Allmänt

Propositionen avser att precisera bestämmelserna om arbetslöshetskassornas förvaltning och verksamhet samt att förtydliga arbetslöshetskassornas verksamhet. Med ändringarna i behörigheten för kassornas ledning och styrelse samt i kassornas verksamhet uppdateras bestämmelserna om arbetslöshetskassornas verksamhet för att bättre motsvara nuvarande praxis och krav. Dessutom förbättras möjligheterna att försäkra arbetslösa medlemmar när en arbetslöshetskassa upplöses i och med att arbetslösa medlemmar ges möjlighet att ansluta sig till en annan arbetslöshetskassa. Propositionen innehåller också ett förslag om överlåtelse av en upplöst kassas tillgångar till Sysselsättningsfonden och ett förslag om att slopa utjämningen av arbetslöshetskassornas medlemsavgifter. 

Social- och hälsovårdsutskottet stöder de föreslagna ändringarna, men med följande ändringsförslag och kommentarer. 

Överlåtelse av en kassas återstående medel vid upplösning av och konkurs för kassan

I lagen om arbetslöshetskassor föreslås en ny 50 a §, som föreskriver att en kassas återstående tillgångar vid upplösning och konkurs ska överlåtas till Sysselsättningsfonden. Enligt motiveringen används de medel som överlåtits till Sysselsättningsfonden till att finansiera inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa. Syftet med den föreslagna regleringen är att mottagare av inkomstrelaterad dagpenning ska ha en tryggad ställning vid en eventuell upplösning av kassan och att säkerställa att de medel som samlats in via medlemsavgifter används för det ändamål som de har samlats in för. 

Den gällande lagen innehåller inga bestämmelser om hur en kassas tillgångar ska användas vid upplösning eller konkurs. Däremot ska det enligt 2 § 2 mom. 13 punkten i lagen om arbetslöshetskassor i arbetslöshetskassans stadgar anges hur kassans medel ska användas om kassan upplöses. Enligt propositionen innehåller arbetslöshetskassornas stadgar bestämmelser om överlåtelse av medel exempelvis till en sammanslutning eller en organisation som står kassans verksamhet nära. Medlen får då användas för att stödja medlemmarna ekonomiskt och för yrkesutbildning. 

Enligt propositionen ska överlåtelsen av medel till Sysselsättningsfonden gälla både löntagarkassor och företagarkassor. Men Sysselsättningsfonden finansierar inte företagares utgifter för förtjänstskydd. Följaktligen används inte de medel ur en företagarkassa som eventuellt överlåts till Sysselsättningsfonden till utgifter för förtjänstskydd för de företagare som varit medlemmar, utan till löntagares utgifter för förtjänstskydd. Social- och hälsovårdsutskottet har med stöd av 38 § i riksdagens arbetsordning begärt utlåtande av grundlagsutskottet om 50 a § i lagförslaget. 

Enligt utlåtandet (GrUU 33/2020 rd) är bestämmelserna om överlåtelse av medel av relevans med avseende på grundlagens 15 § om egendomsskydd. Regleringen måste enligt grundlagsutskottet bedömas med hänsyn till att arbetslöshetskassorna har en särskild ställning och att deras uppgifter inom utkomstskyddet har kopplingar till skyldigheten att trygga den grundläggande försörjningen enligt 19 § 2 mom. i grundlagen. 

Syftet med den föreslagna regleringen är att mottagare av inkomstrelaterad dagpenning ska ha en tryggad ställning vid en eventuell upplösning av kassan och att säkerställa att de medel som samlats in via medlemsavgifter används för det ändamål som de har samlats in för. Det är enligt grundlagsutskottet ett godtagbart syfte. Utskottet anser inte heller i övrigt att den grundläggande lösningen strider mot grundlagen i detta särskilda regleringssammanhang (se även GrUU 52/2006 rd). Grundlagsutskottet anser trots det att det är nödvändigt att syftet med överlåtelsen av medel framgår av lagen. 

