Det primära syftet med propositionen är att ändra den gällande tobakslagen i enlighet med det genomförandebeslut som kommissionen fattade med anledning av Finlands anmälan om förbud mot försäljning och införsel av rökfria tobaksprodukter. Till följd av beslutet begränsas bestämmelserna om rökfria tobaksprodukter i tobakslagen till att gälla tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen. 

Det föreslås att maximistorleken på en behållare (i lagen: "tank") för elektroniska cigaretter framöver också ska gälla påfyllbara behållare och inte bara produkter för engångsbruk. Enligt lagförslaget får det inte på marknaden finnas elektroniska cigaretter med en behållare som rymmer mer än 2 milliliter. Genom förslaget vill man minska risken för nikotinförgiftning. En del av medlemsstaterna har genomfört direktivet på motsvarande sätt. Utskottet anser att ändringarna, som grundar sig på EU-lagstiftningen, behövs och fyller sitt syfte. 

Utskottet anser också att det är viktigt att definitionen av bostadssammanslutningar i 2 § 42 punkten utvidgas till att omfatta bostadsrättsbostäder för att också bostadsrättssammanslutningar ska kunna ansöka om att kommunen meddelar rökförbud beträffande deras utrymmen och områden i enlighet med 79 §. Nytt i 79 § är också bestämmelsen om hur hörande ska genomföras i bostadssammanslutningar, om innehavet av utrymmen och områden bygger på äganderätt och om innehavet bygger på hyresrätt eller någon annan motsvarande rätt. 

I propositionen ingår det också ett förslag om att lätta upp bestämmelserna om det riksomfattande tillsynsprogrammet för tobakslagen. Utskottet anser att det är på sin plats att bestämmelserna på detta sätt samordnas med bestämmelserna om miljö- och hälsoskyddet. 

Regeringen föreslår dessutom ändringar i tobakslagens 61 §, där det föreskrivs om en gräns för införsel mellan Åland och det övriga landet. Med stöd av den gällande tobakslagen tillämpas lagens förbud och begränsningar på all införsel från Åland till andra delar av landet. Det huvudsakliga syftet med bestämmelsen har varit att hindra att förbudet mot införsel av snus i den finska tobakslagen kringgås. Bestämmelsen är ändå onödigt omfattande, och det föreslås därför att den begränsas till att gälla förbud mot införsel av vissa rökfria tobaksprodukter och förbud mot införsel av produkter som köps med hjälp av ett medel för distanskommunikation. På så vis går det också att framöver säkerställa att förbuden mot införsel av tuggtobak och tobak för användning i näsan inte kringgås genom att man utan begränsning som resandeinförsel för in produkter som lagligen tillverkas och säljs på Åland till andra delar av landet. 

När det gäller tillsynen över tobakslagen har det i samband med behandlingen i utskottet påpekats att den nya tobakslagens 60 § begränsar sådan partihandel som det inte var meningen att begränsa när lagen stiftades. Enligt lagen får nikotinvätskor bara säljas till aktörer som har ett detaljhandelstillstånd som beviljats med stöd av antingen den nya eller den gamla tobakslagen. Överträdelser av begränsningarna bestraffas. När begränsningarna stiftades beaktade man emellertid inte att en partihandlare kan ha kunder som inte lyder under finsk lagstiftning och således inte är skyldiga att skaffa detaljhandelstillstånd enligt tobakslagen. Det handlar till exempel om fartyg som seglar under finsk flagg och har hemmahamn i Åland eller fartyg som seglar under annan flagg. Utskottet föreslår därför att lagen ändras så att tobaksprodukter och nikotinvätskor får säljas i parti också till aktörer som inte omfattas av den finska tobakslagstiftningen.