Wallén 
    Fritt Bildningsarbete rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning
  • Utbildningsstyrelsen
  • Bildningsalliansen rf
  • Bildningsarbetsgivarna rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att lagen om fritt bildningsarbete, lagen om nationella studie- och examensregister och partilagen ändras. 

Det föreslås att lagen om fritt bildningsarbete ändras så att den innehåller bestämmelser om kompetensmärken med vilka en person kan visa sitt kunnande. Utbildningsstyrelsen bestämmer kompetensmärkenas innehåll och målen för kunnandet. För tydlighetens skull tas det i lagen dessutom in en uttrycklig bestämmelse om det utbildnings- och studiecirkelstöd som studiecentraler betalar till organisationer eller självständiga studiecirklar och hur organisationernas eller de självständiga studiecirklarnas kostnader beaktas i beräkningen av priset per enhet för studiecentralernas statsandel. 

I lagen om nationella studie- och examensregister föreskrivs det om en möjlighet för huvudmän för läroanstalter inom fritt bildningsarbete att i den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning föra in uppgifter om kompetensmärken inom fritt bildningsarbete. Ett villkor är att den som avlägger ett kompetensmärke samtycker till att uppgifterna förs in. 

Det föreslås att partilagen preciseras så att statsandelar inte betraktas som bidrag som avses i partilagen. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2024. Bestämmelserna om avgifter som tas ut av studerande inom fritt bildningsarbete avses dock träda i kraft den 1 januari 2025. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänt

Syftet med propositionen är att för det fria bildningsarbetet ta fram en första nationell uppsättning kompetensmärken utifrån Utbildningsstyrelsens verktyg, tjänsten eGrunder och informationsresursen Koski. Syftet är också att underlätta tillsynen över partifinansieringen och att samtidigt göra penningrörelsen och rapporteringen mellan studiecentraler och organisationer samt självständiga studiecirklar mer exakt och insynsvänlig. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. 

Kompetensmärken

Den föreslagna reformen avseende kompetensmärken är en del av arbetet för att utveckla det kontinuerliga lärandet. Reformen ger möjlighet att i fråga om de grundläggande färdigheter som behövs i arbetslivet identifiera och erkänna små kompetenshelheter och kunnande som förvärvats på olika sätt. Kompetensmärken kan också avläggas utan utbildning som avgiftsbelagd service. 

Utbildningsstyrelsen bestämmer enligt propositionen om kompetensmärkenas innehåll och målen för kunnandet. Beskrivningarna av kompetensmärkena sparas i tjänsten eGrunder. Det är frivilligt för utbildningsanordnarna att erbjuda möjlighet att avlägga kompetensmärken. De prestationer som hänför sig till ett kompetensmärke förs i enlighet med 9 d § i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) in i informationsresursen Koski, om den som avlägger kompetensmärket har gett sitt samtycke till det på det sätt som avses i den bestämmelsen. Kostnaderna för att utveckla kompetensmärken kan täckas med undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsmedel. De föreslagna ändringarna beräknas inte ha några konsekvenser för statsfinanserna. 

Utskottet anser att förslagen som gäller kompetensmärken är motiverade och ställer sig med hänvisning till sitt betänkande om den utbildningspolitiska redogörelsen (KuUB 19/2021 rd) positivt till propositionens mål att förbättra möjligheterna för vuxna att påvisa grundläggande färdigheter och stärka förutsättningarna för kontinuerligt lärande, i synnerhet med tanke på dem som endast i liten utsträckning deltar i utbildning. Tidigare studier har visat att personer med bristande grundläggande färdigheter i lägre grad deltar i formell utbildning än andra. När man genom enhetliga förfaranden synliggör kunnande som förvärvats utanför den formella utbildningen stöder man kontinuerligt lärande, i synnerhet för sådana personer som inte har möjlighet att studera längre perioder eller som saknar examen eller annan formell utbildning. Avläggandet av kompetensmärken har bedömts stärka en persons positiva uppfattning om sig själv som talang och lärande, vilket i sin tur kan sporra till att vidareutveckla det egna kunnandet enligt principen om kontinuerligt lärande. 

Avläggandet av kompetensmärken har bedömts förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för dem som har bristande grundläggande färdigheter. Det är också ett bra sätt att flexibelt svara på de behov av nytt kunnande som följer av sådana förändringar i arbetslivet som inte förutsätter att man avlägger hela examina för att komplettera kunnandet. Avläggandet av hela examina är inte alltid ett tillräckligt snabbt och kostnadseffektivt sätt att råda bot på kompetensbrist. 

