Den ekonomiska tillväxten och det lilla uppsvinget i sysselsättningen har fördelats ojämnt mellan landskapen, och det finns risk för att skillnaderna i sysselsättningen mellan olika områden ökar ytterligare. För att hindra denna utveckling måste regeringen i högre grad beakta hela landet i sin finans- och sysselsättningspolitik. Genom att utveckla regionernas starka sidor och stödja utbildningen samt genom samarbete mellan offentlig och privat finansiering kan man betydligt effektivare än i dag påverka den ekonomiska utvecklingen i hela landet i en positiv riktning. 

Regeringens satsningar på att stödja den ekonomiska tillväxten i Egentliga Finland är välkomna, även om man inte gav Åbo universitet rätt att utbilda diplomingenjörer. Nu måste det ändå säkerställas att också de övriga regionerna får ta del av den spirande tillväxten. Nu är det hög tid att satsa på investeringar som höjer sysselsättningen men också sätter fart på tillväxten på längre sikt. Det gäller såväl trafikleder som forskning och utbildning. 

Satsningarna på trafikprojekt och underhåll av trafikledsnätet stärker sysselsättningen lokalt och stärker också på längre sikt näringslivets potential och landskapens vitalitet. Många områden och orter har redan klara planer på viktiga trafikprojekt som kan startas mycket snabbt. Samtidigt sätter de också fart på de privata investeringarna, till exempel för bostadsproduktion, vilka även de har positiva effekter. 

Den ekonomiska tillväxten i Finland grundar sig på hög kompetens och förädlingsgrad och utbildad arbetskraft. Det är viktigt att man satsar på utbildning och forskning, med tanke på både den regionala ekonomin och samhällsekonomin. Nätet av yrkeshögskolor och den forskning, utveckling och innovationsverksamhet som bedrivs vid dem är viktiga för att svara på näringslivets kompetensbehov. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 

Detaljmotivering 

ANSLAG 

Huvudtitel 29 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

40. Högskoleundervisning och forskning 

20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) 

Ekonomisk tillväxt baserar sig i Finland framför allt på ökad produktivitet, och kärnan för den är en hög kompetens. Brist på kompetenta människor får inte bli en flaskhals för tillväxt. En gedigen grundutbildning för alla är en förutsättning för en tillräcklig kompetensnivå. Dessutom måste utbildningssystemet smidigt svara på det lokala näringslivets kompetensbehov i alla regioner på lika villkor. Också högskolorna måste snabbt och flexibelt kunna svara på behovet av arbetskraft inom sina regioner. Här krävs det samarbete mellan den offentliga sektorn, företagen och den tredje sektorn. 

Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten vid yrkeshögskolorna är viktig för att svara på näringslivets kompetensbehov i regionerna. Projekt som genomförs i samarbete mellan yrkeshögskolorna, företagen och den tredje sektorn kan i bästa fall stärka den lokala ekonomiska tillväxten. Behov av denna typ av gemensamma projekt finns i hela landet, och man bör kunna starta projekt på ett jämlikt sätt på olika håll. Dessutom bör kompetenssvackor åtgärdas genom fler nybörjarplatser. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 31 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Trafiknätet 

77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 

Smarta offentliga investeringar sätter också fart på de privata investeringarna. Lokala trafikprojekt eliminerar flaskhalsar i trafiken och ökar säkerheten. Dessutom skapar de förutsättningar för investeringar i näringslivet och uppkomst av nya arbetstillfällen. Många områden och orter har redan klara planer på viktiga trafikprojekt för bland annat bangårdar som skulle stimulera näringslivet i regionen. Det saknas ändå finansiering för projekten. Sådana projekt borde startas på olika håll i landet på ett jämlikt sätt för att sätta fart på en balanserad regional utveckling och en hållbar tillväxt i hela landet. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

20. Närings- och innovationspolitik 

40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 

Framtidens ekonomiska tillväxt uppstår ur innovationer. Nu behövs det absolut extra satsningar på forskning och produktutveckling för att stärka framtidens tillväxtvillkor. 

Vetenskaplig forskning visar att stöd till forskning, utveckling och innovation är effektivast bland stödformer. Stöd till nya innovationer kan i bästa fall ha betydande konsekvenser för tillväxt, sysselsättning och ekonomisk förnyelse. 

