Allmänt

Regeringen föreslår att hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ändras så att bestämmelser om tidpunkter då hälsoundersökningar ska genomföras inom rådgivningsbyråtjänster, skol- och studerandehälsovård samt mun- och tandvård för barn och unga inte längre utfärdas genom lag utan genom förordning av statsrådet. Avsikten är att antalet hälsoundersökningar som regleras genom den föreslagna förordningen av statsrådet motsvarar den gällande regleringen i fråga om hälsoundersökningar inom rådgivningsverksamheten och skolhälsovården, men innehållet i hälsoundersökningarna förnyas. Enligt propositionen ska studerandehälsovården för läropliktiga personer i fortsättningen omfatta Försvarsmaktens hälsoundersökning på förhand, som ska ordnas av välfärdsområdet, det år då den studerande fyller 18 år. Det föreslås att hälsoundersökningar i fråga om alla studerande som fyllt 18 år ska göras enligt behov. Vidare föreslås det i propositionen bestämmelser om en elektronisk hälsoenkät, som ska användas inom studerandehälsovården och utnyttjas vid hälsoundersökningen på förhand vid utarbetandet av förslaget till bedömning av tjänstedugligheten. Regeringen föreslår att värnpliktslagen (1438/2007), lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022), lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten (332/2019) och lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) ändras till behövliga delar. 

Syftet med propositionen är att luckra upp den detaljerade regleringen av tjänsternas innehåll. Målet med ändringarna av rådgivningsbyråtjänsterna, skolhälsovården och mun- och tandvården, är att tydliggöra den rättsliga grunden för tjänsterna och ge välfärdsområdena frihet att ordna bland annat hälsorådgivningens innehåll och genomförandesätt. Dessutom är målet att förbättra kvaliteten, täckningen och tillgängligheten av hälsoundersökningar som anknyter till uppbåd samt att öka jämställdheten för unga genom att kombinera hälsoundersökningar på förhand som anknyter till uppbåd med hälsoundersökningar för studerande på andra stadiet. Inom studerandehälsovården blir hälsoundersökningarna mer förenliga med behovet med hjälp av en elektronisk hälsoenkät. 

Enligt grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 39/2025 rd) kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet föreslår dock i sitt utlåtande att vissa av de föreslagna bestämmelserna preciseras. 

Social- och hälsovårdsutskottet ställer sig bakom propositionens syften och tillstyrker propositionen, men med de ändringar som föreslås nedan. Propositionen har till många delar fått understöd också vid utskottets sakkunnigutfrågning. Försvarsutskottet har bedömt propositionen till de delar som gäller hälsoundersökningar på förhand före uppbåd och välkomnar propositionen och anser att den förbättrar kvaliteten på, täckningen av och tillgången till hälsoundersökningar som anknyter till uppbåd och ökar jämlikheten mellan ungdomarna. 

Hälsoundersökningar

Utskottet anser att de föreslagna ändringarna för att förnya hälsoundersökningarna inom rådgivningsbyråtjänster, skol- och studerandehälsovården samt mun- och tandvården för barn och unga är motiverade med tanke på flexibiliteten i ordnandet av tjänsterna och den behovsenliga allokeringen av tjänsterna. Utskottet konstaterar att man genom förordningar av statsrådet i fortsättningen snabbare och flexiblare kan styra tjänsternas innehåll och sättet att tillhandahålla dem då omvärlden förändras och verksamheten utvecklas samt fastställa tidpunkterna för hälsoundersökningar. Även vid utskottets sakkunnigutfrågning understöddes en överföring av regleringen till förordningsnivå. Å andra sidan uttryckte en del av de sakkunniga som utskottet hörde oro över att avsikten med att överföra regleringen till en förordning eventuellt är att underlätta en lindring av välfärdsområdenas skyldigheter genom att i ett senare skede ändra förordningen. Utskottet betonar att om det i framtiden görs ändringar i bestämmelserna om hälsoundersökningar på förordningsnivå, ska deras konsekvenser bedömas på det sätt som förutsätts vid lagberedning och grundlagens bestämmelser ska beaktas.  