Utskottet ser positivt på att det är frivilligt för en huvudman inom det fria bildningsarbetet att erbjuda möjligheten att avlägga kompetensmärken. När reformen genomförs är det ändå nödvändigt att följa hur allmänt reformen börjar utnyttjas och hur den stöder den regionala jämlikheten i utbildningen i fråga om möjligheterna att avlägga kompetensmärken. För att den studerandes rättssäkerhet ska tillgodoses bör det också säkerställas att de bedömningskriterier som används för att bevilja kompetensmärken vid läroanstalter för fritt bildningsarbete är enhetliga. För det behövs gemensamt utvecklingsarbete mellan staten och det fria bildningsarbetet och tydliga nationella anvisningar. För att reformen ska genomföras smidigt krävs det också tillräckliga resurser. 

Utskottet anser det motiverat att Utbildningsstyrelsen fastställer kompetensmärkenas innehåll och målen för kunnandet, och betonar att kompetensmärkenas innehåll och målen för kunnandet bör fastställas med beaktande av behoven av kompetens i arbetslivet. Väsentligt är också att arbetsgivarna känner till kompetensmärkena. Utifrån de praktiska erfarenheter av genomförandet av systemet med kompetensmärken är det bra att bedöma möjligheten att utnyttja kompetensmärken också inom hobby- och fritidsverksamhet, såsom scoutverksamhet och utbildning i första hjälpen. 

Studiecentraler

Enligt lagen om fritt bildningsarbete är studiecentraler läroanstalter på riksnivå som ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer (så kallade medanordnare) i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. Medanordnarna av utbildning är till största delen medlemsorganisationer i det bildningsförbund som driver studiecentralen, eller medlemsföreningar i sådana organisationer. En del av medanordnarna är aktörer som omfattas av tillsynen över partifinansieringen. I många fall ansvarar medanordnaren för de praktiska arrangemangen som gäller utbildningen, som lokal- och lärarkostnader, medan studiecentralerna deltar i dessa kostnader med så kallat utbildningsstöd eller studiecirkelstöd. År 2022 delade studiecentralerna ut sammanlagt cirka 5 646 000 euro i utbildnings- eller studiecirkelstöd till 1 366 medanordnare. 

Ändringsförslaget som gäller studiecentralerna grundar sig på Statens revisionsverks anmärkningar om tillsynen över partifinansieringen och ursprunget för finansieringen till medanordnarna samt på rekommendationerna i den slutrapport som utarbetats av en arbetsgrupp som undervisnings- och kulturministeriet tillsatt. Enligt den utredning som gjordes består ungefär 61 procent, det vill säga cirka 16,8 miljoner euro, av kostnaderna för studiecentralsverksamheten av kostnader som medanordnarna har uppgett för utbildningar och studiecirklar. Enligt arbetsgruppens utredning inbegriper de kostnader för studiecentralernas statsandelsverksamhet som rapporterats av studiecentralerna och medanordnarna sannolikt kostnader som i strid med 13 § i lagen om fritt bildningsarbete har täckts med annan statlig finansiering än statlig finansiering enligt den lagen. 

Syftet med propositionen är att förtydliga lagstiftningen så att lagen om fritt bildningsarbete kompletteras med en bestämmelse om utbildnings- och studiecirkelstöd samt ett bemyndigande att utfärda förordning om utbetalning och bokföring av stöd (13 b §) och en bestämmelse om rätten att utföra granskningar av ekonomin och studieverksamheten hos de organisationer som fått stöd (21 §). Syftet är också att precisera vilka kostnader för organisationer och självständiga studiecirklar som får anges i beräkningen (13 § 5 mom.). 

Syftet med det nya 3 mom. som föreslås i 3 § i lagen om fritt bildningsarbete är att förplikta huvudmannen för det fria bildningsarbetet att avskilja inkomsterna och utgifterna för den övriga verksamhet som huvudmannen ordnar från inkomsterna och utgifterna för den verksamhet som ordnas enligt tillståndet att driva läroanstalt. Även om förslaget uttryckligen handlar om att precisera studiecentralernas ekonomi, riktas förslaget till alla utbildningsformer inom fritt bildningsarbete, eftersom också beräkningen av deras statsandelar baserar sig på kostnaderna för verksamheten. 

