Allmänt

I propositionen föreslår regeringen att det stiftas en ny lag om ett datasystem för den byggda miljön. Syftet med lagen är att skapa ett gemensamt riksomfattande datasystem för informationen om den byggda miljön. Avsikten är att data om byggande och områdesanvändning ska samlas i ett datasystem som upprätthålls av Finlands miljöcentral. Genom lagförslaget genomförs regeringsprogrammets föresats om ett riksomfattande digitalt register och en riksomfattande digital dataplattform för den byggda miljön, vilka ska utgöra underlag för beslut och processer om markanvändning och byggande. Lagförslaget innehåller bestämmelser om inrättande av ett datasystem för den byggda miljön, upprätthållande av systemet, rätten att få uppgifter och att lämna ut uppgifter ur systemet och om de personuppgiftsansvariga för informationsresurserna. I markanvändnings- och bygglagen föreslås ändringar som beror på digitaliseringen av planer och tomtindelningar. Planer och tomtindelning ska i fortsättningen utarbetas med hjälp av en datamodell som är nationellt interoperabel. Planerna ska bestå av planobjekt och planbestämmelser i stället för de nuvarande planebeteckningarna och planbestämmelserna. Sammantaget anser utskottet att propositionen är behövlig och välkommen. Utskottet tillstyrker lagförslagen med ändringar. 

I de yttranden som utskottet fått har propositionens syften i sig ansetts vara positiva och välkomna. Å andra sidan har faktaunderlaget och sättet att genomföra propositionen kritiserats. Det har noterats att lagstiftningen har beretts enligt en mycket snabb tidsplan, vilket kan ha inverkat på bristerna i konsekvensbedömningen i propositionen. Konsekvenserna av kraven på byggnadsinformationsresursen för parterna inom byggnationen bedöms inte i tillräcklig utsträckning i propositionen. Det har inte heller varit möjligt att bedöma konsekvenserna för parterna i samband med förslagen gällande bygglagen (RP 139/2022 rd), eftersom detaljerna i innehållet i den information som ska lagras i systemet inte anges närmare förrän beredningen av de anknytande förordningarna går framåt 

Grundlagsutskottet fäster i sitt utlåtande (GrUU 82/2022 rd) uppmärksamhet vid bristerna i propositionsmotiven och de tekniska problemen med bestämmelserna. Utifrån remissvaren fäster utskottet miljöministeriets uppmärksamhet vid lagberedningens kvalitet och iakttagandet av anvisningarna om lagberedningen. I lagförslaget om datasystemet för den byggda miljön har utskottet varit tvunget att göra en hel del ändringar som hör till den grundläggande beredningen av lagförslagen. Detta kan inte anses lämpligt särskilt i fråga om ett projekt som ingår i regeringsprogrammet och som har betydande konsekvenser. Dessutom har propositionen kritiserats både av aktörerna inom byggbranschen och av kommunerna. Sammantaget verkar det som om de förslag som ingår i propositionen inte har godkänts av de viktigaste berörda grupperna. Det ser ut som om de viktigaste problemen för de här grupperna rör de olika stadierna i den fortsatta utvecklingen av datasystemet och den lagstiftning som gäller det. Utskottet förutsätter att de förordningar som påverkar innehållet i och den fortsatta utvecklingen av datasystemet för den byggda miljön bereds i samarbete med de berörda grupperna och i synnerhet företrädare för parterna inom byggnationen och att det görs en ändamålsenlig konsekvensbedömning av förordningarna, där också konsekvenserna för byggmarknaden, kostnaderna och smidigheten i tillståndsprocesserna presenteras. 