I propositionen föreslås det att 15 a § 3 mom. i hälso- och sjukvårdslagen ändras så att det i den omfattande hälsoundersökningen får med vårdnadshavarens eller någon annan laglig företrädares skriftliga samtycke inkluderas en bedömning som skolans lärare eller klassföreståndaren har gjort av elevens lärande, utveckling och välbefinnande i skolan. I bestämmelsen avses med elev en elev som avses i lagen om grundläggande utbildning, så bestämmelsen tillämpas inom skolhälsovården. Enligt propositionen gäller lärarens bedömning undervisningsväsendets uppgifter om elevens skolgång. Lärarens bedömning är dock inte en obligatorisk del av hälsoundersökningens innehåll, utan den kan inkluderas i hälsoundersökningen.  

Grundlagsutskottet (GrUU 39/2025 rd) anser att det i konstitutionellt hänseende inte är helt problemfritt att låta bli att beakta barnets åsikt i 15 a § 3 mom. i lagförslag 1. Enligt utskottets utlåtande bör det av bestämmelsen framgå att barnets samtycke bör tillmätas betydelse när barnet med beaktande av sin ålder och utvecklingsnivå förmår fatta beslut i ett ärende. Enligt utlåtandet bör social- och hälsovårdsutskottet precisera den föreslagna regleringen.  

Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att 15 a § 3 mom. i lagförslag 1 kompletteras med en bestämmelse om att om eleven med beaktande av ålder och utveckling själv kan besluta om samtycke till att en bedömning av skolans lärare eller klassföreståndaren inkluderas i hälsoundersökningen, ska elevens samtycke inhämtas i stället för vårdnadshavarens samtycke. Utskottet konstaterar att den föreslagna regleringen i 15 a § 3 mom. inte har några konsekvenser för patientens självbestämmanderätt inom hälso- och sjukvården. Bestämmelser om minderåriga patienters ställning och självbestämmanderätt finns i 7 § i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). I 18 § i lagen om elev- och studerandevård föreskrivs om de studerandes och deras lagliga företrädares ställning inom elevhälsan, där också skolhälsovården ingår. 

Utöver det som sägs ovan föreslår utskottet på det sätt som anges nedan i detaljmotiven vissa preciseringar och tekniska preciseringar i 15, 15 a och 16 § i lagförslag 1. 

Hälsoundersökningar på förhand

Enligt den gällande värnpliktslagen ska välfärdsområdet och Helsingfors stad ordna hälsoundersökning på förhand av de värnpliktiga vid en hälsovårdscentral eller något annat lämpligt ställe, och ett behövligt antal läkare till uppbådet. I propositionen föreslås det att hälsoundersökningen på förhand i anslutning till bedömningen av tjänstedugligheten i fortsättningen i regel ska genomföras som en del av studerandehälsovårdens hälsoundersökning på andra stadiet för 18-åringar och yngre (hälso- och sjukvårdslagen 17 § 2 mom.). Läkarundersökningen inom studerandehälsovården ska i princip omfatta en bedömning av tjänstedugligheten för hela åldersklassen, men bedömningen av tjänstedugligheten baserar sig på frivillighet för kvinnornas del.  

Utskottet anser det vara viktigt att reformen medför att användningen av hälso- och sjukvårdens resurser effektiviseras och att det uppstår kostnadsbesparingar, att underökningarnas omfattning och kvalitet sannolikt förbättras och att det dessutom stärker jämställdheten mellan könen att undersökningarna riktas till hela åldersklassen. Förslaget fick brett stöd också vid utskottets sakkunnigutfrågning.  

