Regeringen föreslår flera ändringar i fängelselagen och häktningslagen. Propositionens syftar framför allt till att precisera förutsättningarna för placering i öppen anstalt i enlighet med skrivningarna i regeringsprogrammet. Målet är att förbättra beredskapen att sörja för säkerheten i fängelserna och göra det lättare att ingripa i synnerhet i organiserad brottslighet i fängelser.  

Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och är lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med anmärkningarna och ändringarna nedan.  

Placering i öppen anstalt

Det föreslås att förutsättningarna för placering i öppen anstalt preciseras så att det när beslutet om placering fattas ägnas större uppmärksamhet åt den typ av brott som fången har begått och hur farlig fången är. Syftet är att säkerställa att sådana fångar som bedöms fortsätta med brottslig verksamhet eller äventyra säkerheten i en öppen anstalt inte placeras i öppen anstalt. Enligt propositionen är syftet att förtydliga nuvarande praxis så att utgångspunkten ska vara att exempelvis personer med kopplingar till organiserad brottslighet inte placeras i öppen anstalt (se RP, s. 21).  

Lagutskottet välkomnar att säkerhetsaspekterna beaktas i högre grad när förutsättningarna för placering i öppen anstalt bedöms, eftersom det med tanke på fångarna och fängelsepersonalen är väsentligt att sörja för fängelsesäkerheten. I enlighet med propositionens utgångspunkter är det dock viktigt med tanke på proportionaliteten och målen för verkställigheten av fängelsestraff att möjligheten att placera i öppen anstalt inte på förhand och kategoriskt utesluts för en enda grupp av fångar. Placering i öppen anstalt bör således övervägas från fall till fall utifrån aktuella och korrekta uppgifter om fången i fråga. 

Enligt uppgifter till utskottet har det placerats några minderåriga fångar i öppna anstalter, men det har förekommit utmaningar bland annat när det gäller att hålla en minderårig fånge avskild från vuxna fångar samt att ordna det stöd, de aktiviteter och den utbildning som en minderårig behöver. Det finns alltså knappt om viktiga strukturer, stödpersonal och utbildningsmöjligheter för minderåriga fångar i öppna anstalter. En minderårig fånge som kan placeras i öppen anstalt har därför kunnat placeras på en barnskyddsanstalt som placering utanför fängelset.  

Justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet bedömer för närvarande behoven av att utveckla placeringen av minderåriga fångar, och avsikten är att en proposition om detta ska lämnas före utgången av valperioden. Utskottet anser att projektet behövs och att frågor som gäller minderåriga fångar samt förhållandet mellan verkställigheten av straff och barnskydd utvärderas noggrant.  

Placering på säkerhetsavdelning

I ett fängelse kan det av säkerhetsskäl finnas en avdelning som är isolerad från den övriga anstalten (5 kap. 5 § i fängelselagen). De som placerats på en säkerhetsavdelning har endast kontakt med varandra. Deras kontakt med andra fångar i fängelset har förhindrats och fångarnas sysselsättning sker på avdelningen. Dessutom sker det en noggrann övervakning av kontakten mellan fångar som placerats på säkerhetsavdelningen och personer utanför anstalten.  

Bestämmelserna om säkerhetsavdelningar togs in i lagstiftningen 1998 för att motarbeta kriminalitet i fängelserna. Avsikten var att placeringen vid säkerhetsavdelningen inte ska vara något tilläggsstraff, utan en säkerhetsåtgärd i syfte att hindra att brottslig eller därmed jämförbar verksamhet fortsätter i fängelset (se RP 10/1998 rd, s. 24 II). Enligt uppgift uppfyller den gällande regleringen inte på bästa möjliga sätt detta mål. Syftet med propositionen är att det ska bli lättare än för närvarande att kunna placera i synnerhet medlemmar i organiserade kriminella sammanslutningar på säkerhetsavdelning (se RP, bl.a. s. 22 och 23).  

Villkoren för placering på en säkerhetsavdelning stadgas i 5 kap. 6 § i fängelselagen. Enligt 1 mom. kan en fånge placeras på en säkerhetsavdelning, om det finns grundad anledning att misstänka bland annat att fången som gärningsman eller delaktig gör sig skyldig till ett brott som avses i 50 kap. 1, 2 eller 4 § i strafflagen eller till något annat brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst 4 år. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att en fånge kan placeras på en säkerhetsavdelning, om det är nödvändigt bland annat för att förhindra att fången fortsätter med sin brottsliga verksamhet i fängelset (5 kap. 6 § 1 mom. 1 punkten i lagförslag 1). En motsvarande bestämmelse föreslås bli fogad som en ny bestämmelse till häktningslagen (3 kap. 2 c § 1 punkten i lagförslag 2). 