Enligt den kritik som aktörerna inom byggbranschen har framfört i remissyttrandena bör syftet med propositionen vara att datasystemet endast ska behandla sådan information som myndigheterna behöver för sina lagstadgade uppgifter och att överflödig och detaljerad information inte heller framöver ska samlas in i de olika systemutvecklingsfaserna för alla eventuella informationsbehov i samhället. I den fortsatta utvecklingen av systemet bör målet således inte vara att samla in all eventuell information som informationsproducenterna ska uppdatera utan att en tillståndsansökan har lämnats in. Utskottet anser det vara viktigt att miljöministeriet tar kritiken på allvar och att en eventuell vidareutveckling av systemet görs i gott samarbete med aktörerna inom branschen och att särskild uppmärksamhet fästs vid konsekvensbedömningen. (Utskottets förslag till uttalande 1) 

Kommunerna svarar för att samhället fungerar samt för de tjänster som hänför sig till markanvändningen och byggandet. Propositionen har kritiserats av kommunerna ur flera synvinklar. I de yttranden som utskottet fått betonades det att datasystemet för den byggda miljön inte kan ersätta kommunernas egna register, utan att kommunerna även i fortsättningen bör nyttja sina egna register över planer och bygglov. Dessa ingår i en bredare helhet av kommunala grundläggande register tillsammans med material som gäller markegendom, fastigheter, adresser och befolkning samt ett flertal andra material med geografisk information som kommunen tar fram. Behovet av information som behövs för kommunens myndighetsuppgifter är mycket mer omfattande än de informationsresurser som ingår i datasystemet för den byggda miljön. Kommunerna måste således även i fortsättningen ha egna informationsresurser för sina lagstadgade uppgifter. 

Enligt Kommunförbundets uppskattning behövs det dessutom 6 miljoner euro per år för interoperabiliteten mellan de uppgifter som beskrivs i förslaget till bygglag, förslaget till lag om områdesanvändning och den aktuella propositionen, vilket innebär 60 miljoner euro på tio år för att interoperabiliteten ska kunna genomföras på riksnivå. Dessutom medför de nya datamodellerna och förändringarna i datastrukturerna ändringar i kommunernas e-tjänster, produktionssystem, register, integration och gränssnitt. Den programutveckling som krävs och de nya gränssnitten medför också kontinuerliga merkostnader. Kommunernas avgifter för underhåll av programvara stiger enligt uppskattning med 30 procent. Dessutom förutsätter propositionen mycket betydande tilläggsresurser i kommunerna för personal och utbildning. Kommunförbundet bedömer att regleringen på förordningsnivå kommer att medföra ytterligare kostnader. Å andra sidan underlättar datasystemet för den byggda miljön rapporteringen av byggnadsuppgifter för statliga myndigheters behov, och förhoppningen är att det också ska förbättra uppgifternas kvalitet. Utskottet ser allvarligt på farhågorna ovan och har strävat efter att utreda om finansieringen är tillräcklig i förhållande till de behov som Kommunförbundet lyft fram. 

Enligt utredning till utskottet har det i planen för de offentliga finanserna för 2023—2026 reserverats 15 miljoner euro för de kostnader som de nya digitaliseringsskyldigheterna medför för kommunerna och landskapsförbunden enligt lagen om ett datasystem för den byggda miljön, bygglagen och lagen om områdesanvändning. Kommunerna kan inom ramen för denna finansiering ansöka om understöd för utgifter som föranleds av datasystemet för den byggda miljön. Miljöministeriet har konstaterat att finansieringen i fråga är tillräcklig utgående från de utredningar som gjorts. Dessutom har det framförts att lagförslaget inte innebär några ändringar i kommunernas beslutsprocesser inom områdesanvändningen. Kommunerna kan även i fortsättningen stödja sig på de informationshanteringslösningar som redan finns för beslutsprocesserna. Utskottet anser att man bör ta kommunernas oro och praktiska svårigheter vid införandet av systemet på allvar. Om det vid den fortsatta beredningen av systemet framgår att kommunerna inte kan ta i bruk systemet i fråga om de skyldigheter som föreslås i bygglagen före utgången av 2027 eller i fråga om planuppgifter före utgången av 2028, ska statsrådet vidta behövliga åtgärder för att stödja ett kontrollerat införande av systemet inklusive en förlängning av övergångsperioden. 