Varken lagförslaget eller motiveringen innehåller enligt grundlagsutskottets utlåtande någon sådan godtagbar grund, med koppling till syftet med att samla in och använda medel, för att överlåta medel från en företagarkassa till Sysselsättningsfonden som det föreslås när det gäller löntagarkassor. Tillämpningsområdet för 50 a § måste därför avgränsas så att det inte omfattar företagarkassor. En sådan ändring är enligt utlåtandet ett villkor för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att 50 a § ändras på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter, det vill säga att paragrafen begränsas till att gälla enbart löntagarkassor och att syftet med överlåtelsen av medel framgår av paragrafen. 

Dessutom anser social- och hälsovårdsutskottet det vara viktigt att utkomstskyddet vid arbetslöshet och övriga socialförsäkringar förbättras för företagare. Från med i år har det funnits bara en företagarkassa, och företagare kan inte bli medlemmar i en löntagarkassa. Enligt propositionen kommer företagarkassornas ställning i sin helhet inom utkomstskyddet för arbetslösa och socialförsäkringen för företagare i fortsättningen att granskas separat som en del av den fortsatta reformen av lagen om arbetslöshetskassor och i samband med totalreformen av den sociala tryggheten. 

Utjämning av medlemsavgifter

Regeringen föreslår att utjämningen av arbetslöshetskassornas medlemsavgifter slopas. Med utjämningen av arbetslöshetskassornas medlemsavgifter vill man jämna ut skillnaderna i arbetslöshetskostnader mellan olika branscher. 

Med stöd av lagen om arbetslöshetskassor betalar Sysselsättningsfonden ut en utjämning av medlemsavgifterna till löntagarkassorna, när det antal arbetslöshetsförmånsdagar som löntagarkassorna har betalat ut det föregående året väsentligt överstiger de genomsnittliga arbetslöshetsförmånsdagarna per medlem i kassorna. Beloppet bestäms årligen av fondens förvaltningsråd. För utjämning av medlemsavgifterna kan det årligen användas högst ett belopp som motsvarar 0,75 procent av de förmåner som arbetslöshetskassorna betalat ut under ett kalenderår. Enligt propositionen varierade förhållandet mellan utjämningen av medlemsavgifterna och de årliga förmånsutgifterna mellan 0,15 och 0,75 procent perioden 2000–2017. Själva beloppen har varierat mellan 3 och 10 miljoner euro de senaste åren. Inget utjämningsbelopp betalades ut 2019. 

Utskottet konstaterar att den slopade utjämningen kan skapa ett tryck på att höja medlemsavgifterna i arbetslöshetskassor inom branscher med hög arbetslöshet. Enligt uppgifter till utskottet jämnar dock systemet med arbetslöshetsförsäkring ut arbetslöshetskostnaderna mellan branscherna relativt kraftigt oberoende av utjämningen av medlemsavgifterna, eftersom bara en liten andel av kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa finansieras med kassornas medlemsavgifter. År 2018 finansierades ungefär 5,7 procent av utgifterna för inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner via kassornas medlemsavgifter. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas obligatoriska försäkringsavgifter stod för omkring 54,6 procent och statliga medel för cirka 39,7 procent. 

Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar vidare att 20 miljoner euro har avsatts för arbetslöshetskassornas ökade administrativa kostnader i den andra tilläggsbudgeten för 2020. Dessutom innehåller den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 ett anslag på 40 miljoner euro för oförutsedd ökning i finansieringsansvaret för den förtjänstdel som de arbetslöshetskassor som försäkrar löntagare själva ansvarar för. Den 21 oktober 2020 antog riksdagen ändringar i lagen om arbetslöshetskassor och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner som reglerar grunderna för fördelningen av de tilläggsanslag till arbetslöshetskassorna som behövs på grund av covid-19-epidemin (RSv 119/2020 rd). Tack vare tilläggsanslagen minskar trycket på att höja arbetslöshetskassornas medlemsavgifter och tryggas deras verksamhet i en exceptionell situation.