Trots att stöden för FoUI i fältet av företagsstöd är den enda stödformen som det i det nuvarande statsfinansiella läget kan hittas grunder för att höja, har den sittande regeringen agerat rakt tvärtom och skurit ner i den mest effektfulla delen av företagsstöden. Vid sidan av nedskärningarna i forskning och utbildning har regeringen också skurit ner betydligt i finansieringen för Tekes. Att rikta in nedskärningarna på den sektor där stöden fungerar är ohållbart. 

Stöden för forskning och utveckling måste höjas betydligt, och samtidigt bör det ske en omvärdering i allokeringen av stöden för FoUI. Eftersom stöd för nya och små företag har bedömts vara de effektfullaste stöden, bör också FoUI-stöd i fortsättningen allokeras med större tyngd på denna sektor. 

Vi föreslår 

Regeringen föreslår en finansiering på hela 18 miljoner för Tammerfors multifunktionsarena. Projektet är viktigt och förbättrar förhållandena för toppidrott, kultur och andra storevenemang och frigör också den gamla Hakametsä ishall för att tjäna som tävlingsarena i toppklass inte bara för ishockey utan också för andra bollgrenar och som träningsarena för andra grenar. 

Statens idrottsråd, som utvärderar genomförandet av betydande nationella toppidrottsprojekt, har därför ansett det befogat att stödja projektet med ett anslag på 4 miljoner euro. Också Olympiska kommittén har i sitt yttrande till finansutskottet placerat projektet i korg 2 i skyndsamhetsordning, men samtidigt varnat för att projekten i korg 2 inte får utgöra ett hinder för att genomföra projekten i korg 1. Visserligen kompletterade Olympiska kommittén sitt yttrande i en riktning som är mer gynnsam för projektet. 

Statens idrottsråd uttrycker i sitt yttrande oro över anslagen för att bygga idrottsplatser. Under de senaste åren har man av anslagen kunnat finansiera projekt med endast cirka 25—30 miljoner euro. Behovet är enligt idrottsrådet mångfaldigt. Exempelvis att bara reparera de existerande idrottsplatserna skulle kräva en årlig satsning på cirka 400 miljoner euro. Med tanke på att få befolkningen att röra på sig mera och de positiva verkningarna av det är det av primär vikt att basidrottsplatserna repareras och utökas. 

Därför är det häpnadsväckande att regeringen redan för andra gången i år genom tilläggsbudgetförfarande plötsligt och med ytterst stora summor finansierar projekt som uttryckligen betjänar toppidrott samtidigt som de basala idrottsplatserna förfaller. 

I 2017 års första tilläggsbudget föreslog regeringen sammanlagt 3,5 miljoner euro i finansiering för KymiRing, det vill säga ett motorbaneprojekt som betjänar en relativt liten grupp av aktiva. Lyckligtvis uppställdes stränga förbehåll för beviljande av statlig finansiering i fråga om anordnande av annan finansiering för projektet. Nu har det mycket riktigt visat sig att finansieringen fortfarande är öppen och att genomförandet av projektet trots det ivriga pratet i offentligheten verkar osannolikt. Vänsterförbundets riksdagsgrupp föreslog då att medlen för KymiRing skulle ha allokerats särskilt för projekt för idrottsplatser som betjänar idrott för barn och unga. 

Regeringen har motiverat både KymiRing och Tammerfors multifunktionsarena med att medlen inte alls eller bara i ringa utsträckning tas ur det egentliga anslaget för byggande av idrottsplatser. Tammerforsprojektet ska finansieras med ofördelade tippningsvinstmedel.  

Med avseende på att bygga och reparera framtida idrottsplatser är dessa pengar lika värdefulla som alla andra. Dessutom bör man förhålla sig med försiktighet till deras tillräcklighet under de kommande åren. Det finns också behov inom toppidrotten under kommande år. Olympiska kommittén nämner i sitt yttrande som exempel Hippos i Jyväskylä, bangården i Åbo och projektet för en multifunktionsarena i Uleåborg. Det bör också observeras att projektet i Tammerfors sannolikt skulle ha blivit genomfört också utan en så här pass omfattande statlig finansiering. Ur ofördelade vinstmedel finansieras dessutom också andra projekt utöver idrottsplatser. 