Offentlighet för och utlämnande av information

Avsikten är att i datasystemet för den byggda miljön behandla de planuppgifter som räknas upp i 5 § i lagförslaget samt de uppgifter om ansökningar om bygglov, tillståndsbeslut, myndighetssyn, slutsyn och partiell slutsyn som avses i 131, 142, 150, 153 och 153 a § i markanvändnings- och bygglagen. Efter det att den nya bygglagen har trätt i kraft ska uppgifter om bygglovet lämnas till datasystemet: beslutet om bygglov, inklusive bilagor, beslutet om tillstånd för miljöåtgärder, beslutet om rivningslov, beslutet om undantagslov, projektinformationsmodellen för byggnaden och as built-modellen för byggnaden. Ovan nämnda uppgifter är i princip offentliga enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, nedan offentlighetslagen. Enligt offentlighetslagen har var och en rätt att få uppgifter ur offentliga myndighetshandlingar. Myndighetshandlingar är offentliga, om inte något annat föreskrivs särskilt. Myndighetsbeslut som fattats av kommunerna, såsom planer, är alltid i princip offentliga handlingar. Handlingarnas offentlighet kan begränsas genom lag och i 24 § i offentlighetslagen anges de handlingar som i princip är sekretessbelagda. Uppgifter kan lämnas ut ur en myndighetshandling muntligen eller så att handlingen läggs fram för påseende och kopiering eller får avlyssnas hos myndigheten eller så att en kopia eller en utskrift av den lämnas ut. Utlämnandet av uppgifter om bygglov, såsom ritningar till byggnader, via kommunens informationstjänst begränsas inte genom lag, om inte uppgifterna är sekretessbelagda. Redan nu delar kommunerna ut planläggnings- och byggnadsinformation via sina olika informationstjänster. Var och en kan av kommunen begära att få se ritningarna till byggnader. Det här är således också utgångspunkter i propositionen. Utskottet anser att de utgångspunkter som anges i offentlighetslagen är viktiga, men befarar samtidigt i synnerhet att uppgifterna kan komma att utnyttjas för brottsliga ändamål eller i övrigt för tvivelaktiga ändamål.  

Av det som anförts ovan följer att en enskild medborgare inte kan förbjuda att en offentlig planritning lämnas ut till eller från datasystemet för den byggda miljön när det är fråga om en begäran om uppgifter enligt offentlighetslagen eller när mottagaren enligt lag har rätt att behandla uppgifterna. I 12 § i lagförslaget föreslås dessutom en explicit bestämmelse om att en registrerad inte kan begränsa behandlingen av uppgifter på det sätt som avses i artikel 18.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). De sekretessgrunder som är centrala med tanke på datasystemet för den byggda miljön ingår i 24 § 1 mom. 7 punkten i offentlighetslagen, enligt vilken handlingar som gäller skyddsarrangemang för personer, byggnader, inrättningar, konstruktioner samt data- och kommunikationssystem och genomförandet av arrangemangen är sekretessbelagda, om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifter ur en sådan handling inte äventyrar genomförandet av syftet med skyddsarrangemangen. Enligt 1 mom. 9 och 10 punkten i den paragrafen är handlingar som påverkar exempelvis statens säkerhet eller försvaret i princip sekretessbelagda. Undantag från sekretessen kan göras, om det är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte äventyrar statens säkerhet eller skadar eller äventyrar försvarets intressen. 