Enligt 15 a § i den gällande hälso- och sjukvårdslagen ansvarar välfärdsområdena för ordnandet av studerandehälsovårdstjänster för studerande vid läroanstalter på andra stadiet inom sitt område oberoende av de studerandes hemkommun. Enligt propositionen hör också ansvaret för att ordna hälsoundersökningar på förhand till det välfärdsområde som ansvarar för att ordna studerandehälsovården för den studerande. Försvarsutskottet föreslår i sitt utlåtande (FsUU 12/2025 rd) att till 17 § 2 mom. i lagförslag 1 i propositionen bör läggas till orden "som studerar inom dess område" så att ansvarsfördelningen inte ska förbli oklar (studerande som studerar inom dess område). Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar dock att fördelningen av välfärdsområdenas ansvar i fråga om studerandehälsovårdens tjänster redan framgår av 15 a § 2 mom. i den gällande hälso- och sjukvårdslagen. Utskottet föreslår därför inga ändringar i 17 § 2 mom. i lagförslag 1. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår dock på det sätt som anges nedan i detaljmotiven en teknisk precisering i 15 a § 2 mom. i lagförslag 1 i anslutning till välfärdsområdenas ansvarsfördelning. 

Försvarsutskottet anser i sitt utlåtande att det vid hälsoundersökningarna vore ändamålsenligt att göra en bedömning av tjänstedugligheten hos alla kvinnor, för att främja målet om att öka antalet kvinnor som söker sig till frivillig militärtjänst. Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att bedömningen av tjänstedugligheten också för kvinnornas del kan antecknas i patientjournalen vid den hälsoundersökning som ordnas inom studerandehälsovården, men eftersom det enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor är frivilligt för kvinnor att ansöka om militärtjänst, ska också bedömningen av tjänstedugligheten för kvinnornas del basera sig på samtycke.  

Enligt värnpliktslagen utfärdar Huvudstaben närmare föreskrifter om de medicinska grunderna för fastställande av tjänstedugligheten, vilket utskottet anser vara viktigt för att även i fortsättningen säkerställa tjänstedugligheten och säkerheten i samband med tjänstgöringen. Utskottet instämmer också i det som sägs i försvarsutskottets utlåtande om att en högklassig hälsoundersökning på förhand förutsätter fortbildning och anvisningar för hälsovårdare och läkare. Dessutom fäster utskottet uppmärksamhet vid att eftersom det efter en hälsoundersökning på förhand kan ske förändringar i den uppbådspliktiges hälsotillstånd, måste man vid uppbådstillfället beakta eventuella förändringar i den uppbådspliktiges hälsotillstånd. Därför behöver läkare och annan behövlig yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården fortfarande delta i uppbådsförrättningarna. 

Elektronisk hälsoenkät

I propositionen föreslås det att det inom studerandehälsovården för studerande på andra stadiet införs en elektronisk hälsoenkät (70 a § i hälso- och sjukvårdslagen), enligt vilken periodiska hälsoundersökningar av studerande i läropliktsåldern ska göras under det första studieåret eller alternativt under det andra studieåret. Hälsoundersökningarna av studerande över 18 år genomförs enligt behov utifrån uppgifterna i den elektroniska hälsoenkäten. Den elektroniska hälsoenkäten används också vid hälsoundersökningen på förhand vid utarbetandet av förslaget till bedömning av tjänstedugligheten. Enligt propositionen avses respektive välfärdsområde vara personuppgiftsansvarig för sådan verksamhet som det ansvarar för att ordna, det vill säga de uppgifter som registreras i hälsoenkäten hör till registerföringen för det välfärdsområde som har organiseringsansvaret. Institutet för hälsa och välfärd fastställer informationsinnehållet i den elektroniska hälsoenkäten och beslutsreglerna i fråga om behovet av hälsoundersökning. Vid fastställandet ska Institutet för hälsa och välfärd samarbeta med Försvarsmakten.  

Utskottet anser att den elektroniska hälsoenkäten är ett ändamålsenligt verktyg för att bedöma tidpunkten för och behovet av hälsoundersökningar inom studerandehälsovården och bedömer att den främjar likabehandlingen av de studerande. Utskottet välkomnar också att Institutet för hälsa och välfärd fastställer informationsinnehållet i den elektroniska hälsoenkäten och beslutsreglerna i fråga om behovet av hälsoundersökning samt att Institutet för hälsa och välfärd ser till att det tekniska genomförandet av enkäten står avgiftsfritt till välfärdsområdenas förfogande.  