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande om propositionen att det med tanke på kravet på exakthet och noggrann avgränsning när det gäller inskränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna skulle vara motiverat att noggrannare än vad som föreslås föreskriva om villkoren som gäller fortsatt brottslig verksamhet (se GrUU 29/2025 rd). Samma anmärkning gäller motsvarande bestämmelse som föreslås i häktningslagen. Också vid lagutskottets sakkunnigutfrågning har det ansetts behövligt att föreskriva mer exakt än vad som föreslagits om villkoren.  

Lagutskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna innebär att utgångspunkten för placeringen på en säkerhetsavdelning är att placeringen är nödvändig för att förhindra sådan verksamhet som avses i bestämmelsen. I fortsättningen förutsätts det dock inte längre misstanke om att vissa brottsrekvisit uppfylls, så förutsättningarna har till denna del definierats vagare än för närvarande.  

Lagutskottet anser att kravet på nödvändighet är motiverat med beaktande av att placeringen på en säkerhetsavdelning avsevärt begränsar fångens rättigheter. Dessutom är det ändamålsenligt med tanke på propositionens syfte att ändra villkoren för placering på en säkerhetsavdelning så att de bättre än för närvarande ska motsvara säkerhetsavdelningens karaktär av en säkerhetsåtgärd och återspeglar att placeringen på en säkerhetsavdelning ska avses vara en sista utväg för att förhindra sådan verksamhet som anges i bestämmelsen (se RP, s. 12 och 23). Utskottet anser det också motiverat att placeringen på en säkerhetsavdelning inte längre i fortsättningen ska kopplas till misstanke om vissa brott som fastställs genom brottsrekvisit och straffskala. Det förtydligar att det inte är fråga om ett tilläggsstraff för tidigare brott. Utskottet föreslår dock att villkoret om fortsatt brottslig verksamhet preciseras på det sätt som beskrivs nedan i detaljmotiveringen.  

Avlyssning och upptagning av samtal vid besök av barn

I propositionen föreslås det att en på säkerhetsavdelning placerad fånges samtal vid ett besök av barn som avses i 13 kap. 5 § i fängelselagen får avlyssnas och upptas på teknisk väg. En motsvarande möjlighet föreslås i häktningslagen. 

Besök av barn är en särskild, övervakad form av umgänge, som i regel övervakas antingen med anställda närvarande eller så att anställda ser kamerabilden och gör en upptagning av samtalet. Redan i nuläget kan samtalet avlyssnas när anställda är närvarande (se. RP, s. 24).  

Grundlagsutskottet betonar i sitt utlåtande om propositionen att till den del den föreslagna regleringen är relevant för barnet ska den tolkas och tillämpas så att barnets bästa kommer i främsta rummet (se GrUU 29/2025 rd).  

Lagutskottet instämmer i grundlagsutskottets förslag och betonar att barnets bästa ska komma i främsta rummet när beslut fattas och när beslutet tillämpas. Som det framgår av propositionen är utgångspunkten att barnets intresse betjänas genom att barnet kan hålla kontakt med sin förälder också när föräldern avtjänar fängelsestraff (s. 62). Enbart ankomsten till ett fängelse kan dock för barnet vara en upplevelse som ökar otrygghetskänslan. Även vetskapen om avlyssning och inspelning av ett samtal kan påverka vad barnet vill föra fram och påverka upprätthållandet av förälderns och barnets förhållande. Å andra sidan kan barnets bästa också vara en orsak att avlyssna och spela in samtalet. Av propositionsmotiven framgår att det i och med möjligheten till övervakning inte finns något hinder för att förutom barnet en ledsagare eller någon annan besökare, exempelvis barnets andra förälder, kan närvara vid ett besök på en säkerhetsavdelning.  

Barnet ska informeras klart och begripligt om att samtalet avlyssnas och spelas in. Det är befogat att betona detta i utbildningen för Brottspåföljdsmyndighetens personal, liksom att barnets bästa ska beaktas och komma i främsta rummet.  

Begränsning av intagning i fängelse

Intagningen i fängelse kan för närvarande begränsas främst för att jämna ut ett plötsligt ökande antal fångar. I propositionen föreslås det att intagningen i fängelse kan begränsas i olika störningssituationer i samhället och under undantagsförhållanden (2 kap. 1 a § 4 mom. i lagförslag 1). Lagutskottet anser att den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet är motiverad. Enligt uppgift är avsikten att under denna regeringsperiod lämna en andra proposition om fängelselagen och häktningslagen. Propositionen innehåller närmare förslag till verkställighet av fängelsestraff och samhällspåföljder vid störningssituationer i samhället. Utskottet anser det vara viktigt att man i detta sammanhang också bedömer en noggrannare definition av störningssituationer i samhället och undantagsförhållanden.