Vid behandlingen i utskottet har frågan om skyddet av andra säkerhetsmyndigheters, såsom polismyndigheters och Gränsbevakningsväsendets uppgifter aktualiserats. Enligt utredning till utskottet lägger de ovan nämnda myndigheterna fram de sekretessgrunder enligt 24 § i offentlighetslagen som de anser vara nödvändiga i samband med en bygglovsprocess. Beslut om sekretess för handlingar fattas av kommunen. Byggnadstillsynsmyndigheterna godkänner i huvudsak de begränsningar som myndigheterna föreslår utan ändringar. När ett beslut om sekretess för en uppgift eller en handling eller en del av den har fattats, förmedlas uppgifter om detta i fortsättningen till datasystemet för den byggda miljön. Sekretessbelagda uppgifter i systemet lämnas ut endast till sådana myndigheter som har lagstadgad rätt till uppgifterna. Skyddet av uppgifterna och revisionen av datasystemet behandlas närmare nedan. Enligt utredning till utskottet behöver sekretessbelagda uppgifter behandlas i datasystemet för den byggda miljön, eftersom uppgifterna med hjälp av det kan förmedlas till de myndigheter som behöver dem, såsom Nödcentralsverket och räddningsväsendet. De ska ha så heltäckande information som möjligt, så de behöver också information om områden och byggnader som polisen och Gränsbevakningsväsendet besitter. I 10 § i lagförslaget föreslås bestämmelser om bland annat Försvarsmaktens, räddningsväsendets och Nödcentralens rätt att trots sekretessbestämmelserna få nödvändiga uppgifter. Om polisens, Gränsbevakningsväsendets och andra aktörers uppgifter lämnas utanför datasystemet för den byggda miljön, blir man tvungen att ordna till exempel utlämnandet av uppgifter mellan räddningsväsendet och kommunerna genom ett separat förfarande. Detta förutsätter i sin tur mer resurser än centraliserat utlämnande av uppgifter via datasystemet för den byggda miljön. Utskottet anser att den utredning som utskottet fått till denna del är tillfredsställande. 

Som det konstateras ovan fattas beslutet om utlämnande av uppgifter enligt offentlighetslagen av den myndighet som innehar handlingen. I situationer där flera myndigheter har samma offentliga handling kan uppgiften begäras från vardera myndigheten som då fattar beslut om utlämnande av uppgiften. Bestämmelser om öppnande av det tekniska gränssnittet finns i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Öppnandet av ett tekniskt gränssnitt förutsätter lagstadgad rätt att få information och rätt att behandla uppgifter. I lagförslaget om datasystemet för den byggda miljön föreslås inga sådana rättigheter att få uppgifter för andra än myndigheter. Tekniska gränssnitt kan behöva öppnas av Finlands miljöcentral när det är fråga om värdefullt informationsmaterial. Då iakttas bestämmelserna i informationshanteringslagen samt kommissionens genomförandeförordning om förteckningen över värdefulla datamängder samt om arrangemangen för publicering och vidareutnyttjande av värdefulla datamängder. Fördelningen av procedurbestämmelserna om utlämnande av uppgifter och förutsättningarna för utlämnande av uppgifter mellan olika lagar utifrån sättet att lämna ut uppgifter kan inte anses vara en klar lösning ur de informationsbehövandes synvinkel. Liksom grundlagsutskottet anser utskottet att det är nödvändigt att föreskriva tydligt om den myndighet som ansvarar för utlämnande av uppgifter på lagnivå. Det är fråga om Finlands miljöcentral, som har behörighet att lämna ut uppgifter via informationstjänsten och ansvar för att utlämnandet av uppgifter sker lagenligt. Utskottet återkommer längre fram till dessa förslag. 

Enligt utredning till utskottet förbättrar datasystemet för den byggda miljön skyddet för personuppgifter och sekretessbelagda uppgifter samt datasäkerheten jämfört med nuläget genom att kräva stark autentisering vid inloggningen och genom att behandla uppgifterna utifrån en enhetlig klassificering. Dessutom kan det vid behov bli lättare att i det centraliserade systemet vidta åtgärder för att begränsa information eller användare när säkerhetsläget förändras. Utlämnandet av offentliga uppgifter ur datasystemet för den byggda miljön till den som framställt begäran om uppgifter ska ordnas så att Finlands miljöcentral efter att ha tagit emot begäran om uppgifter av en användare som har registrerat sig med stark autentisering kontrollerar grunden för sekretessen i fråga om den information som begäran gäller, situationen med spärrmarkering, rätten till den begärda informationen hos den som framställt begäran samt den dataspecifika klassificeringen. Uppgifterna i systemet klassificeras i offentliga uppgifter, värdefullt informationsmaterial, personuppgifter, sekretessbelagda uppgifter och säkerhetsklassificerade uppgifter. De uppgifter som lämnas ut på basis av klassificeringen kan skyddas på behövligt sätt. Till exempel i samband med behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering finns ett kontrollförfarande genom vilket man förhindrar att uppgifterna lämnas ut till någon annan än en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna baserar sig på skötsel av en i lag eller med stöd av lag föreskriven uppgift eller en uppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som gäller rättigheter eller skyldigheter hos en person som är föremål för förbudet. Innan uppgifterna lämnas ut godkänner den som begärt uppgifterna ett avtal om rätt att använda uppgifterna, där villkoren för användningen av uppgifterna anges. En överträdelse av avtalet kan leda till skadeståndsansvar på grundval av avtalet. 