Utskottet anser det vara viktigt att man med hjälp av den elektroniska hälsoenkäten identifierar de studerande som behöver stöd av studerandehälsovården eller någon annan genast under det första året av studier. Utskottet ser det också som viktigt att införandet av en elektronisk hälsoenkät förenhetligar insamlingen av hälsouppgifter och undanröjer Försvarsmaktens behov av att skicka en enkät per post till uppbådspliktiga för att utreda deras hälsotillstånd. Utskottet betonar dock att det vid genomförandet av den elektroniska hälsoenkäten är viktigt att på olika sätt försöka säkerställa att de studerande besvarar den elektroniska hälsoenkäten. Utskottet anser det också vara viktigt att följa upp och bedöma effekten av den elektroniska hälsoenkäten. Social- och hälsovårdsutskottet instämmer i försvarsutskottets utlåtande och fäster uppmärksamhet vid att man vid genomförandet och den fortsatta utvecklingen av den elektroniska hälsoenkäten bör beakta välfärdsområdenas olika system för hälsorapporter och de integrationer som eventuellt behövs för dem samt Försvarsmaktens system. Ibruktagandet av den elektroniska hälsoenkäten förutsätter också utbildning och anvisningar för personalen i välfärdsområdena.  

Utskottet föreslår utifrån grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 39/2025 rd) ändringar i 70 a § i lagförslag 1. Enligt grundlagsutskottets utlåtande kan svaren på hälsoenkäten innehålla känsliga personuppgifter och det måste finnas exakta och noggrant avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla dem bara om det är absolut nödvändigt. Dessutom måste bestämmelserna vara detaljerade och heltäckande inom den ram som dataskyddsförordningen tillåter. Grundlagsutskottet konstaterar att det i den föreslagna 70 a § inte ställts några begränsningar för informationsinnehållet i enkäten och innehållet har heller inte begränsats till det som är absolut nödvändigt. Grundlagsutskottet anser att det av konstitutionella skäl är nödvändigt att begränsa de uppgifter som samlas in i en enkät till vad som är absolut nödvändigt. 

Social- och hälsovårdsutskottet föreslår utifrån grundlagsutskottets utlåtande att 70 a § 3 mom. i lagförslag 1 kompletteras med en bestämmelse om att informationsinnehållet i en elektronisk hälsoenkät ska begränsas till endast de uppgifter som är nödvändiga för att bedöma behovet av och tidpunkten för hälsoundersökning samt ordnande och genomförande av hälsoundersökning.  

Enligt grundlagsutskottets utlåtande konstateras det i specialmotiveringen till den föreslagna 70 a § (s. 89) att den elektroniska hälsoenkät som avses i bestämmelsen och den tillhörande automatiserade processen ska genomföras på ett människokontrollerat sätt i enlighet med EU:s allmänna dataskyddsförordning. Grundlagsutskottet noterar att det av förslaget inte på författningsnivå framgår att det inte är fråga om automatiserade beslut utan om basinformation för en bedömning som utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, och konstaterar att social- och hälsovårdsutskottet bör överväga om regleringen bör preciseras till denna del.  

Enligt propositionsmotiven är den elektroniska hälsoenkäten profilering i enlighet med artikel 4 i EU:s allmänna dataskyddsförordning, men det sker inget sådant automatiserat beslutsfattande som avses i artikel 22 i förordningen. Enligt artikel 4 i dataskyddsförordningen är profilering automatisk behandling av personuppgifter för att bedöma personliga egenskaper och i synnerhet för att analysera personer eller göra prognoser om dem. Enligt artikel 22 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att inte bli föremål för ett beslut som enbart grundas på automatiserad behandling, inbegripet profilering, vilket har rättsliga följder för honom eller henne eller på liknande sätt i betydande grad påverkar honom eller henne.  