Det kan inte vara rätt att enskilda ministrar i praktiken genom sin starka roll påverkar ordningsföljden för genomförandet av idrottsbyggnadsprojekt och fördelningen av finansieringen mer än den behöriga beredning som skerbland annat inom ramen för Statens idrottsråd. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 

Sannfinländarna anser det inkonsekvent att nivån på utgifter förorsakade av asylkrisen förblir hög trots att antalet personer inom mottagningsverksamheten har sjunkit betydligt sedan 2015. När användarna har blivit färre, skulle de förläggningar som är dyrast i drift ha stängts och på så sätt skulle det synas en betydande minskning i de genomsnittliga styckkostnaderna. Men så har det inte gått, snarare har styckkostnaderna ökat. Finland bör sträva efter att gallra alla extra kostnader från förläggningsverksamheten och att minska sådana attraktionsfaktorer som ökar vårt lands attraktionskraft i asylsökandes ögon. 

I regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram 12/2015 förutsätts en rad åtgärder som i förekommande fall minskar Finlands attraktionsfaktorer och på så sätt tillströmningen av asylsökande till vårt land. Både vårt lands säkerhet och kostnadseffekterna talar för att det bör ges högsta prioritet att dessa åtgärder genomförs utan dröjsmål. Sannfinländarna kräver att åtgärderna i regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram ska genomföras fullt ut. 

Sannfinländarna föreslår att anslagsökningen för asylsökandes uppehälle ska användas för att utveckla utbildning och forskning samt trafikleder. Tilläggsbudgetens slutsumma ändras inte genom vår framställning. 

ANSLAG 

Huvudtitel 26 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

40. Invandring 

63. Stöd till mottagningsverksamhetens kunder 

Sannfinländarna anser att det kunde finnas betydande sparobjekt i fråga om kostnaderna för invandringen. De generösa stöden till asylsökande tjänar som attraktionsfaktor som gör vårt land mer lockande och på så sätt ökar antalet omotiverade asylansökningar. Den finansiella satsningen bör riktas till att snabbare handlägga asylansökningar och att snabbare verkställa negativa asylbeslut, varvid antalet kunder inom mottagningsverksamheten samt kostnaderna för mottagningsverksamheten skulle sjunka. Det föreslagna tilläggsanslaget på 11,2 miljoner euro visar konkret att genomförandet av regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram inte har lyckats i praktiken. I stället för att öka stöden bör regeringen genomföra sitt åtgärdsprogram fullt ut och vid behov vidta ytterligare åtgärder för att antalet asylsökande och således antalet kunder inom mottagningsverksamheten ska minska. 

Regeringen föreslår en ökning bland annat i stöd till personer som fått avslag på asylansökan och som vistas olagligt i landet. Det är inte ändamålsenligt, anser sannfinländarna. I stället bör processen för avlägsnande ur landet effektiviseras och de föreslagna anslagen bör användas för andra syften. 

Vi föreslår 

HUVUDTITEL 28 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

70. Utvecklande av statsförvaltningen 

05. Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen (reservationsanslag 3 år) 

Kostnaderna för valfriheten bland annat i fråga om ändringarna för kundsedelns del hotar att stiga kraftigt. För att vårdkostnaderna ska hållas i styr är det motiverat att en eventuell ökning av valfriheten baseras på praktisk erfarenhet förvärvad genom pilotprojekt och på forskningsbaserad kunskap. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 

HUVUDTITEL 29 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

40. Högskoleundervisning och forskning 

20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område 

Det har skurits ner betydande resurser från utbildning och forskning. När ekonomin återigen visar på tillväxt måste satsningarna på dessa ökas. I synnerhet yrkeshögskoleutbildningen behöver extra satsningar. 

Vi föreslår 

HUVUDTITEL 31 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Trafiknätet 

77. Utveckling av trafikledsnätet 

Det finns ett stort underskott i finansieringen av trafikledshållningen. Vi vill öka finansieringen för ändamålet för att främja näringspolitiken. 

Vi föreslår