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att under alla omständigheter garantera skyddet av sekretessbelagt material eller material som omfattas av spärrmarkering och kompetensen hos de personer som behandlar materialet samt deras rätt att behandla materialet. Med anledning av grundlagsutskottets utlåtande anser utskottet att det är ändamålsenligt att komplettera bestämmelserna i 2 § i lagförslaget i fråga om att känsliga personuppgifter inte alls ska behandlas i datasystemet. Utskottet återkommer längre fram till dessa förslag. Utifrån inkommen utredning anser utskottet att tillämpningen av offentlighetslagens bestämmelser om sekretess för handlingar är tämligen heltäckande och att de ovan beskrivna metoderna för skydd av uppgifter är godtagbara. Samtidigt betonar utskottet i likhet med försvarsutskottet (FsUU 9/2022 rd) och grundlagsutskottet vikten av att skydda uppgifterna om funktioner som är kritiska med tanke på säkerheten. Detta bör säkerställas särskilt med tanke på kumuleringen av information i olika datasystem och i synnerhet när den offentliga informationstjänsten enligt 11 § i lagförslaget genomförs. Utskottet anser att statsrådet inom ramen för åtgärderna för att skydda information om infrastruktur som är kritisk med tanke på säkerheten noggrant bör granska tillgången till information om byggnadsobjekt, kumuleringen av information och eventuella sekretessbehov (Utskottets förslag till uttalande 2). Samtidigt måste man vara medveten om att detta kräver en övergripande granskning av flera olika myndighetskällor och andra källor, och datasystemet för den byggda miljön erbjuder inte i sig någon lösning för att skydda byggnadsinformationen. Också i samband med en totalrevidering av offentlighetslagen eller en översyn av bestämmelserna om skydd av personuppgifter bör man kritiskt bedöma byggnadsinformationens offentlighet med tanke på att uppgifterna kan användas för brottsliga eller på annat sätt tvivelaktiga ändamål. (Utskottets förslag till uttalande 3) 

Skydd av information om infrastruktur som är kritisk för säkerheten

Försvarsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att propositionen i den föreslagna formen inte säkerställer att den nationella säkerheten beaktas i tillräcklig utsträckning. Detsamma gäller många lagstiftningsprojekt som syftar till att främja digitaliseringen i samhället. Dessutom har säkerhetsläget förändrats, vilket inte kunde beaktas när riktlinjerna i regeringsprogrammet drogs upp. Kriget i Ukraina och dess följdverkningar samt den långvariga förändringen i den säkerhetspolitiska miljön leder enligt försvarsutskottet till ett behov av att omvärdera alla lagprojekt som direkt eller indirekt hänför sig till den nationella säkerheten. Försvarsutskottet anser att det är nödvändigt att lagprojekt som kan bedömas ha konsekvenser för den nationella säkerheten regelbundet granskas också i Säkerhetskommittén eller i någon annan förvaltningsövergripande styr- eller samordningsgrupp som lämpar sig för ändamålet. Säkerhetskommittén är ett permanent och brett förankrat samarbetsorgan för föregripande beredskap i anslutning till den övergripande säkerheten. Det är därför naturligt att den används för en sådan bedömning. Utskottet instämmer i försvarsutskottets lägesbedömning och förslag. 