Enligt uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet ska man vid bedömningen av de betydande rättsliga följder som avses i artikel 22 i dataskyddsförordningen i fråga om hälso- och sjukvårdstjänsterna beakta särdragen hos hälso- och sjukvårdstjänsterna och den behovsprincip som hänför sig till dem. Hälsoundersökningar som hör till de förebyggande tjänsterna ska utifrån forskningsrön kunna riktas effektivt till de grupper för vilka det är ändamålsenligt. Den nu föreslagna regleringen ger basinformation till exempel om vilka som eventuellt hör till en sådan riskgrupp att det är nödvändigt att ordna hälsoundersökning för dem så snart som möjligt. Förebyggande hälso- och sjukvård som hälsoundersökningar eller att de riktas effektivare till exempelvis riskgrupper påverkar inte individens rätt att få hälso- och sjukvårdstjänster utifrån det individuella behovet. Vid bedömningen av om de rättsliga följderna är betydande bör man också beakta patientens självbestämmanderätt och att de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna och utnyttjandet av dem i princip är frivilligt för alla, och att utgångspunkten är att ett beslut att ta del eller inte ta del av tjänsterna inte påverkar individens rätt att få tjänster i fortsättningen. 

Enligt uppgift skapar den föreslagna regleringen i 70 a § ingen rättslig grund för automatiserade enskilda beslut enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning, utan i den automatiserade processen kvarstår människokontroll särskilt i situationer där egentliga beslut som gäller individen fattas. Till exempel fattas beslut om kallelse till hälsoundersökning alltid av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Den elektroniska hälsoenkäten producerar basinformation som stöd för den bedömning som utförs av yrkesutbildade personer för att rikta hälsoundersökningarna och fastställa tidpunkten för dem, men den elektroniska hälsoenkäten har inga betydande rättsliga följder för individen och påverkar inte individens rätt att få hälso- och sjukvårdstjänster eller att söka sig till exempel till bedömning av vårdbehovet.  

Enligt uppgift kan man inte genom nationell lagstiftning på förhand utesluta att exempelvis artikel 22 i dataskyddsförordningen tillämpas. Uppkomsten av automatiserade individuella beslut enligt artikel 22 i dataskyddsförordningen ska i sista hand bedömas från fall till fall och vid bedömningen ska bland annat de särskilda omständigheterna, förfarandena och det tekniska genomförandet i varje situation beaktas. För att den elektroniska hälsoenkätens karaktär tydligare ska framgå på författningsnivå, vilket grundlagsutskottet efterlyser i sitt utlåtande, föreslår social- och hälsovårdsutskottet att 70 a § 2 mom. i lagförslag 1 preciseras så att med elektronisk hälsoenkät avses en hälsoenkät som genomförs i elektronisk form och som används för att producera information som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården kan använda som stöd vid bedömning av behovet av och tidpunkten för en hälsoundersökning. 

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande utifrån uppgifter till utskottet att bestämmelserna om elektronisk hälsoenkät inte i övrigt heller nödvändigtvis är helt tydliga ur dataskyddsförordningens synvinkel med avseende på behörighets- och ansvarsfrågorna i anslutning till behandlingen av personuppgifter. Enligt grundlagsutskottet bör social- och hälsovårdsutskottet ännu försäkra sig om att regleringen är förenlig med EU:s allmänna dataskyddsförordning. 

I det föreslagna 70 a § 5 mom. i hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs det om den personuppgiftsansvarige genom en hänvisning till 13 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023, kunduppgiftslagen). Enligt propositionsmotiven avses respektive välfärdsområde vara personuppgiftsansvarig för sådan verksamhet som det ansvarar för att ordna. Trots att Institutet för hälsa och välfärd fastställer hälsoenkätens beslutsregler och Institutet för hälsa och välfärd i samarbete med Försvarsmakten fastställer informationsinnehållet i hälsoenkäten, är Institutet för hälsa och välfärd eller Försvarsmakten inte personuppgiftsansvariga för hälsoenkäten. 