Utskottet välkomnar de förslag som ingår i propositionen, men anser att 3 § 3 mom. och 13 § i förslaget till ändring av lagen om fritt bildningsarbete behöver preciseras på de grunder som framgår av detaljmotiveringen nedan. 

DETALJMOTIVERING

1. Lagen om ändring av lagen om fritt bildningsarbete

3 §. Övriga uppgifter samt samarbete.

Sakkunniga har framfört att det föreslagna nya momentet är oklart med tanke på de skyldigheter i fråga om bolagisering och bokföring som ingår i den konkurrenslagstiftning som gäller kommuner och samkommuner. Utskottet anser därför att bestämmelsen behöver preciseras. Momentet har i ett sakkunnigyttrande ansetts kunna tolkas så att när huvudmannen för en läroanstalt ordnar sådan i paragrafens 1 mom. avsedd utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den eller exempelvis bedriver näringsverksamhet behöver bestämmelserna om bolagiseringsskyldighet i kommunallagen inte iakttas, utan det skulle vara tillräckligt att verksamheten avskiljs på det sätt som föreslås i det nya 3 mom. Den föreslagna bestämmelsen har också ansetts medge en sådan tolkning att huvudmannen för en läroanstalt för fritt bildningsarbete, till exempel en kommun, på basis av bestämmelsen kan bedriva verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden i egenskap av kommun. 

Bestämmelser om kommunernas och samkommunernas verksamhet på marknaden utfärdades efter det att lagstiftningen om fritt bildningsarbete utfärdades 1999, och de infördes i lagstiftningen som gäller kommunerna 2013. Dessa bestämmelser har samlats i 15 kap. i den gällande kommunallagen (410/2015). Bestämmelserna grundar sig på Europeiska unionens lagstiftning, särskilt Europeiska unionens regler om statligt stöd. 

Den verksamhet som en kommun eller en samkommun ordnar enligt tillståndet att driva läroanstalt för fritt bildningsarbete räknas inte till sådan verksamhet som kommunen eller samkommunen sköter i ett konkurrensläge på marknaden (126 § i kommunallagen). Annan verksamhet som en huvudman för fritt bildningsarbete eventuellt ordnar än sådan som avses i tillståndet att driva läroanstalt räknas däremot som verksamhet som bedrivs i ett konkurrensläge på marknaden och som därmed omfattas av bolagiseringsskyldigheten, om det inte är fråga om verksamhet enligt 127 § i kommunallagen. Således kan en kommun eller samkommun som är huvudman inom det fria bildningsarbetet utöver verksamhet enligt tillståndet att driva läroanstalt driva både verksamhet som omfattas av bolagiseringsskyldigheten och verksamhet som inte behöver bolagiseras med stöd av 127 § i kommunallagen. Det kan i bägge fallen vara fråga om verksamhet som bedrivs i ett konkurrensläge på marknaden och som enligt 30 d § i konkurrenslagen (948/2011) ska redovisas separat. Denna redovisningsskyldighet uppfyller den i den föreslagna bestämmelsen avsedda skyldigheten att i bokföringen avskilja utgifterna för verksamhet enligt tillståndet att driva läroanstalt. I dessa situationer behöver verksamheten således inte avskiljas på det sätt som avses i det föreslagna 3 mom. 

Ordalydelsen i det föreslagna momentet blir särskilt oklar i och med att den skyldighet till separat redovisning i bokföringen enligt momentet uttryckligen gäller verksamheten, även om behovet av regleringen hänför sig till att huvudmannen inom det fria bildningsarbetet i sin bokföring separat ska kunna redovisa sina utgifter och inkomster för den verksamhet som ordnas enligt tillståndet att driva läroanstalt och för annan verksamhet. Utskottet föreslår att bestämmelsen förtydligas så att ordalydelsen motsvarar propositionens syfte, och betonar att avsikten med propositionen inte är att föreskriva om undantag från bolagiseringsskyldigheten enligt kommunallagen. 

13 §. Kostnader som inte ska beaktas vid beräkningen av priser per enhet.