Innan informationssystemet för den byggda miljön tas i bruk bör dimensionerna för den digitala fastighetsinformationens säkerhet ytterligare preciseras genom identifiering och definition av infrastruktur som är kritisk med tanke på samhällets vitala funktioner, anser försvarsutskottet. Detta arbete måste beakta också kraven i CER-direktivet EU 2022/2557 (Critical Entities Resilience), liksom också arbetet med att definiera kritisk infrastruktur i samband med genomförandet av direktivet. Direktivet trädde i kraft i januari 2023. Försvarsutskottet konstaterar att det är motiverat att göra en riskbedömning av den nationella säkerheten i fråga om geografisk information innan den lag som föreslås i propositionen träder i kraft. I detta sammanhang bör man också beakta beröringspunkterna med CER-direktivet. Riskbedömningen bör omfatta hela leveranskedjan: statsförvaltningen, kommunsektorn och företagen. 

Enligt utredning till utskottet är avsikten att precisera säkerhetsdimensionerna för den byggda miljön och geografisk information i samarbete mellan olika förvaltningsområden och som en del av det nationella arbetet med att definiera kritisk infrastruktur. CER-direktivet kommer att skapa förutsättningar för identifiering av nationellt kritisk infrastruktur. Vid planeringen av datasystemet har uppgifterna i systemet klassificerats utifrån olika hotmodeller. Som eventuella hanteringsåtgärder har man identifierat åtgärder för att generalisera och glesa ut data som offentliggörs i form av öppna data. Enligt utredning kommer det inte att uppstå någon betydande ny kumuleringseffekt genom publiceringen av öppna data när det gäller information om den byggda miljön, förutsatt att de planerade hanteringsåtgärderna genomförs. Det riksomfattande systemet gör det möjligt att förbereda sig i situationer som förändras snabbt, jämfört med det splittrade nuläget. Utskottet anser det vara nödvändigt att miljöministeriet genomför den ovan nämnda riskbedömningen i fråga om datasystemet för den byggda miljön och också deltar i arbetet med att definiera kritisk infrastruktur. Dessutom är det viktigt att genomförandet av CER-direktivet beaktas fullt ut i den fortsatta utvecklingen av såväl systemet som lagstiftningen, och eventuella regleringsbehov som gäller sekretess för uppgifter om den byggda miljön i anslutning till detta beaktas i lagstiftningsprojekt som bereder det nationella genomförandet av direktivet. 

I sitt utlåtande noterar försvarsutskottet att Försvarsmakten tillämpar principen att när en offentlig eller icke-säkerhetsklassificerad helhet hanteras samlat, bildar den en helhet i minst säkerhetsklass IV. I yttranden till utskottet noteras det att endast information som i sin helhet är offentlig bör sammanställas i datasystemet. Men om systemet trots det, med beaktande av kumuleringseffekten, ska innehålla sekretessbelagd eller säkerhetsklassificerad information som rör Försvarsmakten, det vill säga också annan än offentlig information, bör datasystemet för den byggda miljön som helhet officiellt ha reviderats åtminstone till nivån för säkerhetsklass IV. Denna uppgift utförs av Huvudstaben i egenskap av utsedd säkerhetsmyndighet (DSA) och Transport- och kommunikationsverket Traficom i egenskap av utsedd säkerhetsmyndighet för datakommunikation (NCSA). Motsvarande krav bör utsträckas till geografisk information också i fråga om andra säkerhetsmyndigheter och samhällets kritiska infrastruktur. Dessutom ska det som sägs ovan beaktas också i kompetenskraven, åtkomsträttigheterna och hanteringen av dessa i fråga om de personer som använder systemet samt vid insamlingen och hanteringen av logguppgifter. Vidare ska lokalerna hos de företag samt statliga och kommunala inrättningar där systemet avses bli använt inspekteras. Alla personer som har åtkomst till uppgifter på nivån för säkerhetsklass IV bör genomgå säkerhetsutredning. Avsikten är enligt utredning till utskottet inte att förfara på detta sätt och förutsättningarna för behandling av Försvarsmaktens sekretessbelagda uppgifter och säkerhetsklassificerade uppgifter uppfylls inte. 