Enligt uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet ska Institutet för hälsa och välfärd i fråga om den elektroniska hälsoenkäten inte betraktas som gemensamt personuppgiftsansvarig enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning, eftersom Institutet för hälsa och välfärds roll i detta sammanhang begränsar sig endast till att i egenskap av sakkunnigorganisation fastställa informationsinnehållet och beslutsreglerna för hälsoenkäten. Denna uppgift är lagstadgad för Institutet för hälsa och välfärd, men institutet fullgör den inte för sina egna syften, utan för att fullgöra välfärdsområdenas lagstadgade uppgift. Institutets roll motsvarar således i samband med hälsoenkäten den roll institutet har till exempel vid fastställandet av kundhandlingarnas struktur enligt 20 § i kunduppgiftslagen. Hälsoenkätens informationsinnehåll eller beslutsregler varken utgör i sig personuppgifter eller innehåller sådana, och Institutet för hälsa och välfärd har ingen möjlighet att komma åt att behandla personuppgifter. Som ansvarig för ordnandet av hälsoundersökningen ansvarar välfärdsområdet för användningen av hälsoenkäten och för att hälsoenkäten används i enlighet med de förutsättningar för behandling av patientuppgifter som anges i kunduppgiftslagen. 

Social- och hälsovårdsutskottet föreslår utifrån grundlagsutskottets utlåtande att Institutet för hälsa och välfärds roll preciseras i 70 a § 3 mom. i lagförslag 1 så att Institutet för hälsa och välfärd agerar för välfärdsområdenas och Helsingfors stads räkning vid fastställandet av informationsinnehållet i den elektroniska hälsoenkäten och beslutsreglerna för behovet av hälsoundersökning. Preciseringen förtydligar välfärdsområdenas och Helsingfors stads roll som personuppgiftsansvariga, för vilkas räkning Institutet för hälsa och välfärd är personuppgiftsbiträde i enlighet med artikel 4.8 i dataskyddsförordningen. Institutets ansvar begränsas i enlighet med dataskyddsförordningen och den föreslagna regleringen och gäller endast fastställandet av informationsinnehållet och beslutsreglerna. För att precisera den lagstadgade uppgiften för Institutet för hälsa och välfärd föreslår utskottet dessutom att 70 a § 3 mom. i lagförslag 1 kompletteras med en bestämmelse om att Institutet för hälsa och välfärd ska publicera informationsinnehållet i och beslutsreglerna för den elektroniska hälsoenkäten.  

Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att 70 a § 3 mom. i lagförslag 1 ändras också så att Institutet för hälsa och välfärd ska höra Försvarsmakten vid fastställandet av informationsinnehållet i stället för samarbetsskyldigheten, vilket preciserar att Försvarsmakten inte har någon roll som personuppgiftsbiträde. Dessutom föreslås det att det preciseras att skyldigheten att höra Försvarsmakten endast gäller fastställandet av informationsinnehållet och inte fastställandet av beslutsreglerna. 

Ekonomiska konsekvenser

Syftet med propositionen är att stärka statsfinanserna med 2,55 miljoner euro 2026. Från och med 2027 stärker propositionen statsfinanserna med 9,42 miljoner euro.  

Enligt propositionen ökas finansieringen för Institutet för hälsa och välfärd med 0,6 miljoner euro från och med 2027 för att täcka kostnaderna för den elektroniska hälsoenkäten. Välfärdsområdenas icke-öronmärkta finansiering minskas i sin tur med 2,55 miljoner euro 2026 och med 10,02 miljoner euro från och med 2027. Välfärdsområdenas kostnadsbesparingar uppstår genom att intervallen för undersökningarna om huruvida skolan och studiemiljön är sund och trygg ändras från tre år till fyra år (0,22 miljoner euro) samt genom revidering av hälsoundersökningarna inom studerandehälsovården på andra stadiet (bl.a. ändras den återkommande hälsoundersökningen för studerande på andra stadiet som inleder sina studier efter att de fyllt 18 år så att den genomförs enligt behov) och genom samordning av hälsoundersökningar inom studerandehälsovården och hälsoundersökningar på förhand före uppbåd (9,8 miljoner euro). Minskningen av välfärdsområdenas finansiering är dock i själva verket mindre än vad som konstateras ovan, eftersom det till välfärdsområdenas icke-öronmärkta finansiering från Försvarsmaktens omkostnader från och med 2027 på permanent basis överförs ett anslag som är kostnadsneutralt för statsfinanserna. Överföringen av anslaget beräknas enligt propositionen uppgå till 4,99 miljoner euro, men den justeras på det sätt som anges nedan i samband med budgetpropositionen för 2027. 