Utskottet föreslår att ordet förvaltningskostnader fogas till det föreslagna nya 5 mom. för att ordalydelsen exakt ska motsvara syftet med bestämmelsen. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kulturutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2 och 3 i proposition RP 68/2023 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 68/2023 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 4 § 1 mom., rubriken för 3 kap., 21 § 2 mom. och den finska språkdräkten i 24 § 1 mom., 
sådana de lyder, 4 § 1 mom. i lag 1103/2010, rubriken för 3 kap. i lag 579/2015, 21 § 2 mom. i lag 1190/2015 och den finska språkdräkten i 24 § 1 mom. i lag 684/2023, samt 
fogas till 3 §, sådan den lyder i lagarna 1765/2009 och 535/2017, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., till lagen en ny 6 c §, till 13 §, sådan den lyder i lagarna 579/2015 och 720/2022, ett nytt 5 mom. och till lagen en ny 13 b § som följer: 
3 § 
Övriga uppgifter samt samarbete 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om en huvudman för en läroanstalt för fritt bildningsarbete på annat sätt än genom en separat bokföringsskyldig enhet bedriver även annan verksamhet än Utskottet föreslår en ändring verksamhet enligt tillståndet att driva läroanstalt Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en strykning  Slut på strykningsförslaget, ska läroanstaltens huvudman Utskottet föreslår en ändring i sin bokföring separat kunna redovisa utgifterna och inkomsterna för verksamhet enligt sitt tillstånd att driva läroanstalt och utgifterna och inkomsterna för annan verksamhet. Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en strykning  Slut på strykningsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4 § 
Tillstånd att driva läroanstalt 
Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Bestämmelser om ansökan om tillstånd att driva läroanstalt utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3 kap. 
Utbildning och kompetensmärken 
6 c § 
Kompetensmärken inom fritt bildningsarbete 
En person som vill utnyttja sin kompetens kan avlägga ett kompetensmärke genom vilket personens på olika sätt förvärvade kunnande kan identifieras och beskrivas. 
Utbildningsstyrelsen bestämmer kompetensmärkenas innehåll och de mål för kunnandet som ska uppfyllas för erhållande av ett kompetensmärke. 
Kunnandet hos dem som avlägger kompetensmärken bedöms vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd. På sökande av ändring i bedömningen av kunnandet tillämpas bestämmelserna i 25 k §. 
Uppgifter om avlagda kompetensmärken kan föras in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister. 
13 § 
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
En studiecentral kan i sina driftskostnader inkludera en organisations eller självständig studiecirkels andel av kostnaderna för studier som studiecentralen ordnar i samarbete endast om studiecentralen har betalat utbildnings- eller studiecirkelstöd enligt 13 b § för ordnandet av studierna. Studiecentralen ska försäkra sig om att organisationens eller studiecirkelns kostnader inte omfattar sådana kostnader som avses i 1 mom. 1—7. Som driftskostnader för organisationen eller studiecirkeln betraktas inte heller andra Utskottet föreslår en ändring förvaltningskostnader än Slut på ändringsförslaget kostnader som direkt orsakas av Utskottet föreslår en strykning för studier som ordnas i samarbete med studiecentralen än sådana som direkt hänför sig till  Slut på strykningsförslagetorganisationens eller studiecirkelns interna förvaltning Utskottet föreslår en ändring för ordnande av studier i samarbete med studiecentralen Slut på ändringsförslaget. Om studiecentralen inte kan försäkra sig om huruvida organisationens kostnader omfattar sådana kostnader som inte ska beaktas, får endast beloppet av det stöd som organisationen eller studiecirkeln beviljats i enlighet med 13 b § beaktas vid beräkningen av driftskostnaderna. Det som föreskrivs i 4 mom. tillämpas inte på de avskrivningar som organisationen eller studiecirkeln gjort enligt bokföringen. 
13 b § 
Utbildnings- och studiecirkelstöd 
För ordnande av studier i samarbete enligt 2 § 6 mom. kan studiecentralerna avtala med organisationer eller självständiga studiecirklar om att betala organisationerna eller studiecirklarna utbildnings- och studiecirkelstöd. Stödet betalas från den statsandel som studiecentralerna fått enligt detta kapitel. De studier som får stöd ska ingå i studiecentralens verksamhetsplan för ordnande av utbildningen. 
Närmare bestämmelser om förfarandena i anslutning till utbetalning och bokföring av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
21 § 
Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Om statsandel i enlighet med 13 b § har betalats till en organisation eller en självständig studiecirkel i form av utbildnings- eller studiecirkelstöd för ordnande av studier i samarbete med en studiecentral, har statsbidragsmyndigheten rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten i fråga om den gemensamma studieverksamheten hos den organisation eller studiecirkel som ordnar studieverksamheten. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 2 och 9 d § i lagen om nationella studie- och examensregister 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) det inledande stycket i 2 § 1 mom. samt rubriken för 9 d § och 9 d § 2 mom., sådana de lyder, det inledande stycket i 2 § 1 mom. i lag 944/20222 och rubriken för 9 d § och 9 d § 2 mom. i lag 478/2021, samt 
fogas till 9 d §, sådan den lyder i lag 478/2021, ett nytt 2 mom., varvid det ändrade 2 mom. blir 3 mom., som följer: 
2 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag ska tillämpas på utbildning, examina och kompetensmärken om vilka det föreskrivs i 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9 d § 
Uppgifter om utbildning inom fritt bildningsarbete och om kompetensmärken 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
En huvudman för en läroanstalt som har beslutat erbjuda möjligheten att avlägga kompetensmärken ska dessutom i fråga om kompetensmärken enligt 6 c § i lagen om fritt bildningsarbete föra in följande uppgifter om avläggande i informationsresursen, om den som avlägger ett kompetensmärke samtycker till att uppgifterna förs in: 
1) kompetensmärkets namn, 
2) datum då kompetensmärket avlagts, 
3) bedömningen av kunnandet. 
Det i 1 och 2 mom. avsedda samtycket av den studerande eller den som avlägger ett kompetensmärke ges när utbildningen inleds eller när ansökan om ett kompetensmärke görs, så att samtycket meddelas till den huvudman för läroanstalten som för in uppgifterna. Läroanstaltens huvudman ska innan samtycket ges informera den studerande eller den som avlägger ett kompetensmärke om hur de uppgifter som införts i informationsresursen får behandlas, lämnas ut och bevaras. Av samtycket ska framgå att det getts frivilligt och uttryckligen. För införande av uppgifter om ett minderårigt barn krävs därtill samtycke av vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare. Läroanstaltens huvudman ska bevara samtycket permanent, och om det senare återtas, göra en anteckning om saken i anslutning till samtycket. Samtycket kan när som helst återtas genom ett meddelande om saken till Utbildningsstyrelsen, som ska underrätta läroanstaltens huvudman om att samtycket har återtagits. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 8 och 8 a § i partilagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i partilagen (10/1969) 8 § 2 mom. 6 punkten och 8 a § 2 mom. 6 punkten, sådana de lyder i lag 650/2021, som följer: 
8 § 
Bidrag till partier och partiföreningar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Som bidrag till partiet eller partiföreningen räknas prestationer i pengar, varor och tjänster och andra motsvarande prestationer. Som bidrag betraktas dock inte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) statsunderstöd enligt 9 § eller sådant annat motsvarande understöd eller sådan annan motsvarande statsandel som baserar sig på lag, statsbudgeten eller ett välfärdsområdes eller en kommuns budget. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
8 a § 
Bidrag till partinära sammanslutningar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Som bidrag till en partinära sammanslutning räknas prestationer i pengar, varor och tjänster och andra motsvarande prestationer. Som bidrag betraktas dock inte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) sådant till den partinära sammanslutningen riktat understöd eller sådan till den partinära sammanslutningen riktad statsandel som baserar sig på lag, statsbudgeten eller ett välfärdsområdes eller en kommuns budget. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 23.11.2023 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Tuula Haatainen sd 
 
vice ordförande 
Ari Koponen saf 
 
medlem 
Eeva-Johanna Eloranta sd 
 
medlem 
Pia Hiltunen sd 
 
medlem 
Veronika Honkasalo vänst 
 
medlem 
Inka Hopsu gröna 
 
medlem 
Milla Lahdenperä saml 
 
medlem 
Mia Laiho saml 
 
medlem 
Nasima Razmyar sd 
 
medlem 
Sara Seppänen saf 
 
medlem 
Markku Siponen cent 
 
medlem 
Jaana Strandman saf 
 
medlem 
Mari-Leena Talvitie saml 
 
medlem 
Oskari Valtola saml 
 
ersättare 
Ritva Elomaa saf 
 
ersättare 
Hanna-Leena Mattila cent. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Marja Lahtinen.