Avsikten är dock att datasystemet för den byggda miljön ska genomgå en sådan bedömning av informationssäkerheten som avses i lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation. Detta når dock inte upp till den skyddsnivå som Försvarsmakten förutsätter. Enligt utredning till utskottet är avsikten att hantera kumuleringseffekter dataspecifikt från fall till fall samt att tväradministrativt, i samarbete med andra myndigheter, garantera skyddet av informationen. I fråga om planuppgifterna möjliggör genom förordning styrd planläggning i datamodellformat att kritisk infrastruktur utesluts. När definitionen av kritisk infrastruktur ändras kan åtkomsten till information i systemet begränsas snabbt. Detta har inte ansetts vara tillräckligt, eftersom det i de yttranden som utskottet fått har föreslagits ändringar i lagförslagets tillämpningsområde för att mer effektivt och beroende på Försvarsmaktens prövning utesluta de områden och byggnader som används av Försvarsmakten från tillämpningsområdet. Enligt utredning till utskottet omfattar ett sådant undantag också privata företag som är Försvarsmaktens strategiska partner och de områden och byggnader som företagen besitter. Utskottet anser att dessa ändringsförslag behövs och återkommer till dem nedan. 

I de yttranden som utskottet fått har man dessutom fäst uppmärksamhet vid den utvecklingstrend som digitaliseringen medför. Kommersiella aktörer ansvarar allt oftare för datasystemen och deras tekniska gränssnitt. Företagen har dessutom en central och växande roll också när det gäller att producera information om den byggda miljön. Det leder till att också myndigheterna blir mer beroende av aktörer inom den privata sektorn och deras leveranskedjor. Detta gör samhällets vitala funktioner ännu mer sårbara som föremål för cyberhot och cyberattacker. Förändringarna i hanteringen av geografisk information ställer nya samhälleliga försörjningsberedskapskrav på företagens säkerhet, kontinuitetshantering och beredskap för störningssituationer vars övervakning, underhåll, utbildning och övningar i samarbete i olika situationer bör granskas noggrannare än för närvarande. Kommersiella aktörer är också förenade med en risk för ägarbyte. En ny ägares värderingar och säkerhetskultur eller affärsmodell kan avvika från det ursprungliga syftet och äventyra samhällets vitala funktioner. När riskerna realiseras är det svårt att upptäcka och spåra dataläckaget och att bedöma dess omfattning. De anknytande ansvarsfrågorna är svåra. Utskottet anser att det är fråga om en viktig observation med tanke på digitaliseringen av hela samhället. Utskottet fäster miljöministeriets och de gemensamt personuppgiftsansvarigas uppmärksamhet vid behovet av att se till att information som är kritisk med tanke på samhällets vitala funktioner skyddas i alla skeden av behandlingen av uppgifterna oberoende av aktörernas roll. 

En annan viktig aspekt hänför sig till skyddet av uppgifter om samhällets vitala funktioner, när det är fråga om till exempel uppgifter om ett privat företag som är viktigt med tanke på försörjningsberedskapen. Enligt utredning till utskottet kan privata företag för närvarande i samband med ansökan om bygglov eller när de lämnar in en enskild handling lägga fram ett behov av och en grund för sekretessen. Även i detta fall avgör kommunen sekretessen. I fråga om sekretessbelagda ärenden eller handlingar behandlas uppgifterna i datasystemet för den byggda miljön på det sätt som beskrivs ovan. När det gäller uppgifter om andra företag krävs det en definition av nationell kritisk infrastruktur för att uppgifterna ska kunna bli föremål för skyddsåtgärder. De sektorer som bildar den kritiska infrastrukturen inbegriper i stor omfattning objekt i den bebyggda miljön. I det pågående lagstiftningsprojektet som förbereder genomförandet av CER-direktivet kan man också stanna för att införa bestämmelser om sekretess för uppgifter om objekt av den typen. Enligt utredning till utskottet är det också med tanke på skyddet av privata företags uppgifter snabbare och säkrare att genomföra informationshanteringen och utlämnandet av uppgifter i datasystemet för den byggda miljön, om utlämnandet eller användarna måste begränsas när säkerhetsläget förändras. Utskottet anser att denna utredning är tillräcklig.