Den ovan nämnda uppskattningen av kostnadsbesparingen för förnyandet av hälsoundersökningarna inom studerandehälsovården och hälsoundersökningarna på förhand (9,8 miljoner euro) baserar sig enligt propositionen på en kalkylmässig modellering av kostnaderna enligt nuläget och propositionen. Enligt propositionen beräknas de nuvarande kostnaderna vara cirka 21,1 miljoner euro och de beräknas sjunka till cirka 11,3 miljoner euro. I kalkylen uppskattas de totala kostnaderna för hälsoundersökningar på förhand före uppbåd för närvarande uppgå till cirka 3,1 miljoner euro, medan en hälsoundersökning på förhand för uppbådspliktiga har bedömts kräva en 45 minuter lång arbetsinsats av hälsovårdaren och 30 minuter av läkaren. Välfärdsområdena har kunnat fakturera Försvarsmaktens andel av kostnaderna för hälsoundersökningar på förhand på det sätt som anges nedan i enlighet med ett avtal som ingåtts mellan Försvarsmakten och välfärdsområdet.  

Som det konstateras ovan beräknas kostnaderna för hälsoundersökningar inom studerandehälsovården i fortsättningen uppgå till 11,3 miljoner euro enligt propositionen. Kalkylen baserar sig på antagandet att det administrativa arbetet i anslutning till den elektroniska hälsoenkäten kräver fem minuter av hälsovårdarens arbetstid per studerande. Av alla studerande förväntas 30 procent behöva en omfattande hälsovårdarundersökning på 75 minuter under sitt första studieår och 10 procent ytterligare ett läkarbesök på 20 minuter. De studerande i läropliktsåldern som har genomgått en omfattande hälsoundersökning under sitt första studieår förväntas genomgå en 45-minuters undersökning hos hälsovårdaren under sitt andra studieår och de övriga i läropliktsåldern en omfattande hälsoundersökning hos hälsovårdaren på 75 minuter under det andra studieåret. Enligt kalkylen ska dessutom alla elever i läropliktsåldern under andra studieåret genomgå en 30 minuter lång omfattande läkarundersökning som också omfattar bedömning av tjänstedugligheten.  

Enligt den gällande hälso- och sjukvårdslagen (72 § 1 mom.) ska Försvarsmakten betala ersättning till välfärdsområdena för kostnaderna för hälsoundersökningar på förhand samt för kostnaderna för läkararbetskraft till uppbåden. Ersättningen är 50 procent av kostnaderna enligt det avtal som ingåtts mellan Försvarsmakten och välfärdsområdet. Kvinnor som ansöker om frivillig militärtjänst deltar inte i uppbåd, utan för dem ordnas en separat uttagning (3 § i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor). En kvinna som ansöker om frivillig militärtjänst söker sig själv till läkarundersökning och för kostnaderna på grund av detta kan hon ansöka om ersättning hos Försvarsmakten. 

Enligt propositionen avstår man från den separata ersättning som Försvarsmakten betalar till välfärdsområdet och i fortsättningen finansieras hälsoundersökningarna på förhand för uppbådspliktiga män och frivilliga kvinnor samt kostnaderna för läkararbetskraft till uppbåden som en del av välfärdsområdenas allmänna icke-öronmärkta finansiering. Syftet med det anslag som permanent överförs från Försvarsmakten till finansieringen av välfärdsområdena är att kompensera välfärdsområdena för förlust av verksamhetsinkomster till följd av att Försvarsmaktens ersättningsskyldighet upphör. Det kalkylerade beloppet av det anslag som överförs från försvarsmaktens omkostnader beräknas uppgå till 4,99 miljoner euro, varav kostnaderna för läkararbetskraft till uppbåden beräknas uppgå till cirka 1,5 miljoner euro. Uppskattningen har enligt propositionen beräknats på grundval av storleken på åldersklassen av uppbådspliktiga män år 2024, antalet kvinnor som ansökte om frivillig militärtjänst 2024 samt priserna i avtalet om kostnadsfördelning mellan Försvarsmakten och välfärdsområdena. Enligt propositionen preciseras de ekonomiska konsekvenserna utifrån utfallet för åren 2024—2025 och därigenom kommer uppskattningen av storleken på det anslag som överförs till välfärdsområdena från Försvarsmakten sannolikt att preciseras nedåt, eftersom de beräknade kostnaderna (4,99 miljoner euro) är förenade med osäkerhetsfaktorer. Försvarsministeriet kommer att lägga fram förslag om överföring av anslag i samband med ramförslaget för 2027—2030 och budgetförslaget för 2027.  

Enligt uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet uppgår Försvarsmaktens bokförda utfall 2024 av Försvarsmaktens ersättning för hälsoundersökningar på förhand och läkararbetskraft till uppbåden till cirka 2,9 miljoner euro. Skillnaden mellan utfallet och de ovan nämnda beräknade kostnaderna (4,99 miljoner euro) kan enligt uppgift bero till exempel på att hela åldersklassen av uppbådspliktiga inte deltar i hälsoundersökningen på förhand. En del av hälsoundersökningarna på förhand har dessutom redan nu ordnats inom studerandehälsovården. Enligt uppgift granskas utfallet ännu mer detaljerat, och från Försvarsmaktens omkostnader överförs till välfärdsområdena ett anslag som motsvarar det faktiska utfallet av den ersättning som Försvarsmakten betalar och som således kompenserar välfärdsområdena för den förlust av verksamhetsinkomster som orsakas av att Försvarsmaktens ersättningsskyldighet upphör. 

Försvarsutskottet konstaterar att i fortsättningen gäller hälsoundersökningen på förhand hela åldersklassen, men det anslag som överförs från Försvarsmakten till välfärdsområdena baserar sig på antalet undersökta män och frivilliga kvinnor 2024. Enligt uppgift till försvarsutskottet beaktas den utvidgade skyldigheten inte i anslaget.  

Sakkunniga har under social- och hälsovårdsutskottets utfrågning uttryckt oro över att propositionen uppskattade kostnadsbesparingar för välfärdsområdena verkar vara överdimensionerade. En del av de sakkunniga som utskottet hörde bedömde att det är orealistiskt att det tar endast fem minuter per elev att gå igenom den elektroniska hälsoenkäten och att det räcker med ett 20 minuter långt läkarbesök på basis av hälsovårdarens oro. Det framfördes också att 45 minuter och inte 30 minuter bör stå till förfogande för undersökningen inom studerandehälsovården och den hälsoundersökning på förhand som ingår, för att bedömningen av tjänstedugligheten ska kunna göras omsorgsfullt.  

Enligt uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet avskaffas överlappande läkarundersökningar genom att hälsoundersökningarna inom studerandehälsovården på andra stadiet revideras och hälsoundersökningarna på förhand före uppbåd samordnas. I kalkylerna över förändringarna i välfärdsområdenas skyldigheter har det beaktats att bedömningen av tjänstedugligheten hinner göras vid en kombinerad hälsoundersökning, eftersom det finns många likheter mellan det som behandlas under hälsoundersökningen inom studerandehälsovården och hälsoundersökningen på förhand före uppbåd. Eftersom bedömningen av tjänstedugligheten i samband med studerandehälsovården även i fortsättningen är frivillig för kvinnor, är det svårt att förutse kvinnornas vilja att inkludera den i sin hälsoundersökning. Det kan dock antas att bedömningen av kvinnors tjänsteduglighet i samband med studerandehälsovården kan genomföras under det beräknade 30 minuter långa läkarbesöket. I studerandehälsovårdens bedömning har man också beaktat att den hälsoundersökning som utförs av en hälsovårdare ger tillräcklig basinformation för läkaren. 

Social- och hälsovårdsutskottet betonar i likhet med försvarsutskottet att alla kostnader för ändringen ska ersättas välfärdsområdena till fullt belopp i enlighet med lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021). Också riktigheten i det anslag som överförs från Försvarsmakten till välfärdsområdenas finansiering bör granskas noggrant utifrån utfallet 2024—2025. Dessutom anser utskottet det vara viktigt att statsrådet i fortsättningen följer upp och utvärderar hur välfärdsområdenas finansiering räcker till och vid behov vidtar åtgärder för att trygga en tillräcklig finansiering.